140110 Anteckningar från möte i Teknikcollegerådet inom GR Datum: Torsdag 5 december, kl. 9.00-13.00 Plats: Tidbloms hotell, Olskroksgatan 23, Göteborg Anteckningar Regionalt perspektiv 1. Nya i TCGR-rådet Presentation av nya deltagare. Alingsås deltar med två nya medlemmar. Patrik Bredberg, Marcus Svensson och Tomas Johansson deltog i mötet. Tomas J representerar 130 företag i Alingsås. 2. Föregående mötes anteckningar Anteckningarna lades till handlingarna. 3. Återkoppling från Rikskonferensen för Teknikcollege 2013 Laget runt Pernilla Öberg återkopplade från rikskonferensen som fick lite stjärnglans på grund av Jan Björklunds medverkan. Många goda projekt visades upp under konferensen. Det var en god stämning och det händer mycket inom teknikutbildningssfären. Ministern är mycket positiv till TC. Industriskolorna ser han som väldigt positiva verksamheter. Han skulle egentligen vilja tillåta mera olikheter. Pernilla talade om internationalisering under ett av seminarierna. I fokus var EURIAC-projektet om hur man använder ECVET inom internationaliseringen. Tre skolor var inbjudna för att berätta om hur man arbetar. Jan Johansson berättade att GTG tar över det som Kungsbacka tagit fram. Skolan jobbar vidare med dessa moduler. Man kan köra kurser över hela Europa.
EURIAC-projektet presenteras vid kommande möte. Ann Malmberg fyllde på med att föreläsningarna var bra. Särskilt Arbetsmiljöverkets seminarium gav mycket information. 4. Självvärderingsprocessen Ordförande och processledare gick igenom vad som krävs av det regionala rådet och av de lokala collegen. Listan över vilka utbildningar som ingår ska vara komplett. Alla lokala styrgrupper ska vara uppdaterade. Alla progressionsplaner ska vara uppdaterade inför 2014 med resultat av 2013 införda. Samtliga protokoll från lokala styrgruppsmöten för 2013 ska bifogas. Det regionala rådet ansvarar för kvaliteten i de lokala teknikcollegen. För att rådet ska kunna uppfylla sin roll ska samtligas underlag finnas inne i god tid innan nästa möte den 20 februari då varje college presenterar sitt arbete. Anders Thelander planerar att gå ut med ett brev tillsammans med parterna för att påtala vikten av deltagande i de lokala styrgrupperna och i det regionala rådet. Vid varje regionalt möte ska det finnas minst en företagsrepresentant per lokalt college. Om ordförande i det lokala colleget inte kan närvara ska den tillse att annan representant ersätter. Teknikcollege är en tydlig del av den framtida kompetensförsörjningen i regionen. Verksamhetsberättelser för de lokala collegen ska innan årsskiftet skickas till Margaretha Allen för sammanställning inför den regionala som ska gå till riksföreningen senast 31 januari. Maximalt 1 A-4 sida per college med några styrkor och några svagheter. Kaffe Infrastruktur för utbildning 5. Återkoppling gällande sökta yrkeshögskoleutbildningar? Finns beslut nu? Laget runt GTG/GTC: I januari blir det beslut. 25 % av ansökningarna kommer att bli beviljade. Ökningen av ansökningar är otrolig. Inom teknikområdet är ökningen störst. Man kan se ett mönster. I stället för att lämna in en ansökan, finns det anordnare som skickar in 16 ansökningar i stället för 8. Det lönar sig inte i längden. Volvo Personvagnar har varit aktiva och knackat på dörren på YH-myndigheten. Det är stora pensionsavgångar på gång. Färre personer med större kompetens kommer att behövas.
Två ansökningar är inlämnade: Produktionsteknik och Industriell logistik. Båda är på semidistans med en kväll i veckan och vissa lördagar. Målgruppen är anställda personer i företagen. Det blev många fler ansökningar när man la utbildningen på semidistans. Heltid är svårt att genomföra. Det handlar om karriärvägar från många olika bolag. Hans Knutsen VCC var med och besökte YH-myndigheten. 860 ansökningar skickades in 2012 och 1200 för 2013. Det fanns en förutfattad bild att det handlade om ett lotteri. De beskrev sitt grundliga analysarbete för att besluta om en utbildning ska bli beviljad. Det fanns heller ingen grund för att tro att Mälardalen är gynnat. Västsverige har väldigt många utbildningar. Man måste upp över gymnasieskolans kunskapsnivå för att få igenom en ansökan. Om man har för låga mål så går det inte heller att få igenom ansökan. De som bedömer har ingen kunskap om nivåerna som industrin har. Det finns en lista på 12-15 punkter som de använder. De bedömer med poäng. De som bedömer har inte expertkunskap. Inom vilka områden är behoven störst? Virtuell utveckling och virtuell beräkning är det viktigaste nu. Man kommer inte att ha tid för att testa utvecklingsprojekten fysiskt. Det får bli via CAD-system i stället. Margaretha Allen: Teknikprogrammets inriktningar speglar detta väldigt väl. Ungdomar väljer nu inriktningen informations- och medieteknik i mycket stor utsträckning. Produktionsteknik väljs inte ofta. Anders Thelander: Stenungsund sökte fyra omgångar och fick inte igenom. Vid femte tillfället kom ett positivt beslut. Hans Knutsen: Regionala kompetensplattformen är rådgivande i hur arbetsmarknadsläget ser ut. Om vi inte kommer in i statistiken så ser de inte hur behoven ser ut. Om man inte har statistik så går man på AFs statistik. Kungsbacka har sökt för fler YH-utbildningar. Kungsbackas YH-verksamhet medverkar nästa gång. Lennart Österlund föreslår att han redovisar vilka behov som finns och som företagen har behov av vid mittenmötet i vår. Visa Kompetensplattformen nästa gång.
6. Remissvar på förslaget till ett fjärde år på Teknikprogrammet De som svarade presenterade sina tankar. Lennart Österlund: Teknikföretagen har lämnat in ett remissvar. Det finns att hämta på Teknikföretagens webb. Man tycker att man går för fort fram. Man tycker att man bör följa pilotskolorna lite längre. Det bör finnas framme något innan man formar ett permanent fjärde år. Håkan Cardfelt Polhemsgymnasiet: Göteborgs stad har skrivit ett svar. Åsa Jovial har satt ihop detta svar som i grunden är positivt. Jan Johansson och Ann Malmberg har tillsammans med företagen lämnat in ett svar. Huvudbudskapet är: Så bra att gymnasieingenjörstiteln kommer tillbaka. Det har skickats till utredaren, Skolverket, utbildningsdepartementet och Jan Björklund. Industriskolorna har träffats och skrivit till Teknikföretagen vad man tycker. De vill gärna ha in synpunkter på detta. Vi bör bromsa in beslutet. Vi är lite splittrade i frågan om det går att lägga in IN på TE. Svets och skärande bearbetning finns en oro kring. Margaretha Allen: TCGRs arbetsgruppens svar har skickats in till Riksföreningen för Teknikcollege gällande om IN kan gå in i TE. Det fjärde året på teknikprogrammet är en breddutbildning. YH-nivån bygger på yrkesprogrammen i första hand medan det fjärde året ska bygga på det nya teknikprogrammet. 7. Lärlingsutbildning i Sverige och i Göteborgsregionen Lennart Österlund presenterar pilotprojekt inom Göteborgsregionen för att föra in lärlingsutbildningar inom den industriella sektorn. Skillnaden mellan Yrkesintroduktionsavtal och Pilotprojektet Vilken är den? Margaretha Allen presenterar vad som är på gång nationellt och nordiskt om lärlingsutbildning Industrilärling startades för ett och ett halvt år sedan via Arbetsförmedlingen. IF Metall, Teknikföretagen, AF, Göteborgs stad och GR. Besök gjordes i Danmark för att se hur och när man kan bli lärling. Då har man en 16-20 veckors utbildning på en lärlingsskola. Sen får man söka en anställning för att under ytterligare ett och ett halvt år vara lärlingar. Lennart Österlund presenterade Göteborgsmodellen. Processkartan för 2013 innehöll följande koncept: De som kunde vara utbildningsanordnare erbjöd antingen lärlingskonceptet eller var utbildare som man hade avtal med. Grundläggande utbildning innehöll en individuell plan med individens kunskaper och företagets behov. 20 % ska vara utbildning. Lön ska utgå enligt lägstalön 65 % i 6 månader, 75 % i 6 månader och 90 % i sex månader.
Det fanns ett positivt besked om att få anordna detta men plötsligt tog det stopp. Detta skedde när yrkesintroduktionsavtalen kom. AF sa då nej till försöket. Då gjordes omtag. Lennart Österlund träffade Kenneth Ardehed på GRvux. Målyrken definierades till verktygsmakare, CNC-operatör och servicetekniker. Detta val gjordes också för att det inte konkurrerade med annat utbildningsutbud i regionen. Den som i så fall startar en sådan utbildning får söka medel från CSN för sin försörjning. Utbildningen ska omfatta 52 veckor per år om 1040 poäng. 50 000 kr utgår till utbildaren och 40 000 kr till företag. Ytterligare 3500 kr utgår vid handledarutbildning. Planen är att sätta igång med detta i mars-april 2014. Just nu sker en inventering av vilka företag som vill vara med. AF identifierar person som kan vara intressanta att erbjuda denna form. Utbildningarna ska vara sökbara från slutet av januari-början av februari. 15 platser kommer i första vändan. AF får inte ge aktivitetsstöd. Inom GR finns 254 lärlingsplatser under 2014. 11 kommuner samverkar om dessa utbildningar. Göteborg och Kungsbacka har sökt egna platser. Interkommunal ersättning ska lämnas. Industrilärling skulle gå att genomföra och det finns redan broschyrer framme. Betygsutfördande krävs om CSN utgår. Delkurser är också en möjlighet. Hur ska lärlingsutbildning för vuxna se ut framöver inom GR? Västra Götalandsregionen ser lite annorlunda ut än t ex Stockholmsregionen. 37% utgörs av industriell struktur. Yrkesutbildning får en annan dimension. Eric Alexandersson (tidigare ordförande i TCGR) och Catarina Lindfors har ett uppdrag att se hur en vuxenlärling skulle kunna se ut. Det är bra att klara ut detta först. Gymnasielärling är en form för att genomföra en gymnasieutbildning på ett annat vis än skolförlagd utbildning. Kraven på yrkesutbildad personal ökar så det är angeläget att båda utvecklas. Pierre Svensson, Unionen undrade hur det går med Yrkesintroduktionsjobben. Lennart Österlund menade att Teknikföretagen inte är intresserade av dessa även om det liknar industrilärlingsprojektet. Inom YA utgör 75 % av tiden utbildning under 9 månader vilket möjligen ger en viss anställningsbarhet men inte tillräckliga kunskaper. Vuxlärlingsmodellen ska ge en riktig yrkesutbildning. VCC Har samma behov och det gäller inte bara små och medelstora företag. Det är en nidbild av att ett stort företag har alla förutsättningar. Yrkesrollerna blir mer och mer kvalificerade på företaget. 250 anställda är gränsen för ett stort företag. Alingsås företag är också intresserade. Vi måste lösa detta gemensamt.
8. Alingsås ansökan om att erhålla Teknikcollegestatus Patrik Bredberg presenterade ansökan Patrik arbetade tidigare inom Fyrbodal med Teknikcollege. TCGRs processledare har i dialog varit med och tagit fram en ansökan om Teknikcollege i Alingsås. Lärare på skolan har varit med och tagit fram ansökan. Kommunen ingår i knallebygden med handel inom små och medelstora företag. ABB Kabeldon är det största företaget. De två största programmet har varit Ekonomi och Teknik. TE har alltid varit större än NA. Det fanns tidigt utbildade civilingenjörer på skolan. Arkitekt till och med. Stora klasser fanns på skolan. En negativ trend inträffade. Program lades ner t ex HV och IP. Skolan/kommunen satsade inte riktigt på TE. Att ansöka var för att få upp ögonen för programmet. Det har hänt mycket sedan de satte igång. Lärarna brottades med småsaker. Det fanns ett aktivt och bra programråd. Ett företagsutbyte fanns redan. Chefer och politiker skulle ta ställning till detta. Skrev en ansökan. Det var två år sedan som processledaren var på skolan och informerade om konceptet. Vuxnas lärande var också med. Färdiga med ansökan tidigt i våras. Det var en skolansökan som var bra men det behövdes mera inslag från arbetslivet enligt TCGRs processledare. En kick-off med företag och en rektor som vet vad detta är. Tomas Johansson är nu ordförande i den lokala styrgruppen. Även KOMTEK i kommunen är med i arbetet. Det är ett sätt att få med ett tidigt teknikintresse i grundskolan. Kommunen och näringslivsstrategen är med. Nu går det att lägga fram ansökan. Regionalt perspektiv. Alingsås TC vill komplettera det regionala utbudet kring teknisk utbildning som är attraktiva. Även vuxnas lärande är med. Det som har tagits upp under förmiddagen är mycket intressant att ge Alingsås. Ett fjärde år är också mycket positivt för det lokala näringslivet. Tomas J kom in i september med näringslivets roll. Han har varit VD, Koncernchef. Bland annat i Gnosjö och Alingsås. Hur är kopplingen med näringslivet? Ansökan utgick från resurser och kompetens i skolan. Det borde vara näringslivets behov som ska vara i centrum. Det var startpunkten för det hela. Strategi för industri och tjänstenäring har tagits fram av Alingsås kommun näringslivsavdelning. Ett utvecklingsråd finns. Därunder finns ett antal branschkluster som representerar näringslivet i Alingsås. Ett handlar om laserteknik t ex.. Styrgruppen ska spegla klustren. De ska ingå i den nya Teknikcollegestrukturen. Högskolan sitter också med i styrgruppen. Det har funnits ett samarbete och särskilt aktivt har det varit under de senaste tre åren. År 1 10-tal företag som ställer upp med studiebesök. Man får en uppgift från företaget och läser på om företaget. Redovisning för dem. Lär känna dem och sedan under kurser i år 2 och 3 byggs konkreta uppgifter upp.
Designelever som tar fram olika produkter. Ett luftfilter som designades har kommit i produktion. Databaser för t ex Steel Tech t ex. Projektarbeten har gjorts på företagen. Det har varit mycket samarbete med kommunen också. Hus och byggnadsföretag har också ingått i samarbetet. Teknikprogrammet har redan utvecklats mycket inom IT, konstruktion, design och produktutveckling. Samhällsbyggnadssidan med framförallt passivhus diskuteras vidare t ex inom ett fjärde år. Många kvalitetssäkringsverktyg finns. Centrala verktyg tillkommer för att styra verksamheten. Stimulerande lärmiljö och maskiner och utrustning finns. Elevdemokrati för att forma arbetsmiljön. Nöjda med detta idag. Sammanhållen arbetsdag med 2800 poäng gäller. Lagarbete och ämnesintegration. Väl sammansatta lag som täcker alla kurser inom programmet. Projekt och ämnesövergripande. Där har det hänt mycket. Nu är det ett mycket tydligare arbetslag. Lärande i arbete, se ovan. Utöka detta. Eleverna ska komma ut på företagen och göra en längre apl-vecka. Teknik-specialisering ska användas. Tips från Pernilla Ö: Försök visa fram det som har koppling till TC. Genomförandeplanen för arbetslaget t ex. Koppla in kriterierna i det som gäller kommunens arbete. Det är bara att jobba vidare med detta. Rådet fattar beslut om att stödja ansökan. 9. Senaste nytt om utbildningsinsatser inom GR Vux Kenneth Ardehed medverkade Ett nytt samverkansavtal är på väg inom systemet. Göteborgs stad tog det idag. Två delar som man ska vara uppmärksam på. Alla utbildningsresurser ska kunna tas tillvara nu. Tidigare var det bara de som var upphandlade som kunde bidra med utbildning. Det finns en risk för utarmning av yrkesutbildningen. Sfi, gymnasiala kurser, kurser på YH-nivå. Möta den enskildes förutsättningar. Regeringen har aviserat hur många platser man ska släppa. 1148,8 platser är det tänkt att det ska bli. 2013 kom det 854 platser. Sannolikt kommer det fler platser även i vårbudgeten. Det är ungefärlig nivå på det som förbrukades 2013. Kanske kommer vi att hamna på 1400-1500 platser. 10 december kommer Skolverket hit och besöker GR. Irriterar och kittlar dem. Tilldelningar för yrkesförare (buss 61 stycken). Vi utbildar fler eftersom kommunerna lägger till 33 kr per invånare som läggs till de statliga platserna. Vi klarar av att göra dyrare utbildningar på det sättet. 93 miljoner ser det ut som nästa år. Lärling har fått 254 platser totalt. De elva samverkande kommunerna har gjort slut på 70-80 platser. Varje plats är 52 veckor. 123 personer gick i lärlingsutbildning. Göteborg har använt 40 platser av 80 platser. Det är lättare i de mindre kommunerna. Pilotprojektet ska försöka hitta en modell för en storstadsregion. SKF: Finns det möjlighet att utbilda för dem som är anställda men som riskerar att förlora jobbet.
GRVUX: I en konkurrenssituation ska den som står längst ifrån arbetsmarknaden prioriteras. Ofta blir det två förordningar Yrkvux och komvux används. Arbetslös och har en svag utbildningsbakgrund. I vissa sammanhang som t ex varslad och eller uppsagd kan du betraktas som nästan arbetslös. Hur ska förordningen tillämpas? Ofta handlar det om att försöka utbilda dem som har varit utanför länge. Det är en vägledningsfråga säger Skolverket. VCC kommer att ta upp frågan med Utbildningsdepartementet. Hur kan vi karriärväxla inom företagen? Kan även SKF trycka på från sin sida? Företaget vill hellre ha kvar personerna i företaget. GRVUX: Utbud med start i januari. 1200 ansökningar. 400 platser går igång. En viss nedgång. Tydlig profil 10. Teknikföretagens konjunkturbarometer Lennart Österlund presenterade läget i regionen 11. Teknikcollege Nösnäsgymnasiet, Stenungsund och ny inriktning inom TCGR Anhållan om att ingå i Teknikcollege med inriktningen datorkommunikation på El- och energiprogrammet. Uttalande från EIO finns. TCGR stödjer detta. Samverkan med arbetslivet 12. Möjligheternas värld Johan Bengtsson och Jan Johansson presenterade vad som är på gång inför 2014 Vilka delar vill de lokala teknikcollegen delta i? Föregående års aktiviteter var mycket omfattande och många av de lokala teknikcollegen deltog under dessa aktiviteter. Se Johans bilder. Särskild tid avsätts för frågan vid nästa möte innan lunch. 13. Hur möter högskolan avgångseleverna från Teknikprogrammet hösten 2014? Frågan sköts fram pga att ingen deltog från Chalmers. Kvalitetssäkring 14. Stipendier till elever på det industritekniska programmet tankar från Teknikföretagen och IF Metall
15. Gymnasiearbetet hade en gemensam träff 15 deltagare från arbetsliv och utbildning diskuterade hur gymnasiearbetet kan genomföras. Det var en utmärkt diskussion. Handelskammarend matematiksatsning var också där. Företagen kan vara delaktiga på många sätt. UF är en bra form för gymnasiearbetet också. Det fördes inte anteckningar. Ann Malmberg frågade om vad ett E är. Det ska visa att man är högskolförberedd. Kreativ och stimulerande lärmiljö Maskiner och utrustning Sammanhållna arbetsdagar Lagarbete och ämnesintegration Lärande i arbete Övrigt 16. Vårens mötestider 20 februari 13.00-16.00 SKF 7 april 13.00-16.00 19 juni 9.00-12.00 17. Medlemsavgift 2013 Eftersom collegeverksamheten gått med ett överskott kommer dels ett antal broschyrer, roll-ups och give aways att köpas in. Medlemsavgift för 2013 kommer inte att debiteras. Avgift för 2014 kommer att debiteras i början av 2014 i stället för som tidigare vid årets slut.