Kvalitetsrapport 2013-2014 Rytmus Göteborg
Innehållsförteckning Rytmus... 1 Göteborg... 1 Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder enligt föregående års rapport... 5 Utvecklingsområde 1, Ökad grad av trygghet och trivsel.... 5 Utvecklingsområde 2, Alla vårdnadshavare skall känna att de får tillräcklig information om sina ungdomars utveckling.... 6 Utvecklingsområde 3, Alla elever i åk3 skall bli högskolebehöriga.... 6 Funktionell kvalitet:... 7 Upplevd kvalitet:... 11 Nya utvecklingsområden:... 20 Sammanfattning... 21
Vision och värdegrund: Rytmus är ett naturligt val för den som vill studera musik eller media på gymnasiet, Utbildningen är i samklang med hur konstnärligt svenskt och internationellt yrkesliv utvecklas. Skolan är vara en tydlig aktör inom svenskt kulturliv samt har ett brett kontaktnät mot andra utbildningsformer och samhällsinstitutioner. Rytmus utgår från en humanistisk grundsyn där människan som hel varelse är kreativ, praktiskt skapande och har förmåga till personliga ställningstaganden. Gemensamma estetiska upplevelser ger en stark gemenskap och ett tryggt sammanhang. Då är det möjligt att utmana och bli utmanad. Tiden på Rytmus ger möjlighet till nya perspektiv, berikar eleven på ett personligt plan och möjliggör egna ställningstaganden och tolkningar. Att studera på Rytmus öppnar många dörrar för framtiden och ger goda förutsättningar för många olika fortsatta studier och yrkesval. Grundfakta om skolan/förutsättningar Skolans namn: Rytmus Göteborg Ansvarig chef: Magnus Fagerström Organisation : Tre arbetslag och åtta klasser. Personal 20,9 pedagoger inklusive specialpedagog på 228 elever vilket ger en lärartäthet på 9,1 lärare/100 elever. Administration och skolans expedition består av 1,5 årsarbetare. Vaktmästare: 20 %. It-tekniker: 20 %. Skolsköterska: 50 %. Specialpedagog 50 %. SYV: 20 %, Kurator: 20 %. Andel behöriga lärare. 90 % Bakgrundsstatistik elever Åk1 Musik: 82 Media: 5 Åk2 Musik: 73 Media: 7 Åk3 Musik: 61 Den allra största delen av våra elever läser Estetiska programmet, inriktning musik. Majoriteten av dessa musikelever har sång som huvudinstrument. En allt för liten del har piano och bas som huvudinstrument vilket får konsekvenser i kursen Ensemble med Kör. Budget med materiella resurser och lokaler Budgeten har en omslutning på drygt 25,5 miljoner varav hyra på 5 miljoner och personalkostnader på 9,9 miljoner. Lokalerna är ändamålsenliga för verksamheten och dessa omfattar drygt 1800 kvadratmeter. Musikutrustningen på skolan passar verksamheten väl. Helklassalar - 5 Ensemblerum 5 InSårum 5 Datasalar 3 Grupprum 4 Kontor 5
Lärararbetsrum - 2 Elevdatorer 71 Lärardatorer - 37 Presentation och förankring av mål Under verksamhetsåret har vi arbetat med följande mål; Trivsel och trygghet, Måluppfyllelse. Information om kunskapsutveckling. Dessa mål har tagits fram gemensamt i personalgruppen efter analys av resultaten från läsåret 2012/2013. Arbetet i verksamheten Kvalitetsarbetet under året har fokuserats på att arbeta med de målen Trivsel och trygghet, Måluppfyllelse. Information om kunskapsutveckling. Dessa sattes upp inför läsåret vilka handlade om att främja arbete med trivsel och trygghet samt att öka högskolebehörigheten. Viktiga händelser under året I våra projekt med respektive årskurs har vi gjort följande större projekt under året: Årskurs ett har under året arbetet med ett LiveAid-projekt som var ett humanitärt projekt med samarbete mellan musikkurser och gymnasiegemensamma ämnen som resulterade i en extern konsert. Årskurs två har inom kursen Estetisk kommunikation 2 sätt upp en musikal och utvecklat sin kommunikativa förmåga med att interagera med publik samt stärka sina förmågor på scen. Årskurs 3 genomförde under maj månad LiveNight på skolan. LiveNight innebär att alla elever i åk3 genomför en musikfestival under två dagar. Eleverna ansvarar för projektet helt själva med stöttning av lärare vilket innebär att varje elev tar fullt ansvar för planerande, genomförande och utvärderande av sina respektive musikaliska akter. Under årets festival genomfördes drygt 70 olika akter under dessa kvällar. Som en del av arbetat med att skapa trivsel och trygghet på skolan genomfördes ett stort årskursövergripande projekt i december där Rytmus hyrde Storan i Göteborg under två kvällar och spelade för utsålda hus. Detta var något som betydde oerhört mycket för alla inblandade. Utvärderingarna visade på att eleverna upplevde en ökad trivsel och sammanhållning mellan klasserna och årskurserna.
Åtgärder enligt föregående års rapport Prioriterade utvecklingsområden från föregående års rapport Utvecklingsområde 1, Ökad grad av trygghet och trivsel. Arbetssätt 1. Få eleverna att gå på varandras uppspel och konserter. 2. Få musiklärarna att gå på varandras uppspel och konserter. 3. Arbeta med positiv feedback i alla sammanhang. 4. Genomföra årskursövergripande projekt. Genomförda projekt: Eleverna inom de olika instrumentgrupperna går på varandras konserter och uppspelningar. De allra flesta lärare var med som publik på LiveNight och de två konserterna på Stora Teatern. Lärarna har regelbunden återkoppling efter grupplektioner och uppspel så att eleverna blir medvetna om sina styrkor och utvecklingsområden. Resultat 1. Trygghetsgraden har minskat från 96 till 92. 2. Trivselgraden har ökat från 83 till 90. Analys Trygghetsgradens minskning är förhållandevis liten och ligger fortfarande på en hög nivå. En förklaring kan vara att skolan har blivit större och anonymiteten kan ha ökat. Trivselgraden har ökat(från en hög nivå) vilket tros bero på de årskursövergripande projekt som genomförts. Vidare tros detta bero på den positiva feedback som ges i olika sammanhang. Lärarna har regelbunden återkoppling efter grupplektioner och uppspel så att eleverna blir medvetna om sina styrkor och utvecklingsområden. Under våra årskursövergripande projekt arbetar eleverna tillsammans med elever från andra klasser och andra årskurser. Detta är något som gör att tryggheten ökar och anonymiteten minskar. Lärarna inom framförallt Instrument/Sång arbetar med att förstärka eleverna genom den gruppundervisning som genomförs. Vidare arbetar dessa lärare med små interna konserter där eleverna får omedelbar feedback från respektive lärare.
Utvecklingsområde 2, Alla vårdnadshavare skall känna att de får tillräcklig information om sina ungdomars utveckling. Arbetssätt Dokumentera och informera om elevernas kunskapsutveckling i Vklass. Vklass är en lärplattform där elever, föräldrar och lärare kommunicerar med varandra. Vi har följt de arbetssätt som vi sagt att vi skall arbeta efter. Dessa innebär att lärarna kommunicerar med eleverna om hur det går för dem i de olika kurserna. Övrig kommunikation sker via utvecklingssamtal och föräldramöten. Vidare sker det viss information under konserter, uppspel och redovisningar. Resultat I årets undersökning tillfrågades inte vårdnadshavarna. Eleverna fick följande fråga: Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet. Resultatet för denna fråga ökade från 59 till 66. Analys kan inte göras då frågan inte utvärderades. (Not. Elevernas nöjdhet i frågan ökade något.) Analys av elevernas nöjdhet: Resultatet har ökat något men inte tillräckligt. Detta beror på att det är en allt för stor variation på skolan i hur vi kommunicerar detta med eleverna. Vidare märker vi en viss variation mellan olika ämnen och olika lärare. För att säkerställa detta ytterligare krävs det en större bevakning av att kommunikationen sker på ett likartat sätt. Utvecklingsområde 3, Alla elever i åk3 skall bli högskolebehöriga. Arbetsätt 1. Information på klasstid om krav för vidare studier. 2. Coacha och peppa eleverna. 3. Fortbildning. 4. Arbeta med elevcase. 5. Erfarenhetsutbyte. 6. Föreläsningar. 7. Bygga gruppen i Åk1. 8. Skapa tillit och studiero. Lärarna skall skapa studiero genom att ta ledarskapet i klassrummet. Vidare måste skolans ordningsregler och arbetssätt i klassrummet vara väl förankrade hos alla som arbetar och verkar i skolan. Resultat Årets resultat visar preliminärt på 84,7 %. Förra årets resultat var 88 % Analys Vi upplever att våra insatser gett resultat. Vi har blivit bättre på att coacha och motivera eleverna att nå högre resultat. Vissa arbetslag har arbetat med erfarenhetsutbyte kring motivation vilket tydligt visar sig i årets resultat. Insatserna från studievägledningen visar också att eleverna fått en tydligare bild av vad som krävs för vidare studier. Elevhälsoarbetet kan utvecklas ytterligare kring arbetet med dessa elever. De elever som inte nått högskolebehörighet är elever med låg närvaro. Trots insatser har vi inte lyckats med att nå dessa elever. Dessa insatser har handlat om att kalla till kartläggningsmöten, kalla till elevhälsokonferenser, erbjuda eleverna stöd i de kurser och ämnen som de ligger efter i och kalla till möten med SYV. För att ytterligare lyckas med dessa elever måste vi lägga stort fokus på att ta reda på varför de inte kommer till oss. Insatserna kommer då att handla om att skolans elevhälsopersonal får lägga stort fokus på att arbeta uppsökande på skolan med dessa elever för att säkerställa orsaken till deras frånvaro. Om vi identifierar orsakerna till frånvaron ökar möjligheterna att vi skall bli mer framgångsrika med dessa elever. Under året har vi ändrat våra CSNrutiner till att agera på elever som har en frånvaroprocent på 4 % eller mer istället för 20 %. Resultatet av den förändringen kommer att visa sig om två år.
Funktionell kvalitet: Arbetssätt: Vi har arbetat med tydligt stöd i de flesta kurserna i form av öppna stödpass. Vidare har vi haft riktat stöd till enskilda klasser eller individer(upprättat i åtgärdsprogram). Mentorerna har haft genomgång av elevernas studieplaner för att åtgärda eventuella F. Vid några tillfällen har det genomförts resursdagar då elever som behövt extra stöd kallats in till skolan. Lärarna har varit tydliga med vad som krävs för att nå målen Vi har haft en tydlig linje med att förklara vikten av behörighet för våra elever. Under året har vi startat vårt arbete med EWS(Early Warning System). Detta innebär framförallt två saker varav det första handlar om F-varningar. Vi har inrättat ett system som vi valt att kalla för F-skuld. Detta innebär att administrationen sammanställer ett dokument som innehåller alla elevers F-varningar och nuvarande satta F i redan avslutade kurser. F-varningarna hämtas från klasskonferenser samt löpande F- varningar i pågående kurser. Dokumentet uppdateras löpande under läsåret av administrationen. All undervisande personal, skoladministration och elevhälsan har tillgång till dokumentet. Dokumentet används som underlag till stöd och fördelning av resurser. Den andra funktionen i EWS handlar om frånvaro. På Rytmus Göteborg har vi valt att se frånvaron ur ett helhetsperspektiv och tittar både på den giltiga och ogiltiga frånvaron. Mentorerna bevakar löpande sina elevers frånvaro. Vid bestämda tillfällen under läsåret sammanställer administrationen en lista på alla elever som har 4 % ogiltig frånvaro eller mer. Denna lista gås igenom av mentorerna för att säkerställa att informationen stämmer då det finns felmarginaler i den digitala hanteringen. Alla elever, som har 4 % eller mer ogiltig frånvaro, får en varning om indraget studiemedel. Efter en månad görs samma mätning igen och de elever som ligger kvar på 4 % eller mer skickas till CSN för beslut. All denna information är ett värdefullt underlag i elevvårdsarbetet då frånvaro är ett tidigt tecken på att något inte fungerar. Under året har vi systematiskt arbetat med kompetensutveckling inom formativ utvärdering och undervisning i delar av personalgruppen för att ytterligare stärka vårt arbete mot en högre måluppfyllelse. Uppföljning av målen: Arbetslagen följer regelbundet upp alla elever vid sina möten ur ett hälsoperspektiv såväl som ur ett kunskapsperspektiv. Arbetslagen fattar beslut om ärendet skall gå vidare till elevhälsoteamet. Elevhälsoteamet besöker alla arbetslag regelbundet för att handleda och stötta i elevhälsoarbetet. Mentor följer upp elevens utveckling vid klasskonferenser och omdömesskrivningar. Vid dessa klasskonferenser och omdömesskrivningar meddelas även eventuella F-varningar som då resulterar i anpassningar i undervisningssituationen för eleven. Vårdnadshavare delges information vid utvecklingssamtal och omdömesskrivningar.
Resultat: Summa per program % Skolans meritvärde 13/14 Skolans meritvärde 12/13 Riket meritvärde 12/13 Högskolebehöriga på skolan 13/14 anges i andel % Högskolebehöriga på skolan 12/13 anges i andel % Högskolebehöriga riket 13 ES 14,8 14 14 84,7 88 87 SA Skolan totalt 14,8 14 14 84,7 88 87 Andel gymnasieelever som fullföljt utbildningen inom fyra år per program Program Total elever Examensbevis Studiebevis Estetiska programmet 60 85 % 15 % Antal elever per program och årskurs Program Åk1 Åk2 Åk3 Estetiska programmet 87 80 61
Analys och bedömning av måluppfyllelsen: Vi har inte nått målet med 100 % behörighet. Resultatet bror på att vi inte lyckats ge alla elever det stöd och de insatser i olika former som de behöver. Vårt arbetssätt och uppdrag har inte tillåtit att vi har kunnat följa upp eleverna så mycket som behoven har utvisat. En del av skolans elever har varit i behov av större sociala insatser och ligger inte inom skolans uppdrag. I vissa grupper har det inte varit tillräckligt med arbetsro för eleverna. Däremot har vi ökat elevernas meritvärden. Detta beror på att vi har blivit mer tydliga i vår presentation av våra kunskapskrav. All pedagogisk personal har som mål att vid varje kursstart gå igenom mål och innehåll i respektive kurser, Meritvärdena har ökat från 14,0 till 14,8 under det senaste verksamhetsåret. Meritvärdena för AcadeMedia ligger på 14,5 för år 2014 och meritvärdena för Rytmus Sverige ligger på 15,9(Preliminära siffror.). Göteborgs siffror visar på en positiv utveckling. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling: Arbeta ännu tydligare med mål och innehåll i kurserna så att eleverna får möjlighet att nå de mål som de strävar mot. Arbeta mer med lust och motivation bland eleverna. Sträva efter att få en bättre arbetsro i skolans klasser. Ämne Antal betyg F E D C B A Sv1 84 11 13% 9 11% 24 28% 27 32% 10 11% 3 3% Sv1 NP 85 1 1% 6 7% 23 27% 21 24% 13 2% 2 2% Sv2 79 5 6% 10 12% 24 30% 20 25% 18 22% 2 3% Sv3 60 6 10% 16 26% 17 28% 13 21% 3 5% 5 8% Ma1b 98 4 4% 38 39% 21 21% 16 16% 13 13% 6 6% Ma1b NP 76 5 7% 26 34% 15 20% 12 16% 7 9% 1 1% En5 84 12 14% 9 11% 20 24% 35 42% 4 5% 4 5% En5 NP 85 0 0% 5 6% 16 19% 31 36% 10 12% 4 5% Hi1b 78 3 4% 19 24% 19 24% 24 31% 6 8% 7 9% Id1 79 4 5% 18 23% 15 19% 25 32% 12 15% 5 6% Na1b 79 2 3% 14 18% 29 37% 14 18% 10 13% 10 13% Re1 60 3 5% 7 12% 15 25% 16 27% 18 30% 1 2% Sa1b 83 9 11% 15 18% 13 16% 22 27% 17 20% 7 8%
Analys mellan resultat av NP och satta betyg: Generellt sett överensstämmer resultaten av NP och satta betyg väl. Avvikelserna finns inom SV1 där 13 % av eleverna fick F i betyg och 1% av eleverna skrev F på Nationella provet samt 11% av eleverna fick B i betyg och 2 % skrev B på Nationella provet. Här beror avvikelserna på att NP inte prövar alla kunskaperna i kursen. Detsamma gäller för avvikelserna inom betyget F i En5. När det gäller avvikelserna inom betyget B beror detta på att eleverna visat på kunskaper och färdigheter mot slutet av kursen. Vidare beror deltagandet i kursen en del då vissa elever endast skrivit de nationella proven och inte redovisat sina kunskaper på annat sätt. Skolverket säger att De nationella proven är inte examensprov, utan ska vara en del av lärarens samlade information om en elevs kunskaper. Detta gör också att det kommer att finnas avvikelser mellan satta betyg och resultat på de nationella proven. Resultaten har gagnats genom att lärarna vid betygssättning tagit hänsyn till allt de känner till om elevens kunskaper och inte bara resultaten från NP. För att säkerställa en rättssäker bedömning har lärarna rättat tillsammans. Detta görs för att få en likvärdig bedömning mellan de olika klasserna och skolans lärare. I resultaten ser vi tydligt att vi lyckas med detta då vi inte kan se några avvikelser mellan klasser och lärare som beror på en felaktig rättning.
Upplevd kvalitet: Arbetssätt: Under året har vi arbetat med få elever mer delaktiga i varandras uppspel och konserter. Vi har även arbetat med att lärarna skall besöka varandras uppspel och konserter så att eleverna träffar fler vuxna. Vidare har vi i många sammanhang arbetat med positiv feedback individuellt och i grupp. Detta har framförallt skett i ensemble och gruppinså. Under året har eleverna genomför konserter och uppspel i mindre sammanhang för att öka tryggheten. Slutligen har vi satsat på några stora årskursövergripande projekt. Fokus under året för NMI har varit att förbättra informationsflödet på skolan. Detta för att alla skall känna sig mer involverade och engagerade. Detta skedde genom veckobrev till all personal där allt viktigt kommunicerades som rörde verksamheten. Vidare träffades arbetslagssamordnarna administratörer och skolledning på veckomöten för att utbyta information. Uppföljning av målen: Arbetslagen och ämnesgrupperna har regelbundet utvärderat de olika insatser och projekt som genomförts. Vidare genomförs en stor NKI-enkät med våra elever.
Verksamhetens resultat i elevenkäten för studiemiljö Trivselgrad 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 90 90 90 90 77 79 78 80 76 78 80 72 70 67 76 AcadeMedia totalt AcadeMedia Gymnasium Rytmus Göteborg Trivselgrad (Andel 7-10) 2013 Trivselgrad (Andel 7-10) 2014 65 Studiemiljö (Andel 7-10) 2014 Undervisning (Andel 7-10) 2014
Värdegrund Jag tycker ao personalen på skolan tar hänsyn Rll vad vi elever tycker och tänker Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan 80 75 70 66 Jag känner mig trygg i skolan Personalen på min skola tar anvar för ao alla ska bli behandlade med respekt På min skola behandlar eleverna varandra med respekt 92 90 85 79 83 77 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Rytmus totalt Skola Undervisningskvalitet Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för ao nå de olika betygen. 67 73 Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så ao det ska gå så bra som möjligt för mig. 72 76 Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet. 66 69 Mina lärare gör så ao jag får lust ao lära mig mer. 68 72 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 Rytmus totalt Skola
Analys av verksamhetens resultat i elevenkäten för studiemiljö: Trivselgraden på skolan är hög vilket beror på det stora fokus som vi haft inom detta område under läsåret. Här ser vi att vi lyckas med våra insatser som är följande: 1. Få eleverna att gå på varandras uppspel och konserter. 2. Få musiklärarna att gå på varandras uppspel och konserter. 3. Arbeta med positiv feedback i alla sammanhang. 4. Genomföra årskursövergripande projekt. Eleverna inom de olika instrumentgrupperna går på varandras konserter och uppspelningar. De allra flesta lärare var med som publik på LiveNight och de två konserterna på Stora Teatern. Lärarna har regelbunden återkoppling efter grupplektioner och uppspel så att eleverna blir medvetna om sina styrkor och utvecklingsområden. Inom de gymnasiegemensamma ämnena har lärarna arbetat i grupp för att skapa tydlighet i bedömning och på vilket sätt återkopplingen till eleven ska göras för att skapa en positiv inlärningssituation Under året har vi även arbetat med sexuell hälsa, sömn och stress, antidrogföreläsningar, för att skapa ett klimat som är öppet, tolerant, hälsosamt och på det sättet skapa en förståelse för sin egen studiesituation. Personalgruppen har under året haft fortbildning i motiverande samtal för att motivera eleverna ytterligare. Diskussioner har förts kring hur vi skall nå högre måluppfyllelse bland högpresterande elever. Vidare ser vi att arbetet med värdegrunden har varit framgångsrikt under året. Siffrorna inom undervisning ligger för lågt. Detta beror på att fokus inte varit tillräckligt stort inom detta område. Allt sedan starten har arbetet med trivsel och värdegrund prioriterats.
Resultat: NKI 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 88 80 80 73 74 69 64 65 67 69 65 67 69 72 69 AcadeMedia totalt AcadeMedia Gymnasium Rytmus Göteborg NKI 2013 NKI 2014 84 RekommendaRonsgrad RekommendaRonsgrad (Andel 7-10) 2013 (Andel 7-10) 2014
Trivsel/Studiemiljö/Undervisning 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 90 90 90 90 77 79 78 80 74 78 80 72 70 67 76 AcadeMedia totalt AcadeMedia Gymnasium Rytmus Göteborg Trivselgrad (Andel 7-10) 2013 Trivselgrad (Andel 7-10) 2014 65 Studiemiljö (Andel 7-10) 2014 Undervisning (Andel 7-10) 2014 NMI 100 90 80 70 60 50 40 30 AcadeMedia totalt Rytmus Göteborg 20 10 0 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 NMI NMI Engagemang Engagemang Ledarindex Ledarindex AOrakRvitet AOrakRvitet
Analys och bedömning av måluppfyllelsen: NKI: Värdet för NKI ligger på samma värde som förra året(70) vilket visar på att vi har relativt nöjda kunder. Rekommendationsgraden har ökat från 80 till 84 vilket också visar på att vi har nöjda kunder. Resultaten beror på att vi strävar efter att ha nöjda elever i de stora projekt som vi genomför. Vi vill att eleverna skall få uppleva gemensamma estetiska upplevelser som t.ex. att sjunga på Göteborgs-Operan, spela på Stora Teatern, sätta upp en egen musikal. Att vi inte nått fullt ut beror b.la på att våra kunder upplever en viss avsaknad av information samt en otydlig beskrivning i vad som krävs för att nå de olika betygen i kurserna. Trivsel Trivseln har ökat från 83 till 90. Under året har vi haft stort fokus på att skapa trivsel på skolan och bygga tryggheten i gruppen. Under våra årskursövergripande projekt arbetar eleverna tillsammans med elever från andra klasser och andra årskurser. Detta är något som gör att tryggheten ökar och anonymiteten minskar. Lärarna inom framförallt InstrumentSång arbetar med att förstärka eleverna genom den gruppundervisning som genomförs. Vidare arbetar dessa lärare med små interna konserter där eleverna får omedelbar feedback från respektive lärare. Eleverna inom de olika instrumentgrupperna går på varandras konserter och uppspelningar. NMI NMI har ökat från 63 till 68 vilket visar på att medarbetarna är något mer nöjda än förra året. Den planerade satsningen under året innehöll ett tydligare informationsflöde samt ett mer närvarande ledarskap. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling: NKI: En tydligare information mellan administration, lärare och elev skall prioriteras. Lärarna skall bli mer tydligare i vad som krävs för att nå målen i alla kurser. För att säkerställa detta skapas en arbetsgrupp på skolan som planerar och samordnar alla projekt och konserter. Trivsel: Vi kommer att fortsätta med det framgångsrika arbete som vi bedriver med stort fokus på trivsel och värdegrund. NMI: Ett ökat fokus på ett mer verksamhetsnära ledarskap.
Ändamålsenlig kvalitet: Arbetssätt: Vi har arbetat med att få eleverna att uppleva att de är förberedda för vidare studier och yrkesliv. Detta har vi gjort genom att verka för ökad behörighet, erbjuda ett stort utbud av kurser, satsa på elevhälsan samt kontakter med bransch och näringsliv. Vi har haft fokus på att få eleverna att känna sig trygga under sin utbildning på skolan. Vi har stått upp för allas rätt att vara olika och bli respekterade för dem de är. Uppföljning av målen: I de årliga enkäterna ställer vi liknande frågor som de nedan. Meritvärdena mäts och följs upp varje år. Resultat: Eleverna i enkäten tillhör de elever som började hos oss när vi startade skolan 2009. Hur väl tycker du ao utbildningen stärkte dig i din Hur väl tycker du ao Rden på din skola förberedde Hur väl tycker du ao Rden på din skola förberedde Jag kan rekommendera skolan Kamraterna och stämningen på skolan Lärarnas engagemang Om du tänker Rllbaka på din gymnasieskola i sin Om du tänker Rllbaka på din gymnasieskola i sin Om du tänker Rllbaka på din gymnasieskola i sin 73 72 64 34 19 37 59 60 67 82 71 72 78 65 79 88 78 79 84 74 84 76 60 69 78 72 71 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Uppföljande enkät 2014 Rytmus totalt Uppföljande enkät 2014 Rytmus Göteborg Uppföljande enkät 2014 AcadeMedias Gymnasieskolor
Analys och bedömning av måluppfyllelsen: Måluppfyllelsen är tämligen låg för vissa frågor vilket beror på att eleverna i enkäten tillhörde den första årskullen på skolan. Vi har lärt oss vad vi behöver fokusera mer på sedan 2011. Vi var inte tillräckligt fokuserade på att förbereda eleverna för vidare studier och yrkesliv under de första åren då vårt fokus låg på att bygga skola. Den elevgrupp som kom in under det första verksamhetsåret hade varierande meritvärden mellan 30 p och 320 poäng. De musikaliska erfarenheterna varierade också mycket stort. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling: Vi kommer att arbeta med att få eleverna mer är förberedda för vidare studier och yrkesliv. Vi kommer att arbeta mot ökad behörighet, fortsätta erbjuda ett stort utbud av kurser, satsa på elevhälsan samt kontakter med bransch och näringsliv. Vi kommer att ha ett fortsatt fokus på att få eleverna att känna sig trygga under sin utbildning på skolan. Sammantagen analys av funktionell, upplevd och ändamålsenlig kvalitet: Skolans elever upplever en hög trivsel och stor trygghet beroende på det stora fokus som vi haft på detta sedan skolans öppnande. Alla elever upplever inte att det finns studiero på skolan. Detta beror på att vi inte lyckats säkerställa det i alla elevgrupper under året. Elevernas studieresultat är i paritet med övriga skolor i riket. Rent teoretiskt borde vi ha högre meritvärden med tanke på de resurser som skolan har i form av personal. Orsaken tros bero på det stora värdegrundsfokus som skolan haft sedan starten. Detta gör att vi i fortsättningen måste ha ett ökat fokus på att bättre förmedla kunskapskraven i de olika kurserna samt stärka vårt arbete mot lärande och kunskap.
Nya utvecklingsområden: 1. Komma fram till en gemensam kunskapssyn. 2. Skapa ett gemensamt förhållningssätt och synsätt på den gemensamma miljön i klassrummet som leder till ökad arbetsro för eleverna. 3. Öka fokus på lärandet. Arbetssätt Vi kommer att arbeta mot en gemensam kunskapssyn genom att enas kring begreppet kunskap. Vidare kommer vi att säkerställa att alla kurser har ett likvärdigt innehåll och en likvärdig bedömning. Vi kommer att arbeta med arbetsron i klassrummen genom att införa mobiltelefonförbud under lektionstid. Vidare kommer vi gemensamt att arbeta med att förankra och levandegöra skolans ordningsregler. Genom att arbeta mot en gemensam kunskapssyn och mot en god arbetsro i klassrummen kommer vi att öka fokuset på lärandet. Detta kommer att ske genom det arbetet med skolans kunskapssyn. Lärare och elever kommer att ha ett större fokus på lärande och kunskap. Alla lärare kommer att prata kurser, innehåll och kunskap med sina elever. Detta gör att eleverna blir mer medvetna om vad som krävs i de olika kurserna. Alla kommer att bli medvetna om att alla har olika inlärningsstilar och att kunskap kan nås på olika sätt. Pedagogerna kommer att utveckla sitt egna pedagogiska ledarskap i klassrummet och som ett första steg uppmanas alla att auskultera och ha en didaktisk diskussion med kollegor.
Uppföljning: Detta följs upp på arbetslagsmöten, APT, elevhälsomöten, medarbetarsamtal, betygsstatistik samt enkäter. Sammanfattning Under nästa år måste vi fokusera på att öka våra meritvärden. Detta sker genom att öka arbetsron på skolan, komma fram till en gemensam kunskapssyn, skapa ett gemensamt förhållningssätt och synsätt på den gemensamma miljön i klassrummet, öka fokuset på lärande, skapa förutsättningar för en ökad lust till lärande, säkerställa ett likvärdigt innehåll i kurserna samt verka för att det sker en likvärdig bedömning i de olika kurserna. Förväntad utveckling och resultat Mål: Komma fram till en gemensam kunskapssyn. Utveckling och resultat: Eleverna kommer att ha ett ökat intresse för lärande. Eleverna kommer att bli medvetna om sin egen inlärning. Skolans meritvärden kommer att öka med tio procent. Högskolebehörigheten kommer att öka med tio procent. Mål: Skapa ett gemensamt förhållningssätt och synsätt på den gemensamma miljön i klassrummet som leder till ökad arbetsro för eleverna. Utveckling och resultat: Eleverna kommer att ha en lugn och trygg lärmiljö. Eleverna kommer att lyckas bättre med sina studier. Skolans NKI kommer att öka med 15 procent. Mål: Öka fokus på lärandet Utveckling och resultat: Skolans meritvärden kommer att öka med tio procent. Högskolebehörigheten kommer att öka med tio procent.