Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska

Relevanta dokument
Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

Augusti Tyresö kommun

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Krashens monitormodell

Manual studiehandledning

SPRÅKVERKSTAN PÅ LÄROVERKET EN PRESENTATION

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

Att nå framgång genom språket. ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar.

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Skolutveckling på mångfaldens grund

Kommittédirektiv. Modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer. Dir. 2018:38

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Riktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Kommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun

Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning

Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola

Kursplanen i svenska som andraspråk

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan

Reviderade Nösnäs, Skola och Barnomsorg Namn. Födelsedatum/personnr. Telefonnummer hem. Mobil... Vårdnadshavare 2 tel/mobil

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Två svenskämnenvarför. Lena Sjöqvist Anna Österlund

Studiehandledning. Utmaningar och möjligheter

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

Organisation verksamhet målsättning

Beslut om att undervisning i svenska som andraspråk upphör

Mottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun

Utbildningsplan för introduktionsprogrammen i Håbo kommun. Barn- och utbildningsnämnden Fridegårdsgymnasiet

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever

En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun

1 (12) Manual studiehandledning+

Revidering av riktlinjer för modersmålsundervisning, studiehandledning och svenska som andraspråk i kommunala grundskolor och grundsärskolan

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Att främja nyanlända elevers lärande. Inger Bergendorff

Nyanländas lärande - halvårsrapport 2018

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Organisation verksamhet målsättning

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Välkommen till skolan!

SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- och utbildningsnämnden

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Välkomna! till den andra träffen för samordnare inom ramen för Skolverkets regeringsuppdrag.

Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet - SOU 2017:54

2018/2019. Mottagnings- och integreringsplan för nyanlända elever i Munkedals kommun

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Beslut. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Nytorpsskolan i Göteborgs kommun

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Manual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Arbetsplan åk 1-6. Utveckla samverkan mellan undervisande pedagoger och studiehandledare genom projektet Nyanländas lärande.

Plan för introduktionsprogram i

Handlingsplan för nyanlända på Hälsinggårdsskolan F-9

Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden

Språk- och kunskapsutveckling

Modersmål, Unikum och måluppfyllelse

RUTINER AKTIVITETER ANSVARIG Information

KVALITETSREDOVISNING för år 2007

Nyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Bilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)

Information till dig som vill veta mer om SFI -

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Transkript:

1(8) Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska Vi kan inte låta eleverna vänta tills de lärt sig ett andraspråk innan de kan lära sig allt annat. De lär sig saker medan de utvecklar sitt andraspråk Pauline Gibbons

2(8) Innehåll: Innehåll:... 2 Inledning... 3 Viktiga tillfällen för samverkan... 3 Allmänna förutsättningar för modersmålsundervisning och studiehandledning på grund och gymnasienivå... 4 Grundskolan... 4 Gymnasieskolan... 4 Rollbeskrivningar... 5 1. Studiehandledaren/modersmålsläraren... 5 2. Förskollärare och klassläraren/mentorn... 6 3. Lärare i svenska som andra språk (Sva)... 6 4. Läraren i FBK (förberedelseklass)... 7 5. Ämnesläraren... 7 6. Specialpedagogen, specialläraren, talpedagogen, lärare för elever i särskolan m.fl... 7 Checklista för alla lärare i skolan... 7

3(8) Inledning En effektiv och bra lärarsamverkan är en grundförutsättning för att undervisning av elever med annat modersmål än svenska skall lyckas. Övergripande målsättning med undervisningen skall vara att skolan skapar situationer som hjälper eleven att lära in kunskaper genom att tänka på två, kanske fler språk och använda sina språk. Eleven kan förvärva kunskaper oberoende av undervisningsspråket. Inlärningen kan ske både på svenska och/eller elevens modersmål. I många fall är det faktiskt gynnsammare för t.ex. läs- och skrivinlärningen sker först på elevens modersmål. Ett språk lärs in i meningsfulla situationer och i samspel mellan människor. Att dessutom att få känna att det egna språket och den egna kulturen respekteras, är grunden för en stark självkänsla. Elever, som är trygga lär sig snabbare och bättre. Därför rekommenderas alla lärare att skapa nödvändiga förutsättningar som gynnar elevens tvåspråkighet. Det är viktigt att se skillnader mellan vardagsspråk och ett skolrelaterat språk. Att lära sig ett vardagsrelaterat språk tar ca 1-2 år, medan det tar 4-8 år att tillägna sig skolspråket. Det har visat sig att det inte är ovanligt att andraspråkselever som uppnått målen i åk 1 3 får stora svårigheter när de börjar i åk 4 då språknivån i framförallt SO- och NO-ämnen höjs. Viktiga tillfällen för samverkan Samverkan mellan skolledning, modersmålslärare, klasslärare/mentor, SVA lärare, ämneslärare m.fl. sker bl.a: när en ny elev med annat språk skrivs in i klassen. när en elev behöver studiehandledning i modersmål eller andra stödinsatser. när elevens situation fodrar speciella elevvårdsinsatser. när eleven skall byta klass eller omfattningen av stödinsatserna skall ändras. när elevens färdigheter i svenska, modersmål eller andra ämnen skall bedömas. när undervisningens innehåll skall samplaneras/samordnas eller annat som de samverkande lärarna kommer överens om.

4(8) Allmänna förutsättningar för modersmålsundervisning och studiehandledning på grund och gymnasienivå Grundskolan 1. Rätt till undervisning: Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, skall eleven få undervisning i sitt modersmål som ett ämne (modersmålsundervisning), om 1. eleven har grundläggande kunskaper i språket och 2. eleven önskar få sådan undervisning. Skollagen 2010:800 10 kap 7, 11 kap 10 och 15 kap 19 Modersmålsundervisning består av undervisning i modersmål som ett ämne och kan anordnas: 1. som språkval (B-språk) 2. som elevens eget val 3. som skolans val 4. utanför timplanebunden tid Skolförordningen 5 kap 8 2. Rätt till studiehandledning: En elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Skolförordningen 5 kap. 4 En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om de finns särskilda skäl. Gymnasieskolan 1. Rätt till modersmålsundervisning: Om en elevs föräldrar eller vårdnadshavare eller en av dem har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, skall eleven få undervisning i sitt modersmål som ett ämne, förutsatt att eleven har goda kunskaper i modersmålet och att han eller hon även önskar få sådan undervisning. Skollagen 15 kap 19. Modersmålundervisning som gymnasieämne kan anordnas som: 1. individuellt val 2. utökat program 3. ersätta undervisning i språk 2, 3 eller 4 på elevens studieväg.

5(8) Rollbeskrivningar 1. Studiehandledaren/modersmålsläraren Studiehandledaren och modersmålsläraren spelar en viktig roll i skolan. Arbetsuppgifterna är många och varierande. Studiehandledaren fungerar inte bara som undervisande lärare, utan vid behov även som stödperson och översättare. Studiehandledaren samverkar med de övriga lärarna i skolan och: Ger stöd och studiehandledning på elevens modersmål i de ämnen som eleven behöver hjälp med. Använder elektroniska hjälpmedel som pedagogiska hjälpmedel. Deltar om möjligt i arbetslagsarbetet. Studiehandledare, klasslärare/mentor, Sva-läraren, ämneslärarna bedömer elevens färdigheter i sina ämnen och i samverkan skapas en helhetsbild av elevens situation. Studiehandledaren deltar vid behov i utvecklingssamtalet med elev och föräldrar Informerar läraren i svenska som andra språk om elevens hemland och bakgrund, ger tips om hur modersmålet påverkar elevens inlärning och framför vårdnadshavarens eventuella önskemål. Håller kontakt med elevens övriga lärare, så att undervisningen så långt som möjligt samordnas. (t.ex val av ämne/stoff olika aktiviteter) Deltar om möjligt som kompanjonlärare i den vanliga undervisningen. Hjälper eleven med läxor. Medverkar på temadagar/kulturaktiviteter som har anknytning till ursprungsland. Informerar eleven och dennes föräldrar om den nya miljön tillsammans med klasslärare eller lärare i förberedelseklassen. Förklarar SYV- och PRAO-information för eleven och deltar i möten och utredningar som berör eleven. Är väl insatt i läroplanen och kursplanerna. Skriver intyg över modersmålsundervisning. Förmedlar information i samråd med skolan om möjligheten att få undervisning i modersmålet. Hjälper till vid sammansättning av undervisningsgrupper. Modersmålslärare samverkar vid behov med övriga lärare i skolan och: Undervisar i och på elevens modersmål. Gör en bedömning av elevens kunskaper och färdigheter i modersmålet. Sätter, där så krävs, betyg. Följer upp elevens språkutveckling i modersmålet. Informerar inför utvecklingssamtal. Skriver vid behov intyg om elevens utveckling i modersmålet. Genomför särskild prövning Är väl insatt i läroplanens kursplan.

6(8) Samplanerar modersmålsundervisningen med eleven. 2. Förskollärare och klassläraren/mentorn Förskolläraren/klassläraren/mentorn är kanske de viktigaste personerna för nyanlända elever i skolan. De spelar en nyckelroll som omfattar många uppgifter. Här följer de viktigaste uppgifterna och rekommendationerna som rör lärarsamverkan. Informera studiehandledaren om arbetsplaner, kursplaner, gruppens veckoplanering, månadsplanering, pågående och kommande projekt, läromedel som används i klassen etc. Samverka med studiehandledaren och andra lärare vid planering av stödinsatser, t.ex. studiehandledning på modersmål. Bedömer, ev. tillsammans med Sva läraren, elevens färdigheter i svenska. Från modersmålsläraren hämtas information om nivån i modersmål och, vid samverkan med övriga lärare, nivån i andra ämnen Informera om förestående prov och lämnar kunskapsprov till modersmålsläraren/studiehandledaren för översättning. Informera samtliga lärare/förskollärare om elevens schema och underrätta så snart som möjligt alla berörda om ev schemaändring. Försöker ta hänsyn till stödundervisning, studiehandledning och modersmålsundervisning vid schemaläggning och gruppindelning för att underlätta de övriga lärarnas schemaläggning. Håller kontakt med elevens familj/gode man (vid behov tillsammans med studiehandledaren). Informerar skolans övriga personal (t.ex. måltidspersonal, vaktmästare, skolsköterska osv) om förhållanden som rör eleven. Skapar i klassen/gruppen de nödvändiga förutsättningarna som underlättar elevens anpassning i skolans miljö, t ex genom att skapa faddersystem, ge information om elevens kulturella bakgrund osv. 3. Lärare i svenska som andra språk (Sva) Sva läraren är en av de viktigaste personerna i den nyanlända elevens första tid i skolan. Här följer några uppgifter som rör lärarsamverkan mellan Sva läraren och övriga lärare: Planerar elevens Sva undervisning tillsammans med klasslärare/mentor eller ämnesläraren i svenska. Medverkar vid planeringen av studiehandledning på modersmål. Andar lärarkategorier och skolledning deltar också i planeringen. Ger eleven, förutom Sva undervisning, ett ordförråd av studieteknisk natur som hänför sig till övningsämnena, t ex slöjd och idrott, i samråd med övriga lärare. Bedömer, ev. tillsammans med klassläraren, elevens färdighet i svenska.

7(8) 4. Läraren i FBK (förberedelseklass) Här gäller samma uppgifter som klassläraren/mentorn. Speciellt vid elevens övergång till ordinarie klass måste FBK-lärare och klasslärare komma överens om arbetsfördelningen, så att inga glapp uppstår. 5. Ämnesläraren Ger studiehandledaren sin årsplanering och planering för kortare perioder av ämnet. Informerar om läroböcker och annat undervisningsmaterial. Planerar tillsammans med studiehandledaren studiehandledningsinsatser. Gör, om det behövs, ett urval av grundfakta (minikurs) i sitt ämne och delger studiehandledaren. Underlättar elevens övergång till klassundervisning genom olika åtgärder. 6. Specialpedagogen, specialläraren, talpedagogen, lärare för elever i särskolan m.fl. Dessa lärarkategorier ansvarar för invandrareleverna på samma sätt som gäller för andra elever i skolan. En invandrarelev, som får Sva-undervisning och undervisning på sitt modersmål, skall få specialisthjälp i samma omfattning som övriga elever, där sådan hjälp är motiverad. Checklista för alla lärare i skolan Det är viktigt att stimulera användningen av språket i skolans alla ämnen hela tiden och för alla elever. Nedan följer sju sätt att effektivisera undervisningen och inlärningen för andraspråkselever och andra: 1. Lär känna dina elever, deras språkliga och kulturella bakgrund, deras tidigare erfarenheter och kunskaper. Vad vet jag om elevernas språkkunskaper? Känner jag till på vilken kunskapsnivå de befinner sig? Hur tar jag reda på detta och hur påverkar detta planeringen av min undervisning? 2. Formulera målen för undervisningen och kunskapskraven för eleverna, både utifrån ämneskunskaper och språkbehärskning. Vilka språkkunskaper behöver eleverna tillägna sig för att kunna nå målen och tillägna sig kunskap? Är eleverna insatta i vad de ska lära sig och vilka språkkunskaper de behöver för att kunna nå målen? 3. Se till att målen och undervisningen är uttalad och tydlig. Hur ser jag till att alla elever förstår målen och förstår vilken kunskap de ska tillägna sig? Hur planerar jag undervisningen så att alla elever

8(8) deltar aktivt? Hur kan jag göra min undervisning så begriplig att jag når alla elever? 4. Börja med konkreta, kontextbundna uppgifter för att göra det abstrakta enklare att förstå. Hur kan jag få med mig eleverna från det kända, konkreta, kontextbundna till det abstrakta, kontextobundna? Hur kan jag sätta olika begrepp i ett konkret sammanhang? 5. Skapa möjligheter för autentisk språkanvändning med fokus på ämnesspecifikt och akademiskt språk. Hur fokuserar jag på språkanvändningen i min undervisning? Ger jag eleverna möjligheter att upptäcka, tillägna sig och använda sig av det ämnesspecifika språk och språkliga strukturer som kännetecknar ämnesområdet. 6. Säkerställ att det finns en balans mellan receptiv och produktiv språkanvändning vid varje undervisningstillfälle. Ger jag eleverna möjligheter att lyssna, tala, läsa och skriva vid varje undervisningstillfälle? Ser jag till att det skapas en balans? 7. Ge eleverna redskap och strategier för inlärning, uppföljning, utvärdering och självbedömning. Vilka möjligheter ger jag mina elever att reflektera över sin inlärning? Ger jag eleverna inlärningsstrategier genom att t ex tänka högt och ge modeller på hur man kan närma sig en text? Hur ger jag eleverna redskap så att de ska klara av att göra egna utvärderingar och bedömningar av vad de har lärt sig? Referenser: Principles of effective teaching and learning for English language learners. Greppa språket, Nationellt centrum för svenska som andra språk på uppdrag av Skolverket.