2009-02-17 Nya riktlinjer från WFSBP vid behandling av generaliserat ångestsyndrom (GAD) Nya riktlinjer från World Federation of Societies of Biological Psychiatry (WFSBP) rekommenderar Lyrica (pregabalin) som förstahandsval för behandling av generaliserat ångestsyndrom (GAD). Mellan 5 och 8 procent av befolkningen beräknas någon gång i livet drabbas av GAD2, ett vanligt och långvarigt psykiatriskt tillstånd som präglas av stark oro och ångest och som avsevärt minskar individens livskvalitet3. Att Lyrica nu rekommenderas som förstahandsval baseras dels på den effekt som visats i kontrollerade kliniska prövningar, dels på gynnsam risk/nytta effekt. Patienter som lider av GAD har både fysiska och psykiska symptom som kan vara mycket handikappande4. Många behandlingar är effektiva mot en eller flera av dessa symtom men oftast inte både mot de fysiska och psykiska symtomen. Lyrica har i omfattande kliniska prövningar visat sig ha både god och snabb effekt för dem som är drabbade5. - De nya riktlinjerna är ett viktigt steg framåt för att uppnå bättre kvalitet i vården för patienter med generaliserat ångestsyndrom (GAD). Min förhoppning är att dessa rekommendationer nu integreras i de europeiska och nationella riktlinjerna. På så sätt blir de en stöttepelare i klinisk praxis, säger docent Maj-Liz Persson, överläkare vid Beroendecentrum, Konsultmottagningen vid Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Förutom Lyrica rekommenderas SSRI-läkemedlen; escitalopram, paroxetin och sertralin samt SNRI-läkemedlen; venlafaxin och duloxetin av WFSBP som förstahandsval vid behandling av GAD1. I riktlinjerna betonas också behovet av att ge medicinsk behandling i kombination med icke-farmakologisk behandling som kognitiv beteendeterapi, för att förbättra patientens livskvalitet1. Bensodiazepiner rekommenderas inte som förstahandsval i riktlinjerna1. Generaliserat ångestsyndrom (GAD) GAD definieras som överdriven och svårkontrollerad oro i minst 6 månader kombinerat med minst 3 av följande symtom: rastlöshet, uppskruvad, uttröttbarhet, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, muskelspänning och sömnstörningar. Diagnosen är ofta komplicerad att ställa. med olika symptom och GAD förekommer ofta tillsammans med andra ångestsyndrom1, 6. De behandlingsalternativ som kan komma i fråga vid behandling av GAD är medicinering (SSRI, SNRI, kalciummodulatorer och bensodiazepiner) och/eller psykoterapi. Om Lyrica Lyrica (pregabalin) är sedan 2006 godkänt för behandling av GAD. Godkännandet baserades på åtta randomiserade, kontrollerade kliniska prövningar7-13 & 5. En nyligen genomförd studie, PEACE, visar också att Lyrica har snabb effekt och en gynnsam säkerhetsprofil, vilket skiljer Lyrica från den SNRI-substans, venlafaxin, som också ingår i studien15. Lyrica har utvecklats av Pfizer och verkar genom att dämpa överaktiva nervceller som kan vara en bakomliggande orsak till olika sjukdomar inklusive neuropatisk smärta och ångest. Läkemedlet är också godkänt för behandling av central och perifer neuropatisk smärta och som tilläggsbehandling vid partiella epileptiska anfall, med eller utan sekundär generalisering.
Effekten och säkerheten av Lyrica har studerats på mer än 10 000 patienter i kliniska prövningar. Lyrica har en god säkerhetsprofil. I kliniska studier har yrsel och dåsighet varit de två vanligaste biverkningarna. Dessa biverkningar är vanliga för läkemedel som verkar på det centrala nervsystemet. Biverkningarna var milda till måttliga och dosrelaterade. WFSBP:s riktlinjer är en uppdatering av de riktlinjer som publicerades 2002. För mer information: Ewa Ahnemark, medicinsk rådgivare, Pfizer AB, tfn: 08-550 52416 eller 0768-892416 Susanne E Andersson, informationschef, Pfizer AB, tfn: 08-550 52956 eller 0768-892956 Rätt ord bearbetar känslor 2009-02-16 11:27 Rädsla, empati, glädje och ilska är inte unikt mänskliga företeelser. Våra känslor har rötter som går långt tillbaka i evolutionen. Att vi däremot kan sätta ord på känslorna är unikt och orden underlättar om man bara gör rätt. Forskaren Matthew Lieberman vid University of California har vigt sitt yrkesliv åt studier av hur våra hjärnor skapar och hanterar olika känslouttryck. Han studerar bland annat personer både friska och personer med fobi med hjälp av magnetröntgenkamera (fmri) medan de utför olika övningar. En sådan övning är att titta på bilder av ansikten som uttrycker starka känslor, som skräck eller vrede, och sedan med ord beskriva känslan. Vi har länge vetat att negativa känslor blir lättare att bära om man sätter ord på dem men jag ville ta reda på varför det är så. Vilka är de bakomliggande mekanismerna? säger Matthew Leiberman som är en av deltagarna i det stora forskarmötet AAAS i Chicago. Resultaten, som tidigare har presenterat i tidskriften Psychological Science, visar inte oväntat att bilderna sätter i gång aktivitet i amygdala, en struktur i hjärnans så kallade limbiska system som är en nyckelspelare när det gäller känslor. Men de visar också att så fort personen sätter ord på känslan så avtar aktiviteten i amygdala. I stället ökar aktiviteten i en del i hjärnans högra tinninglob, i ventrolaterala prefrontalbarken. Det verkar finnas någon form av mekanism för mental avlastning i hjärnan, och den går av allt att döma via särskilda nervbanor mellan amygdala och just den här delen, säger Lieberman. Han kommer att göra fortsatta studier av hur olika terapiformer, som kognitiv beteendeterapi och medveten närvaro (mindfulness), påverkar hjärnans känslobearbetningsförmåga. För det gäller att göra rätt. Den som använder orden för att återuppleva en känsla gång på gång, älta den i stället för att bara försöka beskriva den, upplever inte att situationen blir lättare. Då återaktiverar man bara det limbiska systemet, säger Matthew Lieberman. Känslor är inte någonting unikt för människan, även om vi är ensamma om att uttrycka dem genom gråt och skratt. Studier har visat att hundar kan känna både avund och sårad stolthet. Primater ger liksom vi uttryck för känslor som vrede, glädje, lekfullhet, sorg och ilska. Källa: Sara Rörbecker/TT Yoga kan snart bli en del av sjukvården
Forskning har visat att medicinsk yoga har positiv effekt på så skilda åkommor som stressproblem, sömnsvårigheter, ryggbesvär, depression och hjärtbesvär. utvecklat den medicinska yogan, tror att behandlingsformen inom en inte alltför lång framtid kommer att bli en del av den svenska sjukvården. Den medicinska yogan är en form av kundaliniyoga, som i sin tur är en del av den tantriska yogan, en av de äldsta yogaformerna människan känner till. Göran Boll startade för 13 år sedan Institutet för Medicinsk Yoga (IMY) i Stockholm och är den som utvecklat den medicinska yogan i Sverige. Syftet med verksamheten på IMY är att få in medicinsk yoga som en integrerad del av den svenska sjuk- och hälsovården. Göran Boll har undervisat i Kundaliniyoga sedan 1993 och 1996 började han utveckla den medicinska yogan, efter att ha arbetat med yoga på många stora arbetsplatser. - Många kom fram efteråt och sa att de mådde så bra av yogan att de ville boka in privatlektioner, vilket fick mig att se hur stort behovet var, säger han. På IMY kan man få hjälp med allt från andningsproblem och ledbesvär till stressrelaterade åkommor och ryggproblem. Terapeutiska yogaprogram har arbetats fram för specifika sjukdomar och besvär, både för enskilda och i grupp. Program som även används på stora svenska arbetsplatser vid rehabilitering av sjukskriven personal. Flera av programmen har testats i svenska forskningsprojekt, bland annat på Karolinska institutet, Stockholms universitet och Danderyds sjukhus, med goda resultat. Den medicinska yogan har även visat sig vara effektiv när det gäller krämpor som är svårbehandlade inom sjukvården i dag. Nu i februari startar även en utbildning i medicinsk yoga i Göteborg och i höst är det dags i Örebro, Karlstad och Jönköping. På sikt kan det även bli aktuellt med kurser i Östersund och Umeå. Källa: Ann-Cathrine Johnsson/TT Psykologer ger recept på böcker Psykologer med KBT-utbildning - kognitiv beteendeterapi - kan skriva ut böcker på recept som en del i beha Books on prescription används sedan länge av psykologer i Storbritannien som del av behandlingen, speciellt vid psykiska besvär som till exempel ångest och fobier. I Sverige är det inte lika stort men det det är på gång, frågan är bara om det fungerar. Det är inte lätt att hitta någon som vill uttala sig om behandling med hjälp av böcker. Till slut når suntliv.nu Dan Katz, Legitimerad Psykolog på Beteendeterapeutiska Föreningens mediegrupp, som ser böcker som hjälpmedel. I vissa fall kan det vara en hjälp att använda sig av böcker, men det behöver inte vara enbart som självhjälp. Ofta använder man sig av boken gemensamt under terapisamtalen. Bokens roll Dan Katz delar upp böckerna i två kategorier: de som tillför något extra utöver traditionell behandling, och självhjälpsböcker. Ofta använder han delar av en bok som lämpar sig för en viss klient. Han är tveksam till att arbeta med böcker som självhjälp, eftersom böckerna är alltför generella för att vara anpassade för en specifik klient. När man läser en bok tillsammans med klienten handlar det om att bekräfta, att man hör och förstår
Källa: www.suntliv.se Lika effektivt som läkemedel Växjö 2009-02-13 Det finns visst vetenskapligt stöd för att självhjälpsprogram med KBT fungerar. Detta konstaterar SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, som har gått igenom forskningen på området. Sverige ligger långt framme i KBT-behandling på nätet och kanske det land i världen som har kommit längst inom sjukvården. SBU har granskat nyttan av metoden och konstaterar att för vissa personer med paniksyndrom, social fobi och depression finns ett visst vetenskapligt stöd. För en del patienter är självhjälpsprogram på nätet lika effektivt som att träffa en terapeut ansikte mot ansikte. Symptomen minskar och patienterna mår bättre. SBU förklarar att kvalitets- och vårdsäkerhetsfrågorna måste lösas om metoden sprids alltmer inom sjukvården. Det är viktigt att klargöra vilken plats datorbaserad KBT ska ha i förhållande till andra behandlingsalternativ. SBU säger också att vårdgivaren noggrant måste bedöma patientens tillstånd innan behandlingen påbörjas. På Karolinska sjukhuset har studier visat att självhjälpsprogram är lika effektivt som läkemedel vid paniksyndrom och ångest. 130 patienter som deltog i en pilotstudie prövade programmet med goda resultat. källa: Smålandsposten, Jan Bärtås jan.bartas@smp.se Telefon: 0470-770616 Nytt inslag i behandlingen av depression Uppsala län - Mån 9 Feb 2009 12:50 Självhjälp över Internet blir ett nytt inslag i behandlingen av patienter med svår depression, social fobi, paniksyndrom, svåra sömnstörningar och andra psykiatriska besvär i Uppsala län. Som femte sjukhus i världen erbjuder Akademiska behandling i kombination med aktiv coachning från personal inom psykiatrin.
- Främsta syftet är att fler patienter ska erbjudas en behandling med hög kvalitet. Vi vet av erfarenhet att det är oerhört viktigt för resultatet att dessa patienter involveras och själva tar ansvar. Programmet är ett sätt att motivera dem. Det kan handla om att kontakta myndigheter och knyta sociala kontakter, säger Åsa Törnkvist, utvecklingschef vid Akademiska sjukhusets psykiatridivision. Akademiska sjukhuset är näst först i landet, och bland de första i världen, om att kostnadsfritt erbjuda beteende-terapi form av självhjälp över Internet. En liknande behandling erbjuds inom primärvården på några håll i landet. Ett tjugotal patienter är med i programmet där man med hjälp uppgifter av stegrande svårighetsgrad får hjälp att förändra sjukdomsrelaterade tankar och beteenden. Åsa Törnkvist uppskattar att närmare 300 patienter med svår depression, social fobi, paniksyndrom, svåra sömn-störningar och andra psykiatriska besvär kan komma i fråga varje år. Sedan i höstas har drygt 30 tal sjuk-sköterskor, kuratorer och annan vårdpersonal utbildats för att kunna ge patienterna stöd under de tre till sex månader terapin pågår. Patienterna får även träffa en psykolog innan behandlingen inleds och efter att den avslutats. Självhjälpsprogrammet har utarbetats av forskare vid Uppsala universitet som räknas som världsledande på området. Internetbaserad kognitiv beteendeterapi används numera vid en rad psykiska och fysiska besvär. - Eftersom det är landstinget som köper in programmen är behandlingen kostnadsfri för patienterna och det är vår egen personal som fungerar som coacher. Alla patienter kommer att träffa någon av våra psykologer innan behandlingen inleds och efter att den avslutats, säger Åsa Törnkvist. Källa: Redaktionen uppsaladirekt.com www.akademiska.se Nackskadade står utan rehabgaranti Nu införs rehabiliteringsgarantin. Men för nackskadade i Göteborg finns inte längre den garanterade vården - den lades ned för fem år sedan. Regeringen vill göra en storsatsning på rehabilitering av sjukskrivna. Från årsskiftet infördes en rehabiliteringsgaranti, som siktar in sig på de två vanligaste sjukskrivningsdiagnoserna: psykiska besvär respektive smärta i nacke/axlar/rygg. Men i Göteborg finns inte längre den typ av behandling för nackskadade som omfattas av garantin. Den lades ned 2004, för att spara pengar. - I tio år hade vi en Nackskademottagning, där det fanns ett team med specialistutbildade läkare, sjukgymnast och psykolog. Idén var att man skulle komma tidigt till Nackskademottagningen och få hjälp både med skadan och med upplevelsen, berättar Malin Lindh, överläkare och tidigare chef för Nackskademottagningen. När det först talades om nedläggning trodde hon inte att det var sant: verksamheten behövdes - cirka 600 patienter fick hjälp årligen - och mottagningen var också ett kompetenscentrum inom rehabiliteringsmedicin.
Men Nackskademottagningen försvann och två år senare lades hela Arbetsrehabiliteringscentrum ned. Enligt Malin Lindh finns inte längre något liknande i Västra Götaland. Och patienterna? - Nu "driver" de här patienterna bara omkring i den vanliga vården, säger Olle Bunketorp, överläkare i ortopedi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Han är en av få läkare som fortfarande arbetar med den här patientgruppen, men han befarar att de flesta aldrig kommer till en specialist, åtminstone inte inom rimlig tid. Och även om patienter som exempelvis drabbats av whiplashskada får hjälp av en enstaka läkare eller sjukgymnast så omfattas inte det av rehabiliteringsgarantin. Det regeringen vill se är istället multimodal behandling, det vill säga samarbete i den typ av rehabiliteringsteam som Nackskademottagningen var ett exempel på. Sjukgymnasten Mark Rosenfeld, som disputerat på behandling av akuta nackskador, tycker också att kunskaperna inom vården ibland är skrämmande dåliga. Trots att det finns ett vårdprogram kring whiplash inom Västra Götalandsregionen känner många läkare inte till hur viktigt det är att patienterna får snabb rehabilitering. - Men jag hoppas att rehabiliteringsgarantin kan bidra till att kunskaperna sprids, säger han. Regeringen satsar nu 560 miljoner kronor under 2009 på rehabiliteringsgarantin, pengar som landstingen inledningsvis kan använda till att bygga upp vård utifrån de kriterier som formuleras i den överenskommelse om garantin som slöts mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) i mitten av december. - Det kan vara så att vi behöver anpassa vårt sätt att arbeta, säger Christina Möller, som är planeringsledare vid sjukvårdskansliet i Västra Götalandsregionen. Just nu arbetar kansliet med att kartlägga i vilken mån regionen kan erbjuda den vård som omfattas av garantin. Men Christina Möller tror att regionen i huvudsak kommer att kunna leva upp till de krav som ställs för att få del av de pengar som avsatts för 2009. För Västra Götalandsregionen handlar det i så fall troligen om cirka 95 miljoner kronor, baserat på befolkningens storlek. I garantin sägs också att patienter med ångest, lättare depressioner och stress ska kunna erbjudas kognitiv beteendeterapi, KBT. Socialstyrelsen har tidigare framhållit Västra Götaland som ett föredöme när det gäller hur primärvården arbetar med psykisk ohälsa. - Olika landsting verkar ha valt olika strategier här, Västra Götaland verkar ha ganska god tillgång till KBT jämfört med till exempel Norrbotten, säger Anna Östbom på SKL, som kartlägger förutsättningarna för rehabiliteringsgarantin.
För år 2010 finns 960 miljoner kronor avsatta till rehabiliteringsgarantin. Men det är oklart hur länge det dröjer innan den är fullt utbyggd. Anna Östbom konstaterar att det verkar gå snabbare än SKL tidigare räknat med. - I slutet av 2009 kommer vi att ha en bättre bild av om landstingen lever upp till garantierna i rehabiliteringsgarantin, säger hon. Men Handikappförbunden ogillar talet om en "rehabiliteringsgaranti", eftersom patienten egentligen inte kan kräva någonting. Häromdagen lämnade förbunden därför in en symbolisk anmälan av regeringen till Marknadsdomstolen. Källa Göteborgs Posten Maria Sköld 031-62 43 90 Rehabiliteringsgarantin Gäller sjukskrivna patienter mellan 16 och 67 år med någon av de två vanligaste sjukskrivningsdiagnoserna: " smärta i rygg, nacke eller axlar " lättare/medelsvåra depressioner, ångest och stress. Landstingen får pengar om smärtpatienterna erbjuds multimodal behandling och om personer med de psykiska diagnoserna får KBT. Men den enskilde kan inte kräva behandling med stöd av garantin och den ger ingen förtur framför andra patienter.