Jussi Hyöty 7.4.211 gsm 5 539 9168 jussi.hyoty@front.fi Ekonomin behöver mer olja Oljepriset har stigit till 12 dollar, vilket är en oroväckande hög nivå med tanke på hur ojämnt världsekonomin återhämtar sig. Enligt IMF kapar en 1 procents prisstegring,2,3 procent av tillväxten i världsekonomin, vilket kan förefalla lite då tillväxten för i år uppskattas till nästan 4,5 procent. Oljepriset ligger emellertid på en nivå som börjar påverka konsumenters och industrins förtroende samt priset på jordbruksråvaror. Förtroende är inte en storhet som förändras linjärt, så ett högt oljepris kan få svårförutsägbara indirekta effekter på den ekonomiska utvecklingen. Det väsentliga är inte på vilken nivå toppnoteringarna ligger, utan på vilken nivå oljepriset lägger sig en längre tid. Enligt flera prognoser kommer genomsnittspriset på olja under innevarande år att ligga över 1 dollar, vilket inte har skett tidigare. Så som jag påpekade i min förra översikt så är tillväxtekonomiernas kapacitet att klara av ett högt oljepris betydligt svagare än de utvecklade ekonomiernas. Tillfälliga faktorer har vanligen inte långvariga effekter på ekonomin, men ett högt oljepris hör delvis till manuskriptet för den nuvarande skuldkrisen. De asiatiska centralbankerna håller på att hamna på efterkälken när det gäller räntekurvan, vilket har höjt temperaturen i ekonomin, och QE-stimulansen har över lag höjt råvarupriserna. Dessutom har de höga livsmedelspriserna fungerat som drivfjäder till turbulensen i Nordafrika. De arabiska länderna i Nordafrika har den högsta ungdomsarbetslösheten i världen, demokratiunderskott, låg medelålder, stora ekonomiska skillnader och låg levnadsstandard, så höga livsmedelspriser slår mot just dessa länder, som samtidigt hör till de största oljeproducenterna i världen. Aktieindex Spot 1 v OMX Helsinki 7,548.5 1.1 % STOXX 6 28. 1. S&P 5 1,332.4 1.4 % Nikkei 225 9,78.4 1.8 % Shanghai 2,74.2 3.7 % Hang Seng 2,967.4 -.3 % Företagslån Spot 1 v itraxx CDS Europe 98.5-4 itraxx CDS X-over 373.7-12 Senior financials 135.2-12 Statslån Spot 1 v Germany 2y 1.82 %.9% Germany 1y 3.37 %.9% USA 2y.8 %.7% USA 1y 3.44 %.% Råvaror Spot 1 v Brent oil 118.7 2.7 % Gold 1,428.8 -.1 % Källa: Bloomberg marknadsdata 1.4.211 Att förutspå oljepriset är en lika otacksam uppgift som att förutspå valutakurser man träffar sällan rätt. De viktigaste faktorerna för priset är storleken på Saudiarabiens reservkapacitet samt landets lagernivåer. Krisen i Libyen kapade cirka 1,5 miljoner b/d av produktionen, och efter det har reservkapaciteten sjunkit till under 2 miljoner. Oljemarknaden har förvånansvärt bra klarat av produktionsavbrottet i Libyen, men det finns dåligt med buffertar för en till motsvarande produktionsnedgång. 3 3.6 42 74 29 3.4 72 39 28 3.2 7 27 3 36 68 Stoxx 5 (v) Tyskland 1 år (h) Företagslån, HY (v) S&P GSCI Råvara (h)
www.front.fi - 2 - Oljan förblir i brännpunkten för geopolitiken Oljan är annorlunda Är det placering eller spekulation att sätta sina pengar på råvaror? Om man betraktar de senaste hundra årens historia har realavkastningen på råvaror varit plus minus noll, och så ska det också vara, eftersom det inte finns någon avkastningskomponent eller riskkompensation i råvaror. Trots detta har råvaror varit ett utmärkt placeringsobjekt de senaste tio åren. En skäppa vete är en skäppa vete, och blir inget annat under årens lopp. Det som har förändrats är produktivitet och produktionsteknik. Med ny teknik kan man producera råvaror allt billigare och billigare, och denna utveckling kommer att fortsätta. Det har inte lönat sig att underskatta människans förmåga att ta fram nya produktivitetsinnovationer de senaste drygt etthundra åren. Råvaruprisernas uppgång vittnar om flaskhalsar i produktionen, som man runt om i världen försöker lösa med teknikens hjälp. Av de stora råvarorna är det bara för oljan som produktionen har förutspåtts vända neråt i något skede, så här kan människans förmåga till innovationer sättas på prov, och även långsiktiga realavkastningar kan vara klart positiva. Reell prisutveckling för råvaror 12 1 8 6 4 2 1956 1962 1968 1974 198 1986 1992 1998 24 21 Källa: Bloomberg Råvaror (CCI), inflationskorrigerad Ickelinjär förbindelse mellan oljepriset och ekonomisk tillväxt Marknaden har vant sig vid kortvariga oljrelaterade geopolitiska bekymmer, men nu verkar vi bli tvungna att vänja oss vid ett mer varaktigt högt oljepris. Brentpriset låg kring 1 dollar före de geopolitiska riskerna, så krisen i Nordafrika har inte höjt oljepriset på något särskilt sätt. Prisprognoserna för innevarande år ligger kring nuvarande nivå, så man väntar sig inte att priset ska sjunka från dagens höga nivå. Om prognoserna håller streck får vi se det första året med ett genomsnittspris på över etthundra dollar. Den allmänna bedömningen på marknaden är att priset innefattar ett riskpremium på 1-15 dollar. På grund av oroligheterna är riskpremiet högt, men premiet påverkas särskilt av den globala reservkapaciteten som närmast finns i Saudiarabien. Oljepriset har förblivit på en hög nivå, trots att industriproduktionen i Japan väntas krympa med nästan en femtedel under det andra kvartalet. Så som jag påpekade i en tidigare översikt så varierar storleken på oljeräkningen i förhållande till storleken på ekonomin mellan 2 och 1 procent. För Frankrike som förlitar
www.front.fi - 3 - sig på kärnkraft är räkningen till exempel 2 procent av BNP, för USA 5, för Kina 6 och för Indien 9 procent. Ekonomier i olika utvecklingsfaser och med olika energipolitik drabbas med andra ord på olika sätt av höga råvarupriser. Enligt FED innebär ett oljepris i närheten av etthundra dollar inte ett problem för ekonomin. Det högre oljepriset beräknas kapa ett par tre tiondelar av tillväxten, vilket även siffrorna ovan grovt sett antyder. Om effekten på tillväxten kunde beräknas direkt utifrån oljeberoendet skulle inte ens en prisuppgång med 5 procent vända tillväxten som enligt nuvarande prognoser beräknas bli drygt 3 procent så att den blev negativ. Detta visar återigen att linjära prognoser fungerar dåligt i ekonomin. När oljepriset är tillräckligt högt förändras dess dynamik i ekonomin. Detta avspeglas också i konsumentens förtroende. Med en låg prisnivå är det lätt att förbise förändringar, men när bensinpriset stiger tillräckligt högt börjar det påverka konsumentens förtroende. Till och med i USA förefaller nuvarande oljepris påverka konsumentens förtroende. USA:s konsumentförtroende och bensinpriset 16 14 12 1 8 6 4 2 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 35 3 25 2 15 1 5 Källa: Bloomberg Konsumentförtroende (vänster) Bensinets prisnivå, index (höger) När demokratins ande i flaskan kommit ut vill den inte tillbaka Instabila samhällen präglas av: demokratiunderskott, fattigdom, hög arbetslöshet, låg medelålder och stora ekonomiska skillnader. Oroligheterna i arabländerna får sin kraft precis ur dessa omständigheter. Räknar man ännu i denna betraktelse med Nigeria i egenskap av stor oljeproducent så berör denna demokratiturbulens på ett eller annat sätt en befolkning på 5 miljoner, vilket motsvarar befolkningsmängden i EU. I Kina där systemet är centralt styrt uppgår befolkningen till 13 miljoner. Omvälvningarna i Nordafrika hör till manuskriptet för den nuvarande skuldkrisen. De höga livsmedelspriserna utlöste oroligheterna i en jordmån med gynnsamma förhållanden för mer omfattande oroligheter. Tillfälliga faktorer har vanligen endast begränsade effekter på ekonomin, men de strukturella effekterna som det här delvis är frågan om kan vara mer omfattande och långvariga. Demokrati är ett primärt behov hos människan, och när demokratin som idé en gång släppts fri är det inte möjligt att på nytt fånga den i flaskan. I Nordafrika har regimskifte skett i Tunisien och Egypten, i Libyen pågår en öppen konflikt medan Jemen, Syrien, Oman och Bahrain är drabbade av oroligheter.
www.front.fi - 4 - Ungdomsarbetslösheten i Nordafrika är den högsta i världen, i allmänhet kring 25 procent, och allra högst är den i Tunisien, Saudi-Arabien, Jordanien, Algeriet och Egypten. Den lägsta medelåldern finns i Jemen, Syrien, Jordanien och Egypten. I Jemen och Syrien är risken för öppen kris större än genomsnittet, eftersom ledningen i dessa länder inte är villig att stiga åt sidan. Länderna har medelstor befolkning, så de är politiskt viktiga länder. Jemen har varit USA:s nära allierade i kriget mot terrorism och är en port till Röda havet. Väst är tvunget både att försvara en demokratisk utveckling enligt sina värderingar och att måna om sina allierade som sitter vid makten. Nordafrikanska ländernas oljeproduktion och reserver 12 1 8 6 4 2 3 25 2 15 1 5 Produktion, milj. barrel / dag (vänster) Källa: BP Statistical Review of World Energy Reserver,mrd barrel (höger) Nordafrikanska ländernas befolkning och BNP per inånare 7 6 5 4 3 2 1 16 14 12 1 8 6 4 2 BNP per invånare, ' $ (vänster) Källa: Bloomberg, IMF Fölkmängd, milj. (höger) Demokrati kommer tidigt i den universella behovshierarkin, så man kan säga att det finns en inbyggd strävan efter demokrati i alla odemokratiska länder. Medan man i Saudiarabien har kompenserat demokratiunderskottet med omfattande sociala program, har det centralstyrda systemet i Kina fått stöd av den mycket kraftiga och lyckade tillväxtpolitiken. Den accelererande inflationen, men också turbulensen i arabländerna, har vänt fokus för den kinesiska tillväxtpolitiken från ett stöd för ytterligare tillväxt till en kamp mot prisökningar. Premiärminister Wen sade att inflationen var som en tiger som det är svårt att få tillbaka i buren när den en gång släppts ut. Wen motiverade den fjärde räntehöjningen under ett
www.front.fi - 5 - halvår också med samhällelig stabilitet. Demokrativågen som startade i Nordafrika påverkar med andra ord via en omväg även räntepolitiken i världens näst största ekonomi. Wen sade också att den omåttliga (exorbitant) prisstegringen på bostäder var ett allmänt orosmoment, som man försöker påverka med räntehöjning. Den kinesiska centralbanken ser ut att ligga efter på räntekurvan, eftersom börserna i Kina för andra gången reagerade positivt på räntebeslutet. Saudiarabien är en garant för stabilitet Saudiarabien rår över upp till 8 9 procent av den globala reservkapaciteten som kan tas i bruk om oljepriset stiger kraftigt. Saudiernas reservkapacitet uppskattas till 3-4 miljoner b/d, men efter krisutbrottet i Libyen antar man att mindre än 2 miljoner återstår. Ju mindre reservkapacitet desto större riskpremium i oljepriset. Krisen i Libyen eliminerade cirka 1,5 miljoner b/d av produktionen, så i förhållande till kapacitetsbufferten har oljepriset stigit måttligt. Ett till motsvarande produktionsavbrott skulle få klart större effekt på priset. Bland de medelstora oljeproducenterna kan man se risker i Nigeria, som tvingades skjuta upp vårens val. Saudiernas ekonomi uppnår balans i budgeten med ett oljepris på 8 dollar, då det för tio år sedan räckte med ett pris på 2 dollar för att balansera budgeten. En del av de nuvarande utgiftsposterna i budgeten är behovsprövad, men farhågan är att poster av detta slag som avsetts vara av engångskaraktär blir bestående. Det är svårt att återta förmåner som en gång getts. Den saudiarabiska regeringen använder totalt 13 miljarder på sociala program, men programmen har kritiserats då de inte innefattar politiska reformer. Dessutom har saudiernas egen oljekonsumtion fördubblats på 15 år, vilket innebär att landet nu hör till de tio största oljeförbrukarna i världen. Reservkapaciteten har inte ökat trots att den globala ekonomin har växt. De största ökningarna i produktionen skedde på 196-talet. År 21 ökade oljeproduktionen med 2,7 miljoner b/d och innevarande år beräknas ökningen uppgå till 1,6 miljoner b/d. Enligt IEA uppgår världsproduktionen till 88 miljoner b/d, vilket ger ett perspektiv på produktionsökningen i världen. En annan viktig faktor för priset utöver reservkapaciteten är storleken på lagren. Enligt American Petroleum Institute uppgår USA:s lager för tillfället till en hälsosam nivå om 354 miljoner barrel, då genomsnittet under 2 år ligger på 32 miljoner. Under råvarukrisen 27, när oljepriset stigit till 15 dollar, minskade lagren till under 3 miljoner barrel vid slutet av året, så denna gång har det inte förekommit samma knapphet i lagren som för tre år sedan.
www.front.fi - 6 - Saudiens produktion och oljepriset 1 16 9 12 8 8 4 7 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Källa: Bloomberg Saudi Arabiens oljeproduktion, milj. barrel /dag Oljepriset USAs oljelager och oljepriset 39 37 35 33 31 29 27 25 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 16 12 8 4 Källa: Bloomberg USAs oljelager, milj. barrell Oljepriset Oljeproduktionens årsförändring, miljoner barrel/dag 5 4 3 2 1-1 -2-3 -4 1966 1971 1976 1981 1986 1991 1996 21 26 Källa: BP Statistical Review of World Energy, IEA
www.front.fi - 7 - Mindre kärnkraft, mer fossilkraft Efter Tjernobyl (1986) minskade utbyggnaden av kärnkraft och samma sak verkar upprepas efter Fukushima. I den globala energiproduktionen beräknas kärnkraftens andel stiga från 6 till 8 procent. Inom elproduktionen är kärnkraftens andel 14 procent, medan stenkolens är 41 och naturgasens 21 procent. Nedan presenteras strukturen i alla stora industriländers energiproduktion; USA, Japan, Tyskland, Frankrike, Brasilien, Ryssland, Kina och Indien. Fördelning av energiproduktionen i världen 4 3 2 1 1965 1975 1985 1995 25 Källa: BP Statistical Review of World Energy I Kina vill man begränsa kärnkraftens relativa andel av energiförsörjningen till nuvarande cirka 3 procent och inte höja den till 5 procent enligt tidigare planer. Kina hade planer på att bygga 5 reaktorer och på längre sikt (proposed) var det tänkt att bygga ytterligare 11 reaktorer. USA har 14, Frankrike 59 och Tyskland 17 reaktorer i drift, så även om kärnkraftens andel i Kina är liten så är energibehovet stort. Det kan vara svårt att hitta realistiska storskaliga alternativ till kärnkraften. Enligt de kinesiska myndigheterna strävar man efter att ersätta den planerade kärnkraften med solenergi. Kina har inom energiproduktion förlitat sig särskilt på stenkol, men också på olja. Kinas andel av stenkolsimporten i världen är nästan 4 procent och även av oljeimporten cirka 15 procent. Om kärnkraftsplanerna verkligen läggs på is, ökar behovet av fossila råvaror i Kina. Vid klimatmötet i Köpenhamn meddelade Kina att man fram till utgången av 22 sänker sin kolintensitet med 4-45 procent från 25 års nivå. Kärnreaktorer som byggs, planerats och föreslagits 2 15 1 5 Verksamma Byggs Planerade Föreslagna Källa: World Nuclear Association
www.front.fi - 8 - Utvecklingen av energiförbrukningen per energislag, miljoner ton USA Japan 1 3 8 6 2 4 1 2 1965 1975 1985 1995 25 1965 1975 1985 1995 25 Tyskland 2 Frankrike 15 15 1 1 5 5 1965 1975 1985 1995 25 1965 1975 1985 1995 25 Brasilien 12 Ryssland 4 8 3 2 4 1 1965 1975 1985 1995 25 1985 1995 25 In d i e n 25 Kina 15 2 15 1 1 5 5 1965 1975 1985 1995 25 1965 1975 1985 1995 25
www.front.fi - 9 - Aktieindex Tyskland 1 % Kina 1 % Frankrike Spanien USA % Indien Brasilien Ryssland Hong Kong % Japan - - Branschindex (Europa) Olja och gas 1 % Hushållsvaror 1 % Material Hälsovård Investeringsvaror % Banker Mat Teletjänster % Teknologi - El - Branschindex (Europa-USA) Olja och gas Hushållsvaror Material % Hälsovård Investeringsvaror - Banker Mat Teletjänster % Teknologi -1 % El - 18 2 22 24 26 28 3 18 2 22 24 26 28 3 Kreditrisk (CDS) EA, IG (v) 11 5 Industri (v) 5 165 USA, IG (v) EA, HY (h) USA, HY (h) 1 9 8 45 4 Konsument (v) Energi (v) Teknologi (v) Finansiering (h) 4 3 2 15 135 7 35 1 12 Råvaror Frakt Mat 1 % Metaller Vete Koppar % Majs % Nickel Soijabönor - -
www.front.fi - 1 - Aktiernas volatilitet Räntedifferens (1 år) Tyskland USA 27 24 21 18 15 Spanien- Tyskland (v) Portugal- Tyskland (v) Grekland- Tyskland (h) 5. 4. % 2. 1 % 9 % 12 1. % 8 % 18 2 22 24 26 28 3 Guld samt inflationsförväntningar Olja och dollar Guld 1,46 3 % Olja (v) 12 1.45 USA, 5/5 1,42 EUR/USD (h) Tyskland, 5/5 1,38 2 % 115 1,34 1,3 1 % 11 1.4 Statslånens räntor 1 år Statslånens räntor 2 år Tyskland 4. % Tyskland 2. % USA UK 3. USA 1. 1. % Frankrike Frankrike. 3. %. % Staternas kreditrisk 5 år (CDS) Grekland (h) 1,1 Irland (v) 9 Spanien (v) 7 5 3 Marknadsräntor (Euribor) Euribor 3mån 1.3 % Euribor 1mån 1.2 % 1. %.9 % 1 1.1 %.8 % 18 2 22 24 26 28 Valutakurser Pund (v).89 86 Rubel (v) 29. 6.6 Yen (h) 84 Yuan (h) 6.57.85 82 28.5 8 6.54.81 78 28. 6.51
www.front.fi - 11 - Till salu - Front Merak Finland t.o.m. 6.5.211 1 1 % % - Fortum Abp Neste Oil Abp Nokia Abp Som underliggande tillgång för Certifikatet Front Merak Finland fungerar tre kända inhemska storbolag, Nokia, Neste Oil och Fortum. De starka bolagen är många analytikers favoriter. Kombinerat med en kort placeringstid erbjuder bolagen en intressant möjlighet för placeraren. Placeringstiden är högst 12 månader. Certifikatet Merak Finland erbjuder 4 % kvartalskupong om de underliggande aktierna sjunker högst 2 från startnivån och skyddar samtidigt mot 2 nedgång i de underliggande aktierna. Uppgifter om graferna i denna veckoöversikt I denna veckoöversikt uppföljs veckovis de viktigaste marknadernas rörelser samt ekonomiska indikatorer som påverkar placerande. En omfattande mängd information presenteras i grafisk form för att förbättra åskådligheten. Observationsperioden utgörs av de två senaste veckorna, så att den sista observationsdagen är föregående veckas fredag och den första tio arbetsdagar tidigare. Noggrannare förklaringar samt källor för informationen presenterad i graferna finns presenterade i en skild bilaga. Denna finns att få på vår hemsida på adressen http://www.front.fi/viktigt/vecko_oversikt/. I denna veckoöversikt är graferna fördelade på två sidor. Den första presenterar utvecklingen för de centrala egendomsslagen aktier, kreditrisk, råvaror. Aktieindexens utveckling presenteras, såväl geografiskt som branschvis, och utvecklingen för de europeiska och amerikanska marknaderna jämförs sinsemellan. Den andra sidans syfte är att ge en helhetsbild av marknaderna eller sådana variabler vilka visar marknadsriktningen eller t.ex. nervositet. På denna sida presenteras de viktigaste räntorna och räntedifferenserna, valutorna och skyddskostnaderna för staternas kreditrisker, guld och inflationsförväntningar samt volatilitetsnivåerna som beskriver kursfluktuationerna på de centrala aktiemarknaderna. Denna publikation är avsedd endast för kundens privata bruk. Denna publikation baserar sig på källor som Front Capital Ab anser pålitliga. Front Capital Ab garanterar inte informationens riktighet och ansvarar inte för felaktigheter, brister eller olämpligheter i presenterat material. Inget material presenterat i publikationen är ett bindande bud att köpa eller sälja värdepapper och inte heller en uppmaning att vidta annan placeringsverksamhet. Innan placeraren gör ett investeringsbeslut bör han basera sitt beslut på egna analyser och uppskattningar av placeringsobjektet och risker förknippade med detta. Detta dokument, eller delar av det, får inte kopieras, distribueras eller publiceras utan Front Capital Ab:s på förhand givna skriftliga tillstånd. Alla rättigheter förbehålles. Front Capital Ab Alexandersgatan 48 A 1 Helsingfors Finland Tel: (9) 6829 8 Fax: (9) 6829 81 fornamn.efternamn@front.fi www.front.fi Front Capital Ab är ett värdepappersföretag vars verksamhet övervakas av Finansinspektionen, Snellmansgatan 6 och Mikaelsgatan 8, PB 13, 11 Helsingfors, telefon 1 831 51; www.finanssivalvonta.fi. Front Capital Ab är medlem av Ersättningsfonden för investerare. Ytterligare information om tjänsteleverantören och dess tjänster fås på adressen www.front.fi.