Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar till osäkerhet och ökad sårbarhet. IMF anger avtagande tillväxt och ökade risker som skäl till detta. Båda aktörerna anser att den globala aktiviteten har försämrats sedan i höstas och ser risker för nedgång. Många länder har dessutom akut behov av att komma tillrätta med sina budgetunderskott samtidigt som råvarupriserna är mycket höga. Oljan är ett osäkerhetsmoment för världsekonomin trots ett minskat oljeberoende i t ex USA., Iran hotar att strypa oljetillförseln till EU med omedelbar verkan. De länder i Sydeuropa som importerar stora mängder iransk olja kan bli särskilt utsatta. Grekland importerar 1/3 av sin oljekonsumtion ifrån Iran. Tillväxtländerna med Kina i spetsen fortsätter att visa god tillväxt. Tillväxten i Kina har dock mattas av men BNP beräknas ändå öka med 8,7 % under 2012. De största utmaningarna för Kina är lågt inhemskt konsumentförtroende, hög inflation och en överhettad bostadsmarknad. En osäkerhetsfaktor för Kina är en stor förändring av det politiska ledarskapet då en större del av politbyråns medlemmar kommer att bytas ut under 2012 Japan brottas fortfarande med konsekvenserna av förra årets naturkatastrof vilket för med sig enorma investeringar. De japanska statsfinanserna är svaga med en gigantisk statsskuld på ca 200 % av BNP. Finansieringen har hittills skett med inhemskt sparande till låga räntor vilket medfört att Japan inte påverkats så mycket av oron på världens finansmarknader. Framöver förväntas Japans beroende av internationella långivare öka vilket kommer öka pressen på att Japan måste genomföra nödvändiga strukturreformer. EUROPA Europeiska Centralbanken, ECB, har tillfört mycket likviditet till marknaden genom en 3- årig refinansieringslösning, LTRO (long term refinancing operation) med mycket gynnsamma kreditvillkor. I utbyte får ECB godkända säkerheter ifrån bankerna. Syftet är att öka efterfrågan på statsobligationer i de länder som drabbats av stigande räntor samt att säkra delar av bankernas refinansieringsbehov. Den akuta likviditetsbristen som många banker i Sydeuropa upplevde under hösten har lindrats och marknadsräntorna har fallit till följd av detta.
Situationen i Grekland är dock fortfarande mycket besvärlig trots uppgörelsen med den så kallade trojkan IMF, ECB och EU-kommissionen om skuldnedskrivning. Grekland måste göra budgetnedskärningar på sammanlagt 5,5 procent av BNP under 2013 och 2014 för att beviljas fler nödlån från EU och IMF. I början av mars skrev 17 av 25 EU-länder under EU:s finanspakt med skärpta nationella budgetregler. De hårda besparingskraven kommer dock att minska den totala efterfrågan inom eurozonen. De kommande Basel 3 reglerna med skärpta kapitalkrav för bankerna riskerar att minska utlåningen och därmed även investeringarna. Osäkerheten och obalanserna i Europa kommer troligen att bestå under lång tid framöver. USA Även USA påverkas av krisen i euro-området och det höga oljepriset men de senaste månadernas positiva makrostatistik visar att smittoeffekterna verkar bli begränsade. Sista kvartalet 2011 växte USA:s BNP med 2,8 %. Hushållens optimism har stigit främst på grund av en allt ljusare arbetsmarknad men även beroende på sjunkande bensinpriser. Huspriserna faller fortfarande men ser ut att stabiliseras under 2012. Under hösten passerade den amerikanska statsskulden 100 % av BNP vilket motsvarar 15 biljoner USD. Tyvärr fokuserar presidentkandidaterna på att träta om vem som är bäst lämpad att tackla den amerikanska ekonomin istället för att ta i ut med det enorma skuldberget.
SVERIGE Efter en stark tillväxt under större delen av 2011 visar makroekonomiska indikatorer på att den svenska ekonomin nu bromsar in väsentligt. Exporten tappar fart när tillväxten mattas av och efterfrågan i Europa sjunker. Industriproduktionen och orderingång sjunker. Även investeringsviljan har dämpats och hushållen drar ned på konsumtionen samtidigt som sysselsättningen är svag. Regeringen kommer troligen presentera ytterligare finanspolitiska åtgärder de närmaste åren utöver höstbudgetens dryga 30 miljarder. Sverige har goda statsfinanser och utrymme finns att stötta ekonomin till skillnad från de flesta andra länder. Räntemarknad När konjunkturen försämras, penningpolitiken är expansiv och statsfinanserna försvagas, brukar räntekurvan bli brantare men så har det inte varit hittills. Orsaken är ökad utländsk efterfrågan av svenska statspapper i kombination med utbudsbrist. Svenska obligationer blir allt mer eftertraktade i takt med att AAA-ratade länder blir allt färre. Så länge som solvensproblemen i Europas länder och banker består finns inget tryck uppåt. Om de svenska statsfinanserna försämras och vi får ett ökat utbud av svenska obligationer kan dock detta förändras. Riksbanken kommer troligen att sänka räntan och sin reporänteprognos i takt med att konjunkturutsikterna försämras. Riksbankens egen räntebana indikerar dock fortfarande oförändrad ränta trots att de inte når upp till inflationsmålet på 2 %. Låg inflation i kombination med stigande arbetslöshet bör öppna upp för ytterligare sänkningar framöver. Marknaden och bankekonomerna förväntar sig en reporänta under 1 % inom 12 månader.
jan-00 okt-00 jul-01 apr-02 jan-03 okt-03 jul-04 apr-05 jan-06 okt-06 jul-07 apr-08 jan-09 okt-09 jul-10 apr-11 jan-12 2012-03-19 Korta räntor; 6 5 4 3 2 1 0 Reporänta 3 mån Stibor Långa räntor; SWAP-RÄNTOR 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 2Y 5Y 10Y 1,00 I Sverige pressas långa räntor ned på grund av stor efterfrågan från livbolag och utländska investerare. Sedan januari har dock långa räntor pressats upp på grund av ökad riskaptit bland investerarna.
Kreditmarknad Det finns ingen entydig bild av bankerna när det gäller tillgången till finansiering och kreditmarginaler till bostadsbolag och kommuner. Olika banker har olika preferenser vad gäller löptid och låntagare. De flesta banker betonar vikten av god kreditkvalitet. Priset har ökat kraftigt de senaste 6 månaderna samtidigt som tillgången till finansiering har minskat. Neddragningar av bankernas balansräkningar, omviktning i branschexponering, likviditetsbrist och högre upplåningskostnader är de främsta faktorerna. Kreditspreadarna/ kreditmarginalerna kommer troligtvis att förbli höga för bostadsbolag och kommuner under 2012. SAMMANFATTNING Försämrade tillväxtutsikter i stora delar av världen. Både Världsbanken ( osäkerhet och sårbarhet ) och IMF (Avtagande tillväxt, ökade risker ) reviderar ned sina globala BNPprognoser för 2012 och 2013. Trots försämrade tillväxtutsikter, ratingnedgraderingar och fortsatt kris i Eurozonen, finns nu ett något mer positivt sentiment och en minskad riskaversion. Inköpscheferna är på bättre humör, såväl i Europa som i USA. Viss ljusning i USA trots att landet fortfarande brottas med skuldproblematiken och bristande politisk vilja att långsiktigt lösa problemen. Kina mjuklandar och bra fart i tillväxtländerna. Sverige o Exporten bromsar mer än väntat, vilket ger en svagare BNP o Tecken på att konsumentförtroendet vänder uppåt o Arbetslösheten stiger något. Marknaden tror att reporäntan ska sänkas kraftigt under 2012, till 0,75 %. De svenska affärsbankerna räknar i genomsnitt med att reporäntan ska sänkas till 1 %.
Sedan november har 5-årsräntan pendlat mellan 1,9 % och 2,2 % medan 10-årsräntan varierat mellan 2,2 % och 2,6 %. Även om trenden tycks vara uppåtgående, kan vi förvänta oss en fortsatt volatil marknad ett tag framöver. Det finns ingen entydig bild mellan bankerna för tillgången till finansiering och kreditmarginaler till företag och kommuner. Priset har ökat kraftigt de senaste 6 månaderna samtidigt som tillgången till finansiering har minskat. Neddragningar av bankernas balansräkningar, omviktning i branschexponering, likviditetsbrist och högre upplåningskostnader är de främsta faktorerna. Vi förväntar oss att kreditspreadarna/ marginalerna kommer att förbli höga för såväl banker som företag under 2012. Att hålla ögonen på den närmaste tiden Greklandskrisen Utvecklingen i Mellanöstern Sverige arbetslöshetstatistik & inflation Det politiska landskapet Frankrike 22 april. Med vänliga hälsningar Maria Gabrielsson SABO AB Tfn: 08-406 55 45 Epost: maria.gabrielsson@sabo.se Detta material är producerat av SABO och Norm Finanspartner Källor; Nordic Outlook av SEB, Konjunkturprognos av Handelsbanken, Swedbank Economic Outlook, Stagflation i svensk ekonomi: Konjunkturrapport av Nordea