Är asylboenden byggda av kommunen en väg till bättre mottagning? Miklo frågar #1

Är asylboenden byggda av kommunen en väg till bättre mottagning? Miklo frågar #1

Miklo frågar är ett sätt att börja spåna I sidorna som följer är kommunernas svar publicerade i oredigerat skick. Det enda vi gjort har varit att lägga till en blankrad på några ställen för läsbarhetens skull, och de mejl som hade Miklos frågor inklistrade mellan svaren, har vi också redigerat så att bara svaren kommit med och på så sätt undvika förvirrande upprepningar i det här materialet. Tanken med Miklo frågar är att i ett tidigt och opolerat läge testa idéer. Vår önskan är att få samma känsla som när du slänger ut en idé som precis kommit till dig över ett fikabord. Vad tror ni? Den behöver inte vara färdig, den kan vara helt galen, men det är alltid en impuls kommen någonstans ifrån, som kan tjäna som impuls in på rätt väg även om just den första impulsen inte var möjlig att utveckla. Roligt i denna första sammanställning är att många av svaren ändå pekar på att frågan drar åt rätt håll. Många är positiva och lyfter att det är ett långsiktigt sätt att arbeta. Många lyfter också att det är en ansvarsfråga idén är god, men ska inte staten i så fall bygga? Och om vi ska bygga kan staten ge oss garantier för att våra asylboenden används? I och med att dessa frågor väckts, tänker vi att vi fortsätter kedjan och skickar detta material till Migrationsverket och ansvarigt departement. Deras svar publicerar vi i rapporten från nästa Miklo frågar. När jag läser reaktionerna från er kommuner väcks också nya frågor hos mig som jag hoppas att vi på Miklo kan jobba vidare med: kan det vara praktiskt att etablera en konstant vad gäller det årliga mottagandet av asylsökande? Även om behovet inte är av lika akut karaktär om tio år, kan vi inte ta emot samma mängd asylsökande som vi nu bygger boenden för, om vi nu gör det? Uppfattningen om att migrantkohorter är övergående i sin storlek och återvändande i sin natur har vi haft så länge invandringen funnits. Vi trodde länge att människor kom till Sverige för att sen återvända, till exempel, den så kallade gästarbetarmentaliteten. I Japan, som är ungefär där Sverige var på sextiosjuttiotalet ur ett migrationsperspektiv, har detta lett till att barn till invandrade inte är tvungna att gå i skolan, exempelvis, vilket i sin tur lett till att de börjar få problem med ett ökande antal barn som inte gått i skolan när de sen permanent ska bo kvar i Japan. En given årlig mängd asylsökande i varje kommun skulle säkert kunna bidra med en del av den av många kommuner behövda långsiktiga befolkningsökningen och föryngringen. Med långsiktigheten och kunskapsutvecklingen skulle sannolikt fler och fler av de som kommer stanna. Det här får vara obearbetade tankar än så länge, men spännande för mig att spinna vidare på. Jag ser också mycket svar som rör delar på detaljnivå som är intressanta att diskutera: kan Migrationsverket garantera att asylboenden som byggs av kommunen används i tio år och på så sätt eliminera ekonomisk risk? Det borde de väl kunna? Kan kommuners egna asylboenden få företräde i upphandlingar framför campingplatser och vandrarhem? Det här är första gången vi sammanställer Miklo frågar och om du får idéer på hur vi skulle kunna ge dig som tjänsteman eller politiker ännu mer nytta med detta format, får gärna höra av dig och berätta. Vi har inget uppdrag att göra detta, utan testar det som form för kunskapsutbyte på eget initiativ. Hoppas att det är uppskattat! Carlos Rojas, seniorkonsult Miklo

Frågan (i) (ii) (iii) Vad skulle hända om kommunen byggde egna asylboenden, som på sikt, om behovet av boende för asylsökande minskar, skulle kunna omvandlas till andra boenden? Studentboenden, äldreboenden eller ett helt vanligt boende? Idag är det ett problem i många kommuner, att de får asylboenden utan att ha planerat för det, då dessa upphandlas av Migrationsverket under sekretess, av privata aktörer. Det leder till att kommuner informeras om det nya boendet med kort framförhållning och får kort tid på sig att förbereda den service som de behöver garantera inflyttarna, som allmän sjukvård och skola för barnen. Att kommunen själv planerar och bygger asylboenden och sedan erbjuder dessa till Migrationsverket för upphandling, skulle ge kommuner kontroll och framförhållning i mottagandet av asylsökande. Det skulle också möjliggöra för kommunen att optimera integrationsprocessen genom att bygga boenden i attraktiva lägen och i god kvalitet. Idag hamnar många asylboenden i kommuners periferi och i fastigheter som är suboptimerade för de avsedda funktionerna. Vilka resonemang dyker upp hos er som en följd av denna fråga och denna idé? 45 kommuner svarade 18 positiva 16 lika positiva som negativa 11 negativa

Avesta kommun Fredrik Juthman Förvaltningschef Ett av kommunen byggt asylboende kommer inte att innebära att andra aktörer med asylboende minskar, dvs kommunens redan stora mottagande skulle troligtvis öka ytterligare. Men möjligheten (längre tid) att förbereda service som inflyttarna ska garanteras, som allmän sjukvård och skola för barnen, blir naturligtvis större i ett kommunalt drivet asylboende. Om kommunkoncernen ska bygga migrationsboende, så bör det vara av modultyp, så att möjligheten att avveckla etableringen vid behov ges. Dessutom är nybyggnationstiden idag ca 18 månader från byggbeslut till färdigt boende. Moduler kan sättas upp på några få månader. Bodens kommun Kjell Selinder Administrativ chef Utbildningsförvaltningen Bodens kommun har antagit en strategi för bostadsbyggande kopplat till nyanlända. i Boden är nyanlända en stor fråga. Bodens kommun har 27 000 inv och tar emot ca 100 nyanlända med PUT per år. Något mer kommer vi inte att svara på er fråga. Bollnäs kommun Lars Åsberg VD AB Bollnäs Bostäder Jag svarar kort utifrån bostadsbolagets horisont: För oss (AB Bollnäs Bostäder) i en förhållandevis liten kommun kan det bli knepigt den dagen boendet skall avslutas. Risken är att vi inte lyckas konvertera till annat boende på ett lyckat sätt (hittar inga hyresgäster). Detta skulle alltså bli en dålig affär för bolaget som skall uppträda affärsmässigt. I en stor stad är förutsättningarna annorlunda. Däremot skulle ju kommunen (nu pratar jag om den lilla kommunen igen) få en helt annan kontroll på inflödet av nya medborgare (vilket frågeställaren är inne på). Som systemet tycks fungera i dag kommer kommunen in sent i processen vilket kan ställa till en del problem. En annan vinst måste ju bli förutsägbarheten var de nya medborgarna kan flytta; och det skulle bli tydligt vilka kommuner som tar ansvar och vilka kommuner som

väljer att inte ta ansvar. Och därmed enkelt för statsmakten att ge dekret till kommuner som inte hörsammar rikspolitiskt fattade beslut. Borås stad Rune Henriksson Förvaltningschef Fördelarna med att bygga egna boenden "i förväg" har ni pekat på. Svårigheterna är att investera medel utan att man vet om de används och som ska prioriteras in i en redan överfull investeringsplan, bygga efter krav som ska passa flera kategorier av boende (högre kostnad) samt att man riskerar att behöva bygga om för krav som införs senare om man ska ändra verksamhet (ny bygglovsprövning) efter några år. Centrala och attraktiva lägen slåss alla om, dvs det finns för lite yta för det kopplat till behoven från olika verksamheter. Här behövs politisk styrning i planprocessen om man ska komma fram. Botkyrka kommun Susanne Hedlund Administrativ flyktingsamordnare (i) Skulle kunna leda till bättre planering för öppnande av asylboende. (ii) Instämmer. Men är dock tveksam till om kommunala asylboenden är lösningen. Tror mer på än bättre och tätare dialog mellan Migrationsverket och kommunerna inför upphandlingarna, som i sin tur borde kunna styras bättre geografiskt. (iii) Bra idé, dock osäker på hur enkelt det är för kommunen att bygga nya boenden.

Burlövs kommun Lars-Åke Ståhl Kommundirektör o tf samhällsbyggnadschef Burlövs kommun bidrar gärna till att få till stånd fler bostäder i vår kommun, intresset för att bo i vår kommun är stor. Detta skall ske i samverkan med duktiga fastighets/bostadsföretag och avser naturligtvis alla möjliga olika former av bostäder och upplåtelseformer som kan passa alla människor som vill bo i vår kommun. Dals-Eds kommun Peder Koldéus Kommunchef Dals-Eds kommun har inte pengar till att bygga asylboende i egen regi, så det är inte aktuellt. Dorotea kommun Kjell Brickman Tf Socialchef Kommunen är Sveriges tredje minsta med knappt 2800 innevånare. Det är mao det inte särskilt intressant. Inte i nuläget med fler asylsökande och det finns inget behov att använda lokalerna vid ett minskat asylsökande Essunga kommun Kjell Karlsson Kommunchef Min spontana reaktion är blandad. Jag är tveksam till att kommunerna skall ta på sig denna uppgift eftersom det självklart innebär en ganska betydande ekonomisk risk och belastning i förlängningen. Idag har många kommuner ett behov av att skapa nya bostäder och på kort sikt är det då kanske inget problem att bygga boende som kan omvandlas till vanliga bostäder. Sedan vet jag av erfarenhet att detta kan svänga oerhört fort och i varje fall i små kommuner och orter på landsbygden som jag representerar kan vi ganska snart stå där med ett överskott av bostäder som vi inte kan hyra ut. I så fall är vi tillbaka i problematiken som fanns på 80-90-talen som små småningom landade i bostadsakuten och rivning av väldigt bra bostäder. Jag kanske låter negativ men asylboende är normalt boende för kanske 100 personer eller mer och det blir ganska många bostäder i förlängningen. Det blir således en stor risk med upplåning, likviditet mm och belastning

på vårt kommunala bostadsbolag och i förlängningen kommunen. Idag försöker vi bygga bostäder för ensamkommande barn som vid behov sedan kan omvandlas till vanliga bostäder. Detta är mera greppbart för oss som liten kommun med kanske ett 20-tal bostäder. Sedan håller jag självklart med om problematiken kring det privata engagemanget vad gäller framförhållningen i kommunen, prissättning var bostäderna placeras mm. Självklart skulle vi önska större möjlighet att påverka och få framförhållning i dessa frågor. Framförallt är det väl idag befintliga anläggningen som köps upp av privata aktörer som ser en god affärsidé i att erbjuda ett asylboende. I varje fall i små kommuner på landsbygden så tror jag inte heller att det finns många privata aktörer som är beredd ta risken att bygga nya bostäder och i småorter en bit från storstadsområdena finns inte många privata aktörer som är intresserade. Hallsbergs kommun Anna Gustafsson Flyktingsamordnare (i) Utgångspunkten i din fråga är egentligen om ansvar för asylsökande skulle bli kommunernas istället för statens. Frågan är också vem som ansvarar för kostnaderna om kommunen ska bygga bostäder, kommunen eller staten, samt ägandefrågan. Låt oss anta att staten står för kostnaderna för att bygga bostäder, så bör de föregås av utredning och samråd utifrån parametrar som möjlighet till självförsörjning, eget boende, demografiska förändringar, pendling, urbanisering, geografiska förutsättningar och näringsliv, världsläget, EU:s ansvar, samt Migrationsverkets prognos för ett varaktigt ökat antal av asylsökande till Sverige. Det bör poängteras att asylsökande kan likväl som bifall, få avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd i Sverige. Ska man bygga ett hållbart samhälle måste frågan lyftas i ett bredare samhällsperspektiv. (ii) Hallsbergs kommun är i grunden positiv till människor som söker sig till Sverige för att söka skydd. Ditt påstående behandlar en fråga där Migrationsverket kan lösa situationen. Idag fungerar det som Ni beskriver och vi som kommunen har ändå hanterat de frågor och den beredskap som krävs för personer som befinner i vår kommun och har rätt till viss service. Naturligtvis skulle kommunen och annan service som kommer asylsökande till del förbättras med förhandsinformation om ett eventuellt boende. Kanske borde en ansökan om att starta ett boende för asylsökande kommuniceras med kommunen innan beslut? (iii) Ditt påstående ger inte kommunen kontroll och framförhållning. Det är bara en del i en längre process; vilka söker asyl? Beviljas de temporärt- eller permanent

uppehållstillstånd? Tänk om många får avslag på sin ansökan? Vi kan ta exemplet som hände för ett par år sedan då människor från Balkan bussades till Sverige med falska löften om avisering? Där behövdes ett par tusen boenden och endast några fick stanna i Sverige. Vad menas med boende i attraktivt läge? Vad menas med att optimera integrationsprocessen? Kommunen vill uppnå integration genom att introducera människor i det nya landet. Integration är en ömsesidig process. Gör inte de flesta en boendekarriär utifrån privata värden och ekonomiska resurser? Insatser för personer som beviljas uppehållstillstånd och som är flyktingar eller skyddsbehövande ska ha målet med egenförsörjning genom konkurrensutsatt arbete, boende och ett självständigt liv. Den första tiden ska stimulera till att förändra sin livssituation och ta eget ansvar. Ska man hantera din fråga bör man börja med att se på utlänningslagen och hur staten vill att vi ska se flyktingmottagandet; en tillväxtfaktor för att säkra välfärden framöver eller omhändertagande? Haninge kommun Peter Olevik Dunder Byggnadsnämnden (fp) Jag tycker att det är en intressant tanke, men. I Stockholmsregionen finns gott om aktörer som bygger. Åtminstone Haninge kommun har stora investeringsåtaganden kommande år, det är miljonprogramsskolor med mera som behöver bytas ut. Vi arbetar (och för ekonomin behöver fortsätta att arbeta) för att privata aktörer ska bygga både förskolor och äldreboenden mm. Eftersom verksamheterna finansieras via pengsystem så blir pengen för ökad volym då en rak linje och inte ökade lokalkostnader per elev/boende. Överför vi detta på asylboenden så är min bedömning att det mest ekonomiska vore OPS-lösningar. Helsingborg stad Fredrik Hjort Fastighetsdirektör Ni ställde den 2 december ett antal frågor om byggande av asylbostäder. Kärnfastigheter är den förvaltning som i Helsingborg stad ansvarar för lokalförsörjning och fastighetsförvaltning. Staden har som strategi att äga de fastigheter som behövs för egen verksamhet och över längre tid. I förvaltningen har vi en fastighetskontroller som hanterar planering och försörjningen med lokaler och bostäder för stadens egna behov. Vår fastighetskontroller är aktiv i stadsbyggnadsfrågor som markåtkomst och tomtutredningar men också med inhyrning av planerade eller befintliga lokaler och lägenheter. För byggande och drift svarar andra avdelningar inom förvaltningen. Att planera och bygga är en process som oftast tar flera år. I Behovet av asylbostäder varierar kraftigt över tid. Vi

har gjort bedömningen att vi bättre möter behoven genom ett aktivt arbete med befintliga fastigheter. I första hand använder vi hus och lokaler som staden äger eller på annat sätt redan disponerar. Vi är dock inte främmande för nya inhyrningar och har goda relationer med stadens fastighetsägare. Förhandlingar pågår kontinuerligt om befintliga och kommande behov. Hittills har vi framgångrikt lyckats möta de behov som uppstått. Herrljunga kommun Niels Bredberg Kommunchef (i) Ekonomiska konsekvenser och det omfattande risktagandet måste säkerställas och risker elimineras. Det ekonomiska åtagandet är omfattande. Den frekvent återkommande dialektiken mellan medborgares intressen och uppfattning relativt den ansvariga myndigheten för asylboenden åläggs kommunens ansvariga att hantera. Är den lokala kommunala politiken beredda att ta det ansvaret? (ii) Instämmer. (iii) Det kan förefalla så som det är beskrivet i påståendet ovan. Men återkommer till ekonomiska konsekvenser och det omfattande risktagandet måste säkerställas och risker elimineras. Det ekonomiska åtagandet är omfattande. Kommunerna har ju idag svårt att prioritera riskfyllda bostadsbygganden, hur tänker ni att kommunerna ska gå in i långsiktiga finansieringar av någon form av bostadshus? Den frekvent återkommande dialektiken mellan medborgares intressen och uppfattning relativt den ansvariga myndigheten för asylboenden åläggs kommunens ansvariga att hantera. Är den lokala kommunala politiken beredda att ta det ansvaret? Den nuvarande ansvarsfördelningen där staten har huvudansvaret borde väl även kunna lösas genom att staten själva driver asylboenden. Att skicka ut ansvaret för denna laddade fråga till lokala företrädare förefaller vara en mycket stor utmaning för den lokala politiken. Hur bedömer ni att asylboenden kommer att fördelas i kommunerna om de lokala politiska företrädarna ska ansvara för planering och byggande av asylboenden i kommunen? Hur tänker ni säkerställa att de kommunala ekonomiska riskerna på kort sikt och på lång sikt, elimineras? Det byggda huset för asylboende kommer förmodligen att stå kvar i åtskilliga år. Vem tar det ekonomiska ansvaret i nästa lågkonjunktur?

Hässleholms kommun Camilla Ehrenflod Förvaltningschef Jag vill börja med att säga att jag här skriver mina tankar spontant, i alla hast och utan längre betänketid. Jag vill därmed framföra att de både är dåligt underbyggda och kan komma revideras Du har ju beskrivit läget bra, att dessa ärenden/boenden plötsligt dyker upp på stadsbyggnadskontoret i plan- och byggfrågor. Först kontaktar de bygg här för att se om man kan få bo i diverse olika byggnader. Ofta har dessa helt andra ändamål i plan och personerna blir därför hänvisade till planavdelningen för att höra om planändring. Plan bekräftar att det behövs planändring, kostar ett tiotal tusen och tar nästan ett år. Många har inte lust med detta, att vänta, utan vill komma igång med verksamheten i det snaraste. Kanske finns risk/farhåga att tåget också har gått efter ett år då plan och bygglov är klara?! Detta oftast brådskande läge gör att dessa lämpliga/intressanta byggnader inte blir ändrade och ombyggda utan ibland förblir tomma. Vi får ofta flera samtal från olika personer gällande samma byggnad. Att planera från början för detta hade förstås varit bra då det blir mer genomtänkt planering/placering och ändamålsenliga byggnader. Hur man sen ska använda dessa nya och därmed förstås dyra byggnader på ett ändamålsenligt sätt är förstås nåt att fundera på. Hållbar omvandling nödvändig. Detta då det ju redan finns många byggnader man inte hittar passande verksamhet i. Dessa byggnader blir ju anpassade för boende för många personer och vad kan man sen ha dem till? Hotell, b&b, vandrarhem. Jag gissar att efterfrågan på såna byggnader inte finns sån efterfrågan på och i den omfattningen för denna bransch. Risk finns i den andra änden att dessa byggnader också står tomma. Idag har vi problem att det redan finns stora tomma byggnader, både centralt och perifera lägen som står och förfaller. Jag har idag, spontant, svårt att se att detta nya bestånd tillför något utan bara blir ett nytt planeringsproblem. Om det nu inte kan skapas någon ekonomisk smart lösning att någon därefter kan hyra ut dem som lägenheter, vilket spontant säkert är bäst och då stor efterfrågan finns. Att denna typen av byggande öppnar upp möjligheten ekonomiskt att så här indirekt bygga hyresrätter, då detta av många anses för dyrt. Nån ekonomisk reform av nåt slag. Att det ändå kostar mycket pengar någonstans är ju en annan sak Det kanske visar sig att denna planering kan leda till nåt bra också i förlängningen, vet inte. Oavsett är det kanske en nationell fråga att börja fundera på. Att göra detta på eget sätt och lokalt behövs också en lite större apparat till. Absolut är det ju en förvaltningsövergripande fråga och inte nåt en planavdelning kan börja planera för. En förutsättning är ju att dessa bostäder också byggs med kvalitet och inte bara billigaste möjliga för tillfälliga behov. Där är ju en risk. Att det blir ett stort bestånd byggnader som kräver mycket underhåll och därmed är mindre attraktiva att ta över. Jag ser också ett annan sak och effekt av detta. Det är de ofta stora familjer som sen ska ha eget boende. Idag byggs fortfarande övervägande tvåor och treor, några enstaka fyror. Jag anser att bebyggelseutvecklingen/bostadsbyggandet överallt inte hänger med de nya behoven som sen länge uppstått. Alla dessa familjer med två eller fler barn, invandrade

eller infödda. Folk skiljer sig i stor omfattning och bildar nya familjer med ibland ett flertal barn. Alla dessa ensamstående som inte har ekonomiska möjligheter att köpa eget hus och därmed få tillgång till barnvänliga områden/miljöer. Hyresrätter och framförallt de som är större finns oftast i de mest centrala delarna. Alltså i miljöer där dessa barn inte kan vistas utomhus. Vi har en brist på större lägenheter, framförallt i barnvänliga områden, och behovet är ökande. Men detta är ju en annan sak Jag är hur som helst mycket intresserad av den fortsatta gången och utvecklingen av detta. Huddinge kommun Sune Eriksson Tf samhällsbyggnadsdirektör Vår roll inom miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen är att planlägga, fastighetsbilda och ge bygglov till olika byggprojekt. De större byggprojekten, som ni skissar på, har prioriterats av kommunstyrelsen och förts in den s.k. projektplanen som revideras varje år. Att besluta om en satsning på asylboenden är alltså en politisk prioritering som bör besvaras av den politiska ledningen. Hörby kommun Göran Fredriksson Verksamhetschef IFO Idén är generellt sett bra, men bedömningen är att Hörby kommun är för liten för en sådan satsning med 15 000 invånare och budgetomfång därefter där vi brottas med att få den balans och med höga underskott för socialnämnden. Vi har ett kommunalägt fastighetsbolag men i jämförelse med andra, relativt litet bostadsbestånd. Det finns med andra ord inga sådana planer. Däremot planeras boende för ensamkommande barn där vi fram till nu använt oss av familjehem och under detta året även hem för vård eller boende. Vi har hittat lämpliga lokaler som kan användas och ev kompletteras. Vår fråga nu är om vi ska driva verksamheten i egen regi eller i samarbete med någon annan.

Jokkmokks kommun Lars Bergqvist Utredare Idén om att kommunen själv bygger asylboenden är klok och känns helt rätt om man bortser från ekonomin detta kräver i varje enskild kommun. Det vore enligt min åsikt bättre om migrationsverket kunde bygga asylboenden ute i kommunerna. Jag tycker att ansvaret är övergripande och att staten därför kunde gå in med medel för detta ändamål. Kramfors kommun Staffan Östman och Anders Näslund Chef Samhällsavdelningen och Fastighetsingenjör Kramfors kommun har varken befolkningsunderlag eller ekonomiska muskler som motiverar byggande av nya bostäder. Kramfors kommun är en av alla kommuner som har vikande befolkningssiffror. Förslaget om att kunna placera asylboenden där allmänservicen är utbyggd låter dock lockande. Tyvärr är prisbilden på vår fastighetsmarknad sån att Migrationsverket knappast skulle upphandla nyproducerade boenden. Sanningen är den att privata aktören köper/hyr privata anläggningar för ett lågt pris som de sedan erbjuder Migrationsverket för asylboende. I sammanhanget bör nämnas att Kramfors kommun redan nu tar ett stort ansvar för asylboende i förhållande till folkmängd och andra kommunförutsättningar. Ljusnarsbergs kommun Bo Wallströmer Kommunchef Vi tycker det är en intressant tanke men ett väldigt stort och viktigt förbehåll; långtgående statliga garantier är absolut nödvändigt då ryckigheten i flyktingströmmarna är påtagliga. Vår kommun har med statliga bidrag tagit bort ett stort antal bostäder för att få en bättre balans på bostadsmarknaden och samtidigt sanerat bostadsbolagets ekonomi som delvis havererade pga ändrade statliga ränteregler. Att vi skulle riskera att hamna i en liknande situation är i dagsläget långsökt.

Lomma kommun Anette Fäldt Socialchef Håller helt med om att man idag måste bygga lokaler/ boenden som kan användas till olika andra ändamål efter hand. Detta gäller inte enbart asylboenden. För Lommas del har man inte byggt asylboenden utan använt boende som verksamheterna som varit där växt ur och som gett bra möjligheter till asylboenden. Kan i framtiden göras om till andra målgrupper. Mycket snabbt svar. Malmö stad Lasse Tengvall Nämndsekreterare Sociala resursförvaltningen Sociala resursförvaltningen har verksamheten Ensamkommande barn. Detta svar avser boenden hänförliga till denna verksamhet. Malmö stad har egna asylboenden för ensamkommande flyktingbarn, men p.g.a. att det periodvis kommer många barn till Malmö måste vi ibland upphandla. Därför är frågan svår att besvara entydigt. Idag har vi både egna och upphandlade boenden Behoven förändras i takt med omvärlden. I Malmö stad har vi utgångspunkten att vi ska ha egna boenden. Men ökade behov föranleder i undantagsfall upphandling av boenden. Malmö stad gör då upphandlingar på kortare, begränsad tid. Migrationsverket kommer snart att öppna ett ankomstboende i Malmö stad som de ska driva i egen regi i förhyrd lokal. Mora kommun Magnus Nordahl Integrationschef Om en kommun ska bygga fastigheter för asylboenden som sedan ska kunna ställas om till andra boendeformer när behovet av asylboenden avtar är det viktigt att ha en hållbar ekonomi till grund för det hela. Nyproduktion är idag relativt kostsamt och det skulle i så fall kräva en tydlig finansieringsplan där kommunen ser att det finns en ekonomisk täckning i eventuella ersättningar från Migrationsverket för att gå in i en sådan process.

Syftet för en kommun att i så fall gå in i en sådan process skulle vara en bättre och mer långsiktig planering för bl.a. skola och sjukvård. Men så länge Migrationsverket genomför upphandlingar av tillfälliga asylplatser hos privata aktörer finns fortfarande risken att det ändå inte går att få till en sådan långsiktighet då det ändå kan komma att öppna asylboenden med mycket kort varsel. Det skulle därför troligen krävas att kommuner som i så fall går in och bygger fastigheter för asylboenden då kan få någon form av trygghet som medför att det då inte öppnar privata asylboenden med kort varsel då de i så fall bidrar till att den eftersträvade långsiktigheten riskerar att falla. Motala kommun Monika Hahn Myndighetschef Socialkontoret (i) Aktuellt boende för ensamkommande flyktingbarn bedöms kunna göras om till boende för olika kommunala verksamheter riktade mot olika målgrupper om flyktingmottagandet minskar. (ii) Vi strävar efter att skapa boenden tämligen centralt för att underlätta samverkan mellan bildning och socialtjänst, fritid m fl. Nordanstig Kommunchef, samhällsbyggnadschef och flyktingmottagare genom Bente Sandström Kommunerna behöver en bättre framförhållning för att kunna fullgöra sina skyldigheter vid etablering av asylboenden. Det är stora ersättningar i systemet som skulle kunna ge en bra och bred lösning om frågan hanterades kommunalt. Både kostnader och intäkter. En bättre geografisk styrning som skulle underlätta skolgång och integration vore lättare att ha, om kommunerna kunde vara en samarbetspart. Vi vill, och vi kan, ta mer ansvar..

Norsjö kommun Katarzyna Wikström Kommunchef (i) Tanken är bra och skulle absolut kunna funka. I dagsläget har vi omvänd problematik, vi stänger äldreboenden (vi behöver minska särskilda boendeplatser) och har nu nyttjat dessa till en ny förskola, men asylboende skulle var en möjlighet. Bygga nytt är svårt, i Norrlands inland är det andra fastighetspriser än i städer, men att bygga om befintliga fastigheter är möjligt. (ii) Argumenten att vi inte har tid att förbereda oss gällande skola och social omsorg finns, men vi har dessa utmaningar redan idag, eftersom vi får ett flertal anhöriginvandrare varje år som behöver just dessa resurser som vi aldrig kan planera för. Verksamhetsmässigt fixar vi det men jag tror att vi behöver jobba mycket mer med allmänhetens attityder och farhågor. (iii) Det är en förutsättning för bra integration att bosättningen blir central och inte i utkanten av samhället. Åter igen, hur jobbar vi med attityder? Olofströms kommun Iréne Robertsson Kommunchef Som det ser ut idag i Olofström ökar befolkningen och det finns ett behov både av äldreboende och vanligt boende. De resurser vi har till vårt förfogande behöver vi redan nu använda för att bygga ut boende och bygga ny förskola i kommunen. Vi har inte resurser att bygga åt staten. Däremot kan det kanske vara en möjlighet att staten bygger och gör det i samråd med kommuner så att kommuner framöver ev. kan ta över byggnaderna. Detta kan framför allt vara ett alternativ i kommuner där det inte finns asylboende idag. Kommunen kommer inte att kunna styra var och när etablering ska ske genom att själva vara en aktör vid upphandling. Övriga aktörer kommer även fortsättningsvis att kunna delta i upphandlingar. Ska kommunerna dessutom bygga nya anläggningar, anläggningar som ska kunna användas till särskilt boende efteråt, kommer prislappen dessutom inte att kunna konkurera med tomma f.d. konferenshotell eller liknande.

Simrishamns kommun Roland Persson Socialchef Det är knappast aktuellt för Simrishamns kommun att bygga egna asylboenden. Vi skulle inte kunna ha en sådan process som Ni beskriver. Det skulle vara ett ekonomiskt risktagande av stora mått. Vi har idag bortåt 600 personer i olika asylboenden i kommunen. Solna stad Yvonne Petersson Svensson Chef för flyktingmottagningen De frågor som ni fört fram är frågor som är av mer övergripande art och bör svaras på högre upp i hierarkin. Det jag ansvarar för är bosättningen av de personer som får uppehållstillstånd. Jag har inte varit inblandad i några frågor kring asylboenden och kan därför bara spekulera. Jag tycker att det borde vara bra för kommunen om man får kännedom om eventuella asylboenden lite tidigare i processen och det skulle vara bättre om kommunen tillsammans med Migrationsverket funderar över hur de kan samarbeta för bästa resultat. Dilemmat är att det blir en intressekonflikt när också Migrationsverket har informerat oss om att vi bör bosätta fler personer som fått uppehållstillstånd och kommunen står inför en fråga om hur dessa personers boende ska kunna tillgodoses. Anders Offerlind Förvaltningschef Stadsledningsförvaltningen (i) Solna stad bygger inga egna bostäder/boenden. För att det ska kunna möjliggöras behöver staden äga mark som planläggs för bostadsändamål. En sådan process, att hitta mark och därefter detaljplanelägga marken, tar rent praktiskt ett antal år. Vår demografiska utveckling gör att vi inte har några behov av nya äldreboenden. Studentboenden byggs däremot men inga bostäder byggs i kommunal regi. Det konkreta svaret på frågan torde vara att det på lång tid inte skulle hända så mycket eftersom det är så tidskrävande processer.

(ii, iii) Solna stad har i många år varit en av fyra ankomstkommuner för ensamkommande barn. Det har inneburit stora volymer att hantera. Det har självklart inte gått att lösa inom kommungränsen, men det har alltid gått att lösa. När det gäller asylboende, så har det inte varit något problem för Solna stad. Solna stad är också så liten till ytan och samtliga områden i staden får betraktas som attraktiva och inte i periferin, så det är nog inte heller ett bekymmer. Storumans kommun Peter Persson Koncernchef Vi tycker att frågan är intressant och det skulle kunna vara en lösning också för vårt framtida bostadsbehov. Problemet är att Migrationsverket tecknar alldeles för korta hyresavtal för att det ska kunna vara en bra lösning för oss. För att det ska vara intressant krävs minst 5-10 årigt hyresavtal med Migrationsverket. Orsaken till detta är att vi har låga marknadshyror som gör det svårt för nya bestånd att konkurrera om hyresgäster. Strängnäs kommun Marie Jonsson Samhällsbyggnadschef Strängnäs kommun har en god planberedskap för bostadsbyggande. Det finns många områden planerade för olika typer av bostäder från enbostadshus till flerbostadshus. Kommunen har en kommunalt bostadsbolag som via ägardirektiv styrs av kommunen. Under 2014 har bolaget fått i uppdrag av kommunen att bygga ca 50 hyresrätter. Jag har dock inte mandat på att svara på frågan om kommunen ska bygga och driva egna asylboende utan det är en politiskt fråga. Jag ser till att möjliggöra politikernas intentioner om att Strängnäs kommun ska växa genom att se till att det finns färdigplanerad mark nya bostäder.

Strömstads kommun Gull-Britt Eide och Ola Lindström Kommunchef och Administrativ chef (i) Det skulle eventuellt kunna ses som en flexibel resurs där behovet av platser för asylboende till del kan vara drivande. Strömstads nybyggda PUT boende bygger på ovan resonemang. Det som kan vara besvärligt är att kraven på byggnation och säkerhet ser olika ut beroende på målgrupp. (ii) Allmän sjukvård tillhandahålls inte av kommunerna utan av Landstingen och alltså inte en fråga som vi som kommun ansvarar för. Kommunen ska kunna erbjuda skola inom 30 dagar men barnen har ingen skolplikt. Skolgång kan erbjudas genom introduktionskola på anläggningsboendet. (iii) Det är framförallt en finansieringsfråga. Kommuner saknar ofta medel att vara proaktiva. De kommuner, likt Strömstad, som har allmän bostadsbrist måste vägas samman allas intressen vid prioriteringar kring byggnation. Sunne kommun Kristina Lundberg Näringslivsutvecklare Problemet med om det är egna boende är justlångsiktigheten. Och om asylmottagningen minskar så kanske vi står med boende som behöver investeringar och det konkurrerar med de saker som kommunen måste göra enligt lag. Generellt är inte kommuner jättebra fastighetsägare eftersom all verksamhet alltid ställs mot den lagstadgade verksamhet som vi inte kan prioritera bort. Det känns smartare om Migrationsverket ställer rimligare krav på boendena och därmed får bort de boenden som inte lämpar sig för flyktingmottagande. Det kan ju vara krav som transporter till tätort X antal gånger per dag, wifi, kvalitet mm. Sen upplever vi att problemet hos oss är inte i första hand boendet utan dels att man inte får börja lära sig svenska direkt, det tar för lång tid att översätta betyg och det inte finns rätt resurser på ex Arbetsförmedlingen för att kunna få ut dem i praktik snabbt. Det är mina spontana tankar som bara är mina och de ska inte representera kommunen.

Sundbybergs stad Åsa Steen Kommunstrateg En del gäller ansvaret för asylmottagning vilket kommunerna inte har. Vi bedömer inte att problembilden att kommuner blir överraskade skulle lösas med förslaget eftersom det ligger i flyktingskapets natur att det är plötsligt och oväntat. En annan del tangerar att kommunen skulle ta ett tydligt ansvar för vissa gruppers boenden. Vår bedömning är att det är en komplex fråga som kräver eftertanke och ytterligare belysning. Torsås kommun Jan Darrell Kommunchefen Att bygga boenden på orter där bostadsmarknaden är allmänt svag är riskabelt. Att bygga bostäder för några hundratal eventuellt inflyttande oavsett vilka de är innebär ett ekonomiskt åtagande som tarvar stort ekonomiskt mod. Migrationsverket upphandlar och det är inte givet att kommunens egenregi vinner och det finns stor risk för tomma lägenheter. Kommuner där det finns alternativa hyresgäster, studenter, seniorer eller andra, har det månne enklare. För Torsås vore det svårt. En annan utmaning är att erbjuda bostäder till de flyktingar som fått PUT. Att dimensionera utbudet är problematiskt. Många inflyttande flyktingar söker sig raskt vidare till de större orterna i Sverige och att finna rätt antal bostäder till rätt storlek och samtidigt få ekonomi i ett nybyggt bestånd med högt slitage (p g a hög omflyttning) är extra svårt. Kostnaden för nybyggnation är sådan att det är möjligt först när efterfrågan mer eller mindre garanterar hyresgäster. Gärna som vill stanna kvar. Knuten som ska lösas är att utan lediga bostäder kan ingen alls flytta in. Ekvationen är alltså delikat. Men att bygga kommunala asylboenden menar jag är ekonomiskt för riskabelt. Det skulle kräva en annan relation mellan stat och kommun i den frågan. Martin Storm Samhällsbyggnadschef Jag har inget ytterligare att tillägga. Jan gör en korrekt problembeskrivning tycker jag. I ett samhälle med redan tomma lägenheter finns det lite utrymme för att bygga nytt.

Trelleborgs kommun Ulf Bingsgård Oppositionsråd (m) Har tänkt på detta och i sig finns det inget direkt som motsätter sig denna lösningen förutom tiden. Finns inga färdiga detaljplaner för ett område där det ska byggas kan det säkerligen ta 1 ½-2 år innan en ny detaljplan finns på plats. Detta utan att grannarna överklagar. Blir det överklaganden så kan det ta ännu längre tid. Sen är det så klart produktionstiden av huset/husen som tillkommer. Svårt att lösa akuta problem med något som har ledtider på 2-3 år. Generellt sätt tror jag att de flesta kommuner helst försöker undvika att det blir allt för hög koncentration av till exempel flyktingar i ett område. Just så att det inte får stämpel som getto eller nytt utanförskapsområde. Bostadsbyggande lär ju ändå vara något för allmännyttan och inte för kommunen att ta tag i. Så det blir i så fall projekt i samarbete med dem. Täby kommun Joachim Quiding Strategichef Vi bedömer att Ert förslag i dagsläget inte är ett realistiskt alternativ till Migrationsverkets upphandlingar av asylboenden. Skälet är helt enkelt tidsaspekten eftersom Täby liksom många andra storstadskommuner inte har någon byggklar mark. Även en temporär lösning där kommunal mark används för bostadspaviljonger med tidsbegränsat bygglov tar minst ett år att förverkliga. En detaljsplaneprocess för ett permanent boende tar ytterligare minst 1-2 år. Annica Nordgren Kommunalråd (c) Det är en mycket viktig fråga, men jag tror inte att vi i Täby kommun kommer att vara intresserade av att bygga egna asylboenden. Det är riktigt att vi hamnar i den situationen att det plötsligt dyker upp ett boende som vi sen ska hantera för service.

Frågan är komplex. Vi arbetar nu med att få till fler boende för flyktingar, inklusive ensamkommande flyktingbarn. Täby har en blygsam kvot, men vi har ökat den något. Vi måste arbeta med processen kring asylboenden. Hur länge ska de bo på asylboenden innan vi kan hjälpa vidare? Hur kan vi integrera de in i samhället? Umeå kommun Johan Gammelgård Administrativ direktör Grundidén är god men för Umeås del kan vi inte inom rimlig tid se hur detta i praktiken skulle vara möjligt p g a brist på tomtmark, långa planerings- och byggtider samt stor konkurrens om tomter och bostäder för alla socialtjänstens egna målgrupper. Det torde väl knappast heller bli aktuellt att asylboendena inte behövs för Migrationsverkets del,då flyktingströmmen knappast kommer att avta inom överskådlig tid. Det skulle innebära att kommunens egen verksamhet mycket sällan eller aldrig kommer att kunna överta bostäderna för egna målgrupper. Vimmerby kommun Carolina Leijonram Kommunchef Vimmerby kommun är just nu inne i en mycket intensiv investeringsperiod, så några planer på att investera ytterligare finns inte i dagsläget Vingåkers kommun Dag Wallströmer Socialchef Det är Migrationsverket som upphandlar asylboenden. Det finns inget som hindrar staten i forma av Migrationsverket att bygga bostäder eller använda befintliga statliga fastigheter till asylboende. Så länge statliga myndigheter inte pratar med varandra sker detta dock ej.

Kommunen är troligen pga upphandlingslagarna förhindrade att bygga bostäder för att lämna anbud till Migrationsverket vid deras upphandlingar. Kommunala bolag kan ev göra detta. Det är stor skillnad på hur boenden för asylsökande och tex vårdboende för äldre bör utformas för att uppnå effektivitet och kvalité. Er problembeskrivning är helt rätt. Kommunerna saknar inflytande över hela asylverksamheten idag och står dessutom för en stor del av kostnaden. Det är lättare för kommunerna att bygga bostäder för personer som fått uppehållstillstånd och därigenom kan dessa flytta från förläggningarna och breda plats för nya asylsökande. Det krävs då en betydligt långsiktigare planering och åtagande från statens sida samt att ersättningen till kommunerna för etableringstiden återställs så att det finns täckning för försörjningsstödet under 3,5 år minst. Det är i första hand personer som har fått uppehållstillstånd som ska nås av integrationssatsningar och dessa är idag inte tillräckliga. Värnamo kommun Lars Rosborg Miljö- och stadsbyggnadschef Vi på miljö- och stadsbyggnadskontoret genomför detaljplanering utifrån översiktsplan och aktualiserade projekt. Sedan har vi myndighetsutövningen för bygglov och byggtillsyn. Vi har detaljplaner, i olika skeden, för bostadsändamål dvs upparbetad planberedskap för olika objekt. Men däremot så bygger vi inte. Vi är inte beställare eller byggherrar för bostads- eller vårdprojekt. Det måste huvudmannen för aktuell verksamhet vara. Socialförvaltningen eller kommunala bostadsbolaget eller privat utövare av verksamheten är tänkbara aktörer. Något som då behöver kollas är hur väl det stämmer överens med t.ex. det kommunala uppdraget eller om det kan komma i konflikt med uppdrag givna åt något speciellt håll, kommunal konkurrens för privat verksamhet? Kan Migrationsverket upphandla direkt från en kommun? Eller hur detaljerat är deras uppdrag avseende dessa delar skrivet. Omvandla en sorts boenden till andra former av boenden är rimligen inte något stort problem. Huvudmannaskapet behöver dock vara utklarat. Problemet för en kommun som vår är att få igång bostadsbyggande överhuvudtaget och det är inte kommunen som på något sätt hindrar detta. Tvärtom. Däremot måste vi ju följa den lagstiftning som gäller med planprocesser, information, se till att berörda får möjlighet att yttra sig, bygglov, osv. Hindren är snarare finansieringsmöjligheter, belåningsmöjligheter, grad av säkerhet i investeringen, intjänandeförmåga, betalningsförmåga, betalningsvilja, efterfrågan, vilja att satsa på orten, ev frågetecken kring hur ortens fortlevnad ter sig och den typen av frågor. Och då har vi ändå hyfsade förutsättningar. Många kommuner har det mycket tuffare.

Ystads kommun Leila Ekman Stadsarkitekt Svaret från Ystads kommun är att vad gäller bostadsbyggande så täcker vår nuvarande investeringsplan de behov som vi för närvarande kan överblicka. Ånge kommun Ove Skägg Teknisk chef Vi har inte haft de här funderingarna över huvud taget att bygga egna asylboenden och problemet i Ånge har inte varit brist på lägenheter utan snarare brist på hyresgäster. Det är dessutom så att Migrationsverket 2009 valde att avveckla sin flyktinganläggning här i Ånge och kommunen fick bidrag av staten för att riva lägenheter för att minska antalet outhyrda lägenheter. Nu 4-5 år senare är det totalt utan planering, vi får asylboenden i fd skolor och en tidigare stängd fångvårdsanstalt! För att lösa det här måste det till en långsiktighet från statliga myndigheter om vi ska våga satsa på nya boenden. Åre kommun Martin Söderström Integrationschef (i) Det som skulle hända? Jo, det vore väl jättesmart. (ii) Precis. (iii) Bra resonemang. Nu funkar det kanske inte så enkelt i glesbydgen där kommunen inte förfogar över den typen av fastigheter. Men en modig kommun skulle givetvis köpa fastigheter, för att behålla verksamheten själv och senare kunna ställa om till bostäder. Här i fjällvärden ligger dock potentiella fastigheter isf i anslutning till vildmarken, dit det senare är svårt att locka folk att bo. En ännu enklare lösning anser jag vore om staten själv tog det fulla ansvaret och fick köpa eller bygga fastigheter för asylboende.

Örkelljunga kommun Peter Andreasson Kommunchef Kommunens ansvarsområde är inte att bygga bostäder för skattebetalarnas pengar. Våra huvudområde är Vård och omsorg samt skola. Vissa samhällsfunktioner som gata, park mm Östersunds kommun Krister Frykberg Plan- och byggavdelningen Frågan är naturligtvis högaktuell också i östersund, kommunens befolkning har ökat med 1000 på ett par år vilket är fantastiskt. Och analyserar man var nettot består i så är det just det som ditt brev handlar om. Det gäller att ordna med bostäder och allt annat som behövs för en bra tillvaro. Både på kort och helst också lång sikt. Bostadsbyggandeti kommunen ligger högre än på många år senaste året tror jag det blev 240 totalt, vilket är relativt bra, rent exceptionellt för att vara i norrlands inland. Men det behövs mer. Och nog skulle det kännas generellt mycket, mycket bättre, som du också är inne på, att satsa på bra och långsiktiga investeringar i bostäder som består, än sämre och kortsiktiga lösningar. En hel hop med pengar kostar det ju vad man än väljer. Det finns varianter jag kan tänka mig kan testas, också såna som påminner om det din fråga gäller: tillfälligt i form av bostadsmoduler, nya lägenheter med "hyresgaranti" under viss tid, sätta upp typhus på planlagda villatomter för senare försäljning, kanske enkla ombyggnader av bef lokaler till bostäder, samtidigt som naturligtvis det ordinarie byggandet via traditionella byggherrar bör stimuleras, bl a gm att marknadsföra de planområden som finns klara och skapa nya, kommersiellt gångbara och attraktiva. varje ny bostad, även om bara vissa har råd med den, är ett tillskott i det totala beståndet, ska man tänka på! Förmodligen måste man göra många saker samtidigt - såväl kort- som långsiktigt. Du kommer förhoppningsvis att kunna få mer utvecklade svar från de som direkt jobbar med frågan. Det slog mig, lite vid sidan om detta - att i efterdyningarna av de glada dagarna innan finanskrisen på 90-talet byggdes det väldigt många bostäder, upp till 800-1000 per år,varav en hel del i torvalla. Dåtidens finfina bostadsfinansieringsmodell hjälpte till också. Resulatet blev iaf ett jobbigt överskott kring 500 tomma lägenheter i flera år. Men det är lägenheter som står kvar där idag och är mycket uppskattade, bl a för att de har en helt

annan och lägre hyresnivå än nyproduktionen. I backspegeln blev gårdagens "felsatsning" en tillgång idag. Historia är kul. Det slår mig också att alternativet - rivning av tomma lägenheter - praktiserades flitigt i vissa kommuner under 90-talet, den typen av "nödvändig satsning då" blev noll tillgång idag. Historia är inte alltid kul. Österåkers kommun Anne Simmasgård Socialchef Som svar kan jag bara berätta att denna fråga är inte aktuell i Österåkers kommun. Östhammars kommun Peter Nyberg I nuläget inte aktuellt för vår kommun. Dels p.g.a. att allmännyttan hanteras av en bostadsstiftelse, Östhammarshem men även för att förvaltning och ägande av hyreslägenheter inte är en huvudangelägenhet för den kommunala förvaltningsorganisationen. Vi stödjer gärna exploateringsprojekt med mark, plan och byggfrågor som är en del av den kommunala kompetensen. Byggandet, ägandet och förvaltandet är främst en fråga för allmännytta och privata fastighetsägare. Kommun har inget eget bostadsbolag i AB:form. M sammanställd IKLO jobbar med social och urban utveckling kopplad till migration. Det här materialet bygger på en fråga ställd och besvarad i december 2014 och januari 2015.