Sid 1 (15) Projektnamn Lyftkraft Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Sammanfattning Örebro län har den högsta arbetslösheten i riket bland utrikes födda. En av de grupper med stort utanförskap är somalierna. Av de immigranter som kom till Örebro län 2006 var irakierna med 17 procent och somalierna med 13 procent de två enskilt största nationaliteterna. Av det i riket totala antalet immigrerade somalier, tog Örebro län emot 10 procent under 2006. Statistiken för 2007 fanns ännu inte tillgänglig. Även bland de inskrivna på Arbetsförmedlingen ökade antalet somalier. I oktober månad 2007 var antalet inskrivna somalier nästan 50 procent fler än samma månad år 2006. Kvinnorna stod för den största delen av ökningen. Antalet kvinnor hade ökat med drygt 75 procent under samma period. Andelen utan arbete av dessa inskrivna var närmare 90 procent. Som jämförelse, ökade antalet övriga utrikes födda inskrivna med 10 procent under samma period. Även här stod kvinnorna för den största delen av ökningen. Utbildningsnivån är låg bland de på Arbetsförmedlingen inskrivna somalierna. Nästan 70 procent har endast förgymnasial utbildning. Knappt 10 procent har en eftergymnasial utbildning. Det är också främst ibland de förgymnasialt utbildade som antalet inskrivna har ökat sedan 2006. Som jämförelse, hade 45 procent av de övriga inskrivna utrikes födda (exklusive somalier) en förgymnasial utbildning, medan 20 procent hade en eftergymnasial utbildning. Jämfört med riket i stort är en större andel av de förgymnasialt utbildade i Örebro län och Örebro kommun inskrivna på Arbetsförmedlingen. Detta förhållande gäller både för svenskfödda och utrikes födda. Det innebär att konkurrensen bland de jobb som inte kräver någon längre utbildning är extra hård. FRIRPT v.1 [1339599225934] d.frirpt v.1 Projektets syfte var att ta vara på den kompetens som fanns inom denna grupp och att förekomma den arbetskraftsbrist som vi stod inför samt att minska utanförskapet för gruppen En förutsättning för att projektet skulle ge ett positivt resultat var en tät och kontinuerlig kontakt och en öppen dialog mellan projektledning, deltagare, utbildningsanordnare, och arbetsgivare under hela projektets längd. När det gäller att ta till vara på kompetensen i gruppen så upptäckte vi ganska snart att utbildningsnivån på våra deltagare var betydligt lägre än vi tidigare upptäckt, vi fick därför ganska omgående lägga stor vikt vid att individanpassa våra metoder, den individuella kartläggningen med den personliga överenskommelsen har varit en av de viktigaste inslagen i hela projektet. Mål: arbete/starta eget/ utbildning 60 % Resultat: 55 % Vi känner oss nöjda med resultatet 55% trots att vi inte helt har nått målet på 60 % Lågkonjunkturen som vi drabbades av vid projektstart kan ses som ett visst hinder. Den låga utbildningsnivån krävde att vi arbetade mer på individnivå med tydliga krav på att individen vidtog de olika stegen som vi upprättade i den personliga överenskommelsen för att komma framåt mot arbetsmarknaden. Arbetet med Fokusgrupper där individernas olika möjligheter/svårigheter med högt ställda
Sid 2 (15) krav från projektledningen tror vi även har påverkat det goda resultatet. (se kommentarer vetenskaplig skriftserie Tema gruppen/ Annette Thörnqvist 2011:6) Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Projektets resultat Utgångsläget vid projektstart. Projekt Lyftkraft har focuserat på de män och kvinnor med Somaliskt ursprung som stått utanför arbetsmarknaden en längre tid ( Vi har jobbat med individer som varit i Sverige mellan 3-20 år) Det behov Lyftkraft har focuserat på är att höja sysselsättningsgraden hos nämnda målgrupp, stärka och motivera deltagarna att komma närmare ett arbete, utbildning eller starta eget företag. Projekt Lyftkrafts ambitioner. Projekt Lyftkrafts ambitioner och syfte var dels att ta tillvara på den kompetens som finns inom gruppen arbetssökande med somaliskt ursprung och att förekomma den arbetskraftsbrist som vi då 2007 stod inför samt att minska utanförskapet för nämnda grupp. Vidare var Lyftkrafts ambitioner att genom strategiskt påverkande av arbetsgivare, organisationer och andra aktörer på arbetsmarknaden underlätta inträdet på arbetsmarknaden för målgruppen arbetssökande med Somaliskt ursprung. Resultat Kvantitativt mål: 90 personer (t. om 2011-08-10) Resultat: 90 personer. Mål arbete/starta eget/utbildning: 60 % ( t. om 2011-08-10) Resultat: 52 % Totalresultat inklusive förlängningsperiod t. om 2012-04-30: Antal 113 personer. Resultat: Arbetet/starta eget/utbildning: 55 % Projekt Lyftkraft tom 120430, totalt antal 113 deltagare Av dessa 113 hargått till: arbete/starta eget 38 Till studier 24 Slutat projektet annan orsak (se kommentarer resultat) 51 Till arbete inom följande yrkesområden Undersk.vårdbitr. 5 Tolk/resurslärare 3 Modersmålslärare 3 Bussförare 2 Tvätteriarbete 1 Lager/butik 5 Lokalv./industrstäd 8 Indistri 2 Administ./samordnare 3
Sid 3 (15) Bovärdsassistent 1 Restaurangbiträde 1 Starta eget 4 Vi har under projektets tid som har varit totalt 3 år och 8 månader haft 113 deltagare, fördelning: Kvinnor 63 och män 50 och det ligger ganska exakt på den kvantitativa målet vi hade i vår ansökan. Kommentar fördelning kvinnor/män: Vi trodde i början av projektet att vi skulle ha lite svårt att locka kvinnor till vårt projekt men det har inte varit något problem, många av de kvinnor vi mött har haft en stark framåtanda och visat en vilja att skapa en förändring av sin situation, de har fått tagit ett stort ansvar för barn och familj men har nu varit motiverade att få satsa på sig själva mot arbete och/eller utbildning, att kunna bli självförsörjande. Kommentarer till resultat: Vi känner oss nöjda med resultatet 55% trots att vi inte helt har nått målet på 60 %. I gruppen 51 personer annan orsak som vi under projekttiden inte lyckats nå ett resultat finns bla. kvinnor som gått till föräldraledighet, personer som av medicinska skäl styrts över till vården, sociala skäl som har gjort att vi tillsammans med annan myndighet konstaterat att man inte står till arbetsmarknadens förfogande, några har under en längre tid återvänt till sitt hemland, resterande har överförts till arbetsförmedlingen för vidare insatser efter projekttiden där vi har gjort en sammanfattning på vidare planering inom arbetsförmedlingen. Lågkonjunkturen som vi drabbades av vid projektstart kan ses som ett visst hinder att uppnå 60% målet. Den låga utbildningsnivån krävde att vi arbetade mer på individnivå med tydliga krav på att individen vidtog de olika stegen som vi upprättade i den personliga överenskommelsen för att komma framåt mot arbetsmarknaden. Arbetet med Fokusgrupper där individernas olika möjligheter/svårigheter med högt ställda krav från projektledningen tror vi även har påverkat det goda resultatet. (se kommentarer vetenskaplig skriftserie Tema gruppen/ Annette Thörnqvist 2011:6) Framgångsfaktorer Vi vill framhålla en del faktorer som vi tycker har varit avgörande för våra goda resultat. Tiden: Att över en längre tid ha möjlighet att focusera på både en grupp men framförallt individen har varit en avgörande framgångsfaktor. Vi kan tydligt se att när individen är motiverad att få en ändring i sin situation och vill kunna få arbete och/eller utbildning, så har vi genom att kunna ha möjligheten att coacha gruppen och individen kunnat se att i stort sett alla deltagare ( som vill ha en förändring) har kommit närmare sina mål alternativt nått sina mål. Tydlighet/Focus: Vi har varit mycket tydliga med syftet med deltagande i Lyftkraft från dag 1 har vi talat om målen alltså från start prata arbete, starta eget eller utbildning och sedan utifrån varje deltagares överenskommelse vid varje kontakt jobba mot dessa mål, kortsiktigt, på medellång sikt och på lång sikt. Samverkan Vår erfarenhet är att det finns mycket att vinna på att samverka kring en individ, många av våra deltagare är och har under lång tid varit beroende av försörjningsstöd för sitt uppehälle och vid behov har vi haft trepartssamtal projektledare/handläggare försörjningsstöd samt deltagare och då oftast gjort klarlägganden och fört individen framåt. Närheten till Arbetsförmedlingen och korta beslutsvägar när det gäller tillgång och behov av Arbetsförmedlingens verktygslåda har också varit positivt. Samverkan med andra aktörer som somaliska föreningar, Almi/IFS när det gäller starta eget,
Sid 4 (15) Örebro kommun/lärcentrum när det gäller språkutbildning. Allt detta har haft en positiv inverkan på resultatet. Samverkan/Strategisk påverkan mot arbetsgivarnätverk, privata enskilda arbetsgivare, Örebro kommun och Örebro läns landsting bör även framhålls som framgångsfaktorer och goda lösningar som starkt bidragit till gott resultat. Påverkan/Genomslag Sett över hela projekt Lyftkrafts period ( 3 år och 8 månader) är vår bestämda uppfattning att vi kan märka en förändring till det positiva avseende den Somaliska gruppen arbetssökande, när det gäller attityder, vikten av att planera sin framtid, förståelse för vilka krav och spelregler som gäller på arbetsmarknaden och att ta ett eget ansvar för sin situation och att man själv kan påverka sin situation. Vår uppfattning och förhoppning är att projekt Lyftkraft har spelat en roll och gjort skillnad även när det gäller de arbetssökande med somaliskt ursprung som inte deltagit i Lyftkraft genom att den Somaliska gruppen är mycket aktiv att sprida ny kunskap i sina egna nätverk. Genom flera goda exempel nämnda under punkten Arbetssätt/metoder är vi säkra på att Arbetsgivarna/arbetsmarknaden på ett annat och positivare sätt än tidigare är beredda att välkomna våra arbetssökande män och kvinnor med Somaliskt ursprung. På individnivå har projekt Lyftkraft självklart haft en mycket positiv inverkan. Som är beskrivet under många punkter i denna slutrapport är detta arbetssätt/metod ett framgångsrecept när det gäller att arbeta med arbetssökande män och kvinnor som har en svag ställning på arbetsmarknaden. ( detta inte bara kopplat till den Somaliska gruppen) Att följa en tydlig överenskommelse med täta kontakter, se hur individen växer och under handledning tar ansvar för sin situation är en framgångsmetod. Samspelet mellan individen och projektledarna är viktigt, projektledaren som coachare, dörröppnare och individen som går mot något/några av våra 3 mål: arbete/starta eget/utbildning. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Syfte och mål med projektet. Projektets syfte var att ta vara på den kompetens som finns inom denna grupp och att förekomma den arbetskraftsbrist som vi står inför samt att minska utanförskapet för gruppen. Ett lämpligt antal företag/arbetsplatser med direkt eller kommande behov av arbetskraft väljs ut. För denna grupp är det helt nödvändigt att få med arbetsgivare inom offentlig sektor. Vi tror även att man måste skapa någon form av arbete för en del av deltagarna, man har inte möjlighet att konkurrera på arbetsmarknadens villkor. Utifrån detta behov skapas projektplatser som skall vara klart anställningsinriktade för omgående eller kommande behov av rekrytering på företaget/arbetsplatsen. Successivt efter att platserna blir aktuella sker antagning, företrädesvis enskilt men det kan också ske gruppvis Efter urval av deltagare sker en individuellt anpassad kompetensutvecklings/ motivationshöjande insats om behov finns. Den individuella utbildningsinsatsens längd styrs av behoven hos individen och företagets verksamhet. En förutsättning för att projektet ska ge
Sid 5 (15) ett positivt resultat är en tät och kontinuerlig kontakt och en öppen dialog mellan projektledning, deltagare, utbildningsanordnare, mentorer och arbetsgivare under hela projektets längd. Ett viktigt syfte med projektet är att metoden som arbetats fram kommer att bli värdefulla för andra förmedlingar som har samma målgrupper. Målsättning Individuell kompetensutveckling som ska främja integration och mångfald. Kompetensutvecklingen ska stärka individens självförtroende, ge ökad självinsikt och skapa en tydlig individuell målinriktning som ökar anställningsbarheten. Samt att synliggöra gruppen och visa på goda exempel som har resulterat i arbete. Bidra till att de somalisktalande som står långt från arbetsmarknaden utvecklas och kommer i arbete eller närmare arbetsmarknaden utifrån sina egna förutsättningar. Deltagarna skall känna att deras möjligheter har ökat för att lösa utanförskapet. En målsättning är att 90 deltagare skall delta i projektet under 3 år. 60% av deltagarna skall gå till arbete/starta eget/ utbildning eller annan lösning på sin situation Projektmålen och kvantitativa resultat: När det gäller att ta till vara på kompetensen i gruppen så upptäckte vi ganska snart att utbildningsnivån på våra deltagare var betydligt lägre än vi tidigare upptäckt, vi fick därför ganska omgående tänka om och lägga stor vikt vid att individanpassa våra metoder, den individuella kartläggningen med den personliga överenskommelsen har varit en av de viktigaste inslagen i hela projektet. Vid projektstart hade vi som krav att deltagarna skulle ha klarat D-nivå på SFI (svenska för invandrare) men detta krav fick vi släppa ganska omgående. Vi har haft kontakt med ESF och hela tiden informerat kring denna metodutveckling. Vi ser nedan utbildningsläget för de deltagare som var inskrivna 2009-08, ett år efter projektets start. Utbildningsanalys Lyftkraft 2009-08 Kvinnor Utb i Somalia Språk/SFI Kontakt annan mynd. Till Sverige 42 år Ingen B Ja 2003 41 år 7 år D Nej 1993 39 år 1 år C Nej 2004 39 år 8 år B Ja 2003 39 år 6 år D Ja 1997 36 år 8 år B Ja 2004 25 år Ingen C Ja 2000 Män 44 år 12 år C Ja 2003 44 år 8 år D Ja 2000 43 år 6 år B Ja 2004 29 år 2 år C Ja 2003 27 år 8 år C Ja 2003 Vår utgångspunkt vid projektstart var när det gäller språket GODKÄND D-NIVÅ!! Vid denna analys hade endast 3 d-nivå.
Sid 6 (15) 4 har 2 år eller mindre utb. I Somalia 10 hade kontakt med Kommunens försörjningsstöd vilket innebar att vi måste arbeta med trepartsamtal i större utsträckning än vi planerade. Vi genomförde samtal med ett 10 tal personer som vi har tvingats att säga nej till eftersom språket och utb.bakgrunden inte räckt till, alltså svagare än ovanstående deltagare. Mål: arbete/starta eget utbildning 60 % Resultat: 55 % Projekt Lyftkraft tom 120430, totalt antal 113 deltagare Av dessa 113 deltagare har gått till: arbete/starta eget 38 Studier 24 Slutat projektet annan orsak (se kommentarer resultat) 51 Till arbete inom följande yrkesområden Undersk.vårdbitr. 5 Tolk /Resurslärare 3 Modersmålslärare 3 Bussförare 2 Tvätteriarbete 1 Lager/butik 5 Lokalv/industristäd. 8 Industri 2 Administ. / samordnare 3 Bovärdsassistent 1 Restaurangbiträde 1 Starta eget klart 4 Kommentarer till resultat: Vi känner oss nöjda med resultatet 55% trots att vi inte helt har nått målet på 60 %. I gruppen 51 personer annan orsak som vi under projekttiden inte lyckats nå ett resultat finns bla. kvinnor som gått till föräldraledighet, personer som av medicinska skäl styrts över till vården, sociala skäl som har gjort att vi tillsammans med annan myndighet konstaterat att man inte står till arbetsmarknadens förfogande, några har under en längre tid återvänt till sitt hemland, resterande har överförts till arbetsförmedlingen för vidare insatser efter projekttiden där vi har gjort en sammanfattning på vidare planering inom arbetsförmedlingen. Lågkonjunkturen som vi drabbades av vid projektstart kan ses som ett visst hinder. Den låga utbildningsnivån krävde att vi arbetade mer på individnivå med tydliga krav på att individen vidtog de olika stegen som vi upprättade i den personliga överenskommelsen för att komma framåt mot arbetsmarknaden. Arbetet med Fokusgrupper där individernas olika möjligheter/svårigheter med högt ställda krav från projektledningen tror vi även har påverkat det goda resultatet. (se kommentarer vetenskaplig skriftserie Tema gruppen/ Annette Thörnqvist 2011:6) Reflektioner kring metoden: Eget ansvar:
Sid 7 (15) Att ställa höga krav på eget ansvar har varit projektets Focus, att uppnå sina mål och att genomföra det man ska har bidragit till att stärka individen och man har genom detta även sett att man själv kan ställa krav om man behöver hjälp. Bemötande: Att möta deltagarna med stor respekt utifrån individens förutsättningar, religion/kultur har varit en framgångsfaktor som har skapat en positiv miljö för att komma närmare arbetsmarknaden, detta bekräftas av vår utvärderare Skill som har beskrivit detta i flera delrapporter. Helhetsgrepp: Arbete/starta eget / utbildning har Focus från dag 1 men det kräver att vi ser hela individen, på detta sätt kommer vi fram till om det finns andra problem/svårigheter som kan utgöra ett hinder att nå arbetsmarknaden. Det kan vara problem av sociala eller medicinska skäl som utgör hinder, vi tar då tag i dessa utifrån arbetsmarknadens krav och försöker komma vidare. En framgångsfaktor för helhetssynen har varit regelbundenheten som individen haft i projektet. Relationerna mellan deltagarna och projektledningen i positiv anda kan inte nog betonas för gruppen. Lärande i projektet: Vi hade som målsättning när vi började projektet att skapa en skillnad i arbetssätt som leder till skillnad i resultat, bidra till att öka gruppens möjlighet att ta eget ansvar för sin utveckling, påverka sin framtid och därigenom komma närmare arbetsmarknaden och bli självförsörjande. Projektet har lärt oss att tiden som avsätts för varje individ är det absolut viktigaste inslaget och kravet som ställs utifrån individens förutsättningar. Goda relationer/kontakter med arbetsgivare. Väl uppbyggda relationer med andra myndigheter/organisationer ( försörjningsstöd, Örebro Kommun, Landstinget, Almi m.m.) Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Arbetssätt/Metoder OBS, se bilaga: Samarbeten/fallbeskrivningar Arbetssättet i Lyftkraft har framförallt utgått från individen och individens behov av stöd, men förutom att jobba med individen har vi i Lyftkraft jobbat med mindre coachningsgrupper och även storgrupper/alla deltagare i grupp. Vi började att använda jobbnätsmetoden som är ett nätverksbaserat jobbsökar material i början av projektet, vi fick ganska omgående lämna denna metod på grund av att materialet visade sig ej vara lämpligt för vår målgrupp, gruppen stod för långt ifrån metoden. Vi började därför omgående att arbeta med ett enklare material som bygger på jobbsökar utbildning via ett enklare pärmsystem. Vi har där lagt grunden till att alla har kommit upp på en viss nivå. Vi har under projektets gång hela tiden omprövat våra metoder eftersom målgruppens svårigheter och möjligheter är väldigt komplext, nivån är olika vad gäller förutsättningar att ta till sig information eftersom utbildningsnivån varierar från 0 år- och uppåt.
Sid 8 (15) De flesta i vår målgrupp har aldrig arbetat i Sverige utan har varit med på ett flertal åtgärder i kommunal regi och även arbetsförmedlingsåtgärder. Vi känner att man oftast har fått serverat vad man skall göra och hur man skall göra detta, oftast har man i missriktad välvilja tagit över vad individen själva kan göra, detta har visat sig exempelvis vad gäller ansökningshandlingar (CV pers.brev m.m.) där många av aktörerna mer eller minde skrivit handlingarna åt personerna vilket har gjort att det inte på något sätt speglar individen, i ett flertal fall har personen inte själv förstått vad som står handlingarna. Under inledningen av projektet så arbetade vi fram en metod som säkerställde att alla nya deltagare fick samma information, material m.m. Den består av en checklista på 14 punkter som deltagaren går igenom tillsammans med projektledningen under första veckan. Vi arbetade även fram dokumentation ang. ordnings- och tillgänglighetsregler som vi delgav deltagarna i skriftlig och muntlig form. Vi har för varje person som startat i projektet gjort en skriftlig överenskommelse hur och med vad skall vi arbeta med under projekttiden, mot vilka/vilket av målen arbete/utbildningen eller starta eget som är aktuella för individen. Målen beskrivs på kort sikt, medellång sikt samt långsiktigt mål. Vad är individens och projektledningens ansvar, denna skrivs under av deltagaren och projektledare. Vår metod bygger på att vi träffar hela gruppen en gång/ vecka där vi har haft en del föreläsare såsom arbetsgivare, fackliga organisationer, studievägledare. Projektledarna har hela tiden diskuterat med gruppen om samhällsfrågor, attityder, kultur, religion, förhållningssätt utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv, det har gjort att vi i gruppen haft ett öppet klimat att lyfta frågor som tidigare kanske inte har diskuterats. Vi har även arbetat mycket med gruppövningar vilket är viktigt utifrån flera perspektiv, vi har fått gruppen att börja samarbeta, män och kvinnor måste diskutera och samarbeta med varandra och vara överens om vad man kommer fram till vilket inte är självklart för gruppen. Detta har vi diskuterat utifrån arbetsmarknaden där man inte skiljer på män och kvinnor. Det kan tyckas vara basala frågor men i gruppen har det varit helt nödvändigt att arbeta på detta sätt. Vi har sedan delat upp gruppen i tre mindre grupper som vi träffar övriga dagar, metoden är att vi träffas för en inledande diskussion i den mindre gruppen, sedan har projektledarna ett längre samtal med varje individ där vi går igenom vad som hänt sedan förra samtalet, vi går igenom dagboken, jobbsökarlistan, vi sätter ett nytt personligt mål till nästa samtal och går igenom förra veckans mål, viktigt är att personen själv sätter sitt mål och står för det. Varje individ har fått minst ett coachande samtal per vecka, detta skall ses mot att man tidigare har träffat en handläggare på AF 1-2 gånger på 6 månader. Vi betonar individens ansvar med denna metod, vi kan inte fortsätta med att inte använda deras egen drivkraft och betrakta dem som ett kollektivt problem. Projektledarna får igenom denna metod bra kännedom av varje individ, har man andra hinder vad gäller att få ett arbete, socialt eller medicinska m.m. Projektledningen får även genom metoden berättigade och realistiska krav från deltagarna vad vi har för olika roller att hitta lösningar. Nästa metod som vi i projektledningen arbetat med är att utifrån ovanstående metoder kontakta arbetsgivare för att hitta lösningar, för många av deltagarna är det inte realistiskt att söka på annonserade arbeten, vi har varit tvungna att hitta andra vägar för ingångar till praktik/arbete. Vi har försökt få fram platser som är realistiska. Vi har träffat politiker, företagare och beslutsfattare. En viktig del i vår strategiska påverkan.
Sid 9 (15) Samverkan/Trepartssamtal Som framgår under flera rubriker i detta dokument och bilaga (samarbeten/fallbeskrivningar) är samverkan och samarbete med aktörer på arbetsmarkanden helt avgörande för att vi har nått goda resultat. Vi vill även framhålla vårt goda samarbete med Örebro kommuns enhet för försörjningsstöd och kontakten med handläggare på den enheten. En majoritet av våra deltagare har varit beroende av försörjningsstöd för sitt uppehälle under längre eller kortare perioder. Det har varit särskilt värdefullt att kunna sitta i trepartssamtal när det funnits sociala faktorer kring en individ som projektet utifrån sin egen myndighetsförankring inte direkt kunnat påverka, ofta har dessa samtal resulterat i att individen förts framåt mot arbete och/eller utbildning, eller annan åtgärd inom kommunens verksamhet om det har klarlagts att individen för tillfället inte stått till arbetsmarknadens förfogande. ( belyst i forskarrapport Thönquist 2011:6). Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Deltagande aktörer Arbetsförmedlingen som projektägare Medfinansierar projektet genom deltagarersättning (aktivitetsstöd) Trepartsamtal med handläggare i förekommande fall. Tillgång till Arbetsförmedlingens hela verktygslåda när det gäller anställningsstöd, rehabilitering, utredning m.m. Örebro Kommun försörjningsstöd Medfinansierar i förekommande fall med individens försörjningsstöd. Vi vill framhålla vårt goda samarbete med Örebro kommuns enhet för försörjningsstöd och kontakten med handläggare på den enheten. En majoritet av våra deltagare har varit beroende av försörjningsstöd för sitt uppehälle under längre eller kortare perioder. Det har varit särskilt värdefullt att kunna sitta i trepartssamtal när det funnits sociala faktorer kring en individ som projektet utifrån sin egen myndighetsförankring inte direkt kunnat påverka, ofta har dessa samtal resulterat i att individen förts framåt mot arbete och/eller utbildning, eller annan åtgärd inom kommunens verksamhet om det har klarlagts att individen för tillfället inte stått till arbetsmarknadens förfogande. ( belyst i forskarrapport Thörnquist 2011:6). Styrgrupp Efter långvariga problem med styrgruppens låga intresse och prioritering av styrgruppsmötena valde projektledarna att avsluta styrgruppen 2009-09 för att i stället starta en ny styrgrupp bestående av deltagare med annan sammansättning än förra styrgruppen. Att bevara en styrgrupp som saknar intresse för frågan är naturligtvis inte främjande för projektet och projektledarna fick genom ombildandet av styrgruppen testa en ny sammanställning. Medlemmarna i den nya styrgruppen arbetar närmre projektets målgrupp och har således ett större intresse av frågan. De såg ett större behov av att det drivs projekt som Lyftkraft. Den första styrgruppens sammansättning representanter från : Teknikföretagen, Företagarna, Örebro kommun/ tjänsteman, Kommunalarbetarförbundet, Föreningen Afrikas Horn, Arbetsförmedlingen.
Sid 10 (15) Styrgrupp 2 : 2 egna företagare som är engagerade och har stort intresse för våra frågor. Örebro Kommun / politiker, Örebro Kommun chef försörjningsenheten. Kommunalarbetarförbundet, Arbetsförmedlingen. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Jämställdhetsintegrering Vi redovisar nedan hur vi arbetat med frågan och hur vi har klarat olika moment enligt vår ansökan Projektets jämställdhetsarbete har inneburit en strävan efter att få en jämn könsfördelning där vi från projektstart satsade hårt på att nå kvinnor som oftast haft ett längre utanförskap, vi trodde att vi skulle få svårigheter att nå ut till kvinnorna och väcka intresse för projektet. Det visade sig att den kvinnliga gruppen från börja var redo att satsa på projektets inriktning. Av totalt 113 deltagare är 63 kvinnor och 50 män, vi ser det inte som negativt att vi inte haft 50/50 utan ser det som att projektet har sett att ta till vara på det positiva gensvar och behov vi fick från kvinnorna som oftast står längst från arbetsmarknaden. När det gäller sysselsättningsgraden så har vi sett en ökning av framförallt kvinnornas vilja och kraft till att komma vidare mot arbetsmarknaden genom att på kort sikt och även på en långsiktig studieplanering. En av de utmaningar som projektet har haft har varit att utgå från deltagarnas önskemål vad gäller arbete/utbildning samtidigt som vi strävat efter att bryta det traditionellt manliga/ kvinnliga mönster. Vi kan konstatera att i gruppen får vi mer se det som ett arbete på sikt eftersom gruppen är ganska cementerad i sina könsroller av tradition och oftast är det första jobb i Sverige som är det viktigaste för individen. Kvinnorna är och har ofta varit låsta i pga. familjesituationen med många barn i familjen. Vi har under projektets gång mött många starka kvinnor som säger nu är det min tur och fast vägen ibland är lång till att komma in på arbetsmarknaden påbörjat processen att tänka på lösningar på kort och lång sikt. Sysselsättningsgraden är ff. låg vad gäller den somaliska gruppen, mycket beroende på att utbildningsnivån är låg och flertalet som kommit under senare åren saknar helt utbildning eller har bara en kortare studiebakgrund, detta beroende på situationen i sitt hemland. Vi har fått närmat oss jämställdhetsfrågorna på ett litet annorlunda sätt beroende dels utbildningsnivån och även synen på frågorna inom gruppen. Vi har därför arbetat oerhört hårt med individens möjligheter utifrån dess egen förutsättning. Vi ser att detta har gett resultat där individens självkänsla har stärkts. Vi har även diskuterat i storgrupp och har under projektets gång sett hur intresset ökat i dessa frågor för såväl kvinnor som män. Vi måste komma ihåg att jämställdhetsfrågorna i gruppen inte har någon längre tradition. Boendet med hög arbetslöshet i området kan vara ett hinder men även en möjlighet vad gäller sociala nätverk, ex. släkt vänner kan ställa upp när det händer något inom familjen. Vi har även en del av våra deltagare som flyttat till andra områden för att som man utrycker sig vill integreras snabbare vad gäller bla. barnens skolgång. Ett hinder som vi under projektets gång sett är att de ekonomiska bidrags/ transaktionssystemen kan ses som en kvinnofälla vilket gör att oftast kvinnornas
Sid 11 (15) utanförskap förlängs. Vi anser att projektets resultat och den acceptans som vi har fått av våra deltagare grundar sig på vår erfarenhet av att tidigare arbetat med utrikesfödda. Vi har haft samarbete med Somaliska föreningar men inte i den utsträckning som vi från början trodde, men vi har sett det som en styrka att haft kontaktvägarna klara när vi behövt diskutera olika frågor. När det gäller fråga om ökad efterfrågan på arbetskraft så drabbades vi direkt av lågkonjunkturen vid projektets start. Vi fick därför dålig draghjälp av marknaden, detta gjorde att vi ökade våra insatser med att individanpassa företagsbesök för att uppnå resultat. En av våra stora framgångsfaktorer när det gäller jämställdhets frågorna har varit att vi under en hela projektets tid har på ett naturligt sätt arbetat med frågan i det vardagliga arbetet och knutit detta till arbetsmarknadens krav. Den personliga coachningen ligger helt i linje med att arbeta med dessa frågor och har varit en stor framgångsfaktor för uppnådda resultat. De goda exempel vi visat på under projektets olika faser där deltagarnas resultat vad gäller arbete/starta eget eller utbildning har gjort att individer som till viss del känt uppgivenhet förstått att det går att uppnå sina visioner och mål. Vår metod innefattar att alla deltagare har fått tagit lika del av våra resurser tidsmässigt, de ekonomiska resurserna ( AF:s verktygslåda) har nyttjats efter individens behov. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Våra lokaler har varit utformade så att alla kan ta sig fram på ett enkelt sätt och fungera i olika arbetssituationer. Eftersom vårt projekt funnits i delar av Arbetsförmedlingens lokaler så är dessa väl anpassade för personer med funktionsnedsättning eftersom det ligger som krav inom myndigheten Funktionsnedsättningar av olika slag kan oftast utgöra ett hinder för att få och behålla ett arbete. Projektet har arbetat för att undanröja hinder, öka kunskapen och därmed bli ett mer tillgängligt projekt. Vi har även diskuterat mycket med deltagarna kring frågan om funktionsnedsättning eftersom frågan är väldigt laddad i gruppen (handikapp som deltagarna oftast säger gömmer man oftast undan och löser detta inom familjen). Vi har lyckats bra med att klargöra begreppet funktionsnedsättning utifrån arbetsmarknadens krav och därmed fått större förståelse för att vi ibland måste utreda en persons eventuella hinder för att sedan komma vidare genom utredning, vägledning och andra insatser. Vi har haft beredskap för personer med olika funktionshinder inom projektet eftersom vi genom Arbetsförmedlingens olika verktyg snabbt kan ställa om till deltagarens behov när detta har varit aktuellt. När det gäller begreppet funktionshindersperspektiv så har vi arbetat med detta hela tiden. Vi har några deltagare som vi under projektets gång visat sig ha inlärningsproblematik som funktionshinder (vi har testat genom APU=arbetspsykologisk utredning) och har efter detta använt de verktyg som finns för detta inom Arbetsförmedlingen, detta som exempel på vårt arbete inom området tillgänglighet för funktionshindrade. Regionala prioriteringar
Sid 12 (15) Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med.. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Spridning och påverkansarbete Vi ville självklart uppnå ett resultat inom projekttiden där vi har påverkat synen på vår målgrupp vad gäller arbetskraft. Detta arbete har pågått hela tiden eftersom gruppen till stora delar står utanför arbetsmarknaden. Vi anser att bäst påverkans resultatet uppnår vi igenom våra kontakter med företag och myndigheter där vi genom konkreta intervjuer, praktik /arbete på företag synliggör gruppen. Vi tror att konkreta arbetsplaceringar ger mer resultat än att diskutera dessa frågor i allmänna termer, alla har förståelse för att gruppen har svårigheter på arbetsmarknaden när man diskuterar frågan allmänt men få har förslag på lösningar, vi behöver därför visa på goda exempel. Vi har under projektets tid haft Radio Örebro (P4) som har följt upp tidigare reportage om våra somaliska kvinnor och deras problem på arbetsmarknaden. Vi har till viss del lyckats bryta den negativa bilden och kvinnorna fick berätta om sina planer och mål som nu har gett resultat. Vi har vid ett flertal tillfällen träffat Arbetsförmedlingens huvudkontor och haft dialog om den somaliska gruppen samt deltagit i workshops centralt med huvudkontoret samt migrationsverket och företrädare för olika organisationer. De organisationer/företag som vi framförallt riktat oss till är Örebro Kommun, Landstinget, Almi/IFS (starta eget är en intressant gren vi har haft 4 deltagare som startat företag och vi kan se en tydlig strategisk påverkan att fler är på gång) ) och självklart våra privata företag. Fackliga organisationer (Lo, kommunal.) Exempel på andra lyckade strategiska påverkansarbeten är: området vård/omsorg där vi genom ett processinriktat arbete lyckades påverka arbetsgivare att se kraften och vinsten med att ge våra deltagare möjlighet till praktik, arbete och utbildning. Förberedande tolkutbildning och tolkutbildning samt arbete som tolk i samarbete med utbildningsföretag och arbetsgivare. Vi är övertygade om att våra metoder och erfarenheter kan och bör omsättas och implementeras inom framförallt Arbetsförmedlingen arbete, våra resultat visar detta. Självklart gäller detta för samtliga grupper som står en bit från arbetsmarknaden. En lednings/resursfråga vad gäller personella resurser /tid och ekonomi ställt till uppnått resultat. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Extern utvärdering
Sid 13 (15) Projektet har anlitat ett externt företag, Skill, för att bedriva extern utvärdering av projektet. Vi ville ha en processinriktad utvärdering där vi under projekttiden kunde se om vi ligger rätt med våra metoder och de förändringar av dessa som har gjorts. Fyra delrapporter samt en slututvärdering har levererats till projektägaren. Delrapporterna har vi under projektets gång lagt ut under relaterade dokument esf:s sida projekt Lyftkraft. Under projektets tre år och åtta månader har Skill genomfört en processutvärdering och som en del utav denna även en effektutvärdering. Effektutvärderingen blev på så sätt ett system för feedback till projektledarna där lärdomar som framkommit under processen kan tillämpas under pågående projekt för en effektivare process. Skills uppgifter var därmed att löpande samla in information rörande projektet och projektledarnas arbete för att skapa en processkartläggning som kontinuerligt kommer uppdateras under projektets gång. Informationsinsamlingen baserades på möten med projektledarna samt tillgång till projektledarnas månadsrapporter. Processkartläggningen illustreras av tre processkartor baserade på projektledarna, individen och gruppen. Där beskrivs aktiviteterna som hålls samt beskrivningar av när aktiviterna hållits för att enkelt kunna se utveckling över tid och spåra förändringar. Samtalsintervjuer har skett med deltagare som avslutat sin tid i projektet. Två kategorier av deltagare har skapats, en kategori där deltagare har nått målet att få arbete/praktik eller påbörjat studier innan de lämnat projektet, benämnd kategori 1, samt en kategori där deltagare lämnat projektet utan att nå detta mål, kategori 2. Målet var därmed att få upplevelser från både respondenter som lyckats få arbete samt respondenter vars arbetssituation är oförändrad. Även om respondenten tillhör kategori 2 och inte fått arbete eller påbörjat studier kan ändå självkänsla och anställningsbarhet ha ökat, vilket ska ses som ett gott resultat. Resultatet från intervjuerna har delvis legat till grund för bedömningen av projektets status. Till delrapport 4 har även arbetsgivare och andra i projekt Lyftkrafts samarbetspartners intervjuats. Detta för att ge ett arbetsgivarperspektiv, men även ett samhällsperspektiv, som kan ge en helhetsbild av projektets status. Nyttan med extern utvärdering Den processinriktade utvärderingen har fungerat bra och kan ses som ett utvecklingsinstrument där ett opartiskt företag har återspeglat framgångar och utvecklingsområden med syfte att uppnå uppsatta projektmål. Den externa utvärderingen har fyllt sin funktion som vi ser det och har påverkat projektet i rätt riktning utifrån flera faktorer. - återkoppling av resultat och analys - koppla samman resultatet till metoden - bekräftande av de personer som deltagit i utvärderingen - säkerställer lärprocesser Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Egen Utvärdering Eftersom vi har träffat deltagarna i täta enskilda samtal så har vi hela tiden haft frågan aktuell vad den enskilda individen tycker och vad som kan göras bättre på individnivå, det har varit en framgångsfaktor för metodutvecklingen under projekttiden. Projektledarna har vid två tillfällen även genomfört enkel utvärdering där alla deltagarna deltagit och där frågeställningen var hur man upplever sin tid i Lyftkraft, detta skedde i
Sid 14 (15) dialogform utifrån ett antal frågeställningar som deltagarna uppdelade i 3 mindre grupper fick jobba med och sedan redovisa i storgruppen till projektledningen Frågeställningar: Vad tycker Ni är eller har varit bra med att delta i Lyftkraft? Är det något Ni är mindre nöjda med i Lyftkraft? Vad tycker Ni vi ska satsa mer på under återstoden av projekt Lyftkraft? Överlag angav deltagarna att man är nöjd eller t. om mycket nöjd med sitt deltagande i Lyftkraft, en del har lite svårt att precisera vad som är bra men en genomgående synpunkt är att man tycker att man blir sedd och att projektledarna ser individen och individens möjligheter nu samt även utvecklingsmöjligheter. En annan sak man är nöjd med är att man har gott om tid i projektet och inte behöver stressa fram resultat. Annat som är positivt: Hjälp med att färdigställa ansökningshandlingar alltså brev, cv, övningar i att ta kontakt med arbetsgivare, telefonkontakter/telefonkultur, anställningsintervjuer, Att vi i samarbete med Örebro kommun Cityakademien har gett möjlighet till att jobba med att förbättra sina kunskaper i svenska språket. De flesta tyckte även att det är bra att vi i projektet kunde diskutera kulturella skillnader och likheter ur ett arbetsmarknadsperspektiv. En sak är väl värd att notera, ett flertal deltagare tycker det är bra att vi genom detta projekt ger den Somaliska gruppen en positiv särbehandling. Det man ville har mer var: gärna mer samarbete kring att få möjlighet att bli bättre i svenska språket, ännu mer hjälp att få kontakt med lämpliga arbetsgivare, föreläsningar av arbetsgivare. Vi har haft stor nytta av den externa utvärderingen tillsammans med den egna utvärderingen för vår metodutveckling, ett exempel är vårt samarbete med Örebro kommun Cityakademin där vi var med och utvecklade nuvarande projekt Ilays. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Kommentarer och tips Att gå från en projektidé till ett resultat är en lång process som utvecklar metoder under hela projektperioden, vi ser detta som ett av de viktigaste tipsen att inte cementera tänkta metoder enligt esf-ansökan utan från projektstart utveckla efter målgruppens behov inom de ramar som ansökan avsåg. I projektet har vi självklart stött på en del hinder, vår första Styrgrupp som inte fungerade / åtgärd: efter diskussion, bilda ny styrgrupp med tydliga roller utifrån tidigare erfarenheter. Målgruppen som var sämre rustad än vi trodde / åtgärd: ändra metoden skapa nya åtgärder/ verktyg. ESF- direktiv som vid projektstart kan upplevas som otydliga och olika / åtgärd: kontakta projektets kontaktperson på ESF så fort oklarheter råder, vi har sett vikten av att klargöra frågorna så fort dom uppstår, ESF:s regelverk är i grunden tydliga och utrymmet för egna tolkningar är begränsat. Några framgångsfaktorer: Extern utvärdering snabbar på metodutvecklingen och förändringsarbetet. Våra tydliga mål och ramar kopplat till en levande process/ metodutveckling har underlättat vårt innovativa tänkande. Tydliga krav till målgruppen/individen för att komma vidare i sin framtidsplanering mot atbete/utbildning. Kontaktpersoner
Sid 15 (15) Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Sören Tallroth 010-4870217 Göran Persson 010-4868528