Användaranvisning för barnhälsovårdens kvalitetsdata. Anvisningar för dokumentation av kvalitetsdata i Cosmic

Relevanta dokument
Lathund för inmatning av statistiskdata

Rutiner vid begäran om registerutdrag

ANVÄNDARANVISNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDENS STATISTIK

Information för nya Basta-användare

Insatser från Barnhälsovården

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Manual för sökord och länkar

Till alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän

Barnhälsovårdens årsredovisning 2011

Månadsbladet. Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 10, oktober 2017

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

Amningsstatistik

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Barnhälsovården. i siffror. Barnhälsovårdsdata

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Informationsspecifikation Svenska barnhälsovårdsregistret Formulär Bedömningar

Rutiner vid användande av

Introduktionsutbildning barnhälsovård. Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp

Svenska Barnhälsovårdsregistret. Beskrivning av registret med variabeldefinitioner, beräkningar och utdata. Version Versionsdatum:

Version Versionsdatum Svenska Barnhälsovårdsregistret. Registerbeskrivning Variabeldefinitioner Beräkningar och utdata

BHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11

Barnhälsovård i Skåne

BHV-programmet i Sverige

Rökning, nej tack! Så når vi föräldrarna. Noomi Carlsson Med.dr., Linköpings universitet Sektionschef, Landstinget i Jönköpings län

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog

Hälsobesök 5 år. 60 minuter

Svenska Barnhälsovårdsregistret

Informationsspecifikation Svenska barnhälsovårdsregistret Formulär Bedömningar

11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården

Till innehållsförteckningen. Barnhälsovården Statistik

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

PMO- Inskrivningsmanual

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]

Hälsobesök 10 månader

Informationsspecifikation Svenska barnhälsovårdsregistret Formulär Bedömningar

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016

Kvalitetsdeklaration Statistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2016

Barnhälsovården. Årsrapport 2017

Nya barnhälsovårdsprogrammet 12 och 26 maj

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

Kvalitetsdeklaration Statistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2015

Till innehållsförteckningen. Statistik med vårdtyngdsmätning. Barnavårdscentralerna Örebro läns landsting

Vägledning för vaccination

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND

Barnhälsovården. i siffror. Barnhälsovårdsdata

Hälsobesök 10 månader

Barnhälsovården. Årsrapport 2015

Barnhälsovården. Årsrapport 2016

Svenska Barnhälsovårdsregistret. Registerbeskrivning

TakeCare Denna lathund riktar sig till BHV-sjuksköterskor som ska skriva in nyinflyttade barn. Senast uppdaterad

Svenska Barnhälsovårdsregistret

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner

Stina Lasu leg psykolog

Anvisning för registrering av vaccinationer fr.o.m. januari 2013.

Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019

Frågeformulär 3 månader

Dags att välja Barnavårdscentral

Barnhälsovårdens årsredovisning 2012

Psykisk hälsa 1 KAPITELRUBRIK

Barnhälsovård vid familjecentraler Vad ser vi för effekter?

Svenska Barnhälsovårdsregistret

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län

Månadsbladet. Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 6-7, juni-juli 2017

Barnhälsovården Årsrapport 2013 med Barnhälsoindex

Lathund BHV Registrera tillväxt samt vaccinationer

Barnhälsovården i Västernorrland 2014 Verksamhetsredovisning

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Till innehållsförteckningen. Barnhälsovården Statistik

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg

Svenska Barnhälsovårdsregistret

Månadsbladet JULHÄLSNING. nr 11-12, november-december 2014

Konsultation med BVC och elevhälsa

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

Lathund för inskrivning av Nyfödd - BHV TakeCare Denna lathund riktar sig till BHV-sjuksköterskor som ska skriva in barn.

Hälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland

Barnhälsovården Årsrapport 2018

Informationsspecifikation för BHVQ 1.15

Till innehållsförteckningen

Riktlinjer 2018 för Barnhälsovården i Jämtlands län

Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Månadsbladet. Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården. Nr 6 7, juni juli 2018

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Barnhälsovårdsenheten. Barnhälsovården. Årsrapport med Barnhälsoindex. Till innehållsförteckningen. Leif Ekholm Maria Lindh

NATIONELL MÅLBESKRIVNING

Till innehållsförteckningen Barnhälsovården Statistik

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Dokumentera vaccination

BARN SOM VÅRDATS PÅ NEONATALAVDELNING. JÄRN TILL LÅGVIKTIGA

copyright BARNHÄLSOVÅRDSJOURNAL 1 BHV 1 FLICKA Utskriven från Barnhälsovården Till Skolhälsovården, skolans namn Adoptivbarn

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.

RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten

Föräldrastöd fördjupat

Små barns hälsa och tecken på omsorgssvikt. Utbildningsdag

Transkript:

Användaranvisning för barnhälsovårdens kvalitetsdata Allmänt De kvalitetsdata för barnhälsovård som samlas in med hjälp av journalsystemet Cosmic används på flera sätt. Dels används sammanställningar av uppgifter för att följa hälsoläget i barnpopulationen samt för kontinuerligt förbättringsarbete inom barnhälsovårdens verksamhet inom länet. Dels överförs uppgifterna till det nationella kvalitetsregistret BHVQ där jämförelser kan göras med andra län eller regioner i Sverige. Vissa av de data som journalförs i Cosmic vidarebefordras även till nationella sammanställningar som görs av Folkhälsomyndigheten eller Socialstyrelsen. Anvisningar för dokumentation av kvalitetsdata i Cosmic Första barn Uppgiften är vald för att visa andel barn med förstagångsföräldrar. Första barnet är en stor förändring i livet och föräldrarnas behov av information och stöd från BVC är stort. Uppgiften kan också användas som fördelningsvariabel vid beskrivning av hembesök och föräldragrupper. Med första barn menas att barnet är någon av vårdnadshavarnas första biologiska barn eller adoptivbarn. Med vårdnadshavare 1 avses moder eller motsvarande och med vårdnadshavare 2 avses fader eller motsvarande. I familjer där vårdnadshavarna är av samma kön avgör dessa ordningsföljden själva. När: Något av de första besöken. Mall: Nyfödd-4 v, Extramallen Sökord: Första barn Behovet av att koppla vårdnadshavare 1 respektive 2 till ett bestämt kön görs huvudsakligen av två skäl. För det första förutsätter Socialstyrelsens kontinuerliga statistik över föräldrars rökvanor att uppgift om rökning kan fördelas på mödrar respektive fäder, dvs efter kön. För det andra behövs uppgiften för att följa utvecklingen av fäders delaktighet i barnhälsovårdens föräldragrupper. Särskild hänsyn vid journalföringen behövs i familjer där vårdnadshavarna är av samma kön. Förslagsvis avgör dessa ordningsföljden själva. Deltagande i föräldrastöd f i grupp Begreppet Föräldrastöd i grupp eller föräldragrupp avser en av BVC initierad och ledd grupp föräldrar som regelbundet träffas för att samtala om frågor kring föräldraskapet. Data avser att mäta såväl förekomst av föräldragrupp på BVC som antal grupptillfällen. Data avser också att följa fäders delaktighet i föräldragruppsverksamheten. För detta syfte behöver vårdnadshavarna kunna delas in efter kön. Föräldragrupp: Av BVC initierad och ledd grupp föräldrar som regelbundet träffas för att samtala om frågor kring föräldraskapet. Gruppledare skall i huvudsak vara BVC-sjuksköterskan eller, då det är aktuellt, MBHV-psykologen. Ovanstående definiton inkluderar även BVC inom familjecentral, där familjecentralen initierar föräldragruppen, men där BVC-sjuksköterskan är huvudsakig gruppledare. Med vårdnadshavare 1 menas moder eller motsvarade och med vårdnadshavare 2 menas fader eller motsvarande. I familjer där vårdnadshavarna är av samma kön avgör dessa ordningsföljden själva.

När: I samband med föräldrastöd i grupp Mall: BHV Föräldragrupp Sökord: Deltagande Definitionen förutsätter att BVC startar gruppen och BVC-sjuksköterskan ska vara närvarande som gruppledareledare vid majoriteten av tillfällena. Det finns ingen undre gräns för antalet träffar som man måste anordna men regelbundet träffas antyder att det rör sig om åtminstone 2-3 tillfällen. Om en förälder önskar väga, mäta eller tala enskilt om barnet i samband med ett föräldragruppsbesök skall detta även noteras som ett BVC-besök. Besök BVC mottagning. Besök mäter BVC-besök hos sjuksköterska, barnläkare/st i pediatrik och allmänläkare/st i allmänmedicin samt teambesök. Variabeln är viktig att följa då den ger möjlighet att mäta i hur stor utsträckning barnhälsovårdsprogrammet följs i form av ett minsta antal sjuksköterske-, läkar- respektive teambesök. Med besök avses ett möte mellan barn, föräldrar och personal på BVC som dokumenteras i BVCjournalen. Med teambesök avses ett besök där barn och vårdnadshavare möter BVC-sjuksköterskan, BVCläkaren och eventuell annan profession gemensamt i samma rum under hela besöket. När: Vid alla besök Mall: Ingen mall. Sökord: Närvarande. Hembesök Hembesök ger goda möjligheter att identifiera familjer i behov av indikerat stöd och att upptäcka barn som riskerar att fara illa. Hembesöket kan också användas som en indikerad insats där en serie av hembesök ges under en kortare eller längre period baserat på en individuell bedömning av den enskilda familjens behov. Data avser att mäta samtliga genomförda hembesök med särskild uppföljning av hembesök i samband med hemkomst efter förlossning/adoption och hembesök vid 8 månaders ålder. Första hembesök avser det första hembesöket till nyblivna föräldrar efter att barnet fötts eller, för adoptivbarn, i anslutning till hemkomsten till den nya familjen, som syftar till att skapa en relation till familjen och presentera BVC:s verksamhet. Hembesök vid 8 månader avser det hembesök vid 8 månaders ålder som beskrivs i BHV-programmet. När: Nyfödd-4v, 8 mån samt vid behov Mall: Ingen mall. Välj kontaktplats. Sökord: Kontaktplats. Om hembesöket journalförs någon annan dag än den dag hembesöket gjordes måste datum justeras innan dokumentation sker.

Depressionsscreening med EPDS För att inom barnhälsovårdens verksamhet lättare kunna upptäcka depressiva symtom och depression hos modern har självskattningsskalan Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) visat sig vara till god hjälp. Screening avseende depression post partum avser att man på BVC har ett lokalt program som innefattar EPDS-formulär kombinerat med ett bedömningssamtal och erbjudande om åtgärd vid behov. För mödrar som inte behärskar svenska språket används i första hand ett översatt och accepterat/validerat formulär på moderns hemspråk. Om det inte finns något översatt och accepterat formulär på moderns hemspråk tolkas frågorna i det svenska EPDS-formuläret för modern. I kombination med bedömningssamtal och åtgärd vid behov räknas även dessa som genomförd depressionsscreening med EPDS. När: 6-8 veckor Mall:6-8 veckor Sökord: Depressionskattning Depressionsscreening med EPDS-skalan och bedömningssamtal genomförs 6-8 veckor efter barnets födelse. EPDS-skalan är inte validerad för depressionsscreening av mödrar utanför tidsintervallet 4 veckor till 3 månader efter barnets födelse. Amning Amning är den mest naturliga och rådliga vägen till en hälsosam tillväxt och utveckling för barn. Bröstmjölk har många viktiga fördelar för både spädbarnet och dess moder och amning ska uppmuntras i all hälso- och sjukvård. För datainsamling kring aktuell uppfödning förutsätts att BVC frågar föräldrarna regelbundet under första levnadsåret. Uppgifter om uppfödning svarar på två frågor 1. Vad får barnet just nu uppfödning de senaste 7 dagarna? 2. Datum för första mål av annan kost hur lång tid efter födelsen har barnet fått enbart bröstmjölk? Bröstmjölk Annan kost Pyttesmå smakprover Aktuell uppfödning under de senaste 7 dagarna Helt ammade Övervägande ammade Delvis ammade Ej ammade Inkluderar amning, urpumpad bröstmjölk, donator bröstmjölk, vitaminer (t.ex. D-droppar), mineraler och läkemedel. Inkluderar bröstmjölksersättning, välling, vatten, drycker och annan föda. Den lilla mängd, motsvarande ungefär ett kryddmått (1 ml), som barnet kan få med en sked eller på fingret. Pyttesmå smakprov är i så små mängder att de inte konkurrerar med amningen. Barn som enbart får bröstmjölk. Barn som förutom bröstmjölk också får tillägg av 1-2 mål av annan kost och/eller pyttesmå smakprover, oavsett antal. Barn som förutom bröstmjölk också får tillägg av 3 eller fler mål av annan kost. Barn som enbart får annan kost.

Enbart ammade Uppgift saknas När: Vid alla besök under första levnadsåret Mall: Alla mallar t.o.m 12 månaders mallen. Sökord 1: Amning. Sökord 2: Första tillfälle annan kost. Barn som enbart ammats sedan födelsen, även under vård på förlossning, BB eller nyföddhetsavdelning. Markeras om besöket sker inom datainsamlingsperioden men det av någon anledning är oklart hur barnet uppföds eller om besöket inte sker inom datainsamlingsperioden. Frågan om amning ska ställas regelbundet under barnets första levnadsår och är inte längre begränsad till särskilda tillfällen. Vaccinationer Alla vaccinationer i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn rapporteras sedan den 1 januari 2013 till ett vaccinationsregister på Folkhälsomyndigheten. I Uppsala län sker detta genom använding av statistiksystemet Basta. Från Cosmic hämtas dock uppgift om ökad risk för tuberkulos och vaccination mot tuberkulos. Barn med ökad risk för tuberkulos definieras som barn till föräldrar från länder med hög förekomst av tuberkulos (>25 fall/100 000 invånare och år). I Basta Vaccinationer registreras i vaccinationssektionens högra del. Produktnamn och batchnummer väljs i en rullist. Datum kan ändras om vaccinationen är given ett annat datum än dagens. Klicka sedan på knappen Registrera. Valet av vaccin i rullisten fyller automatiskt i de vanliga kryssrutorna för givna vaccinationer i vaccinationssektionens vänstra fönster. Om dessa automatiska kryss inte stämmer med verkligheten kan de redigeras manuellt. Vaccinationer markeras med månadens nummer i vaccinationssektionens vänstra del. En vaccination som ges i juni markeras med siffran 6. Första dosen av ett vaccin fylls i på första raden (1:a), andra dosen på andra raden (2:a) osv. Sätt ett kryss på raden "Tackat nej" om föräldrarna helt avböjt en viss typ av vaccination. Vaccinationer givna tidigare år markeras med kod 99. När: Något av de första besöken. Mall: Nyfödd-4 veckor, extramallen. Sökord: Riskbedömning smitta. Sökord: Vaccination. Vaccinationer ska även noteras i vaccinationssektionens vänstra del för barn som flyttar in från annat län. Barn som inte är folkbokförda i Uppsala län finns inte i Basta. Därför måste vaccinationer på sådana barn registreras direkt i vaccinationsregistret. Information om hur detta går till finns på Bastaforum, i högerspalten under Användarhjälp Basta.

Rökning Data avser att mäta hur stor andel av vårdnadshavarna som är rökare samt hur stor andel barn som exponeras för tobaksrök vid 4 veckor, 8 månader, 18 månader respektive 4 år. Rökare definieras som en person som röker minst en gång dagligen, dvs. drar i sig rök från cigarett, cigarill, cigarr eller tobak i pipa eller något annat som innehåller tobak. Detta gäller även den person som alltid röker utomhus. S.k. feströkare, dvs. en person som röker någon enstaka cigarett någon gång ibland definieras som icke rökare. Rökare i barnets hemmiljö är vårdnadshavare 1, vårdnadshavare 2, sambo, äldre syskon, far- eller morförälder eller annan person som stadigvarande (minst 14 dagar per månad) bor på samma adress som barnet och är rökare enligt definitionen ovan. Med vårdnadshavare 1 avses moder eller motsvarande och med vårdnadshavare 2 avses fader eller motsvarande. I familjer där vårdnadshavarna är av samma kön avgör dessa ordningsföljden själva. Se vidare under avsniitet om Första barn. När: Något av de första besöken, 8 månader, 18 månader och 4 år Mall: Nyfödd-4 veckor, 8 mån, 18 mån och 4 år Sökord: Rökning. Tillväxt Mätning av tillväxt innefattar längd, vikt och huvudomfång och är en mycket viktig del av hälsovårdens verksamhet och väsentlig för att följa barns hälsa. För korrekt bedömning behövs även uppgift om födelsevikt, födelselängd, huvudomfång vid födelsen, graviditetslängd och de biologiska föräldrarnas längd. Med vikt menas barnets kroppsvikt. Med längd menas barnets kroppslängd. Med faderns och moderns längd menas de biologiska föräldrars kroppslängder. Med huvudomfång avses största omfånget runt skallen. När Barn:Besök vid universellt BHV-program. Huvudomfång t.o.m 18 månader. Vårdnadshavare: Något av de första besöken Mall Barn: Alla mallar. Vårdnadshavare: Tillväxtkurva komplettering födelse. Sökord: Barn: Tillväxt. Vårdnadshavare: faderns_längd och modern_längd. Språk 2,5-3 år Den språkliga utvecklingen är viktig eftersom språket leder vår kognitiva utveckling framåt. Om barnet har en avvikande kommunikativ eller språklig utveckling förändras samspelet med andra. Med datum för screening avses att undersökningen är genomförd enligt screeningprotokoll. Med utfall avses att en grundligare undersökning, remiss eller konsultation behöver vidtas. Med Ej aktuellt avses att barnet inte screenas pga att barnet redan är under kontroll för en försenad språkutveckling.

När: 2,5 år Mall: 2,5-3 år Sökord: Språktest. Om barnet språktestas vid 2,5 år och bedömningen efter test är att barnet ska kontrolleras vid 3 år så ska detta tolkas som ett utfall. Om screeningundersökningen av något annat skäl genomförs vid 3 år istället för vid 2,5 år besvaras frågorna om språkscreening först vid 3 år. Hörsel 4 år Ungefär ett barn av tusen har någon form av hörselnedsättning. Om barnet hör dåligt kan språkutvecklingen försämras och därför är det viktigt att upptäcka hörselproblem så tidigt som möjligt. Den screeningmetod som rekommenderas är lekaudiometri. Med datum för screening avses att undersökningen är genomförd enligt screeningprotokoll. Med utfall avses att en grundligare undersökning, remiss eller konsultation behöver vidtas enligt lokala riktlinjer. Med Ej aktuellt avses att barnet inte screenas p.g.a. att barnet redan är under kontroll för en hörselnedsättning. När: 4 år. Mall: 4 år. Sökord: Hörselprov. För de barn som hörseltestas på audiologkliniken på Akademiska sjukhuset ska BVC ändå journalföra att hörseltest är utfört och eventuellt utfall. Syn 4 år Syftet med synscreening är att upptäcka barn med synnedsättning då föräldrar inte alltid uppfattat att barnet har en sådan. Rekommenderad ålder är 4 år ± 2 månader. Synskärpeprövning genomförs med den standardiserade metoden HVOT. Med datum för screening avses att undersökningen är genomförd enligt screeningprotokoll. Med Utfall avses att en grundligare undersökning, remiss eller konsultation behöver vidtas. Med Ej aktuellt avses att barnet inte screenas p.g.a. att barnet redan är under kontroll för en synnedsättning. När: 4 år. Mall: 4 år. Sökord: Synprov (HVOT)

Utveckling 4 år Med Genomförd avses att uppföljning av utveckling är genomförd enligt anvisning. Med Utfall avses två eller flera minus på utvecklingsmomenten eller minus på samlek. Med Ej aktuellt avses att undersökningen inte utförs pga att barnet redan följs på annan klinik av skäl som uppföljningen är avsedd att identifiera. När: 4 år. Mall: 4 år. Sökord: kommunikation och lek, kognitiv utveckling, grovmotorik, finmotorik. Remisser Remissflöden mäter i vilken grad BVC upptäcker hälsoproblem och avvikelser i barns utveckling. Variabeln är viktig att följa och utvärdera lokalt avseende remissernas validitet och väntetider till undersökning. Remissflöden visar också i vilken grad BVC har tillgång till nödvändiga resurser för uppföljning och konsultation. Med remiss avses att BVC via pappersformulär eller på elektronisk väg rapporterar ett behov av fördjupad utredning eller behandling av ett förmodat hälsoproblem. Med remiss likställs även muntlig konsultation. När: Alla åldrar Mall: Alla mallar Sökord: Samordning. Om ett barn sätts upp för besök hos ortoptist som kommer ut till BVC skall detta journalföras som en remiss/konsultation. Barn som bokas för besök hos konsultbarnläkare skall inte noteras som remiss. När dessa barn kommer på besöket noteras detta som besök hos barnläkare på BVC. Hemgångsdag Hemgångsdag efter förlossning är en variabel som kan tolkas som ett skattningsmått på hur problemfri eller problematisk graviditeten och/eller förlossningen varit. Variabeln följs dock framför allt för att kunna validera andra uppgifter som t.ex. hembesök och amning. Med hemgångsdag avses den dag som föräldrarna återvänder hem med det nyfödda barnet från förlossning, BB eller skrivs ut från barnsjukhus. Födelsedagen är dag 0 oavsett när på dygnet barnet föds. För hemförlossning anges hemgångsdag som dag 0. När: Något av de första besöken. Mall: Nyfödd-4 veckor. Sökord: Utskrivningsdatum.

Antibiotika, astma, eksem och olycksfall Uppgifterna är indikatorer för att beskriva och följa förskolebarns hälsotillstånd och välbefinnande. Indikatorerna kan användas tillsammans med övervikt/fetma/undervikt t.ex. för att skapa s.k. hälsoindex. Vid 1 år och 4 år ställs frågorna. Vid 1 år gäller frågan under hela spädbarnsåret och vid 4 år de senaste 3 månaderna. 1. Har barnet fått antibiotikabehandling? 2. Har barnet eksem? 3. Har barnet sökt vård för olycksfall? Vid 4 år ställs även frågan: 4. Har barnet diagnosen astma? Eksem Ja anges om föräldrarna uppger att barnet har återkommande eksem, dvs. besväras och har besvärats med klåda vid upprepade tillfällen, med typiskt utseende och lokalisation av utslag (se Rikshandboken). Astmadiagnos Ja anges om föräldrarna svarar att barnet har diagnosen astma och medicinerar mot obstruktivitet. OBS! Barnet har inte astma om det har haft förkylningsastma men inte längre blir obstruktiv eller inte längre medicinerar i samband med förkylning. När: 12 mån och 4 år Mall: 12 mån och 4 år Sökord: Tidigare hälsoproblem: Eksem Tidigare hälsoproblem: Antibiotika Tidigare hälsoproblem: Astma Tidigare hälsoproblem: Olycksfall