KAMOUFLAGE Av Elmer Bäck
2 Personer
3 Tre personer på scen i tre skilda boxar. Varje box har egen ridå. Ridån på boxen till vänster går upp, uppenbarar sig. Hallå? går runt och undersöker sitt rum Hallå? Ridån på den box till höger går upp, uppenbarar sig. Ja? Shit, du skrämde mig. Aaah, förlåt. Det var inte meningen. Var är vi? Ingen aning. Har du suttit här länge? Jag vet faktiskt inte. Jag tror inte det. Men jag är osäker på hur länge det faktiskt är. Hur är det med mig? Va? Har jag suttit länge här? Hur ska jag kunna veta det? Nej, jag tänkte bara om du hade varit här en stund att du kanske visste hur länge jag varit här. Jag hade ingen aning om att du var där för du började prata med mig.
4 Ok, Ruben Va? Jag heter Ruben. Aaah, Fritz. Fritz? Ja, är det något fel på det? Nej, nej. Jag tyckte bara det lät lite roligt. Fritz. Nej, nej, det är bra. Så hur är det, Fritz? Hur det är? Ja? Jag har just vaknat upp i något konstigt rum instängd mellan fyra väggar och du frågar hur det är? Ja, jag tänkte att det var en trevlig fråga att ställa. Ja, nå för tillfället, Ruben så är allt nog lite konfunderande. Ja, där är vi nog överens. Men vi kan ju ändå vara lite glada. Varför det?
5 För att vi är här. Jag menar, vi är åtminstone här. Det skulle ju vara ännu värre om vi inte var någonstans. Så du menar att jag borde vara glad för att jag är här? Ja, du borde vara glad över att du åtminstone är här. Aah, du är en positiv människa? Ja, man försöker väl. Okej, men du behöver inte göra det för min skull. Jag tycker överlag att positiva människor är ganska irriterande. Men hur kan du tycka det? Därför att det alltid blir så mycket onödigt tal om vad som är så bra med varje situation istället för att man diskuterar själva situationen. Okej, vill du att vi ska diskutera själva situationen? ja, jag vet inte. Egentligen behöver vi inte diskutera någonting alls. Låt mig bara fundera en stund, okej. Okej. Kommer du fram till något? Jag bad dig vara tyst en liten stund. Om du inte har något konstruktivt att komma med så kan du ju åtminstone ha vänligheten att hålla tyst. Okej.
6 Är du troende? Va? Ja, jag undrar om du är troende? Men bad jag inte dig just hålla käft om du inte hade något kons. Men det här är konstruktivt. Är du troende? Nej. Okej, Synd. Varför undrade du det? Va? Varför undrade du om jag var troende? ja, jag tänkte att om du var troende så kanske du skulle ha någon teori om var vi är någonstans. Vad menar du? Ja, jag tänker såhär. Vi vaknar plötsligt upp på ett konstigt ställe med väggar som separerar oss från varandra. Då undrar man ju vad det är som är i görningen. Då kan man ju gå igenom sitt liv och fundera om något liknande någongång har hänt och ganska snart kommer fram till att nej, något liknande har aldrig hänt tidigare. Och då har man kommit fram till att man inte bär på svaret. Men där mina svar tar slut tar religionen över. Så därför undrade jag om du var troende. Svaret är nej.
7 Har du läst bibeln någongång då? Va? Inte vet jag. Jag har kanske skummat igenom den. Om du alls kommer ihåg någonting, tycker du att det här verkar bekant? Va? Frågar du mig påriktigt om jag kommer ihåg om det i bibeln någonstans står om vad som är i görningen om du plötsligt en dag vaknar upp i ett konstigt rum instängd bland fyra väggar och inte vet hur du har kommit dit? Ja. Nej, jag kommer inte ihåg något sådant. Okej, synd. Det kan ju hända att det är fel religion. Va? Ja, det kan ju hända att det är fel det som står i bibeln. Kanske vi borde ha läst något annat. Okej, jag är ganska säker på att det i ingen religion i världen existerar en text som behandlar vad man skall tänka om man plötsligt vaknar upp i ett rum under ett lakan. Men det kan du ju inte vara säker på? Nej, men jag är ändå ganska över. Alltså jag tänker inte ha denhär diskussionen med dig. Nu slutar vi tala religion, okej? Okej, vad vill du tala om då?
8 Jag vill inte tala om någonting. Okej. Skall vi sitta här alldeles tysta då? Ja, vi skall sitta här alldeles tysta. Okej. Men jag v Vad är det nu då? Nej, jag tycker bara det är tråkigare att sitta här alldeles tyst. Det är ju ändå roligare att diskutera lite och jag tror faktiskt att vi kommer fram till saker bättre om vi är två än en. Du tror det. Ja, absolut. Det kan ju hända att medan vi diskuterar så snubblar vi plötsligt över svaret på allt. Medan vi diskuterar? Så snubblar vi över svaret på allt? Ja, det är ju möjligt. I alla fall mer möjligt än om vi inte diskuterar alls. Så vad vill du diskutera? Va? Ja, vad är det du vill diskutera?
9 Men sådär kan du inte göra. Om du sätter in en sådan där beställning så kommer jag ju aldrig att hitta på någon bra diskussion. Det blir för mycket press. Nå, i så fall tycker jag att det är bättre att vi sitter tysta, okej? Okej. Ridån på boxen i mitten går upp, uppenbarar sig. Kärleken. Va? Ja, jag kom bara på att kärleken är viktigast. Alltså vad har det med någonting att göra? Ingenting, men jag tänkte att det är viktigt att tänka på, att kärleken är viktigast. Kärleken är svaret. Men vad är frågan då? Hallå? Hallå? Hallå? Hallå? Var är jag någonstans? Ja, det är en bra fråga. Tyvärr har vi inget svar på den.
10 Är du troende? Va? Nej, varför undr Ja, för om du var troende så kanske du skulle ha en teori Nu slutar du. Vad är det frågan om? Nej, det är ingenting. Vi försöker bara komma fram till svaret på frågan du själv just ställde. Fritz heter jag. Fritz? Ja, vad är det för fel på det? Nej, nej. Inget fel. Det lät bara lite roligt. Hej, Fritz, jag heter Cora. Hej, Cora. Det där är Ruben. Hejhej. Hej hej, trevligt att träffas. Jaha, har ni suttit här länge då? Det är lite svårt att säga. Det känns liksom som om man har svårt att känna av tiden här. Ja, och så har vi ju ingen klocka. Med det har ingenting med det att göra. Jag pratar om känslan av att tiden inte går. Ja, och jag säger bara att till råga på allt så har vi ingen klocka.
11 Jo, men det har ingenting med klockor att göra. Nej, men självklart skulle det vara lättare att kontrollera om du hade rätt ifall vi hade en klocka. Jo, okej, men nu har vi ingen klocka Nej, exakt, och jag ville bara uppmärksamma er om att det är en del av problemet. Okej, bra. Nu har du gjort det. Hoppas du är nöjd. Så ni har egentligen inte kommit fram till någonting som helst? Nej, egentligen inte. Vi har kommit fram till att kärleken är viktigast. Det har vi inte alls. Okej, vi har i alla fall diskuterat möjligheten att kärleken är viktigast. Ja, det är ju en intressant diskussion. Men då blir ju följdfrågan vad kärlek är. Va? Ja, vad kärlek är. Diskuterade ni kärlek i största allmänhet eller någon viss sorts kärlek? I största allmänhet tror jag. Aaah, men då kan jag se att ni fick problem för det är ganska svårt att diskutera kärlek i största allmänhet. Jag menar att man säkert borde definiera den närmare för att kunna ha en riktig diskussion om den.
12 Definiera kärleken närmare? Ja. Hur gör man det då om man inte vet vad man skall utgå från? Exakt. Exakt vadå? Det är exakt problemet. Eftersom man inte kan definiera kärlek från första början är det omöjligt att diskutera den. Omöjligt eller onödigt? Troligen bådadera. Men om det är onödigt är en ännu större diskussion för hur kan du definiera vad som är nödvändigt från första början. Nödvändigt för vem då? Exakt. Exakt vadå? Ordet nödvändigt utgår ifrån att det är nödvändigt för någon enskild person men eftersom man kan hävda att själva den personen är onödig så leder inte den diskussionen heller någon vart. Så det är ingen idé att diskutera överhuvudtaget? Nej, egentligen inte. Fast det kan vi ju inte heller veta säkert. Men hur skall man kunna veta vad som har någon mening överhuvudtaget?
13 Det kan man inte. Det enda man kan göra är att bestämma för sig själv att någonting har en mening och då har det ju det eftersom det har mening för dig. Men vad har mening för mig då? Men det kan du ju inte fråga mig. Det måste du ju själv svara på. Men vem är jag? Vad menar du? Ja, vem är jag? Det måste du också själv svara på eftersom du är du. Ja, men det är det som är problemet. Jag vet inte vem jag är. Vem är jag? Ta det lugnt nu, vad är det du vill veta? Vem jag är. Jag vill veta vem jag är. Men vad vill du att vi ska svara på det? Jag vill inte att ni ska svara någon viss sak. Jag vill veta sanningen. Sanningen? Ja, sanningen. Vem är jag? Okej, ta det lugnt nu. Vi ska hjälpa dig. Okej, vem är du? Eeeh, du är en man. Du är relativt ung. Du..
14 Men det där hjälper ju inte alls. Jag vill ju veta vem jag är. Ingenting av det du säger svarar ju på vem jag är påriktigt, förstår du? Kanske det bästa sättet skulle vara att definiera vad du inte är. Va? Ja, för om vi lyckas definiera allt du inte är så kommer ju bara det du är att finnas kvar till slut, förstår du? Ja, det är ju sant. Bra, så du är inte jag. Och inte heller jag Okej. Bra, där var två saker. Du är heller inte dethär rummet och du är inte dethär ljuset. Men det här kommer ju att ta en evighet Kanske det men det var ju det du ville, veta vem du är. Om vi verkligen skall komma fram till det så måste vi ju beta av allting. Finns det inte en snabbare väg? Man kan ju alltid gissa. Jo, fast risken att man gissar fel är ju ganska stor. Det är sant. Men vad ska jag göra då?
15 Ja, som jag sa. Du får antingen börja beta av eller så får du ge upp. Okej, okej. försöker ta livet av sig genom att kväva sig själv. Men vad i helvete håller du på med? Jag tänkte ta livet av mig. Men varför det? Det där är ju fel fråga. Jag försökte komma på en orsak att inte ta livet av mig själv, kom inte på någon och därför tänkte jag att enda vettiga lösningen var att ta livet av mig. Men det går inte att tänka sådär. Varför det? För att det helt enkelt inte är logiskt. Hurså? Jag tänkte såhär. Orsaker att ta livet av mig: instängt rum identitetskris orsaker att inte ta livet av mig: - Ja, nu när du säger det så låter det ju faktiskt ganska logiskt. Men det var inte en helt övertygande lista över orsaker varför du skulle ta livet av dig heller. Kanske inte men de var ändå fler än orsakerna att inte ta livet av mig.
16 Jag förstår inte riktigt, för en stund sen var det du som sa åt mig att jag borde vara glad för att jag åtminstone är här. Jo, jag vet. Det går lite upp och ner för mig. Hur känns det nu då? Nu känns det faktiskt lite bättre igen. Kan du lova nu att du inte försöker ta livet av dig på en stund nu. Det blir så himla stressigt om du hela tiden försöker ta livet av dig, förstår du? Jo Jo, du förstår eller jo, du ska inte försöka ta livet av dig? Jo till båda två. Okej. En skugga uppenbarar sig på väggen framför dem. Vad är det där? Ingen aning. Det ser ut som en katt. Va? Ja, jag tycker det ser ut som en katt. En katt?
17 Ja, jag tycker det ser ut som en katt. Titta, där går benen och där är örona och så svansen där. Ja, nu när du säger det så liknar det ju faktiskt lite en katt. Men varför skulle vi se skuggan av en katt? Ja, det är frågan. Är det där en bil? Jag är nog ganska säker på att det där inte är en bil. Men vad är det då? Det kan ju vara vad som helst. Jag tycker mest det ser ut som en stor sten. Mmm, jag håller nog med. Det liknar mer en stor sten än en bil. Så vi ser alltså en stor sten och en katt. Dethär var ju riktigt besynnerligt. Vad vill de? Vem? Inte vet jag, skuggorna. Varför tror du at de vill någonting? Någonting måste de ju vilja. Annars skulle de väl inte bara uppenbara sig sådär. Kanske man borde försöka tala med dem? Hallå?
18 Hallåååå? Ahh, Kanske man borde tala till katten som talar till en katt. Vad talar du om? Ja, jag menar, kanske den reagerar om man talar till den som man talar till en katt. Hur menar du då? Jag menar sådär, ksss, ksss, ksss. Ksss, ksss, ksss.. Ksss, ksss, ksss. Nå, det var värt ett försök. Nu händer det något igen. Det där ser ju ut som en människa. Två. Hallå? Hallåå. Jag tror inte de kan höra di Schhh, lyssna! De pratar med varandra. Vad vill de? Ingen aning, jag kan inte uppfatta vad de säger.
19 Tänk om de vill oss illa. Och varför skulle de vilja oss illa? Nej, men man kan aldrig veta. Det kan ju hända att de står därute och funderar över hur de skall ta livet av oss. Vi kan inte utgå från att de vill oss illa. Nej, det behöver vi inte göra, men jag tycker också att det är dumt att utgå ifrån att de inte vill oss illa. Bättre att utgå från att de vill oss illa och sedan bli glada för att de inte vill oss illa än tvärtom. Där har du faktiskt en poäng. Se! Nu försvinner de. Okej, det här börjar bli mer och mer märkligt. Vi sitter alltså i ett avstängt rum och blir besökta av skuggor. Så verkar det, ja! Varifrån kom dom då? Vilka då? Skuggorna. De måste ju ha kommit någonstans ifrån. Om vi alla såg dem så betyder det ju att de måste stå bakom denhär väggen. Om vi skulle lyckas ta oss igenom så kunde vi kanske fråga dem var vi är någonstans. Jag är inte säker på att det är en god idé. Men hur mycket värre kan det bli. Vi sitter ju instängda som det är. Det kan ju hända att de sitter instängda på andra sidan och funderar på samma sak som vi.
20 Ja, eller så sitter de där och planerar hur de ska ta livet av oss. Ja, det är ju möjligt men den risken är jag beredd att ta. Jag håller med Cora. Det är värre att inte veta än att veta. Är ni säkra? Jag menar, vi har det ju ändå förhållandevis bra för tillfället. Ska du säga. Vi har suttit här kanske en halvtimme och du har ren försökt ta livet av dig en gång. Ja, jag menar det. Det känns inte som om mer stress är den bästa idén för tillfället. Och dessutom vet du ju inte om vi har suttit här en halvtimme. Du sa själv att du hade svårt att beräkna hur länge vi suttit här. Ja, okej. Men oberoende tänker jag inte sitta här i all oändlighet. Hellre försöker jag någonting än sitter stilla och väntar. Bra, då tycker jag att vi gör ett försök. Undersök väggen och se om ni hittar ett sätt att ta er igenom. och undersöker väggen. sitter stilla. Hur går det? Nej, det verkar vara omöjligt. Ruben? Samma sak här. Du har inte ens försökt. Det kan du väl inte veta.
21 Nå, har du försökt då? Nej, men det beror på att jag är helt nöjd med hur det är. Du är det? Ja. Du är jättenöjd med att sitta där i ditt avstängda rum med ditt lakan och dina problem och gråta över hur svårt du har det med din identitetskri.. Sluta nu, vi kommer ingen vart med att gräla. Jaha, har du några bättre idéer då? Ja,vi kan ju sluta tro på väggarna. Va? Ja, vi kan sluta tro på väggarna. Och det menar du skulle få väggarna att försvinna? Det är väl värt ett försök. Du menar alltså att vi ska gå mot väggen och tro på att vi kommer igenom den. Ja, jag tror att ända orsaken till att vi inte kommer igenom väggen är att vi inte tror att vi kommer igenom väggen. Okej, jag måste säga att det låter som en jävligt dum idé. Men vi kan ju försöka.
22 Okej, hur som helst. Ruben? Mmmm. Är du med? Jo, jo, jag är med. Bra, 1, 2, 3. och springer mot väggen. sitter stilla. Nå, var det någon som kom igenom? Tänkte väl det. Ja, fast jag tror att det beror på att vi påriktigt inte tror på att vi kan gå igenom väggen. Vi tror fortfarande att vi inte kan gå igenom väggen. Vi bara tror att vi tror att vi kan gå igenom väggen. Men om vi tror att vi tror så är det ju samma sak som att tro. Nej, för skillnaden är att om vi tror att vi tror att vi kan gå igenom väggen så tror vi att Håll nu käften! Vi kan inte gå igenom väggen! Jo, bara vi tro.. Nej. Jo, bara vi tror på att. Neeej, nej, nej nej,
23 Om du tänker bli sådär så är det ju helt klart att vi inte kommer att komma igenom. Jag håller bara fast vid att en vägg är en vägg är en vägg. Men så är det inte alltid. Jo, en vägg är alltid en vägg. Och det här är en vägg. Men ibland så är sake Alltså det här är ju helt sjukt. Det här är en vägg och väggars hela idé är att man inte ska kunna gå igenom dem. Vad skulle det ha varit för idé från första början att bygga väggar om man bara skulle kunna gå igenom dem hur man vill. Hur tror du världen skulle se ut om jag bara plötsligt skulle få för mig att, hej, jag heter Fritz Stoltheuser och nu går jag igenom denhär vä.. Ridån går ner över s box och han försvinner. Fritz? Fritz? Vad händer? Jag vet inte, jag tror att Fritz försvann. Vadå försvann? Jag vet inte. Men vadå? Han kan ju inte bara plötsligt försvinna. Är du säker på att han inte är där?
24 Självklart är jag inte säker men han svarar ju inte. Fritz! Friiitz! FRIIITZ! Men ta det lugnt nu. Alltså det här är ju helt sjukt, dethär är en vägg och väggars hela idé är att man inte skall kunna gå igenom dem. Tänk att världen är sådan att jag bara kan bestämma mig att hej, jag heter Cora Mühlenberg och nu går jag igenom denhär vä... Ridån går ner över S box. Hon försvinner. Cora? Cora? Fritz? Cora! Cora! Fritz! Fritz! Cora! Helvete, helvete, helvete. och S röster hörs men de syns inte på scenen Hallå? Hallå? Hallå, hallå. Vad hände? Jag vet inte, jag ser ingenting. Inte jag heller. Men vi rörde ju på oss. Det är jag säker på. Ja, det tycker jag också vi gjorde men jag är inte helt säker. Vad tror du, Ruben? Ruben? Ruben?
25 Vad är det med honom? Varför svarar han inte? Ingen aning. Kanske han föll av? Vad menar du? Ja, kanske han föll av? Men var då? Ingen aning. Schhh, jag hör någonting. Ruben? Jaa? och uppenbarar sig igen men de har byggt box. Men vad är det med dig? Varför svarar du inte? Jag började må lite dåligt. Vadå, så du bestämde dig för att inte svara? Ja, det kändes helt onödigt. Men du måste ju svara. Vi trodde ju att du hade försvunnit. Nej, tyvärr är jag här.
26 Nu börjar dethär igen. Ruben, du är bland vänner. Du måste försöka orka fastän det känns tungt. Men allt känns bara så onödigt. Jo, jag förstår men därför ska man försöka tänka på någonting riktigt onödigt. Vad menar du? Ja, jag menar att när allt börjar kännas onödigt så brukar jag försöka tänka på någonting riktigt onödigt för då känns mitt liv i alla fall inte lika onödigt som det jag tänker på. Ge ett exempel. Okej, har du någonsin undrat över när mjölken blir gammal? Va? Ja, när blir den gammal? När kan man inte längre dricka av den? Jag brukar bara läsa på paketet och inte dricka den efter att den gått ut. Okej, men jag menar, okej, du har en mjölkförpackning och den är alldeles ny och du kan dricka av den och allt är bra. Så går tiden och du kan hela tiden dricka av den tills plötsligt, åhå nu var den gammal, nu kan man inte längre dricka av den. När händer det? Vad menar du? Jag menar, när händer det, när är det mjölken går över från att kunna drickas till att inte kunna drickas? Ingen aning.
27 Exakt, det kan man fundera på. Du har rätt, det känns ju helt onödigt att sitta och fundera på dethär. Ja, inte sant. Hur känns det nu då? Ja, lite bättre faktiskt, tack. Skuggorna uppenbarar sig igen. Där är de igen. Är det samma bilder? Ja, det ser likadant ut, där kommer katten. Där är bilen. Stenen Stenen Och där kommer människorna. De försöker lyssna. Jag kan inte uppfatta det. Men om det är samma sak så ser det ju ut som om det skulle vara inspelat. Om det inte är det de vill att vi ska tro. Vad menar du?
28 Ja, de kanske vill att vi ska tro att det är inspelat för att vi ska bli lugna igen och tro at det inte är någon fara och då attackerar de. Alltså jag är inte alls säker på att de har tänkt attackera. Exakt. Exakt vadå? Då har de ju redan lyckats. De vill att du ska sitta härinne och vara övertygad om att de inte kommer att attackera. Då blir vi försvarslösa när de slutligen attackerar. Vi borde göra oss beredda. Beredda på vadå? Vadå? På en attack Exakt, på en attack. Ja, om vi mot förmodan har fel så har vi bara förberett oss i onödan och det är väl inte så farligt för vi har ju inte så mycket annat för oss här anna... Skuggorna försvinner. Se, nu går de igen. Okej, nästa gång de kommer måste vi vara förberedda. Jag tror faktiskt att Ruben har rätt. Men alltså jag förstår inte varför ni är så övertygade om att de kommer att attackera.
29 Vi är inte övertygade, vi bara tar det i beräknande. Varför? Men tänk på oss. Vad menar du? Ja, vi måste ju utgå från oss. Vi sitter ju nu här och planerar att attackera dem vilket troligen betyder att de sitter där och planerar att attackera oss. Men det går ju inte att tänka sådär. Varför inte? Om vi då utgår ifrån att de är som vi, vilket ju skulle vara det bästa fallet eftersom vi är goda människor, så måste vi ju också utgå ifrån att de har haft samma diskussioner som vi. Då har de också vid dethär laget kommit fram till att de måste attackera oss eftersom de inte kan veta att vi inte har tänkt attackera dem. Och då skulle det ju vara helt dumdristigt att inte göra sig beredd på en attack eftersom de troligen redan har gjort det. Och kom ihåg, det här är bara det bästa scenariot. Ja, det kan ju också hända att de är blodtörstiga djävlar. Hmm, ja, nå i alla fall så är chansen att de attackerar överhängande stor. Så du menar att i bästa fall attackerar de oss och i värsta fall attackerar de oss? Så ser det ut. Men finns det inget värde i att tro på det goda? Inte när du hänger uppochned på en trädgren med uppskuren strupe. Okej, Ruben här har lite väl vild fantasi men principen är rätt. Även om de är goda människor så kommer du inte att ha tid att ta reda på det.
30 Så du menar att det är vi eller dom? Ja, så är det. Så har det alltid varit. Men är det inte sorgligt? Sorgligt ja, sant, ja. Okej, då tycker jag att det är viktigt att vi hittar ett sätt att sammanbinda oss. Vad menar du? Ja, för att vi är vi. Om vi inte är vi så är vi bara tre jag och det är mycket svagare. Det är sant. Vi har en styrka i att vi är vi. Och när gick vi över från att ha varit tre jag till ett vi? Nu. Nu? Ja, nu. Nu har vi kommit överens om att vi är ett vi. Och vad innebär det? Ingenting egentligen, det ger oss bara rätten att kalla oss ett vi och lita på att vi är det. Och så ger det oss tryggheten att veta att vi inte är dom. Vem är dom?
31 Det är just det. Det vet vi inte. Men vi vet ju inte heller vem vi är. Exakt. Det är det vi ska komma överens om. Vi ska alltså komma överens om vilka vi är som grupp. Så vad har vi gemensamt? Vi förstår ju varandra så språket i alla fall. Ja, det sant. Vi har språket. Det är ju skönt. Det skulle ju vara jobbigt att sitta här om vi inte skulle förstå varann. Jag menar om jag skulle sitta här och säga: Urgh-chipkoli-dirma. Alltså vad håller du på med? Ja, jag menar om jag skulle tala något konstigt språk och skulle säga urgh-chi-kolidirma. Men det där låter ju inte som något språk i världen. Nej, okej. Men jag ville bara uppmärksamma er om problemen som skulle uppstå om... Jo, jag förstår och jag vill bara uppmärksamma er om att det där inte lät som ett enda språk i världen. Sluta nu, det där är ju helt onödigt. Och dessutom kan du ju inte vara så säker. Det kan ju finnas ett språk någonstans som låter ungefär sådär. Det tror jag absolut inte. Nej, inte jag heller, jag bara menar att det kund. Alltså jag är 130 % säker på att det ingenstans i världen finns ett språk som låter sådär. Okej, okej, det har ju ingen betydelse.
32 Nej, det ar det inte heller, men jag ville bara uppmärksamma er om att Men sluta nu. Okej, vi har alltså språket. Något annat? Mmm, nä, jag kommer inte på någonting Nej, inte jag heller. Hur är det med dig? svarar inte. Men påriktigt, kan vi inte bara försöka Jo,jo men jag tycker bara att det är onödigt att börja sådär, det enda jag försökte påpeka var att det där inte lät som ett enda språk i värld. Okej, jo, jag förstår. Och du har full rätt till att tycka det men kan vi inte bara försöka komma fram till någonting nu då? Jo, okej, jo Så vi talar samma språk. Finns det inte något annat? Ja, vi är ju alla människor. Det är sant. Vi är alla människor. Något mer? Vi är väl ganska trevliga. Va?
33 Ja, jag tycker i alla fall ni, till största delen, är ganska trevliga. Och om man får saga det själv så uppfattar jag mig själv också som ganska trevlig. Jag tycker nog faktiskt också att du är ganska trevlig. Tack Okej, så vi är tre trevliga människor som talar samma språk. Vad mer behöver vi? Ja, det känns som om det skulle vara bra om vi hade någon gemensam grej. Vet ni, någon grej som bara är vår. Som bara vi kan. Så vi håller reda på vem vi är. Men här är ju ingen annan. Nu kan vi väl hålla reda på oss tre. Ja, nu ja. Men vad om det plötsligt skulle dyka upp tre till, och sedan tre till. Till slut skulle vi inte längre veta vem som tillhör oss och vem som inte gör det. Och då skulle vi ha tappat vårt vi. Men det där var viktigt. Om det skulle dyka upp fler människor här på vår sida, vänligt sinnade, skulle de då få bli en del av vårt vi? Det skulle vi bli tvungna att avgöra skilt var för var och en. Vi kan ju inte bara ta in allihop för då förstörs ju hela grundidén. Bra, så vi måste alltså ställa vissa krav på dem som kommer in. Det bästa är om de stämmer så bra som möjligt in på det som förenar oss. Precis. För varje gång det kommer in någon som inte stämmer i på det så måste vi omvärdera det som vi har gemensamt. Ja, det skulle ju t.ex. vara helt otänkbart att ta in någon som inte alls stämde överens med någon av de saker som förenar oss för då finns inget av vårt vi kvar. Det är sant.
34 Så vi består i alla fall i utgångsläget för främst trevliga människor... Ridån går ner över S box (den till höger). Han försvinner. som talar samma språk. Ridån går ner över s box (den i mitten). Han försvinner. Bra, då har vi alltså hittat vårt vi. Ridån går ner över S box (den till vänster). Hon försvinner. Ridån går upp över S box. Den är tom. Ridån går upp över S box. Den är tom. Ridån går upp över s box. Där står de alla tre. De ser på varandra. Det var ju konstigt. Vadå? Nej, du såg bara inte alls ut som jag hade förväntat mig. Är det där en komplimang eller inte? Jag vet inte, ingendera tror jag. Du ser bara annorlunda ut. Okej, då kan jag säga att du ser precis ut som jag hade väntat mig. När jag hörde namnet Fritz var det exakt så jag tänkte att Fritz skulle se ut. Vadå, exakt så skulle Fritz se ut? Nej, ingenting, bara att exakt så skulle en Fritz se ut. Vad tycker ni om mig då? Vadå vad tycker vi om dig?
35 Ja, lever jag upp till förväntningarna? Jag hade nog inga förväntningar när det gällde dig. Det hade jag faktiskt inte heller. Men vad betyder det då? Ingen aning, det betyder väl bara att vi inte hade några förväntningar. Vilket egentligen är positivt för då levde du ju verkligen upp till dem. Jag levde upp till inga förväntningar alls? Ja. Det känns ju inte sådär extremt bra. Men det borde det. Det är i alla fall mycket bättre än att inte leva upp till förväntningarna. Okej, jag sa inte att du inte levde upp till förväntningarna. Jag sa bara att du var annorlunda än jag hade väntat mig. Jo, jo, sak samma. Här blev lite dålig stämning nu. Men det är väl inte mitt fel. Ingen har sagt att det är ditt fel. Sluta vara så egocentrisk.
36 Ska vi försöka pånytt? Va? Ja, jag tänkte om vi borde försöka pånytt. Hälsa pånytt liksom. Men det är väl ingen idé. Vi vet ju alla att vi ren har hälsat. Ja, ja jag tänkte bara att vi kanske skulle få en bättre start. Jag tycker det låter som en bra idé. Jaha, okej. Hur som helst. Okej, då stänger vi ögonen, räknar till tre och så hälsar vi pånytt. Okej. 1,2,3. Hej. Hej, hej. Hej, hej, hej. Okej, för att gå tillbaka till det jag sa tidigare. Vi behöver en gemensam grej. Kanske vi borde ha en speciell hälsning som bara vi känner till. Det tycker jag låter jättebra. Den här t.ex. Ja, den var väl fin. Och sen måste vi ju ha ett sätt att tala med varandra. Jag föreslår att vi alltid säger: Hej, du! som en öppning om vi inte har talat på en stund.
37 Hej, du? Ja, så har vi en gemensam jargong, det är väl mysigt. Ja, jag måste säga att jag inte har någonting emot att säga hej, du. Okej, då säger vi så. Vänta nu lite, jag har inte ännu sagt att det är okej. Nej, men två mot en vinner i vilket fall som helst. Men det kan vi väl inte utgå från. Men det är ju det ända rätta sättet. Då får ju alla tycka till. Jo, okej. Som tanke är den fin men vi måste komma ihåg att det är möjligt att vi befinner oss i krigstider. Det är möjligt att det står folk alldeles bakom dendär väggen beredda att anfalla oss vilken minut som helst. Och i krigstider behövs en stark ledare. I krig måste man kunna göra svåra beslut blixtsnabbt. Det finns ingen tid för långa diskussioner. Därför anser jag att vi borde nominera en ledare. Jaha, och vem skulle det då vara? Ja, jag måste säga att jag känner att jag nog är den som äger mest ledarskap i detta rum. Jag kunde också tänka mig att bära det ansvaret. Men påriktigt, det är ju inte helt logiskt. Varför det?
38 För att du står för en minoritet i dethär rummet. Sanningen är att du är olik oss. Och då får vi ju ett problem. Hur skall vi kunna vara helt säkra på att du agerar i vårt bästa intresse när du ändå är den av oss som troligast skulle vända ryggen åt de andra två. Men det där håller ju inte. Jo, för jag har lättare att identifiera mig med Ruben här så som han har lättare att identifiera sig med mig och dethär är viktiga saker när man skall välja regent. Regent? Nå, men härskare, regent, ledare. Hej, du! Denhär gången håller jag faktiskt med Fritz. Bra, då har vi bestämt det. Nej, det har vi ju inte alls. Det var ju just dethär sättet att bestämma saker som du opponerade dig emot från början. Om detta inte är en demokrati så skall inte heller demokratiska regler tillämpas. Ja, men det är ju en demokrati ända tills vi demokratiskt kommer överens om att det inte längre är en demokrati vilket håller på att hända nu. Det låter logiskt. Vänta, det här skulle bara träda i kraft om vi befinner oss i krigstillstånd. Så länge vi inte gör det behöver vi inte någon ledare. Så jag föreslår att detta först träder i kraft om vi får obestridlig fakta på att vi befinner oss i krig. Obestridlig fakta, men då är det ju redan för sent. Okej, någon fakta då. Här håller jag med Cora. Och därmed lever vi fortfarande i en demokrati och därmed bör ni säga hej, du som öppning om ni inte har talat på en stund.
39 Var går gränsen då? Va? Hur länge skall man vara utan att säga någonting före man måste säga hej, du? Ja, det känner man väl av själv. Okej. Men du kan inte nu börja med att alltid tycka att det inte gått tillräckligt länge och sen aldrig säga hej, du. Nej, jag lovar att jag ska säga hej, du. Är du nöjd? Ja, det är jag, tack, tack. Hej, du. Vet ni vad vi verkligen skulle behöva? Nå? En sång. En sång? Ja en sång. Och vad för slags sång har du tänkt dig? Ja, en sång som handlar om det som för oss samman och så kan man ju lägga till någon vacker mening om vind och hav och natur och sånt.
40 Varför det? Ja, men för det är ju trevligare att sjunga en vacker sång än en ful. Och hav och vind och natur är vackert. Det låter som en utmärkt idé. Jag har ett utkast till första mening: Ur havets djupa grav vi växte fram som en ensam besättning i brist på land. Det där var ju riktigt poetiskt. Tack. Okej, jag har en. De sjunger sången trestämmigt. I en värld som vår vet du var du står Det du känner och vet blir till en ny identitet I en värld som vår som av oss består / lyder en enda lag att du är precis som jag // Vilsna har vi vandrat och letat men nu styrkan finns uti vår gemenskap vår frihet Jag är det du är samma själ och vilja
41 det vi bär finns här så ska det förbli / Allt vi gör, allt vi gjort förenas och blir någonting stort Detta frö skall gro bygga bro för bro / Ända till havets rand mörkret skingras, natten flyr ljuset för oss framåt stämman klingar klar ljuder sången om vårt land // Vilsna har vi vandrat och letat men nu styrkan finns uti vår gemenskap vår frihet / Broder, syster hör / stäm nu upp i kör // sjung om kärlekens glans samma själ och samma mål så ska det förbli stämman klingar klar / som om hotet aldrig fanns I en värld som vår Broder syster hör mörkret skingras, natten flyr som av oss består stäm nu upp i kör ljuset för oss framåt lyder en enda lag Broder syster hör stämman klingar klar
42 att du är precis som jag stäm nu upp i kör // Vilsna har vi vandrat och letat men nu styrkan finns uti vår gemenskap vår frihet Skuggorna uppenbarar sig igen., och attackerar skuggorna men märker att för var slag de tilldelar dem uppstår ett sår på deras egen kropp. Ridåerna kommer ner över alla tre boxar.