KURSPLAN Telefon Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: SV1007 / 1.3

Relevanta dokument
KURSPLAN Telefon Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: SV1007 / 1.4

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

PDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15 higher education credits

Pedagogik GR (A), Grundläggande läs- och skrivutveckling för grundlärare i fritidshem, 7,5 hp

PDG420, Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15,0 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15.0 higher education credits

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod GUX141 Dnr 03:77 Beslutsdatum

UTBILDNINGVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

Litteraturvetenskap GR (A), Barnlitteratur för grundlärare, förskoleklass och åk 1-3, 7,5 hp

L6SV10, Svenska 1 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng Swedish 1 for teachers grades 4-6, 15.0 higher education credits

LVS210, Skapande verksamhet för tidigare åldrar 2, 30 högskolepoäng

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

Kursplan. Kurskod SVA133 Dnr 99:60D Beslutsdatum Swedish-Developm. of Children's Ability to Read and Write

LKS110, Kultur och språk för tidigare åldrar I, 30 högskolepoäng

Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4-6, 15 hp

ÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

Barns tal-, skriv- och läsinlärning II Svenska och samhällsvetenskapliga ämnen

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

LSK110, Svenska för tidigare åldrar för blivande lärare, Grundkurs, 30 högskolepoäng

Svenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp

Litteraturvetenskap GR (A), Barnlitteratur för grundlärare åk 4-6, 7,5 hp

Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A3, 7,5 hp

Svenska språket GR (A), Svenska språket för grundlärare åk 4-6, 7,5 hp

LMS110, Människa, natur och samhälle för lärare 1 30 högskolepoäng

LKS110, Kultur och språk för tidigare åldrar I, 30 högskolepoäng

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

Svenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp

LMN220, Naturvetenskap för lärare, tidigare åldrar, 30 högskolepoäng

LSV110, Svenska för blivande lärare, Grundkurs, 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

LAU630, Allmänt utbildningsområde 1, Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 30 högskolepoäng

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A3, 7,5 hp

KURSPLAN Svenska som andraspråk 2, 15 högskolepoäng

Svenska som andraspråk GR (A), Kultur och migration A3, 7,5 hp

LME 110, Mediekunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

ÄSAD04, Svenska som andraspråk 4, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 4, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SVA201

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

Svenska språket GR (A), Svenska för lärare åk 1-3, 1-30 hp. Ingår i Lärarlyftet II, 30 hp

SC1106, Tillämpad sociologi, 15,0 högskolepoäng Applied Sociology, 15.0 higher education credits

LSK 100, Grundkurs för blivande lärare i svenska för tidigare åldrar, 20 poäng

Svenska språket GR (A), Läs- och skrivinlärning samt läsoch skrivutveckling för grundlärare F-3, 15 hp

Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 20 poäng The Teaching Profession and Society

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

LSV100, GRUNDKURS I SVENSKA FÖR BLIVANDE LÄRARE, 20 poäng

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

ÄEND02, Engelska II, 15 högskolepoäng English II, 15 credits Grundnivå / First Cycle

L3EN10, Engelska för lärare F-3, 15,0 högskolepoäng English for teachers grades 0-3, 15.0 higher education credits

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

Litteraturvetenskap GR (A), Barnlitteratur för grundlärare, förskoleklass och åk 1-3, 7,5 hp

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAF201. Svenska som andraspråk, Fortsättningskurs 2, hp, 15 högskolepoäng

ÄSVA11, Svenska 1, 30 högskolepoäng Swedish 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Cycle. 1. Fastställande. 2. Inplacering. n som lärare. generell examen. tiska. Sidan 1 av 3

LSK230, Svenska för tidigare åldrar för blivande lärare, Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng

SSA122, Svenska som andraspråk, fortsättningskurs, 30,0 högskolepoäng Swedish as a Second Language, Intermediate Course, 30.0 higher education credits

Lärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan

- G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

LKS210, Kultur och språk för tidigare åldrar II, 30 högskolepoäng

LSO110, Samhällsorienterande ämnen för tidigare åldrar 1, 30 högskolepoäng

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

LVS210, Skapande verksamhet för tidigare åldrar 2, 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi, 15 högskolepoäng

KURSPLAN Svenska som andraspråk, 31-45hp (ingår i Lärarfortbildningen), 15 högskolepoäng

LKS210, Kultur och språk för tidigare åldrar II, 30 högskolepoäng

PDG021, Bedömning i och av yrkeskunnande traditioner, samt betydelsen av instrument och kommunikation. 7,5 hp

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

ÄSPD02, Spanska II, 30 högskolepoäng Spanish II, 30 credits Grundnivå / First Cycle

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

ÄEND03, Engelska 3, 15 högskolepoäng English 3, 15 credits Grundnivå / First Cycle

LSA110, Samhällskunskap för lärare 1: Idéer och opinion 15 högskolepoäng

Engelska för ämneslärare III, årskurs 7-9 och gymnasiet

LAU670, Allmänt utbildningsområde 2, Lärarprofessionens didaktiska uppdrag, 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds universitet. Kursen omfattar första terminen av sammanlagt tre.

Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för film och litteratur

KURSPLAN. HÖGSKOLAN I KALMAR Humanvetenskapliga institutionen

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ, 15 högskolepoäng

LEV200, Estetisk verksamhet 2, 30 högskolepoäng

ÄENA23, Engelska II, 15 högskolepoäng English II, 15 credits Grundnivå / First Cycle

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Svenska I, inriktning 4-6, 15 högskolepoäng Swedish I, with Specialisation in Compulsory School Teaching Grades 4-6, 15 Credits

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

Transkript:

HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon 035-16 71 00 - www.hh.se Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: Svenska för grundlärare åk F-3 (1-30), 30 hp Swedish for Primary School Teachers Earlier Years 30 credits Grundnivå Fördjupningsnivå: grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav (G1N) Kursplanen är godkänd av styrelsen för Sektionen för lärarutbildning (2011-08-29) och fastställd i Lärarutbildningsnämnden (2011-08-30) och gäller från och med höstterminen 2011. Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen ingår i lärarprogram med inriktning mot grundlärarexamen åk F-3 om 240 hp. Behörighetskrav En B, Ma B, Nk A och Sh A (områdesbehörighet 6b) Kursens mål Syftet med kursen är att den studerande ska utveckla kunskaper om alla barns läs- och skrivinlärning/läs- och skrivutveckling. Ett annat syfte är att den studerande ska utveckla kunskaper om de olika textvärldar barn är en del av idag. Syftet är även att den studerande ska utveckla handlingsberedskap för att planera, genomföra och utvärdera språkutvecklande undervisningskontexter för alla barn. Vidare syftar kursen till att den studerande i tal och skrift skall utveckla sitt eget språk. Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse beskriva aktuella teorier om barns språkutveckling, läsoch skrivinlärning/läs- och skrivutveckling redogöra för barns textvärldar i förhållande till deras språk-, läs- och skrivutveckling kritiskt granska olika språkutvecklande arbetssätt och modeller, inkl. kommunikativa uttrycksformer som bild, musik och drama Färdighet och förmåga i samarbete med andra planera en sammanhållen undervisningskontext där dels olika språkutvecklande metoder och modeller och dels skolan som en mångkulturell arena beaktas tillämpa olika kommunikativa gestaltningsformer i det språkutvecklande arbetet skapa språkliga lärandemiljöer som motverkar läs- och skrivsvårigheter Värderingsförmåga och förhållningssätt bedöma/analysera barns läs- och skrivinlärning/läs- och skrivutveckling bedöma/analysera texter skrivna/producerade för barn bedöma/analysera olika språkliga undervisningsaktiviteter i förhållande till elevers erfarenheter Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av sex delkurser som syftar till att ge studenterna kunskap om barns språkutveckling, läs- och skrivinlärning/läs- och skrivutveckling och läs- och skrivsvårigheter. Delkurs 1: Språkutveckling, läs- och skrivinlärning 5 hp (Language, Reading and Writing Development 5 credits) I delkursen behandlas den första språkutvecklingen, läs- och skrivinlärning, läsinlärningspedagogik och metoder. I kursen behandlas också hinder i språkutvecklingen. redogöra för aktuella teorier om läs- och skrivinlärning/läs- och skrivutveckling redogöra för vad som avses med språk och språkutveckling beskriva olika vägar in i läs- och skriftspråkandet redogöra för sociala och kulturella variationer i de språkmiljöer barn socialiseras in i beskriva relationen mellan språk och kunskapsutveckling beskriva hinder och möjligheter i språkutvecklingen Delkurs 2: Barnlitteratur 5 hp (Children s Literature 5 credits) I delkursen behandlas barnlitteratur. Teorier om barnlitteraturens uppbyggnad lyfts fram och analyser utförs.

Sida 2 (5) med utgångspunkt i receptionsteoretiska insikter och textanalytiska begrepp analysera skönlitterära texter och läromedel skrivna för barn, t.ex. utifrån ett kulturoch genusperspektiv redogöra för hur olika kommunikativa uttrycksformer kan användas, i samband med läsning av skönlitteratur redogöra för barnlitteraturens potential i språk- och kunskapsutveckling välja texter utifrån en aktuell elevgrupps erfarenheter och kunskaper Delkurs 3: Tala, läsa, skriva, lyssna och samtala 5 hp (Talking, Reading, Writing, Listening and Conversing 5 credits) I delkursen behandlas läs- och skrivinlärning och läs- och skrivutveckling utifrån ett språkvetenskapligt och didaktiskt perspektiv. Studentens språkliga medvetenhet sätts i relation till eget och elevers lärande. I det praktiska arbetet tillämpas ett processorienterat skrivande. Svenskämnets roll utifrån styrdokumenten diskuteras och analyseras. redogöra för tematiskt arbete och svenskans roll i samverkan med övriga skolämnen analysera och bedöma elevers talade språk och skrivna texter redogöra för berättandet som en del av barns språkutveckling utifrån gällande styrdokument redogöra för syfte och centralt innehåll för svenskämnet, i samverkan med skolans övriga ämnen, under de tidigare skolåren identifiera och analysera hinder och möjligheter i språkutvecklingen tillämpa ett processorienterat skrivande i såväl det egna lärandet som i undervisningssituationer förbättra sin språkliga skicklighet och reflektera över egen språklig medvetenhet Delkurs 4: Svenska i ett mångkulturellt samhälle 5 hp (Swedish in a Multicultural Society 5 credits) I delkursen behandlas och problematiseras frågor om etnicitet, kulturell mångfald och två- och flerspråkighet. Kursen innehåller även moment som orienterar om utveckling och variation i svenska som andraspråk. redogöra för undervisningsrelaterade frågor som rör etnicitet och kulturell mångfald redogöra för och problematisera begreppen modersmål, tvåspråkighet och flerspråkighet redogöra för hur svenska som andraspråk utvecklas redovisa och motivera ett urval av texter kring etnicitet och mångfaldsfrågor Delkurs 5: Barns textvärldar: medietexter 5 hp (The Text Worlds of Children s Media Texts 5 credits) Delkursen behandlar barns textvärldar med avseende på medietexter. kritiskt granska olika textvärldar (t.ex. digitala texter, film, mobil, TV, spel, bilder) och de sammansatta texter, som ingår i barns livsvärldar redogöra för och tolka representationer av klass, genus och etnicitet i olika texter och textvärldar beskriva hur en språkutvecklande lärandemiljö kan skapas genom val av olika medier och med hjälp av de erfarenheter elever har Delkurs 6: Kommunikativa gestaltningsformer, inklusive läs- och skrivinlärning i undervisningskontext. Projektarbete 5 hp varav 4,5 hp VFU (Project Work 5 credits, including Teaching Practice 4,5 credits) Delkursen utgår från läs- och skrivinlärning/läs- och skrivutveckling som ingående i ett sammansatt textbegrepp och behandlar olika kommunikativa uttrycksformer och deras användning i samband med språkliga aktiviteter som samtal, läsning och skrivning. I kursen ingår 4,5 hp VFU. redogöra för kommunikation utifrån ett sammansatt textbegrepp i samband med barns språkliga aktiviteter använda olika kommunikativa uttrycksmedel som drama, bild och musik i syfte att skapa en flerstämmig lärandemiljö i anslutning till de kommunikativa gestaltningsformerna reflektera kring språkliga aktiviteter i undervisningskontexter i samverkan med andra planera, genomföra och värdera undervisning i läs- och skrivinlärning praktiskt arbeta med elevers läs- och skrivinlärning reflektera över möjligheter och hinder i olika didaktiska situationer med ett professionellt förhållningssätt gentemot barn, kommunicera barns språk- och kunskapsutveckling i ett helhetsperspektiv med ett vetenskapligt synsätt, där teori och praktik knyts samman, dokumentera arbetet kring läs- och skrivinlärning kombinerad med olika kommunikativa gestaltningsformer

Sida 3 (5) Undervisning Undervisningen sker huvudsakligen genom föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Studierna bedrivs dessutom via fältstudier och enskilt kunskapssökande. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Examinationen sker i form av skriftliga och muntliga tentamina individuellt eller i grupp och genom gruppvis genomförda uppgifter. Efter genomgången kurs har studenten rätt till en ordinarie examination samt därefter fyra examinationstillfällen. På verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ges endast betyget Godkänd eller Underkänd. Efter genomgången VFU med underkänt betyg har studenten rätt till ytterligare en VFUperiod. För att bli godkänd på kurs som innehåller VFU krävs obligatorisk närvaro på samtliga VFU-moment. I de fall en student visar grov oskicklighet och riskerar att skada elev eller personal på VFU-skolan ska den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) avbrytas i förtid (HSV Rapport 2007:58 R) och studenten är underkänd i denna kurs. Högskolans lärare (examinator) underkänner studenten efter underlag från VFU-lärare. I underlaget ska kunskapsoch färdighetsbristerna tydligt finnas dokumenterade och en individuell plan ska upprättas av högskolans lärare i samråd med VFU-lärare där det framgår vilket stöd studenten kan få samt när och hur kunskaper och färdigheter ska kontrolleras för att få återuppta studierna på kursen. För att få göra om kursen/vfu-delen i kursen måste studenten vid kontroll ha uppvisat att de kunskaps- och färdighetsbrister som innebar fara för elev/personal inte kvarstår. Studenten har rätt till kontroll vid högst två tillfällen inom 1 år och kontrollen utförs av högskolans lärare i samråd med VFU-lärare. Om studenten ej klarar kontrollen har studenten inte rätt att göra om kursen/vfu-delen i kursen. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. Kurslitteratur (Litteraturlista reviderad 2011-08-03) Delkurs 1: Läs- och skrivinlärning/läs- och skrivutveckling Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.) (2009). Barn läser och skriver. Lund: Studentlitteratur Elbro, Carsten (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber. Hedström, Hasse (2009). L som i läsa M som i metod. Stockholm: Lärarförbundets förlag. Liberg, Caroline (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur. Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur. Trageton, Arne (2005). Att skriva sig till läsning. Stockholm: Liber AB. Delkurs 2: Barnlitteratur Facklitteratur Edwards, Agneta (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur & Kultur. Skönlitteratur Bergström, Gunilla (2006). God natt, Alfons Åberg. Stockholm: Rabén & Sjögren. Landström, Lena och Olof (2006). Bu och Bä får besök. Stockholm: Rabén & Sjögren.

Sida 4 (5) Lind, Åsa (2002). Sandvargen. Stockholm: Rabén & Sjögren. Lindenbaum, Pia (2000). Gittan och gråvargarna. Stockholm: Rabén & Sjögren. Lindgren, Barbro & Eriksson, Eva (1988). Mamman och den vilda bebin. Stockholm: Rabén & Sjögren. Nesbö, Jo (2009). Doktor Proktors pruttpulver. Stockholm: Piratförlaget. Salmson, Jo (2009). Tam, tiggarpojken. Stockholm: Bonnier Carlsen. Sendak, Maurice (2010). Till vildingarnas land. Stockholm: Bonnier Carlsen. Tidholm, Anna-Clara (2003). Pappan som försvann och andra berättelser för barn och vuxna. Stockholm: Alfabeta. Widmark, Martin & Willis, Helena (2005). Tidningsmysteriet. Stockholm: Bonnier Carlsen. Delkurs 3: Tala, läsa, skriva, lyssna Adelmann, Kent (2008). Konsten att lyssna. Didaktiskt lyssnande i skola och utbildning. Lund: Studentlitteratur. Allard, Birgita & Rudqvist, Margret & Sundblad, Bo (2001). Nya Lusboken: en bok om läsutveckling. Stockholm: Bonniers. Axelsson, Monica m.fl. (red.) (2009). Bygga broar och öppna dörrar. Att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. Stockholm: Liber. (valda delar). Björk, Maj & Liberg, Caroline (2009). Vägar in i skriftspråket. Stockholm: Natur & Kultur. Fast, Carina (2008). Literacy i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. Gibbons, Pauline (2010). Stärk språket, stärk lärandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Lorentzen, Troite, Rutt & Smidt, Jon (2009). Det nödvändiga skrivandet - om att skriva i förskolan och skolans alla ämnen.stockholm: Liber. Lundberg, I. & Herrlin, K (2007). God läsutveckling. Stockholm: Natur och Kultur. Lundberg, I. (2008). God skrivutveckling: kartläggning och undervisning. Stockholm: Natur & Kultur. Längsjö, Eva & Nilsson, Ingegärd (2005). Att möta och erövra skriftspråket. Lund: Studentlitteratur. Reichenberg, Monica (2008). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur & Kultur. Skolverket (2011). Lgr 11. www.skolverket.se Skolverket (2009). Nya Språket lyfter. www.skolverket.se Delkurs 4: Svenska i ett mångkulturellt samhälle Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (2004). Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Musk, N. & Wedin, Åsa (red.) (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande. Lund: Studentlitteratur. Ytterligare texter tillkommer, bland annat skönlitteratur, utefter examinators instruktioner.

Sida 5 (5) Delkurs 5: Barns textvärldar: medietexter Carlsson, Ulla (red.) (2010). Barn och unga i den digitala mediekulturen. Göteborg: Nordicom. Lorentzen, Rutt, Trøite & Aasen, Arne Johannes. (2009). Ingår i: Lorentzen, Rutt, Trøite & Smidt, Jon (red.). Det nödvändiga skrivandet. Stockholm: Liber Denna artikel kommer att tillhandahållas mot självkostnadspris. Medierådet. (2010). Ungar och medier 2010. www.medieradet.se Medierådet. (2010). Småungar och medier 2010. www.medieradet.se Delkurs 6: Kommunikativa gestaltningsformer, inklusive läs- och skrivinlärning i undervisningskontext Asplund Carlsson, Maj m. fl. (2008). Konsten att lära barn estetik. En utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans. Stockholm: Akademiska Förlag. Dysthe, Olga (2005). Att skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur. Karlsson, Sten-Göran, Lövgren, Sten-Gösta (2001). Bilder i skolan. Lund: Studentlitteratur. I övrigt den litteratur som tillhör de andra fem kurserna.