Förslag till beslut Godkänna kommunstyrelsens delårsrapport per augusti med prognos 2016.

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-09-15 Diarienummer KS/2016:487 Delårsrapport kommunstyrelsen augusti 2016 Förslag till beslut Godkänna kommunstyrelsens delårsrapport per augusti med prognos 2016. Sammanfattning Ekonomin för helåret ser god ut med en prognostiserad positiv budgetavvikelse om 31,2 mkr. Det är främst realisationsvinster från exploateringar som bidrar till den positiva årsprognosen men även att ett flertal tjänster vakanshållits under omorganiseringen samt att delprojekt i projektportföljen blivit försenade. Kollektivtrafiken har också lägre kostnader än budget för fria kollektivtrafiksresor åt pensionärer och gymnasieelever. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-09-15 Delårsrapport 2016 KS - JUSTERAD Beslutet skickas till Mariana Westholm samt Malin Larsson Malin Larsson Controller Kommunledningskontoret Malin Larsson /RedigerareTelefon/ malin.larsson4@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

Delårsrapport 2016 Kungsbacka kommun Delårsrapport 2016 Kommunstyrelsen www.kungsbacka.se

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun Innehållsförteckning 1 Viktiga händelser... 3 2 Uppföljning mål... 5 2.1 Ökat inflytande... 5 2.2 Bemötande och tillgänglighet... 6 2.3 God livskvalitet... 6 2.4 Trygg kommun... 6 2.5 Företagsvänlig kommun... 7 2.6 Minskat försörjningsstöd... 8 2.7 Fler ska åka kollektivt... 9 2.8 Minskad energianvändning... 10 2.9 Minska farliga kemikalier... 10 2.10 Minskade koldioxidutsläpp... 10 2.11 Attraktiv arbetsplats... 10 3 Uppföljning direktiv... 11 3.1 Direktiv tillgänglighet av handlingar... 11 3.2 Direktiv värdskap i toppklass... 11 3.3 Direktiv praktikplatser... 12 4 Synpunktshantering... 13 5 Personal med kommentarer... 14 5.1 Analys personalmått... 14 5.2 Resursmått... 14 5.3 Effektmått... 14 6 Ekonomi med kommentarer... 15 6.1 Uppföljning drift delår... 15 6.2 Uppföljning investeringsbudget delår... 17 6.3 Viten och rättstvister... 18 Delårsrapport 2016 2

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 1 Viktiga händelser Under året har alla verksamheter inom dåvarande kommunstyrelsens förvaltning omorganiserats i syfte att formera ett nytt kommunledningskontor med kraft att leda, styra, samordna och stödja. Uppdraget att ha uppsiktsplikt över nämnderna har också förstärkts. Den nya organisationen trädde till stora delar i kraft första april emedan näringsliv och samhällsplanering startade första september i sin nya form. I mitten av maj flyttade kommunledningskontoret förutom område samhällsplanering in i Vägmästaren, ett aktivitetsbaserat kontor på Syréngatan. Inom samhällsplanering har ett antal viktiga steg tagits mot ett ökat bostadsbyggande samtidigt som tillskapandet av tillfälliga bostäder för att klara sitt åtagande från Migrationsverket har fortskridit. Några aktiviteter som kan nämnas är: Begäran till Eksta att bygga fler bostäder på kort sikt. Bostadsprojektet Aranäs 4 startas upp som en del av det utökade boendet. Planprogram för Annebergs centrum godkänns och detaljplanearbetet påbörjas. Utvecklingen av Hede station presenteras och Stadsmiljöbidrag beviljas med 16 miljoner kr för att bygga stationshus. Placeringen av kommunens nya badanläggning på Inlag beslutas. Planprogram för Rya verksamhetsområde i Frillesås samråds. Ett område som är en viktig pusselbit i kommunens plan för Ny mark för näringslivet. Ansvaret för att leda och samordna kommunens integrationsarbete togs över av kommunledningskontoret under våren. En integrationschef har rekryterats som leder och samordnar arbetet i en ny arbetsmodell med teamledare från olika förvaltningar. Vägledande principer för boende har antagits Mottagandet av ensamkommande barn har minskat och fokus har legat på att komma ikapp i boendekedjan och placera barn i hemkommunen samt i boenden vars kostnader täcks av statsbidragen. Genomgångsboende för nyanlända har skapats på Alléskolan och i Inlagsstugorna. Upphandling av modulboende samt beslut om placering av dessa. Arbetet med digitalisering för att nå e-målbilden har fortsatt: Fortsatt arbete med digitalt bevarande av handlingar Fler e-tjänster Portal för Mina sidor för invånare Nya initiativ kring digital samarbetsplattform för medarbetare Uppstart av arbete med att erhålla systemstöd för bättre beslutsunderlag Arbetet för att kommunen ska uppfattas som en attraktiv arbetsplats och ha ett värdskap i toppklass har varit i fokus: En definition av önskad arbetsplatskultur med tillhörande handlingsplan har tagits fram och kommer att lanseras på årets Ledardag. Uppstarten av aktivitetsbaserat arbetssätt i Vägmästaren I syfte att stärka Kungsbackas kommuns förutsättningar för att rekrytera och behålla erfarna medarbetare inom kommunens bristyrken har en större strategisk satsning på konkurrenskraftiga löner genomförts för ett antal yrkeskategorier inom utbildning och socialtjänst. Delårsrapport 2016 3

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun Företagsklimatet är ett prioriterat område och målet är att Kungsbacka ska ligga på topp. Vi har en bra bit kvar till att nå det målet och nu satsar vi. Näringslivsenheten har förstärkts från två personer till fem. I teamet ingår Näringslivschef och utvecklare för olika delar, bland annat företagsklimat och besöksnäring. Det har också rekryterats en platsutvecklare som ska arbeta med stadens utveckling och som i viss mån ersätter arbetet inom det avvecklade Innerstadsbolaget. Näringslivsenheten får mer resurser för att stödja övriga enheter inom kommuner som har kontaktytor med näringslivet och som också arbetar mot målet om ett bättre företagsklimat. Nämnas kan att inom värdskaps-arbetet så är plan och bygg en av piloterna. Delårsrapport 2016 4

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 2 Uppföljning mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras en eller flera politiska nämnder. Målen är strategiskt viktiga utvecklingsområden som politiken har prioriterat. De är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllelse sker en sammanvägning av utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Samordning och adressering Det finns alltid en samordnande nämnd med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder ansvarar för att arbetet med målet samordnas inom kommunen sammanställa vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse följa upp arbetet och göra en samlad analys bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder ansvarar för att arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att bidra till att målen nås följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden 2.1 Ökat inflytande Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Kommentar Vi arbetar intensivt med en rad insatser för att vända trenden och uppnå målet. Kommunstyrelsen samordnar och stödjer bland annat övriga nämnder med invånardialoger, invånarpanel, kommunikation och information internt och externt men även övrigt stöd för elev- och föräldraråd eller brukarråd i olika former. Under året har vi påbörjat ett förbättrings- och utvecklingsarbete med vår synpunktshantering som är en viktig del för invånarnas inflytande och som ger kommunen underlag till sitt förbättringsarbete. Under hösten genomförs bland annat en marknadsföringskampanj via sociala medier för att visa på och öka intresset för invånarna att ge sina synpunkter. På vår hemsida kommer det även att finnas länkar till synpunktshanteringen så att invånarna enklare kan ge en synpunkt när de använder eller letar efter någon av våra tjänster. Delårsrapport 2016 5

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 2.2 Bemötande och tillgänglighet Kommunfullmäktiges formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Kommentar Kungsbacka kommun ska bli bäst på värdskap som handlar om både bemötande och tillgänglighet. Kommunledningskontoret arbetar aktivt med att skapa en kultur i organisationen som ska gagna leverans av kommunens uppdrag. Aktiviteter i form av medarbetarpaneler och workshops har lett fram till ett resultat som kommer lanseras på Ledardagen. Därefter fortsätter arbetet under året med att implementera en adekvat kultur som främjar både internt och externt bemötande och leverans. Kommunledningskontoret satsar på varumärkesbyggande. Det är en del i en förbättrad bemötandekultur att lyfta fram vad organisationen står för och möta invånarnas förväntningar med bilder som visar på vad som utförs i kommunens olika förvaltningar och även i kommunstyrelsens verksamheter såsom näringsliv och samhällsplanering. En informationsspecialist är rekryterad som kommer arbeta aktivt med frågan och vara kommunens taleskvinna i media. Kommunledningskontoret har även fortsatt sitt arbete med att producera e-tjänster kopplat till kommunstyrelsens egna verksamheter. 2.3 God livskvalitet Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever förutsättningar för god livskvalitet ska öka Kommentar Samhällsplanering bidrar till målet genom planering av rekreationsområden, gynna motion och utformning av grönytor. Bostadsplaneringen utformas med hänsyn till bra möjligheter för användning av kollektivtrafik och övrig kommunikation. 2.4 Trygg kommun Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Kommentar Kommunledningskontoret har under året lett arbete som syftat till att medarbetare fått ökad kompetens inom krisberedskap. Kommunstyrelsen har även antagit en handlingsplan för att värna demokratin mot den våldsbejakande extremismen. En utvecklare ska anställas på förvaltningen för Kultur & Fritid för att genomföra handlingsplanens innehåll. I samarbete med Individ & Familjeomsorg har en handlingsplan för utsatta EU-medborgare tagits fram som innehåller rutiner och riktlinjer. Utvecklingen av Hede station har börjat ta form. Kommunstyrelsen har beslutat om planprogram för hela stationsområdet. Otryggheten har historiskt i området varit förhållandevis hög och därför kommer trygghetsfrågan ha en hög prioritet i kommande utbyggnad. Dessutom har kommunen fått stadsbidrag till ett stationshus, vilket ska vara klart årsskiftet 2018/2019. Delårsrapport 2016 6

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 2.5 Företagsvänlig kommun Kommunfullmäktiges formulering Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Kommentar Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Tillgång till arbetskraft med rätt kompetens, kapital, mark för etablering och mötesplatser är några faktorer som påverkar företagsklimatet. En annan viktig faktor är också att de myndigheter som företagen möter är tillgängliga, ger god service samt agerar rättssäkert. Exempel på insatser som genomförts under året är: Företagslots Uppföljningsinsatser kring vilken service vi levererar till företag. Tidig dialog för att förbättra upphandlingsprocessen tillsammans med företag inom lokalvård Företagsbesök tillsammans med KSAU Nyföretagarkväll och Kungsbacka Entreprenörskola 14 respektive 213 ungdomar har fått prova på att starta och driva egna företag genom Sommarlovsentreprenör och Ung företagsamhet under året. Insatser för bättre värdskap, bemötande och information fortsätter inom myndighetsområdena För en positiv utveckling och långsiktighet i arbetet krävs uthållighet och utveckling av de insatser som görs ut mot företagen och internt i kommunen. För att stödja utvecklingen kommer kommunledningskontoret/näringsliv förstärkas med ytterligare personella resurser. Målet kommer inte att uppnås men Insiktundersökningen visar att vi har gått från ett NKI på 63 till 64. Det sammanfattande omdömet i Svenskt Näringslivs undersökning hamnar på 3,1 vilket är en tillbakagång. Snittet för Sverige ligger på 3,3. 2.5.1 Ökat intresse för entreprenörskap bland unga Nämndens formulering Unga människors intresse och kunskap om entreprenörskap, arbets- och näringsliv ska öka Kommentar Insatser för att öka ungas intresse för entreprenörskap görs först och främst genom samarbetet med utbildningsförvaltningarna kring Made by Kungsbacka. Under året har arbetet inom Made by Kungsbacka fokuserats på att tydliggöra uppdraget och implementera det i verksamheterna med målet att all pedagogisk personal, studie- och yrkesvägledare samt skolledare har ett entreprenöriellt förhållningssätt och tar ansvar för att alla elever får del av de möjligheter som erbjuds genom samverkan med näringslivet. Speciellt fokus ligger på Ung Företagsamhet, UF och att fler elever ska få möjlighet att driva UFföretag. Under våren genomfördes därför flera möten mellan UF Halland och samverkande förvaltningar i syfte att öka kunskapen om de möjligheter som UF erbjuder och för att starta upp ett förankringsarbete inför kommande insatser. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Svenskt näringslivs attitydundersökning 3,9 3,7 Prognos 2016 Kommer ej uppnås Målvärde 2016 4 Delårsrapport 2016 7

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun Målet kommer inte uppnås men undersökningen visar ett fall som gått från 3,7 till 3.8. 2.5.2 Företagsklimat i toppklass Nämndens formulering Kungsbacka kommun ska erbjuda ett företagsklimat i toppklass jämfört med övriga svenska kommuner Kommentar Kunskapen om företagens förutsättningar och behov måste genomsyra organisationen för att kommunen ska kunna leverera en god service och fatta beslut som ligger i linje med näringslivsprogrammet. Fokus måste ligga på att bredda och fördjupa dialogen mellan politik, tjänstemän och företag. Dessutom måste uppföljningsinsatserna intensifieras för att säkerställa att den kunskap vi hämtar in leder till relevanta åtgärder i organisationen och ett gott värdskap. Under våren har därför förutsättningarna för hur Kommunledningskontoret/Näringsliv ska kunna stödja detta arbete ytterligare analyserats. Resultatet har lett till att Näringslivsenheten förstärks med ytterligare personella resurser. Övriga insatser som gjorts under året för att uppnå målet är: Nyföretagarkvällar Kungsbacka Entreprenörskola Dialogmöten tillsammans med företag, politiker och tjänstemän Företagsbesök tillsammans med KSAU Företagsträffar för att informera om stöd för företagsutveckling Kungsbacka frukostklubb Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Insikt, SKLs nöjd kund undersökning 63 63 Målet kommer inte att uppnås men undersökningen visar att vi har gått från ett NKI på 63 till 64. Prognos 2016 Kommer ej uppnås Målvärde 2016 68 2.6 Minskat försörjningsstöd Kommunfullmäktiges formulering Andelen hushåll med försörjningsstöd ska minska Kommentar Nya och växande företag är en förutsättning för ökad sysselsättning. Insatser för att stödja blivande och nya företagare görs genom inspirationskvällar och Kungsbacka entreprenörsskola samt stöd genom de samarbetspartner som erbjuder rådgivning i uppstartsprocessen. För företag som vill växa erbjuds stöd genom de aktörer kommunen samarbetar med. Utmaningen är att få fram attraktiv och tillgänglig mark för näringslivet vilket är en förutsättning för att kunna möta företag i Kungsbackas expansionsbehov men också för att nya företag ska kunna etablera sig. Samverkan mellan näringsliv och arbetsliv ökar chanserna för unga att få jobb. Insatser för att underlätta och bredda samarbete mellan utbildning och arbete har skett inom ramen för Made by Kungsbacka. I projektet KOBRA samverkar Kommunledningskontoret med Gymnasie- och vuxenförvaltningen för att kartlägga företagens kompetensbehov, och insatser som kan göras för att möta detta. Delårsrapport 2016 8

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 2.7 Fler ska åka kollektivt Kommunfullmäktiges formulering Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka Kommentar I juni 2015 infördes ett nytt linjenät för kollektivtrafiken i Kungsbacka centrum. Den gamla strukturen med ringlinjer byttes ut mot dubbelriktad trafik med ändhållplatser i stadsdelarna i stället för vid Kungsbacka station. Resandet med tätortsbussarna har ökat kraftigt under hösten tack vare det nya linjenätet. Från och med april 2016 erbjuder Kungsbacka kommun seniorkort till alla som fyllt 65 år och dessa kort gäller fria resor inom kommunen. Från och med höstterminen 2015 erbjuder Kungsbacka kommun skolkort och fritidskort till samtliga gymnasieelever vilket innebär att de nu kan resa kollektivt till både skola och fritidsaktiviteter måndag-fredag. Under en treårsperiod har samtliga hållplatser i Kungsbacka stad tillgänglighetsanpassats vilket ska göra det mer attraktivt att åka kollektivt. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Antal resor per trafikslag, pendeltåg 1 891 264 1 874 711 Antal resor per trafikslag, Blå Express 361 139 433 973 Antal resor per trafikslag, Lokal busstrafik 1 738 871 1 750 296 Antal resor per trafikslag, Stadstrafik 256 325 308 119 Antal resor per trafikslag, Öresundståg 932 793 960 777 Totalt antal resor 5 180 392 5 327 876 2.7.1 Ökat kollektivåkande till arbetet Prognos 2016 Prognos ej möjligt Kommer att uppnås Prognos ej möjligt Kommer att uppnås Kommer att uppnås Kommer att uppnås Målvärde 2016 1 980 000 383 000 1 854 000 282 000 1 001 000 5 500 000 Nämndens formulering Andelen invånare i Kungsbacka som åker kollektivt, går eller cyklar till sitt arbete ska öka Kommentar Kommunen möjliggör för anställda att köpa årskort på kollektivtrafiken genom nettolöneavdrag. Vidare så har kommunen på anvisning av Skatteverket tagit bort möjligheten för personal att parkera gratis vilket sannolikt har gynnat resande med kollektivtrafik till och från arbetet. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Andel av arbetspendlingen som görs kollektivt 13 % 13 % Prognos 2016 Prognos ej möjligt Målvärde 2016 16 % Delårsrapport 2016 9

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 2.8 Minskad energianvändning Kommunfullmäktiges formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Kommentar Kommunstyrelsens uppgift är att samordna det kommungemensamma arbetet. Redovisas i den kommungemensamma delårsrapporten. 2.9 Minska farliga kemikalier Kommunfullmäktiges formulering Användningen av farliga kemikalier i kommunens verksamheter ska minska Kommentar Kommunstyrelsens uppgift är att samordna det kommungemensamma arbetet. Redovisas i den kommungemensamma delårsrapporten. 2.10 Minskade koldioxidutsläpp Kommunfullmäktiges formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5 % Kommentar Kommunstyrelsens uppgift är att samordna det kommungemensamma arbetet. Redovisas i den kommungemensamma delårsrapporten. 2.11 Attraktiv arbetsplats Kommunfullmäktiges formulering Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Kommentar Kommunledningskontoret har gått från traditionellt kontorslandskap till miljöer som är anpassade för olika aktiviteter. Arbetssättet införs nu på fler arbetsplatser och skapar förutsättningar för en kultur som främjar arbetet. Integration är Kungsbackas första strategiska tema. Kommunledningskontoret har tagit fram arbetsmodellen för att skapa bättre förutsättningar för arbete över förvaltningsgränserna i kommungemensamma frågor. Modellen kommer att vidareutvecklas under året. Kommunledningskontoret arbetar aktivt med arbetsplatskulturen i Kungsbacka kommun. Det ska leda till ett förhållningssätt som stärker vårt agerande, både internt och externt. Kommunledningskontoret fortsätter att utveckla Kungsbackas ledarutvecklingsprogram. Cirka 150 ledare har påbörjat/genomgått programmet. En utbildning för nya chefer har också tagit form och det pågår ett orienteringsprogram för dem som kan tänka sig en framtida chefsroll. Kommunledningskontoret har arbetat med att ta fram nya IT-stöd som effektiviserar och kvalitetssäkrar arbetet med systematiskt arbetsmiljöarbete och arbetslivsinriktad rehabilitering. Dessa har prövats på några förvaltningar. Implementering fortsätter 2016 och 2017. Delårsrapport 2016 10

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 3 Uppföljning direktiv Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. 3.1 Direktiv tillgänglighet av handlingar Kommunfullmäktiges formulering Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara anpassade till processorienterad informationshantering och tillvarata digitaliseringens möjligheter. Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör. Och att dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska ha våra handlingar lätt tillgängliga och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar. Kommentar Arbetet med dokumenthanteringsplanerna är organiserat så att de delar av de processorienterade dokumenthanteringsplanerna vad avser ledningsprocesser tas fram kommunövergripande av kommunledningskontoret. Vissa delar av det arbetet återstår men beräknas vara klart till årets slut. Arbetet med kommunstyrelsens dokumenthanteringsplan vad avser kärnprocesserna går vidare och beräknas vara klart till årets slut. Kommunledningskontoret tillsammans med förvaltningen för Service jobbar övergripande och löpande med att stödja förvaltningarna i framtagandet av dokumenthanteringsplanerna. Mätning Prognos 2016 Status direktiv Kommer ej uppnås 3.2 Direktiv värdskap i toppklass Kommunfullmäktiges formulering Medarbetare i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapas trygghet. Detta är Bitt kommunens värdegrund. Vi vill förbättra kommunens bemötande emot invånarna, därför vill vi att varje möte som sker i kommunen skall vara ett möte i toppklass enligt Bitt. Varje ledare och medarbetare är värdar för dessa möten. Därför ger vi direktiv till kommundirektören att ta fram ett åtgärdsprogram för att samordna organisationen så att värdskap i toppklass uppnås. Nämnderna har att förhålla sig till kommun- Delårsrapport 2016 11

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun direktörens åtgärdsprogram. Värdskap i toppklass är ett förhållningsätt som har sin utgångspunkt i varje medarbetares val av beteende och attityd kopplat till beslut och agerande i kontaktögonblicket med en medborgare eller kollega vilket är i linje med kommundirektörens ledarvision. Vi vet alla varför vi går till jobbet! Vi har roligt!! Vi har kundens fokus och skapar nytta i allt vi gör. Vi litar på att alla gör sitt jobb och gör sitt bästa, vi vill varandras väl! Kommentar Värdskap, konsten att få människor att känna sig välkomna, spelar en central roll i det kommungemensamma arbetet att utveckla vår gemensamma arbetsplatskultur. Vårt sätt att agera och möta varandra som kollegor inom kommunen, har påverkan på hur väl vi lyckas skapa möten i toppklass med våra invånare. 2016 startade ett arbete där det långsiktiga målet är att etablera ett gemensamt förhållningssätt som effektivt vägleder oss i det dagliga arbetets beslut och handlingar för invånarnas bästa. Arbetet har så här långt resulterat i: En definition av önskad arbetsplatskultur En handlingsplan Förslag hur utvecklingsarbetet ska drivas. Processen har kännetecknats av dialog där alla förvaltningar varit representerade. Vi har skapat en kanal för medarbetare att göra sin röst hörd genom en medarbetarpanel. Till detta har flera workshops, fokusgrupper och dialogtillfällen genomförts för att hitta en gemensam grund. Nu startar ett arbete för att ta fram arbetssätt och uppföljningsmetoder för att nå Kungsbackas vision om att varje möte ska vara i toppklass. Kultur & Fritid samt Plan & Bygg är piloter och resultatet kommer att ligga till grund för övriga förvaltningar att ta utgångspunkt i. Mätning Prognos 2016 Status direktiv Kommer att uppnås 3.3 Direktiv praktikplatser Kommunfullmäktiges formulering Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Kungsbacka kommun. Kommentar Kommunledningskontoret har arbetat med frågan praktik under rubriken "Samlad kompetensförsörjning" då praktik är en viktig del i att fånga upp nya medarbetare. Under hösten ska förslaget diskuteras vidare med förvaltningarna och synkas med det arbete som förvaltningen Gymnasie- och Vuxenutbildning gjort i samverkan med ett antal andra förvaltningar. Mätning Prognos 2016 Status direktiv Kommer att uppnås Delårsrapport 2016 12

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 4 Synpunktshantering Genom att systematiskt använda inkomna synpunkter kan vi ständigt förbättra våra processer och därmed förbättra förutsättningar för medarbetarna att leverera en god kostnadseffektiv service. Kommentaren är vårt kommungemensamma arbetssätt som ska förenkla för våra invånare, brukare och andra intressenter att felanmäla, lämna klagomål, lämna förslag till förbättringar eller ge oss beröm. Tillsammans med våra kvalitetsdeklarationer ingår Kommentaren i ett system för ständiga förbättringar. Inkomna synpunkter 2016-01-01-2016-08-31 Fördelning av inkomna synpunkter 2016-01-01-2016-08-31 Klagomål 6 Beröm 5 Förslag till förbättring 37 Felanmälan Totalt antal inkomna synpunkter 48 Varav anonyma 7 Varav politiska 2 Antal obesvarade 10 dagar efter besked om mottagande 6 Analys Inkomna synpunkter har ökat något sedan motsvarande period föregående år. Knappt en tredjedel handlar om kollektivtrafiken, sträckning och avgångstider. Ungefär en femtedel handlar om samhällsplanering. Det har varit några synpunkter om nationaldagsfirandet, bland annat om inträdespriset till Tjolöholm. Ämnesvalen kan sägas spegla kommunstyrelsens breda samordningsuppdrag i kommunen. Andel obesvarade synpunkter inom 10 dagar av de som ska besvaras är drygt 10 % vilket inte på något sätt är acceptabelt men ändå en förbättring i jämförelse med föregående års motsvarande period då andelen var 60 %. Under året har vi påbörjat ett förbättringsarbete med synpunktshanteringen som utgör en viktig del för invånarnas inflytande och som ger kommunen underlag till sitt förbättringsarbete. Under hösten genomförs bland annat en marknadsföringskampanj via sociala medier för att visa på och öka intresset för invånarna att ge sina synpunkter. På vår hemsida kommer det även att finnas länkar till synpunktshanteringen så att invånarna enklare kan ge en synpunkt när de använder eller letar efter någon av våra tjänster. Vi arbetar även med att förbättra våra processer som hanterar synpunktshanteringen. Delårsrapport 2016 13

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 5 Personal med kommentarer 5.1 Analys personalmått För att stärka ledning och styrning av kommungemensamma frågor och en större samordning med förvaltningarna skapades ett nytt kommunledningskontor under våren. Den nya organisationen innebar att vi blev fler medarbetare vilket också påverkar nyckeltalen. Vi ökade från 37 till 68 medarbetare, samtliga medarbetare har heltidsanställning jämfört med 97 % helår 2015. Andelen kvinnor har ökat något till 82 % jämfört med 76 % år 2015. Sjukfrånvaron är 2,1 % jämfört med 3,5 % delår 2015. 5.2 Resursmått Nyckeltal Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Andel heltid 97 % 97 % 97 % 100 % Andel kvinnor som har heltid 96 % 96 % 96 % 100 % Andel män som har heltid 100 % 100 % 100 % 100 % Andel deltid 3 % 3 % 3 % 0 % Andel kvinnor som har deltid 4 % 4 % 4 % 0 % Andel män som har deltid 0 % 0 % 0 % 0 % Totalt antal anställda 42 44 41 68 Andel anställda kvinnor 71 % 77 % 78 % 82 % Andel anställda män 29 % 23 % 22 % 18 % Utfall Delår 2016 5.3 Effektmått Nyckeltal Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall Delår 2016 Sjukfrånvaro Totalt 5,9 % 5,6 % 2,8 % 2,09 % Sjukfrånvaro Kvinnor 8 % 7,1 % 3,2 % 2,09 % Sjukfrånvaro Män 1,1 % 1,7 % 1,5 % 2,12 % Delårsrapport 2016 14

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 6 Ekonomi med kommentarer 6.1 Uppföljning drift delår Resultaträkning nämnd Konto Jan-Aug 2016 Jan-Aug 2015 Avvikelse 2016/2015 Helårsprognos 2016 Årsbudget 2016 Budgetavvikelse 2016 Bokslut 2015 Intäkter 1 679 9 626-7 947 26 041 9 680 16 361 65 995 Interna intäkter 1 522 1 522 1 522 1 522 935 Verksamhetens intäkter 3 201 9 626-6 425 27 563 9 680 17 883 66 982 Underh. mtr. entrepr. kons. mm Kostnader för arbetskraft Personalomkostnader (intern) Övriga Verksamhetskostnader -2 752-2 703-49 -3 804-3 804 0-3 694-21 522-17 213-4 309-35 175-39 199 4 024-26 977-7 988-6 318-1 670-13 163-14 713 1 551-9 838-13 984-14 590 606-31 658-37 172 5 514-28 129 Avskrivningar -3 504-4 207 702-5 398-5 598 200-6 174 Internränta -2 145-1 998-147 -3 257-3 298 41-3 084 Interna kostnader (exkl. internränta) Verksamhetens Kostnader -22 734-29 123 6 389-24 185-26 216 2 031-50 026-74 629-76 152 1 523-116 640-130 000 13 360-127 922 Verksamhetens nettokostnader -71 428-66 526-4 902-89 077-120 320 31 243-60 939 Finansiella kostnader Resultat efter skatter och finansnetto -174-129 -45-225 -225-216 -71 602-66 653-4 949-89 302-120 545 31 243-61 153 Årets resultat -71 602-66 653-4 949-89 302-120 545 31 243-61 153 Sammanfattning Prognosen för helåret ger en positiv avvikelse med 31,2 mkr. De största avvikelserna genereras av Delårsrapport 2016 15

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun realisationsvinster i expolateringsverksamheten (+18 mkr), lägre personalkostnader då ett flertal tjänster vakanshållits under omorganiseringen av kommunledningskontoret (+ 5,5 mkr) samt ett flertal projekt i projektportföljen som ännu inte påbörjats (+6 mkr). Analys och kommentar Kommunledningskontoret har omorganiserats och är därför inte jämförbart mellan åren 2015 och 2016. Uppställning enligt KS Budget: tkr Jan-Aug 2016 Jan-Aug 2015 Avvikelse 2016/2015 Helårsprognos 2016 Årsbudget 2016 Budgetavvikelse 2016 Bokslut 2015 Kommunstyrelsens politik Kommunstyrelsens förvaltning - varav realisationsvinst exploatering -8 414-8 108 306-12 256-12 256 0-12 633-62 048-55 319-46 905-73 533-98 796 25 263-43 395 0 5 769 5 769 23 000 5 030 17 970 59 463 Kungsbacka 2020-1 140-3 226-2 086-3 513-9 493 5 980-5 124 Delsumma KS -71 602-66 653-48 685-89 302-120 545 31 243-61 152 Medlemsavgifter -6 959-6 660 299-10 528-10 528 0-10 811 Tjolöholm -8 196-4 867 3 329-10 644-10 644 0-8 600 Räddningstjänst -32 855-32 235 620-49 368-48 868-500 -46 972 Kollektivtrafik, färdtjänst & skolskjuts Delsumma KS övrigt -31 862-35 958-3 103-50 602-58 102 7 500-60 507-79 872-80 253 846-128 142-128 142 7 000-126 889 Summa -151 475-146 906-47 839-217 444-248 687 38 243-188 042 Kommunstyrelsens förvaltning Förvaltningen prognosticeras generera en budgetavvikelse om 25,3 mkr varav de största avvikelserna genereras av realisationsvinster i expolateringsverksamheten (+18 mkr) och lägre personalkostnader då ett flertal tjänster vakanshållits under omorganiseringen av kommunledningskontoret (+ 5,5 mkr). För 2016 prognostiseras reavinster för markförsäljning inom bland annat Kolla och Tölö Ängar II på 23 mkr vilket överstiger budgeten med 18 mkr. Under året pågår bostadsprojekt i Björkris, Kolla, Tölö Ängar II och inom kvarteret Valand. Innerstaden fortsätts att utvecklas och kommande exploateringsområden ligger inom Aranäs utbyggnad och kvarteret Ejdern. Utbyggnad och försäljning av mark för verksamhets- och industriområden pågår, bland annat i Äskatorp i Fjärås. I Mariedalskrysset, Duvehed, Annebergs centrum och Särö Centrum pågår utredningar och förberedelse för kommande exploateringar. Delårsrapport 2016 16

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun mkr Prognos intäkter 2016 Kolla Parkstad etapp 1 och etapp 2 8 Tölö Ängar 13 Verksamhetsområden 2 Summa exploateringsresultat 23 Projektportfölj Projektportföljen består av två program med ett flertal underprojekt som tillsammans förväntas generera ett överskott på 6,0 mkr under 2016. I program Kungsbacka 2020 är delprojektet i ett nytt beslutsstöd försenat och delprojektet nytt intranät och dokumenthantering kommer pågå även under 2017 (+4,2 mkr), program "arbetsplatskultur" har i sin helhet ännu inte kommit igång i någon större omfattning (+1,8 mkr). Tjolöholm Verksamheten har under året fått utökad budget för underhåll och byggnadsvård med 0,6 mkr samt ett tilläggsanslag på 2,7 mkr för underhåll av panncentralen och ska därför klara en ekonomi i balans på helåret. Räddningstjänsten Räddningstjänsten kommer att generera en negativ budgetavvikelse för 2016 som beror på den justering av medlemsavgiften som gjordes vid årsskiftet 2015/2016 för pensionsmedel (-0,5 mkr). Kollektivtrafik, färdtjänst och skolskjuts Den positiva prognosavvikelsen beror främst på att nyttjandet av fria bussresor för pensionärer och gymnasieelever inte skett i så stor utsträckning som budgeterats (7,5 mkr). 6.2 Uppföljning investeringsbudget delår Investeringar (belopp tkr) Löpande årliga investeringar Bokslut 2015 Delårsrapport 2016 17 Utfall Jan-Aug 2016 Helårsprognos 2016 Årsbudget 2016 Avvikelse 2016 Utgifter -109 0 0-620 620 Övriga investeringar Utgifter -1 849-547 -1 000-45 019 44 019 Netto -1 958-547 -1 000-45 639 44 639 Kommentarer Den prognosticerade budgetavvikelsen för året uppgår till 44,6 mkr vilket motsvarar nästan hela investeringsvolymen för kommunstyrelsens investeringar exkl. exploatering under 2016. Den främsta orsaken till detta är att samtliga investeringar av olika anledningar blivit försenade och bland kommunstyrelsens övriga investeringar återfinns satsningen inom kollektivtrafiken på Hede station som planeras bli genomförd under 2017-2018 (37 mkr).

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun Exploatering Löpande årliga investeringar Bokslut 2015 Utfall Jan-Aug 2016 Helårsprognos 2016 Årsbudget 2016 Avvikelse 2016 Inkomster 105 20 20 0 20 Utgifter -5 667-18 155-10 000-1 500-8 500 Övriga investeringar Inkomster 92 811 50 393 50 393 79 525-29 132 Utgifter -82 504-30 070-47 963-94 630 46 667 Netto 4 745 2 188-7 550-16 605 9 055 6.2.1 Specifikation projekt Specifikation projekt > 5 Mkr (belopp i tkr) Proj nr Text Utfall tom 2015 Utfall Jan-Aug 2016 Helårsprognos 2016 Årsbudget 2016 Avvikelse 2016 3187 Hede Kollektivtrafik 0 0 0-36 964 0 Summa projekt >5 Mkr 0 0 0-36 964 0 Processläge: B = behovsanalys G = genomförande F = förstudie P = projektering U = uppföljning/projektavslut Kommentarer Projekt Hede kollektivtrafik startar upp under 2017 och pågår till och med 2018. 6.3 Viten och rättstvister Tvisten avser: Rättsläge Tvistigt belopp Överföring om vattenområden i Kullaviks hamn samt om ersättning tillfastighetsägarna. Lantmäteriet har avgjort ärendet i den del som avser överföring av vattenområde. Beslutet har överklagats till Mark- och miljödomstolen, som upphävt Lantmäteriets beslut och återförvisat målet för förnyad handläggning hos Lantmäteriet. 7 mkr Delårsrapport 2016 18

DELÅRSRAPPORT Tjolöholms Slott Augusti 2016

INNEHÅLL 4. Kommentar till delårsrapport 6. Resultatanalys 8. Balansräkning 9. Finansiell rapport 2 3

KOMMENTAR TILL DELÅRSRAPPORT STIFTELSENS ÄNDAMÅL Stiftelsen har som ändamål att äga och förvalta Tjolöholms egendom i Kungsbacka kommun och där utveckla för Västsverige värdefulla verksamheter inom kulturområdet och för turismen och friluftslivet. VERKSAMHETEN UNDER PERIODEN Under de två första teritialen 2016 har särskilt fokus legat på att vidareutveckla organisationen, interna processer och affärsstyrning. En tydlig utmaning är att hitta lösningar på hur organisationen ska möta den ökade tillväxten, inte minst då efterfrågan varierar stor mellan olika säsonger och evenemang. Målen har tagit sin utgångspunkt i Stiftelsen Tjolöholms stadgar och affärsplan för Tjolöholms Slott. En av Tjolöholms satsningar under 2016 var utställningen Jane Austen på Tjolöholms Slott. Under utställningsperioden har hela verksamheten Jane Austen som tema, med bland annat Jane Austen-brunch i Storstugan. I likhet med 2015 års Tudortema har satsningen har fallit väl ut och antalet lågsäsongsbesökare har nästan tangerat den kraftiga ökningen under första teritalet 2015. Ett annat viktigt fokus under perioden har varit den kommande restaureringen av magasinet och den framtida utvecklingen av Tjolöholms Slott som evenemangsarena. Under perioden har även arbetet med Gothenburg Green World intensifierats med målsättningen att förstärka slottsträdgårdens attraktionskraft och varumärke inom trädgårdsturismen. PERIODEN I SIFFROR Periodens resultat är 512 tkr bättre än budget. Sammantaget ökade omsättningen med drygt 1,8 mkr under perioden jämfört med föregående år, varav huvuddelen utgörs av en ökning av biljett- och parkeringsintäkterna samt ökad omsättning i Storstugan, Slottsrestaurangen och Slottsbutiken. Det förbättrade resultatet beror främst på att kostnaderna för såväl trädgården, egendomsförvaltningen och administrationen har varit lägre än förväntat. SAMMANFATTNING Sammantaget visar utvecklingen att resultatet ligger i linje med budget och likviditeten är god. Prognosen för året måste dock skrivas ned till -300 000 kr med hänsyn till att skördefesten inte kommera att kunna genomföras som planerat under 2016. För att säkra stiftelsens framtida ekonomiska utveckling krävs dock fortsatta investeringar i byggnader och mark, en effektiv förvaltningsorganisation samt en utveckling av de administrativa systemen för att stärka affärsutvecklingen. Det är särskilt viktigt att stärka organisationens förmåga till fortsatt tillväxt, så att verksamheten kan möta den ökade efterfrågan på ett hållbart sätt. Maria Sidén, vd Stiftelsen Tjolöholm 4 5

RESULTATANALYS 31 AUGUSTI 2016 KULTUR & PROGRAM SLOTTSRES- TAURANGEN STOR- STUGAN HOTELL EGENDOMEN DRIFT & UNDERHÅLL SLOTTS- TRÄDGÅRD STAB/ADM ÖVRIGT TOTALT BUDGET INTÄKTER INTÄKTER Mat- och varuförsäljning Hyres- och arrendeintäkter 630 993 1 821 314 2 999 568 9 147 0 0 0 0 0 5 461 023 5 644 725 Mat- och varuförsäljning 390 000 194 344 0 812 074 567 013 0 25 000 0 0 1 988 431 1 840 939 Hyres- och arrendeintäkter Entreer 2 245 367 0 0 0 0 0 14 110 0 0 2 259 477 1 908 937 Entreer Erhållna offentliga stöd 624 390 0 0 0 39 292 152 427 49 175 680 3 242 667 4 108 631 4 178 834 Erhållna offentliga stöd Intäkter övrigt 24 522 40 700-1 072 1 040 771 109 22 880 0 20 431 2 879 612 592 000 Intäkter övrigt SUMMA INTÄKTER 3 915 273 2 056 359 2 998 497 822 261 1 377 413 175 307 88 285 21 111 3 242 668 14 697 174 14 165 435 SUMMA INTÄKTER KOSTNADER KOSTNADER Dir kostn mat- och varuförs. -311 112-266 904-1 012 362-4 084 0 0-1 988 0 0-1 596 450-1 427 128 Dir kostn mat- och varuförs Fastighetskostnader -19 109-20 044-98 419-43 875-26 674-844 157-12 152 0 0-1 064 429-1 189 608 Fastighetskostnader Övriga rörelsekostnader -493 768-997 486-180 679-113 850-103 946-196 953-495 228-494 335-12 -3 076 257-3 334 124 Övriga rörelsekostnader Personalkostnader -1 612 579-700 633-1 579 747-329 709 0-1 023 988-1 184 755-2 129 454 0-8 560 864-8 274 787 Personalkostnader Avskrivningar -9 296-55 720-38 000-5 364-59 649-212 990-44 200-20 737 0-445 956-451 735 Avskrivningar Finansiella poster 0 0-79 -100 0 0 0-6 875 0-7 114 0 Finansiella poster SUMMA KOSTNADER -2 445 864-2 040 786-2 909 286-496 982-190 269-2 278 087-1 738 382-2 651 401-12 -14 751 070-14 677 472 SUMMA KOSTNADER UTFALL 1 469 408 15 573 89 211 325 279 1 187 144-2 102 780-1 650 097-2 630 290 3 242 656-53 896-512 037 UTFALL BUDGET 1 156 640 182 154 449 939 119 326 1 041 033-2 190 833-1 599 156-2 967 140 3 296 000-512 037 BUDGET UTFALL 2015 1 161 447 72 373 123 869 316 331 1 035 212-2 009 781-1 378 081-2 874 343 3 213 337-339 637 UTFALL 2015 6 7

BALANSRÄKNING, 31 AUGUSTI 2016 IB 2016-01-01 FÖRÄNDRING UB 2016-08-31 Byggnader och mark 17 432 540 697 326 18 129 865 Inventarier 1 785 638-189 014 1 596 624 Varulager 447 868 1 090 448 958 Kundfordringar 592 636-222 267 370 369 Övr kortfristiga fordringar 68 703-55 421 13 282 Interimsfordringar 372 877-63 723 309 154 Likvida medel 4 173 091 12 251 681 16 424 773 TOTALT TILLGÅNGAR 24 873 354 12 419 672 37 293 025 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Stiftelsekapital -10 500 000 0-10 500 000 Balanserat resultat -3 343 155 0-3 343 155 Årets resultat 136 239 0 136 239 Beräknat resultat 0 53 896 53 896 Summa eget kapital -13 706 916 53 896-13 653 019 Avsättningar Pensionsavsättningar -1 509 193-260 800-1 769 993 Summa avsättningar -1 509 193-260 800-1 769 993 Skulder Förskott från kunder -366 910-58 867-425 776 Leverantörsskulder -2 864 993 1 958 192-906 801 Övriga skulder -6 425 342-14 112 093-20 537 435 Summa skulder -9 657 245-12 212 768-21 870 013 FINANSIELL RAPPORT Under första eller andra tertialet 2016 har inga nya lån, borgens- eller skuldförbindelser har tagits upp. ÖVERSIKT 2015-08-31 2016-08-31 Årets prognos 0-300 000 Omsättning 12 873 038 14 697 174 Tillgångar 22 373 166 37 293 025 Skulder 7 315 239 21 870 013 Eget kapital och obeskattade reserver 13 502 518 13 653 019 LÅNESITUATION Total låneskuld 0 0 Varav: Kortfristiga lån 0 0 Lån från Kungsbacka kommun 0 0 Lån från kommunalt företag 0 0 Lån från övriga 0 0 ÅTAGANDE Fastighetsinteckningar 0 0 Företagsinteckningar 0 0 Pensionsförpliktelser 1 554 409 1 769 993 Borgensåtaganden 0 0 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER -24 873 354-12 419 672-37 293 025 8 9

STIFTELSEN TJOLÖHOLM SE- 439 74 FJÄRÅS, SWEDEN. +46(0)300-40 46 00 ORG. NR: 849400-4578. VAT NR: SE 849400457801 INFO@TJOLOHOLM.SE WWW.TJOLOHOLM.SE

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-09-14 Diarienummer KS/2016:450 Kommunens delårsrapport augusti 2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner kommunens delårsrapport. Kommunfullmäktige noterar informationen om Eksta Bostads AB och Tjolöholm slotts delårsbokslut. Sammanfattning Prognosen i delårsrapporten är att vi når ett plusresultat på 94 miljoner i kommunen. Avvikelsen mot budgeten är 40 miljoner. Verksamhetens nettokostnader avviker med 59 miljoner varav 39 miljoner är medel för oförutsett som inte använts och 15 miljoner avser budgeterade hyror för ej färdigställda lokaler. Investeringarna för året beräknas uppgå till 404 miljoner kronor. De största investeringarna görs inom lokaler och avgiftsfinansierad verksamhet. För de finansiella nyckeltal som är fullmäktigemål är resultatet i enlighet med God ekonomisk hushållning. För övriga fullmäktigemål är prognosen att samtliga mål utom ett kommer att uppnås. Kommunens delårsrapport innehåller en koncernsammanställning. Till handlingarna bifogas även Eksta Bostads AB samt Tjolöholms slotts delårsrapport separat. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-09-14 Rapport Delårsrapport augusti 2016 Rapport Eksta delårsbokslut aug 16 Rapport Tjolöholm Delårsrapport augusti 2016 Beslutet skickas till Gunilla Josefsson Ekonomichef Kommunstyrelsens förvaltning Gunilla Josefsson 0300-83 42 27 gunilla.josefsson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

AUGUSTI 2016 Delårs rapport

Innehåll Sammanfattning... 3 Förvaltningsberättelse... 3 Viktiga händelser under året... 3 Boenden... 3 Kompetensförsörjning... 3 Miljö... 3 Befolkningsutveckling... 3 Arbetslöshet... 4 Ekonomi... 5 Koncernsammanställning... 5 Resultatet per augusti... 5 Balanskravsresultat... 6 Balanskravsutredning... 6 Redovisningsprinciper... 6 Finansiell leasing... 6 Komponentavskrivning... 6 Viten och rättstvister... 6 God ekonomisk hushållning... 7 Driftuppföljning och prognos... 8 Prognos... 8 Komponentavskrivning... 8 Verksamheternas avvikelser... 9 Avgiftsfinansierad verksamhet... 12 Skatter och statsbidrag... 13 Finansiella kostnader och intäkter... 13 Investeringar och exploateringar... 14 Våra medarbetare... 16 Mål... 18 Direktiv... 35 Synpunktshanteringen... 38 2

Sammanfattning Ekonomi det ekonomiska resultatet visar ett prognosticerat överskott 94 miljoner för kommunen vilket är 40 miljoner bättre än budget. Mål Prognosen för årets måluppfyllnad pekar på att alla mål uppnås eller är på rätt väg för att uppnås förutom ett mål. Det är målet om försörjningsstöd som har indikationer att utvecklas i fel riktning Verksamhet Verksamheten följer i de allra flesta fall plan men inom några områden ser vi problem och det är framförallt problemet med att få fram boenden. Att hitta medarbetare inom vissa områden är också ett fokusområde. Utöver detta kan vi se att vi kommer att få utökade kostnader för gamla deponier. Koncernresultat Koncernen har ett positivt resultat per augusti på 162 miljoner och en helårsprognos på 109 miljoner. Kommunen prognostiserar 94 miljoner och Eksta 15 miljoner i överskott. Förvaltningsberättelse Viktiga händelser under året Boenden Fullmäktige har antagit vägledande principer för boendeanskaffning för nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar. Med detta som bakgrund är vi med i Göteborgs-Regionens upphandling av moduler. Vi beräknar att de prefabricerade husen kommer att etableras i slutet av 2016 och början på 2017. Utöver dessa har vi Alléskolan, Inlagsstugorna och ett antal lägenheter att tillgå. Kommunen har bett Eksta AB som är kommunens bostadsbolag att prioritera byggprojekt som kan ge hyresbostäder under 2016 och 2017. Det är en blandning av små och stora projekt som skulle kunna ge mellan 150 och 175 bostäder. Fullmäktige har beslutat att utöka bostadsmålet från 500 till 7-800 bostäder per år. Kompetensförsörjning Den sammantagna bilden från förvaltningarna är att Kungsbacka kommun har, i likhet med andra kommuner, en stor utmaning i att rekrytera vissa bristyrken. Exempel på dessa är undersköterskor, socionomer, vissa lärarkompetenser och ingenjörer. Under hösten lanserar vi en kampanj för att nå dessa grupper. Miljö Vi håller på med en kartläggning av gamla deponier i kommunen. En del kan behöva åtgärdas inom en snar framtid och vi behöver avsätta medel för detta. En utredning är snart klar som ger oss en tydligare bild av hur vi ska prioritera. Det handlar förmodligen om mångmiljonbelopp och beräkningar bedöms vara klara om några månader. Befolkningsutveckling Efter sju månader uppgår Kungsbackas befolkning till 79 949 personer. Det är en ökning med drygt 800 personer sedan årsskiftet. Vår prognos för 2016 är 80 131 personer. 3

Befolkningsförändringen förklaras av ett positivt flyttningsnetto på 641 personer. Av flyttningsnetto som är inflyttade minus utflyttade avser 113 personer skillnaden mellan utvandrade och invandrade, resterande 528 personer avser de som flyttat inom landet. Vi har ett positivt födelseöverskott. Antalet födda är 162 mer än antalet döda. Arbetslöshet Kungsbacka har låg arbetslöshet jämfört med Halland och GR-kommunerna. Diagrammet är sorterat efter arbetslösheten i hela den arbetsföra befolkningen i åldern 16-64 år. Där har Kungsbacka den femte lägsta siffran: 3 procent. Öckerö, Lerum, Tjörn och Kungälv har lägre siffror. Motsvarande siffra för riket är 7,3 procent. Sett till ungdomsarbetslösheten, i åldern mellan 18-24 år, har Kungsbacka den sjätte lägsta siffran: 5,5 procent. För hela riket är motsvarande siffra 11 procent. Siffrorna är redovisade per juni 2016. Arbetslösheten i GR och Halland Hylte Halmstad Göteborg Laholm Falkenberg Lilla Edet Alingsås Varberg Ale Partille Stenungsund Mölndal Härryda Kungsbacka Kungälv Tjörn Lerum Öckerö 8,5 7,6 9,1 6,3 9,4 5,6 6,0 5,6 4,7 8,5 5,6 4,6 4,3 9,5 3,8 6,4 3,3 6,5 3,3 4,9 3,2 6,9 3,0 5,5 2,6 4,0 3,6 2,6 2,5 5,1 2,3 4,8 11,6 11,6 11,0 17,9 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 18-24 år 16-64 år 4

Ekonomi Resultaträkning kommunen koncernen Miljoner 2015-08-31 2016-08-31 2015-08-31 2016-08-31 Verksamhetens intäkter 576 719 712 855 Jämförelsestörande intäkter 32 31 Verksamhetens kostnader -2 995-3 264-3 019-3 284 Jämförelsestörande kostnader -3 Avskrivningar -167-171 -205-210 Verksamheternas nettokostnader -2 554-2 716-2 484-2 639 Skatteintäkter 2 617 2 761 2 617 2 761 Generella statsbidrag och utjämning 93 101 93 101 Finansiella intäkter 2 4 1 4 Finansiella kostnader -22-16 -72-63 Uppskjuten skatt 0 Årets resultat 136 134 155 162 Balansräkning kommunen koncernen TILLGÅNGAR 2015-08-31 2016-08-31 2015-08-31 2016-08-31 Immateriella anläggningstillgångar 2 2 2 2 Materiella anläggningstillgångar 4 049 4 148 7 190 7 371 Finansiella anläggningstillgångar 74 103 26 55 Bidrag till statlig infrastruktur 15 15 15 15 Omsättningstillgångar 540 635 568 579 SUMMA TILLGÅNGAR 4 680 4 903 7 801 8 022 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat 136 134 155 163 Övrigt eget kapital 1 237 1 341 1 432 1 529 Summa eget kapital 1 373 1 475 1 587 1 692 Avsättningar och skulder Avsättning pensioner inkl löneskatt 1 777 1 719 1 777 1 719 Övriga avsättningar 11 68 57 117 Långfristiga skulder inkl invester.inkomster 903 959 3 600 3 843 Kortfristiga skulder 616 683 780 650 Summa avsättningar och skulder 3 307 3 429 6 214 6 330 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 4 680 4 903 7 801 8 022 Soliditet 29,3% 30,1% 20,3% 21,1% Koncernsammanställning Sammanställningen innefattar kommunen och det kommunägda bostadsbolaget Eksta. Resultatet per augusti Resultatet per augusti är i stort sett oförändrat jämfört med föregående år då vi hade en jämförelsestörande intäkt på 32 miljoner som bestod i återbetalning av AFA-pengar på 26 miljoner och en realisationsvinst på 6 miljoner. Prognosen för helåret är 94 miljoner för kommunen och 15 miljoner för Eksta. Kommunens prognos finns redovisat längre fram på sidan 8. 5

Balanskravsresultat Riksdagen har beslutat att kommuner och landsting ska ha balans i sin ekonomi. Det innebär att intäkterna måste överstiga kostnaderna. När avstämning av balanskravet görs ska vissa poster undantas. I balanskravsutredningen ska pensionskostnader redovisas enligt blandmodellen. Kungsbacka redovisar enligt fullfondsmodellen och därför har en justering gjorts. Balanskravsutredning Miljoner Årets resultat enligt prognos 94 Justerat för redovisning enligt fullfond -41 Balanskravsresultat 53 Sedan tidigare finns en öronmärkning av det egna kapitalet på 416 miljoner. Öronmärkningen innebär att ett eventuellt underskott som beror på pensionskostnader inte behöver återställas enligt balanskravet. Kungsbacka har inget tidigare underskott som ska arbetas in. Redovisningsprinciper I stort sett har samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder använts i delårsrapporten som i senaste årsredovisningen. Den enda förändringen är att vi har genomfört komponentindelning av delar av våra anläggningstillgångar. Vi håller även på med en genomgång av hur leasingavtalen redovisas. Finansiell leasing Kommunens leasingavtal har betraktat som operationella och de redovisas inte via balansräkningen. En inventering har gjorts av leasingavtalen. Av redovisningen framgår att av totalt 916 avtal har 865 klassificerats som operationella och 51 som finansiella. Nuvärdet av minimileaseavgifterna för de finansiella avtalet är cirka 5 miljoner kronor. Förändring av klassificeringen kommer att göras 2016. Komponentavskrivning Rådet för kommunal redovisning, RKR, har i rekommendation från 2013 förtydligat kravet på komponentavskrivning på anläggningstillgångar. Komponentavskrivning innebär att de olika delarna i en materiell anläggningstillgång särskiljs och skrivs av med olika lång tid beroende på komponentens nyttjandeperiod. Under 2016 har komponentavskrivning införs i kommunen för lokaler och fritidsanläggningar. Både gamla anläggningar och nya anläggningar är indelade i komponenter. Under 2017 kommer övriga materiella anläggningstillgångar att indelas i komponenter. Viten och rättstvister En inventering över pågående rättstvister och skadeståndskrav har gjorts. Tillsammans hamnar det på cirka nio miljoner kronor. Största delen är en tvistighet gällande Kullaviks hamn. 6

God ekonomisk hushållning Definitionen av god ekonomisk hushållning för vår del är att behålla den höga nivå som finns idag och att inte försämra ekonomin. Enstaka år kan det finnas verksamhet eller ekonomiska nyckeltal som försämras därför bör en bedömning ske över en rullande femårsperiod. För de finansiella nyckeltal som är fullmäktigemål är resultatet i enlighet med God ekonomisk hushållning. Resultatet har samtliga år legat över 2 procent vilket normalt räknas om ett gott resultat och soliditeten har ökat vilket är viktigare än nivån på soliditeten. Som jämförelse med övriga kommuner i Sverige ligger Kungsbacka på en soliditet över medelnivå. 6 4 2 Resultatets andel av skatter och statsbidrag 3,5 2,5 4,6 2,6 2,2 40 30 20 10 Soliditet 23,2 23,3 26 28 30 0 0 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 Fullmäktiges mål visar god uppfyllelse och det är endast ett mål som inte kommer att uppnås 2016. Det är målet om minskad användning av droger som inte kommer att uppnås. En utförligare redovisning av målen finns i slutet av dokumentet. Ökat inflytande Bemötande och tillgänglighet God livskvalitet Minskad användning droger Trygg kommun Stimulerande kultur och fritid Företagsvänlig kommun Minskat försörjningsstöd Fler ska åka kollektivt Minskad energianvändning Ekologiska livsmedel Minska farlig kemikalier Minskade koldioxidutsläpp Bra skola En attraktiv arbetsplats Resultat Soliditet 7

Driftuppföljning och prognos Resultatfond Bokslut Budget Prognos Avvikelse Miljoner 2016 2015 2016 2016 miljoner % Byggnadsnämnden 3,7-17,3-17,4-17,3 0,1 0% Fritid & Folkhälsa 7,7-114,5-116,5-120,0-3,5-3% Funktionsstöd 5,2-376,2-378,4-379,9-1,5 0% Förskola & Grundskola 48,4-1 695,0-1 754,4-1 754,4 0,0 0% Gymnasie & Vuxenutbildning 28,6-417,4-406,3-414,3-8,0-2% Individ & familjeomsorg 0,1-196,7-199,8-213,4-13,5-7% Kommunfullmäktige -2,2-2,6-2,5 0,2 6% Kommunrevision -2,2-2,4-2,4 0,0 0% Kommunstyrelse inkl reavinst exploatering 0,0-60,9-120,5-89,1 31,5 26% KS, övrigt bla räddningstjänst & kollektivtrafik -126,9-128,1-121,1 7,0 5% Kultur & Turism 5,9-60,4-84,0-85,9-1,9-2% Miljö & Hälsoskydd 2,6-10,8-10,4-11,4-1,0-10% Service 23,6-27,1-39,4-36,2 3,2 8% Service Fastighet 22,7-19,1-19,3-11,2 8,1 42% Teknik 8,4-106,5-121,8-118,3 3,5 3% Valnämnd -0,1-0,2-0,1 0,0 22% Vård & Omsorg 49,3-767,4-817,8-833,8-16,0-2% Överförmyndarnämnd -4,1-4,3-1,3 3,0 69% Övriga verksamhetskostnader, Pensioner etc 14,6 63,9-16,1 32,0 48,1 299% Verksamhetens nettokostnader 221-3 941-4 240-4 181 59 1% Finansiering Skatteintäkter 3 923 4 149 4 137-12 Generella statsbidrag och utjämning 144 168 151-17 Finansiella intäkter 8 9 12 3 Finansiella kostnader -29-32 -27 5 Årets resultat 104 54 94 40 Prognos För helåret beräknas resultatet bli 94 miljoner. Det är 40 miljoner bättre än budget. Verksamhetens nettokostnader avviker med 59 miljoner varav 39 miljoner är medel för oförutsett som inte använts och 15 miljoner avser budgeterade hyror för ej verkställda lokaler. Den nämnd som har den största negativa budgetavvikelsen i kronor är Vård & Omsorg på -16 miljoner, följt av Individ & familjeomsorg på -13 miljoner samt Gymnasie & Vuxenutbildningen med - 8 miljoner. Komponentavskrivning I samband med att vi inför komponentavskrivning har vi uppdaterat avskrivningstider och delat upp avskrivningen utifrån olika komponenters hållbarhet.

Under våren gjordes en genomgång av befintliga anläggningar på Fritid & Folkhälsa och Service Fastighet. Det gjordes en genomlysning av anläggningarnas och komponenternas kvarstående nyttjandeperioder. Det har inneburit att lokaler skrivs av på längre tid och exempelvis konstgräsplaner får en kortare avskrivningstid. För Service fastighet innebär komponentindelningen lägre kapitalkostnader för befintliga anläggningar, men för Fritid & Folkhälsa blir det en ökning. Den totala effekten är knappt 1 miljon kronor i ökade kapitalkostnader för 2016. När vi kommer till årsredovisningen för 2016 föreslås att detta regleras för respektive nämnd. Ytterligare en konsekvens av komponentindelningen är att underhåll numera ses som en investering, och inte som en driftskonsekvens. Detta betyder att Service Fastighet har budgetavvikelser på driften för underhåll som numera ses som återställande av komponent och ska tas som en investering. Verksamheternas avvikelser Alla förvaltningar gör en egen rapport för augusti som redovisas i respektive nämnd. Här kommenteras endast de som har en större procentuell avvikelse och som har ett avvikande belopp av väsentlig storlek. Integration Kommunledningskontoret har en Integrationschef som ska samordna integrationsfrågorna men varje förvaltning har det ekonomiska ansvaret för det som faller inom den egna verksamheten. En stor förändring är att vi inte kommer att ta emot så många ensamkommande barn i år som vi först räknade med. I februari låg prognosen på 150 ensamkommande barn, men hittills i år har bara fyra kommit och det ser inte ut som att det blir så många fler. När det gäller gymnasiets skolverksamhet har vi haft ca 116 elever. Prognosen pekar mot en budgetavvikelse på - 4 miljoner kronor. För etableringsenheten är prognosen i dagsläget ingen budgetavvikelse. Det förutsätter att vi får tillbaka kostnaderna som ska återsökas från Migrationsverket gällande evakueringsboende och akutboenden. Förskola & Grundskola har ett snitt på 110 barn och elever i verksamheten. Det ger en prognostiserad budgetavvikelse på - 6 miljoner kronor. Tillsammans har Förskola & Grundskola och Gymnasie- & Vuxenutbildning en nettokostnad på 16 miljoner och en budgetavvikelse på - 10 miljoner för nyanlända. Individ & Familjeomsorg, verksamheten för ensamkommande barn prognostiserar en negativ budgetavvikelse på 10,7 miljoner kronor. Förvaltningen arbetar med att skapa en kostnadseffektiv verksamhet eftersom migrationsverkets ersättningar inte är tillräckliga för att täcka kostnaderna för asylplatser, utredning, uppstart samt anpassning av boenden. Fritid & folkhälsa -3,5 miljoner Fritid & Folkhälsa prognostiserar ett underskott om 3,5 miljoner kronor. Underskottet kan till största del förklaras med införande av komponentavskrivning i kommunen. Nämndens kostnader för avskrivningar ökar markant, men det har även i samband med genomförandet av komponentindelningen framkommit några objekt som ska utrangeras. I början av året beslutade nämnden att erbjuda ett inkluderandebidrag till föreningar. Bidraget finansieras ur resultatfonden och prognostiseras till -300 tkr. Resterande underskott beror på olika faktorer, bland annat ökande fjärrvärmekostnader. Gymnasie & vuxenutbildning 8 miljoner Nämnden för Gymnasie och vuxenutbildning prognostiserar ett underskott på 8 miljoner kronor. Budgetavvikelsen beror främst på gymnasieverksamheten prognostiserar ett underskott. Orsakerna 9

till detta är bland annat fler elever i verksamheten än budgeterat utifrån befolkningsprognosen på grund av antalet nyanlända som kom under hösten och vintern 2015. Det finns även program som har svårt få en ekonomi i balans på grund av för få elever i verksamheterna. Antalet elever i behov av stöd har också ökat. Vuxenutbildning prognostiserar också ett underskott som beror på att Yrkeshögskolan under åren 2013-2014 inte tilldelades mer än en utbildning, samtidigt som tidigare utbildningar fasades ut. 2015 tilldelades man sju utbildningar, dessa ger inte effekt under 2016, då de startar först under hösten.. Den positiva effekten ses först åren 2017-2018. Arbetet med prognosen för nämnden fortskrider löpande under hösten. Enheten för arbetsliv redovisar ett överskott på ca 700 tkr, vilket beror på att antalet ungdomsjobbare inte varit så många som planerat. Under 2016 har det varit svårt anställa ungdomsjobbare, främst på grund av att ungdomsarbetslösheten är låg i Kungsbacka. För flyktingverksamhet prognostiseras ingen avvikelse. Detta är under förutsättning att kommunen får full ersättning för den fordran kommunen har på Migrationsverket på 9 miljoner kronor. Detta är för kostnader som kommunen tog i samband med de akutboenden och evakueringsboenden som bedrevs i kommunen under hösten 2015 och våren 2016. Individ & Familjeomsorg -13,5 miljoner Nämnden redovisar totalt en budgetavvikelse -13,5 miljoner kronor. Verksamheten för ensamkommande barn har en negativ prognos på 10,7 miljoner kronor. Förvaltningen arbetar med att skapa en kostnadseffektiv verksamhet eftersom migrationsverkets ersättningar inte är tillräckliga för att täcka kostnaderna för asylplatser, utredning, uppstart samt anpassning av boenden. En annan orsak till det negativa resultatet är svårigheter att planera förutsättningarna för verksamheten eftersom viktiga omvärldsfaktorer såsom flyktingströmmar, lagändringar etcetera förändras med kort varsel. Övrig verksamhet inom Individ & familjeomsorg visar en negativ prognos på cirka 2,8 miljoner kronor, vilket beror främst på ökade kostnader för köpta placeringar till funktionsnedsatta och familjehemsplaceringar, ökade personal kostnader samt höga konsultkostnader. De höga konsultkostnaderna är en konsekvens av svårigheterna att rekrytera socialsekreterare för att bemanna upp vakanta tjänster. Kommunstyrelsen inkl. reavinst och exploatering +31, 5 miljoner kronor Prognosen för helåret ger en positiv avvikelse med 31,5 mkr. De största avvikelserna genereras av realisationsvinster i exploateringsverksamheten på 18 miljoner kronor, lägre personalkostnader då ett flertal tjänster vakanshållits under omorganiseringen av kommunledningskontoret vilket ger ett beräknat överskott om 5,5 miljoner kronor. Dessutom att ett flertal projekt i projektportföljen ännu inte har påbörjats 6 miljoner kronor. Kommunstyrelsen övrigt +7 miljoner kronor Kollektivtrafik och Färdtjänst prognostiserar en positiv budgetavvikelse om 7 miljoner beroende på lägre kostnader för fria bussresor åt främst gymnasieelever, men även åt pensionärer. Kultur & Turism -1,9 miljoner kronor Kultur & Turism prognostiserar ett underskott om 1,9 miljoner kronor. Underskottet är planerat då det dels avser utvecklingsprojekt, dels inkluderandebidrag, som båda är planerade att finansieras ur resultatfonden. I början av året beslutade nämnden att erbjuda ett inkluderandebidrag till föreningar för att genomföra aktiviteter som ökar möjligheten till integration för nyanlända och ökade 10

möjligheter för människor med funktionsvariation att delta. Ungefär 400 tkr beräknas att betalas ut i år. Resterande underskott beror på olika faktorer, där flera verksamheter visar på små underskott. Miljö & Hälsoskydd -1 miljon kronor Prognosen för helåret är ett underskott om 1 miljon kronor. När budgeten lades avsåg underskottet kostnader för extra resurser för att börja beta av den tillsynsskuld som genererades 2013-2015 inom enheten för Hälsoskydd inne (HSI). Underskottet skulle då tas från den del av nämndens resultatfond där förskottbetald tillsyn fonderats. Under året har det dock blivit uppenbart att HSI är underfinansierade och saknar medel för arbete som inte går att undvika, som t ex obefogade klagomål, överklagade ärenden mm. Detta är förklarat i underlaget till kommunbudget och fullmäktige har också beviljat medel för 2017, men behovet av dessa medel finns alltså redan nu. Förvaltningen fortsätter dock sitt målmedvetna arbete med att skapa balans mellan ekonomi och verksamhet. Årets fokus är att undvika att tillsynsskulden ökar och helst också beta av befintlig skuld. Arbetet tar dock längre tid än beräknat, främst eftersom tillsynsmognaden i branschen är låg vilket genererar mycket extra arbete. Service +3,2 miljoner kronor Beräknad avvikelse i prognosen beror på ökad produktion och förändring av sålda tjänster. Samtliga verksamheter som är intäktsfinansierade räknar med ytterligare volymökningar under året, vilket påverkar både intäkter och kostnader. En viss eftersläpning i samband med rekrytering och anpassning till volymökningar ger ett beräknat nettoöverskott. En intäkt på 1,9 miljoner kronor till Upphandling från Göteborgs Buss efter en vunnen tvist ingår i resultatet. Uppbyggnaden av nya och ändrade funktioner som följd av omorganisationen från 1 april kan påverka resultatet ytterligare. På förvaltningen pågår ett antal stora projekt som också kan påverka det slutliga resultatet, exempelvis Samordnad varudistribution, förutsättningar för mobilt arbetssätt och bemanningscenter. Service fastigheter +8,1 miljoner kronor Hyresintäkterna ökar med ca 15 miljoner kronor på grund av nya objekt såsom Åsa äldreboende, Furuberg, Algusered och Alléskolan. Ersättning från försäkringsbolag har utbetalats för brand i Holken har erhållits, ca 4 mkr. Dessa ska återrapporteras till Ks Finans. Kostnadsavvikelsen beror på ökade hyreskostnader på ca 11 miljoner kronor samt en reglering av medel till Tjolöholm på 10,7 miljoner kronor. Tjolöholms drift övergick till Stiftelsen från och med 2016-06-01 och utbetalningen finansieras av särskilda medel ur Fastigheters resultatfond. Fastigheter har en budget på 15 miljoner kronor för underhåll. Med anledning av nya komponentsavskrivningsregler redovisas ett överskott på ca 7,5 miljoner kronor i driften. Dessa redovisas nu istället som investering. Avskrivningskostnaden påverkas också av de nya komponentavskrivningsreglerna. Teknik +3,5 miljoner kronor En budgetavvikelse prognostiseras med ett överskott på 3,5 miljoner kronor. Detta beror på minskade kapitalkostnader för investeringar som inte kommer bli färdiga i år utan fortsätter nästa år. Övriga kostnader prognostiseras att hålla budgeten. 11

Vård & Omsorg -16 miljoner kronor Nämnden för Vård & Omsorg prognosticerar en negativ budgetavvikelse för 2016 om 16 miljoner kronor. År 2015 övertog förvaltningen verksamhet från förvaltningen för Funktionsstöd. Detta tillsammans med ett ökat antal kunder inom hemtjänsten har resulterat i ökade intäkter från kunder men även ökade kostnader i förbehållsbelopp. Det ökade antalet kunder inom hemtjänsten samt ett ökat antal kunder som väntar på plats på särskilt boende, medför att hemtjänsttimmarna har ökat mycket mer än budgeterat. Det nya hemsjukvårdsavtalet innebär att förvaltningen för Vård & Omsorg har fått en rejält utvidgad målgrupp. En ny ramfördelningsprincip krävs som täcker alla åldrar och det utökade vårdansvaret. Ökningen av personalkostnader beror delvis på att verksamheten har ökat men även av det svåra rekryteringsläget inom vårdsektorn som har medfört ökade kostnader för nyrekrytering, övertid vid sjukfrånvaro. Överförmyndarnämnden +3 miljoner kronor Överförmyndarnämndens omkostnader för sammanträden följer budget. För arvoden till ställföreträdare redovisas lägre kostnader som troligen beror på mindre omfattning av respektive uppdrag än beräknat. Avtalet med Mölndal ger ett underskott på 197 tkr vilket aviserats tidigare. Det stora antalet ensamkommande barn ger kraftigare flöden av kostnader och intäkter än tidigare år. Totalt innebär detta en prognos för 2016 med ett överskott på ca 3 miljoner kronor. Finans verksamhetskostnader +48 miljoner kronor Budgetmedel kvarstår för hyror med 15 miljoner, OF-medel 39 miljoner. Resterande avser bland annat dold moms för ej skattepliktig verksamhet och Stibor enligt avtal Eksta och Aranäs. Avgiftsfinansierad verksamhet Miljoner Tidigare Prognos 2016 Ackumulerat resultat över/underskott Vatten och avlopp 2,9-2,0 0,9 Renhållning 2,0-6,5-4,5 Bredband 0,3 0,4 0,7 De avgiftsfinansierade enheternas särredovisas och ingår inte i kommunens prognostiserade resultat. Nu har Renhållning ett ackumulerat underskott som endast kan återställas genom ökade intäkter eller minskade kostnader för verksamheten. Vatten och avlopp samt Bredband har positivt eget kapital. Renhållning Totalt har Renhållning ett ackumulerat underskott. Kostnaderna har ökat mer än intäkterna och beror på ökade kostnader för transporter och minskade intäkter av trä och flis. De minskade intäkterna för trä och flis beror på att ytorna på Barnamossens återvinningscentral inte får belastas med så stora vikter på de ytor som är avsedda för detta ändamål. 12

Skatter och statsbidrag Jämfört med beslutad budget är skatteunderlaget nedreviderat. Bedömningen av år 2015 har gjorts till följd av det preliminära taxeringsutfallet, som var lägre än förväntat. År 2016 har prognosen för antalet arbetade timmar dragits upp till följd av ett starkt utfall för första halvåret. Dock är lönesumman i nivå aprilprognosen, vilket tyder på låga löneökningar hittills under 2016. Slutavräkning för åren 2015 och 2016 medför en försämring beräknat per invånare och totalt för kommunen. Slutavräkningar summa avvikelse mot budget -29 milj. Årets skatteintäkter avvikelse jämfört med budget +18 miljoner kronor, nettoavvikelsen är -11 miljoner kronor. Sedan föregående skatteunderlagsprognos har bedömningen av antalet asylsökande påtagligt sänkts. Migrationsverket räknar nu med 34 500 asylsökande i år. Det kan jämföras med 100 000 i föregående skatteunderlagsprognos. Även mängden asylsökande för efterföljande år har justerats ned jämfört med tidigare bedömningar. Därtill ska läggas att en betydande neddragning skett i bedömningen av antalet ensamkommande flyktingbarn. Föregående skatteunderlagsprognos utgick från 18 000 ensamkommande flyktingbarn i år. Migrationsverkets senaste bedömning pekar nu mot en tillströmning på 3 500. Den nya och lägre bedömningen av antalet asylsökande och antalet ensamkommande flyktingbarn innebär att prognosen för kommunal och statlig konsumtion har skruvats ned. I den tidigare skatteunderlagsprognosen beräknades den offentliga konsumtionen, i reala termer, öka med 4,6 procent i år. Ökningen har nu justerats ned till 3,1 procent. Generella statsbidrag: Kostnads- och inkomstutjämningen och strukturbidraget redovisar ett underskott om -47 miljoner kronor mot budgeterat samtidigt som Kommunal fastighetsavgift, regleringsavgift och engångsbidraget integration tillsammans redovisar ett överskott om 30 miljoner kronor. Totalt redovisas ett underskott för skatter och statsbidrag jämfört med budget om -29 miljoner kronor. Finansiella kostnader och intäkter Avvikelsen mot budget beror på en återbäring från Kommuninvest på nästan 3 miljoner, vilken inte var budgeterad. Dessutom har räntan varit låg och inga nya lån har tagits upp. 13

Investeringar och exploateringar Miljoner Utfall augusti Budget Prognos Avvikelse Bokslut 2015 2016 2016 2016 2016 2015 Löpande årliga investeringar -23-31 -76-78 -2,4-50 Lokalinvesteringar -54-60 -203-179 24,3-90 Övriga investeringar -35-35 -130-59 71,6-47 Avgiftsfinansierad verksamhet Inkomster 43 35 51 51 0,0 32 Utgifter -65-95 -163-141 22,6-111 Netto -22-60 -112-90 23-79 Nettoinvesteringar -134-186 -522-406 116,1-266 Exploateringar Inkomster 56 47 79 50-29 100 Utgifter -50-29 -95-48 47-44 Netto 5 18-16 2 17,6 56 Netto investeringar och exploateringar -129-168 -538-404 134-210 Investeringar För 2016 har Kungsbacka en investeringsbudget på 538 miljoner kronor. Jämfört med föregående år investerade nämnderna för 39 mkr mer. Prognosen för helåret 2016 är att vi investerar för 404 miljoner kronor, vilket innebär ett överskott på 134 miljoner kronor. Avvikelsen beror bland annat på infrastrukturprojekt som flyttas fram till 2017, både inom kollektivtrafiken och utbyggnad av gångoch cykelvägnätet. För 2016 avsattes en central investeringspott för inköp av bostäder för att tillgodose bostadsbehovet för ensamkommande och nyanlända. På grund av det lägre inflödet av ensamkommande barn har få bostäder köpts in, och prognosen visar ett överskott. Under året har projektering och utbyggnad startat av ett antal större lokalprojekt - bland annat nya Furulidskolan och två nya förskolor i Tölö Ängar och Kolla Parkstad, och HVB i Kullavik och Åsa. Under året har BoDa färdigställts, en ny typ av gruppbostad med kombinerad lokal för daglig verksamhet, och även ett boende i Vallda. Inom Tekniks verksamhetsområde prognosticeras en positiv budgetavvikelse på grund av att flera projekt fördröjts eller försenats, bland annat Vikens pumpstation och vattenledning i Fjärås-Klev. 14

Exploatering Under året pågår bostadsprojekt i Björkris, Kolla, Tölö Ängar II och inom kvarteret Valand. Innerstaden fortsätts att utvecklas, och kommande exploateringsområden ligger inom Aranäs utbyggnad och kvarteret Ejdern. Utbyggnad och försäljning av mark för verksamhets- och industriområden pågår, bland annat i Äskatorp i Fjärås. I Mariedalskrysset, Duvehed, Annebergs centrum och Särö Centrum pågår utredningar och förberedelse för kommande exploateringar. För 2016 prognostiseras reavinster för markförsäljning inom bland annat Kolla och Tölö Ängar II. Miljoner Prognos resultat 2016 Kolla Parkstad etapp 1 och etapp 2 8 Tölö Ängar 13 Verksamhetsområden 2 Summa exploateringsresultat 23 15

Våra medarbetare KUNGSBACKA KOMMUN SKA VARA OCH UPPLEVAS SOM EN ATTRAKTIV ARBETSPLATS Framtidens kompetensförsörjning Den sammantagna bilden från förvaltningarna är att Kungsbacka kommun har, i likhet med andra kommuner, en stor utmaning i att rekrytera vissa bristyrken. Exempel på dessa är undersköterskor, socionomer, vissa lärarkompetenser och ingenjörer. Under hösten lanserar vi en kampanj för att nå dessa grupper. För att ta fram en långsiktig strategi bildas ett strategiskt forum där samverkan ska utvecklas mellan Kompetenscentrum, utbildningsanordnare, arbetsförmedling, förvaltningar och näringsliv. Genom att utveckla metoder och arbetssätt för att ta tillvara kompetensen hos nyanlända, funktionsnedsatta och ungdomar som av olika skäl inte kommer in på arbetsmarknaden vill vi kombinera arbetsuppgifter som inte kräver förkunskaper med kompetenshöjande insatser. I det arbetet ser vi även över hur vi organiserar arbetet utifrån befintlig kompetens. Med en sådan strategi kan vi skapa nya karriärvägar, möjliggöra löneutveckling och använda kompetens på rätt sätt. Vi skapar en målstyrd, flexibel och lärande organisation. Rekryteringsprocessen En kvalitativ rekryteringsprocess är avgörande för Kungsbacka kommuns framtida kompetensförsörjning och effektivitet. Inte minst viktig, är rekryteringen av chefer och specialister som har stor betydelse för hur vår organisationskultur byggs upp och hur effektivitet och god arbetsmiljö går hand i hand. Vårt rekryteringscenter har under de senaste åren byggt upp en gedigen kompetens kring att rekrytera rätt chefer och stor vikt läggs vid de personliga kompetenserna genom kompetensbaserade intervjuer och olika testningar av de sökande. Kungsbackas egna orienteringsprogram för chefer möjliggör också för interna chefstalanger att få utvecklas och stimuleras att söka chefstjänster. Arbetsplatskultur Under 2016 inleddes ett arbete för att stärka och utveckla vår gemensamma arbetsplatskultur inom Kungsbacka kommun. Det långsiktiga målet är att etablera ett gemensamt förhållningssätt som effektivt vägleder oss i det dagliga arbetets beslut och handlingar för invånarnas bästa. Under våren 2016 har vi arbetat fram ett gemensamt förhållningssätt för att utveckla och stärka vårt sätt att agera, både internt mot varandra och externt mot de vi finns till för. Det finns en handlingsplan med prioriterade aktiviteter för det fortsatta arbetet och en ide om hur utvecklingsarbetet kan fortsätta drivas och organiseras. Nästa steg, under hösten 2016, är att sätta igång prioriterade aktiviteter och på så vis lägga grunden för ett systematiskt arbete som stärker och utvecklar vår arbetsplatskultur. Ledarskap Begreppet Ett Kungsbacka innebär många initiativ och utvecklingsprojekt som direkt påverkar och ställer krav på ledarskapet i organisationen. Detta kommer ha direkt påverkan på vilka insatser och aktiviteter vi behöver när det kommer till såväl ledarskap som medarbetarskap. Ledardagen 2016 har fokus på Vision 2030 och vår arbetsplatskultur. Ledardagen genomförs årligen med tema på ledarskap och dess utmaningar. Kungsbacka har ett internt ledarutvecklingsprogram Leda i utveckling, med fokus på personligt ledarskap genom konceptet Utvecklande ledarskap (UL). Under 2016 genomförs 8 program med närmare 120 deltagare. Samtliga chefer och medarbetare med 16

ledande uppdrag planeras genomgå programmet fram till år 2018. Det pågår också ett orienteringsprogram för potentiella chefer och ett mentorsprogram. Arbetsmiljö Det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM är grunden till en god arbetsmiljö. Utifrån målet Kungsbacka 2020 och attraktiv arbetsgivare genomförs en rad olika aktiviteter. Medarbetarenkäten genomförs hösten 2016 och har Hållbart arbetsliv samt Ledarskap som fokusområde. Dessutom kommer Hållbart medarbetarengagemang och Helhetsattityd att följas upp. Resultatet ger en tydlig bild över vilka förbättringsområden som behövs på olika nivåer i organisationen som syftar till att nå målet attraktiv arbetsgivare. En arbetsgrupp bildas i september där arbetsgivare och fackliga företrädare tillsammans ska föra dialog om hur vi kan arbeta mer strategiskt med hälsofrämjande ledar- och medarbetarskap och attraktiv arbetsplats. I syfte att sänka sjukfrånvaron ska kommunen samverka med vårdgivare inom ramen för arbetet med arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet med samverkan är att genom tidiga insatser och dialog mellan sjukskrivande läkare och arbetsgivare förhindra sjukskrivning eller möjliggöra tidigare återgång i arbete. Ökad sysselsättningsgrad Samtliga förvaltningar erbjuder medarbetarna önskad sysselsättningsgrad. Antalet heltider har ökat från 71 procent helår 2015 till 74 procent delår 2016. För att möta framtida rekryteringsutmaning behöver fler arbeta heltid. Det innebär att vi behöver samarbeta mer över förvaltningsgränserna med bland annat kombinationstjänster, karriärvägar och arbetsmiljö. Strategiskt förvaltningsöverskridande arbete Under våren startade ett strategiskt förvaltningsöverskridande arbete på temat integration. I arbetet går effektiva arbetssätt före formella strukturer och gemensamma och tydliga uppdrag gör det lättare att samarbeta över organisationsgränserna. Det innebär att invånare, företag och besökare inte ska behöva vända sig till flera instanser i samma ärende. För medarbetarna innebär det utvecklingsmöjligheter tillsammans med kollegor som man kanske normalt inte samarbetat med utifrån sitt ordinarie uppdrag. Dialogen och samarbetet leder till bättre beslut och lösningar, samtidigt som vi lär känna varandra bättre. 17

2011 2012 2013 2014 2015 2016 Mål Inledning Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras en eller flera politiska nämnder. Målen är strategiskt viktiga utvecklingsområden som majoriteten av politikerna har prioriterat. De är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllelse sker en sammanvägning av utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Sammanfattning I uppföljningen per augusti görs en prognos om måluppfyllnad vid helåret för respektive prioriterat mål. För respektive måls mätningar görs i de fall det är möjligt en prognos som ligger till grund för prognosen om måluppfyllnad. Det innebär att det mest intressanta i denna uppföljning är de analyser och kommentarer som beskriver huruvida målet kommer att uppnås och vad som görs för att målet ska uppnås. Det ger underlag för hur vi ska planera och prioritera i framtiden. Sammantaget kan vi se att det sker ett aktivt arbete i organisationen för att bidra till måluppfyllelse. För 2016 finns 17 prioriterade mål. Av de målen prognostiseras 10 att uppnås i år. För 6 av målen bedöms de inte uppnås men att de är på rätt väg. Ett av målen, det om minskat försörjningsstöd, prognostiseras inte uppnås i år och indikationer om utvecklingen är oroande vilket kräver mer analys och mer kraftfulla insatser. Nedan framgår hur många mål som prognostiseras uppnås 2016 och hur utvecklingen ser ut. 6 1 Uppnås 10 På rätt väg 15 10 5 Uppnås ej 0 Uppfyllt På rätt väg Ej uppnått Antal mål som prognostiseras uppnås, vara på rätt väg eller inte uppnås år 2016 Antal mål som uppnåtts, inte uppnåtts men är på rätt väg eller inte uppnåtts 2011-2015 med streckad prognos för 2016. Utifrån kommunfullmäktiges prioriterade mål har nämnderna 80 resultatmål som bryter ner och konkretiserar vad de ska uppnå för att bidra till det prioriterade målen. Utöver kopplingen till de prioriterade målen har nämnderna beslutat om 15 egna resultatmål vilket är samma antal som föregående år. Dessa resultatmål följs upp i respektive nämnds delårsrapport och årsredovisning. Nedan rapporteras och prognostiseras kommunfullmäktiges prioriterade mål. 18

Ökat inflytande Mål Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Prognos På väg att uppnås Vi arbetar intensivt med en rad insatser för att uppnå målet, bland annat invånardialoger, invånarpanel, kommunikation och information både internt och externt men även övrigt stöd för elevoch föräldraråd eller brukarråd i olika former. Sannolikt kommer detta ge positiva effekter redan i år men det kommer framför allt visa sig på lite längre sikt varför målet inte prognostiseras uppnås i år. Under året har vi påbörjat ett utvecklingsarbete med vår synpunktshantering som är en viktig del för invånarnas inflytande och som ger kommunen underlag till sitt förbättringsarbete. Under hösten genomförs bland annat en marknadsföringskampanj via sociala medier och vid kontaktställen där invånare möter kommunen, för att visa på och öka intresset för invånarna att ge sina synpunkter. På vår hemsida finns länkar till synpunktshanteringen så att invånarna enkelt kan ge en synpunkt när de letar efter information eller använder någon av våra tjänster. Tillgänglighet av handlingar och övriga information är en förutsättning för inflytande från invånare och vi arbetar med system, processer och utbildningar för att ytterligare förbättra dessa delar. Beroende på den stora flyktingströmmen har vi haft flera informations- eller samrådsmöten inför byggandet av boende för ensamkommande barn och unga. Syftet har varit att förklara hur processen med plan- eller bygglovsärenden går till och när man som invånare kan lämna sina synpunkter. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII 45 43 Prognos 2016 Kommer ej uppnås Målvärde 2016 49 Bemötande och tillgänglighet Mål Prognos Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka På väg att uppnås Bemötande och tillgänglighet är en av våra viktigaste pelare i vår värdegrund men vi har ändå sett vikande värden i mätningarna för målet under en tid. Vi har inlett en rad insatser för att komma till rätta med målet. Sådana här förändringar tar tid och målet prognostiseras inte uppnås i år men anses vara på rätt väg. Vi har påbörjat ett arbete där det långsiktiga målet är att etablera ett gemensamt förhållningssätt som effektivt vägleder oss i det dagliga arbetets beslut och handlingar för invånarnas bästa. Mycket av detta görs inom ramen för direktivet om värdskap (se nedan). Den stora satsningen som Kungsbacka gör på ledarutveckling ska bland annat ta organisationen in i e- samhället, bidra till en stark gemensam kultur och omsätta politikernas vision till verklighet. Utvecklingsarbetet ska främja samverkan mellan förvaltningarna för att få utväxling på den samlade kompetens som finns, optimera nyttan och erbjuda en högre servicenivå för kommuninvånaren. 19

Kungsbacka Direkt, kommunens kundtjänst, tar över rutinmässiga frågor från förvaltningarna, nu senast från Vård och omsorg, vilket bidrar till att förbättra bemötandet och tillgängligheten. Flera förvaltningar ser över och anpassar även sina öppettider liksom fler bibliotek inför så kallade meröppet. Fortsatt utveckling av e-tjänster skapar tillgänglighet för invånaren dygnet runt, exempelvis: Ansökan om bygg-, mark- eller rivningslov Samtycke för publicering av bilder på elever i skolan Ansökan om boendeparkering Preliminärberäkning av avgift för äldreboende Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Målvärde 2016 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet 57 55 Kommer ej uppnås 62 Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Bemötande 72 70 Kommer att uppnås 73 Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Tillgänglighet 68 63 Kommer ej uppnås 72 20

God livskvalitet Mål Andelen invånare som upplever förutsättningar för god livskvalitet ska öka Prognos Kommer uppnås Exempel på goda insatser: Välmående ger resultat - en satsning inom Region Halland tillsammans med För & Grundskola Samarbete med civilsamhället inom boende för ensamkommande barn för en förbättrad livssituation Förändringsarbetet Attraktivare boenden inom vård och omsorg Arbetet med en modell för sociala konsekvensbeskrivningar är påbörjad och fler förvaltningar deltar i arbetsgrupper kopplade till samhällsplaneringen Det här är bra Flera aktiviteter har en tydlig avgränsning och tydliga delmål som kan ge effekt på flera nivåer. Flera av våra insatser sker i samverkan, både internt och med externa aktörer - samverkan och samordning ger möjligheter till en helhetssyn och effektivare användning av resurser. Det här behöver bli bättre I förhållande till senaste uppföljningen av målet vid årsredovisningen 2015 så är det påtagligt färre 21

aktiviteter inrapporterade. Det är svårt att avgöra om det beror på brister i rapporteringsstrukturen eller om det eventuellt är en effekt av omorganisationerna som skett i flera förvaltningar. Med tanke på de stora hälsoskillnaderna mellan könen, gör vi bedömningen att det saknas insatser i tillräcklig omfattning som tar hänsyn till detta vilket kommer analyseras och vidtas åtgärder för. Utifrån målets formulering och mätning prognostiseras det ändå uppnås för året. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Målvärde 2016 SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga "Hur nöjd är du på det hela taget med det liv du lever". Mäts i SCB och resultat presenteras i samband med bokslut. Utfallet utgår från de som svarat "Nöjd" och "Mycket nöjd" 96% Kommer att uppnås 94% SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga "Allmänt hälsotillstånd". Mäts i SCB och utfall presenteras i samband med bokslut. Utfallet utgår andelen som svarat "Bra" och "Mycket bra" 82% Kommer att uppnås 78% Målet och mätningen är nya för 2016 och utfall presenteras i samband med bokslut. Mätningen gjordes inte år 2014. 22

Minska användning av droger Mål Användning av droger bland ungdomar ska minska Prognos Kommer uppnås Tre exempel på goda insatser: Samarbete har påbörjats mellan skolförvaltningarna och Kultur & Fritid för att sammanföra tobakskonventionen med barnkonventionen vilket innebär att man tar hänsyn till barnens rätt när det gäller tobaksfrågan Kultur & Fritid och För & Grundskola har påbörjat ett samarbete för att arbeta med tematiska föräldramöten som ersätter Effekt-programmet Gymnasieskolornas samarbete med Polisen med bland annat kontroll av ungdomar som misstänks bruka droger Det här är bra Skolförvaltningarna fortsätter arbeta aktivt drogförebyggande utifrån drogpolicyn och den fastställda handlingsplanen. Flera samverkansinsatser mellan skolförvaltningarna och Kultur & Fritid har startats upp med elever som målgrupp. Nätverk mellan gym, polis och kommun fortsätter antidopningsarbetet utifrån dopningspolicyn. 23

Detta behöver bli bättre På en övergripande nivå kan vi se att fler nämnder i högre grad kan bidra till det förebyggande drogarbetet varför fler forum för samarbete och gemensam utveckling kommer att införas. Arbetsformer för förebyggande arbete med unga vuxna och ungdomar i riskzon behöver tas fram. Utifrån analysmodellen ovan behöver det drogförebyggande arbetet på individnivå utvecklas. Trots utvecklingsmöjligheter för målets insatser prognostiseras målet uppnås för året. Mätning Luppen vart tredje år. Andelen av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte konsumerar alkohol Luppen vart tredje år. Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte använder tobak Luppen vart tredje år. Andel av ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de inte använt narkotika Utfall 2014 Utfall 2015 87% 87% 90% 90% 86% 86% Prognos 2016 Prognos ej möjligt Prognos ej möjligt Prognos ej möjligt Utfallet för 2014 och 2015 baseras på den senaste LUPP-undersökningen som genomfördes 2013. LUPP:en genomförs vanligtvis vart tredje år, dock är nästa undersökning planerad till 2017 på grund av att övriga fem samarbetskommuner i GR genomför en omfattande CAN-undersökning 2016. Målvärde 2016 89% 93% 90% 24

Trygg kommun Mål Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Prognos Kommer uppnås Trygghetsskapande arbete kan delas in i insatser och nivåer. I nedan matris visas uppdelning och samband mellan prevention och nivån på insatser som ger en bra analys av målet. Våra verksamheters aktiviteter har "prickats" för respektive del i modellen. Av matrisen framgår att tyngden av det inrapporterade trygghetsarbetet i kommunen sker inom social prevention, förhållandevis jämnt fördelat mellan de tre nivåerna. Det sker även arbete inom situationell prevention och då framförallt med generella insatser. Exempel på goda insatser: Arbetet med Idrotts- och hälsocertifiering fortlöper och 28 föreningar har påbörjat arbetet Framtagande av ny arbetsmetod för att jobba med sociala konsekvensbeskrivningar i detaljplaner Framtagandet av en handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism Inför 2016 har kommunen tillsammans med polisen avgett ett medborgarlöfte för första gången. Trygghetsarbetet är även en del i det strategiska temat Integration. Det är av stor vikt att båda dessa arbeten fortskrider, speciellt då målgruppen invånare är i fokus. Förbättringar kan göras inom insatser som riktar sig mot redan utsatta individer, till exempel bör man se över arbetet kring brottsutsatta personer. Även om det finns utvecklingsområden prognostiseras målet uppnås för året. 25

Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Målvärde 2016 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet. Mäts i ett index med tre underliggande frågor:...hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter?...hur trygg och säker du kan känna dig mot hot, rån och misshandel?...hur trygg och säker du kan känna dig mot inbrott i hemmet? 67 66 Prognos ej möjligt 67 Stimulerande kultur och fritid Mål Prognos Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt kultur- och fritidsliv ska öka Kommer uppnås Exempel på goda insatser: Inkluderande arbete med nyanlända där stöd och samverkan med föreningslivet varit centrala delar Det har genomförts 30 procent fler elevföreställningar på Kungsbacka Teater På särskilda boenden pågår ett aktivt arbete för att skapa en meningsfull vardag för de äldre där delaktighet är ett centralt tema Det här är bra Det uppsökande och inkluderande arbetet där ungdomar får möjlighet att utveckla sina intressen i bland annat intressegrupper, skapar förutsättningar för ett djupare och långsiktigare engagemang. Det finns ett stort utbud av arrangemang för kommunens invånare med möjligheter till ett långsiktigt och djupare engagemang i ett fritidsintresse samt förutsättningar att själv skapa och utveckla sina intressen. Det faktum att ungefär 80 procent av 7-20-åringarna är aktiva i en idrottsförening, medverkar till att det finns goda möjligheter i kommunen. Det här behöver bli bättre I arbetet med aktivitetsplatser bör vi i högre grad ha ett genusperspektiv, bland annat i samhällsbyggnadsprocessen. Aktivitetsplatser är övervägande inriktade för mäns intressen i dagsläget. Vi behöver skapa förutsättningar för invånarna att ta del av kulturupplevelser lokalt i bostadsområdena vilket i högre grad planeras att vara med i samhällbyggnadsprocessen. Arbetet med ungdomar som inte hittar fritidsaktiviteter inom traditionella former, bör utvecklas för att i högre grad skapa bättre förutsättningar även för denna målgrupp. Genom goda insatser i kommunen prognostiseras målet uppnås för året. 26

Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Målvärde 2016 SCB:s medborgarundersökning, tilläggsfråga; "Hur nöjd är du med din fritid?" Utfallet utgår från andelen som angett ett värde mellan 6-10 på en 10-gradig skala. 1 är lägsta värde och 10 är det högsta. 90 90 Prognos ej möjligt 90 Ungdomsenkäten, årskurs 8. Andelen av ungdomarna som är nöjda med sin fritid. Utfallet utgår från andelen som angett ett värde mellan 6-10 på en 10-gradig skala. 1 är lägsta värde och 10 är det högsta. 76 78 Prognos ej möjligt 84 Luppen vart tredje år och däremellan genom Ungdomsenkäten. Utfallet består av andelen av ungdomarna i åk 8 som är nöjda med sin fritid. Utgår från de som svarat 6-10 på en 10-gradig skala där 1 är lägsta värde och 10 det högsta. Fotnot: Utfallet baseras på den senaste LUPP-undersökningen 2013 vilket innebär att utfallet för följande år är identiskt med 2013. 88 88 Prognos ej möjligt 95 SCB:s medborgarundersökning utifrån frågan; "Möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen t.ex. sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv?" Värdet anges på en 10-gradig skala, där 1 är lägst och 10 det högsta värdet. 7,8 7,8 Prognos ej möjligt 7,9 Företagsvänlig kommun Mål Prognos Företagsvänlig kommun På väg att uppnås Tillgång till arbetskraft med rätt kompetens, kapital, mark för etablering och mötesplatser är några faktorer som påverkar företagsklimatet. En annan viktig faktor är också att de myndigheter som företagen möter är tillgängliga, ger god service samt agerar rättssäkert. Exempel på insatser som genomförts under året är: Företagslots Individ & Familjeomsorg har infört e-tjänster för ansökan om serveringstillstånd och hantering av befintliga tillstånd. Uppföljningsinsatser kring vilken service vi levererar till företag. Tidig dialog för att förbättra upphandlingsprocessen tillsammans med företag inom lokalvård Företagsbesök tillsammans med KSAU Nyföretagarkväll och Kungsbacka Entreprenörsskola 14 respektive 213 ungdomar har fått prova på att starta och driva egna företag genom Sommarlovsentreprenör och Ung företagsamhet under året. Insatser för bättre värdskap, bemötande och information fortsätter inom myndighetsområdena För att stödja utvecklingen kommer Kommunledningskontoret/Näringsliv förstärkas med ytterligare personella resurser. 27

För en positiv utveckling och långsiktighet i arbetet krävs uthållighet och utveckling av de insatser som görs ut mot företagen och internt i kommunen. Målet bedöms inte uppnås i år men anses vara på rätt väg. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Målvärde 2016 Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. NKI totalt 63 63 Kommer ej uppnås 65 Svenskt Näringslivs attitydundersökning av kommuners och däribland Kungsbacka kommuns företagsklimat 3,3 3,4 Kommer ej uppnås 3,6 Minskat försörjningsstöd Mål Prognos Andelen hushåll med försörjningsstöd ska minska Kommer ej uppnås Utifrån flyktingsituationen i världen, Migrationsverkets beslut om kommunplaceringar för nyanlända flyktingar samt att de ärenden som är aktuella för ekonomiskt bistånd är komplexa idag så prognostiseras målet om minskat försörjningsstöd inte att uppnås i år. Under perioden maj-augusti kunde 61 nya ärenden av totalt 131 stycken kopplas till nyanlända kommunplacerade samt anhörigkommande familjer som är i behov av stöd för sin försörjning till dess att deras etableringsersättning börjat löpa på. Prognosen är att det kommer se likadant ut under resten av året, och det är inte självklart att alla nyanlända kommer att klara sin försörjning på egen hand genom etableringsersättningen. Den schablonersättning som erhålls från Migrationsverket, en engångssumma, täcker enbart visst beviljat bistånd (7.500kr för vuxen och 3.000kr för barn). För de anhörigkommande familjerna kan det ta upp till 6 månader innan ersättningar från Försäkringskassan börjar utbetalas då de istället uppbär försörjningsstöd. Dessutom hanterar Individ & Familjeomsorgen fortsatt komplexa försörjningsstödsärenden där det finns begränsningar att komma ut i egen försörjning. Målvärdet för 2016 har sänkts med 0,5 % från föregående år, det vill säga en ökad ambition, vilket är ytterligare en orsak till att målet troligtvis inte kommer att uppnås i år. Arbetet med att ge kommuninvånarna det bästa stöd och hjälp utifrån den enskildas situation pågår kontinuerligt och där är samverkan mellan olika aktörer inom kommunen och i samhället avgörande för utgången av ärendena. Ett exempel på samverkansarbete är Individsamverkansteamet (IST) där kommunen, Arbetsförmedlingen, Region Halland och Försäkringskassan finns representerade och där man arbetar tillsammans kring individer som behöver hjälp och stöd från olika håll i samhället. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd 2,3% 2,3% Andel hushåll med långvarigt försörjningsstöd av totalt andelen hushåll med försörjningsstöd 25,5% 23% Prognos 2016 Kommer ej uppnås Prognos ej möjligt Målvärde 2016 2% 24% 28

Fler ska åka kollektivt Mål Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka Prognos Kommer uppnås Hallandstrafiken som ansvarar för kollektivtrafikresorna i Kungsbacka redovisar ökat resande för första halvåret 2016, bland annat för stadstrafiken i Kungsbacka. En möjlig effekt av det nya linjenätet som infördes 2015. Hallandstrafiken ser även en mindre ökning på Öresundståget som gäller hela linjen men som sannolikt även gäller Kungsbackas resenärer. Utifrån denna information samt att målvärdet för flera mått redan uppnåddes 2015 är det troligt att målet för 2016 kommer att uppnås. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Antal resor per trafikslag, pendeltåg 1 891 264 1 874 711 Antal resor per trafikslag, Blå Express 361 139 433 973 Antal resor per trafikslag, Lokal busstrafik 1 738 871 1 750 296 Antal resor per trafikslag, Stadstrafik 256 325 308 119 Antal resor per trafikslag, Öresundståg 932 793 960 777 Totalt antal resor 5 180 392 5 327 876 Prognos 2016 Prognos ej möjligt Kommer att uppnås Prognos ej möjligt Kommer att uppnås Kommer att uppnås Kommer att uppnås Målvärde 2016 1 980 000 383 000 1 854 000 282 000 1 001 000 5 500 000 29

Minskad energianvändning Mål Prognos Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska På väg att uppnås Energianvändningen prognostiseras att uppgå till 157 kwh/kvm och år vilket inte riktigt når ner till målnivån för 2016. Prognosen visar på en minskad elförbrukning men en knapp ökning på fjärrvärmeförbrukningen vilket sammantaget leder till att vi inte kommer uppnå målet i år men är på rätt väg. Vad vi gör Installationen av 2 000 kvm solpaneler under sommaren samt investeringar i ventilationsaggregat, belysning, torkskåp och annan ny energieffektiv utrustning bidrar till minskad energianvändning. Kraven på specifik energianvändning vid nyproduktion hålls fortsatt lågt på 40 kwh/kvm och år. Insatser för att informera om solenergiprojekten på skolor har genomförts eftersom det varit stort intresse från både lärare och elever. Vad behöver göras För att öka genomslagskraften och strukturera arbetet inom energiområdet genomförs en kraftsamling av resurser med ett strategiskt tema för energifrågor. Tempot på driftoptimeringen kommer att kunna skruvas upp och nya åtgärdsförslag presenteras vilket är en förutsättning för att nå målet. Ett utökat samarbete inleds med köksverksamheten där brukarbeteende och investeringsförslag i ny utrustning kommer att prioriteras. Information, synlighet och samordning kring energifrågor kommer att öka under hösten, framförallt för att påverka hyresgästernas beteende vid användning av energi. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Målvärde 2016 Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, graddagskorrigerad 168 158 Kommer ej uppnås 155 Ekologiska livsmedel Mål Prognos Ekologiska livsmedel Kommer uppnås Kungsbacka kommun kommer att uppnå målet om 30 procent ekologiska livsmedelinköp 2016. Alla förvaltningar och verksamheter bidrar på ett positivt sätt för att uppnå målet. Det finns dock problem kring uppföljning av inköpta volymer samt finansiering av merkostnaden som vi behöver arbeta vidare med. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Målvärde 2016 Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel 26% 27% Kommer att uppnås 30% 30

Minska farliga kemikalier Mål Användningen av farliga kemikalier i kommunens verksamheter ska minska Prognos Kommer uppnås Processen med att ta fram en kemikalieplan för kommunen har fortsatt under året. I arbetet med kemikalieplanen har viktiga utgångspunkter för kommunens kemikaliearbete identifierats, liksom ett antal åtgärder för att minska förekomsten av farliga kemikalier i kommunens verksamheter. Utifrån detta har mätningarna för målet utvidgats i budget för 2017. Kungsbacka har deltagit i Länsstyrelsens arbete med att revidera det regionala åtgärdsprogrammet för miljökvalitetsmålen, med fokus på målet om giftfri miljö. I det uppdaterade åtgärdsprogrammet för Hallands län finns nu åtgärder riktade mot barns miljöer och miljökrav i offentlig upphandling, vilket ligger i linje med åtgärderna i kemikalieplanen. Lokalvårds inköp av rengöringsmedel som når upp till kraven för miljömärkning fortsätter att öka, och nivån ligger i linje med det uppsatta målet varför målet prognostiseras uppnås i år. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Andelen inköpta ej miljömärkta rengöringsmedel 14% 7% Prognos 2016 Kommer att uppnås Målvärde 2016 10% Minskade koldioxidutsläpp Mål Prognos Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5% Kommer uppnås Arbetet med att minska Kungsbacka kommuns klimatpåverkan blir allt bättre och målet prognostiseras uppnås 2016. Kommunens fordonspolicy som ligger till grund för utvecklingsarbetet, ställer relativt höga krav på de bilarna som vi köper in eller leasar. Ambitionen med fordonspolicyn är att kommunens fordon ska vara energieffektiva och till så stor utsträckning som möjligt drivas av biobränslen för att minska tjänsteresornas påverkan på klimatet. Under de första åtta månaderna av 2016 så har kommunen köpt in 67 stycken fordon. Av dessa fordon är 8 stycken elbilar och 16 stycken bilar som drivs med fordonsgas. Inom kommunens verksamhet finns det två externa bilpooler. Den ena bilpoolen har 14 stycken bilar med fordonsgas, tidigare så var flera av dem diseldrivna. Den andra bilpoolen består av 4 stycken elbilar. Kommunen jobbar med att minska antalet tjänsteresor genom att optimera resorna och i högre grad använda digitala hjälpmedel som alternativ. För resor utanför kommunens gränser så ska vi i första hand åka kollektivt. Det finns ett behov av att ytterligare förankra arbetet med att minska klimatpåverkan från tjänsteresorna. Tyvärr så tankas gasbilarna i för stor utsträckning med bensin, ett beteende som vi behöver komma till bukt med. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Målvärde 2016 Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar 0,9% 2,6% Kommer att uppnås -2,5% 31

Bra skola Mål Våra skolor ska vara bland de bästa i landet Prognos På väg att uppnås De insatser som genomförs för att uppnå detta mål hänger samman med det dagliga arbetet utifrån de nationella målen för skolan. Elevernas uppfattning om sin utbildning i Kungsbacka står sig väl i jämförelse med övriga kommuner inom Göteborgsregionen där detta jämförs. Exempel på insatser hos utbildningsnämnderna under året: Utveckling av BFL, bedömning för lärande Utvecklat systematiskt kvalitetsarbete i nämnderna genom resultatdialoger och analysgrupper Förstärkt pedagogiskt ledarskap genom utbildningar, organisationsförändringar och karriärtjänster Forskningsanknutna projekt på flera enheter, både med stöd av egna lektorer och med universitet och högskolor Regiongemensam samverkan i projektet "From Great to Excellent", tillsammans med Högskolan i Halmstad, Region Halland och de halländska kommunerna. Prognosen är att vi inte kommer att nå målet i år, men den långsiktiga bedömningen är att de insatser som görs bidrar till måluppfyllelsen. Mätning Placering sammanvägt resultat i Öppna jämförelser, grundskola. Utfall 2014 Utfall 2015 36 39 Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 225,7 237 Andel elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen 87,1% 85,2% Andel elever med gymnasieexamen. Gäller elever i kommunens egna skolor. Andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan efter fyra år. Gäller elever i kommunens egna skolor. 94,1% 91,2% 85,4% 86,6% Prognos 2016 Kommer ej uppnås Kommer att uppnås Kommer ej uppnås Kommer ej uppnås Kommer ej uppnås Målvärde 2016 17 229 100% 100% 90% 32

En attraktiv arbetsplats Mål Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Prognos På väg att uppnås Det genomförs en rad insatser som på sikt bidrar till att vi uppnår målet. Vi har arbetat vidare med målets mätningar för att i högre grad få bättre indikationer för när vi kan uppfattas som en attraktiv arbetsplats vilket utgör mätning av målet i budget 2017. Utifrån de mätningarna och de insatser som genomförs prognostiseras målet vara på rätt väg men inte uppnås 2016. Kommunledningskontoret och Service är piloter för aktivitetsbaserat arbetssätt. Det innebär att vi går från traditionellt kontorslandskap till miljöer som är anpassade för uppgiften eller aktiviteten. Arbetssättet införs successivt på fler arbetsplatser i kommunen och förväntas bidra till den attraktiva arbetsplatsen. Integration är Kungsbackas första strategiska tema. Det är ett nytt sätt att arbeta över förvaltningsgränserna med kommungemensamma frågor. Deltagare kommer från såväl Kommunledningskontoret som berörda förvaltningar. Det bidrar till gott samarbete och att fler som arbetar med en fråga ser helheten och sin betydelse. Under våren inleddes ett arbete med att skapa en enhetlig, stark och positiv arbetsplatskultur i Kungsbacka kommun. Det ska leda till ett gemensamt förhållningssätt för att utveckla och stärka vår förmåga att agera, både internt och externt. Cirka 100 chefer/ledare har genomgått eller påbörjat Kungsbackas ledarutvecklingsprogram, Utvecklande ledarskap. En grundutbildning för nya chefer har implementerats och det pågår ett orienteringsprogram för potentiella ledare. Detta utifrån ledarens betydelse för en attraktiv arbetsplats. Nya IT-stöd som effektiviserar och kvalitetssäkrar chefernas arbete med systematiskt arbetsmiljöarbete och arbetslivsinriktad rehabilitering har prövats på några förvaltningar under våren. Implementering av IT-stöden sker i hela kommunen under 2016 och 2017. Mätning Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 7,3 7,3 Andel heltidsanställda 69% 71% Andel arbetstid som utförs av timavlönade 11% Prognos 2016 Prognos ej möjligt Kommer ej uppnås Kommer ej uppnås Målvärde 2016 7,5 77% 9,6% 33

Resultat Mål Årets resultat ska uppgå till minst 1,5% av skatter och statsbidrag Prognos Kommer uppnås Årets resultat prognostiseras till 94 miljoner och det innebär att målet på 1,5 procent uppnås och överträffas. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Målvärde 2016 Resultatets andel av skatter och statsbidrag 4,6% 2,5% 2,2% 1,5% Soliditet Mål Soliditet ska vara minst oförändrad jämfört med föregående år Prognos Kommer uppnås Soliditeten ökar med anledning av att resultatet medger att vi kan investera utan att ta upp nya lån. Våra tillgångar ökar utan att skuldsidan ökar vilket förbättrar vår soliditet. Mätning Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Målvärde 2016 Eget kapitalet i förhållande till summa skulder 26% 28% 30% 26,5% 34

Direktiv Inledning Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Sammanfattning För 2016 finns 4 direktiv till nämnderna från kommunfullmäktige. Tre av dessa prognostiseras att uppnås medan ett inte anses uppnås men att det är på rätt väg. Utöver kommunfullmäktiges direktiv har nämnderna beslutat om 61 egna direktiv till sina förvaltningar vilket är en ökning med 6 direktiv sedan föregående år. Av dessa 61 direktiv för 2016 är 38 kopplade till kommunfullmäktiges prioriterade mål medan 23 är fristående egna direktiv. Nedan redovisas kommunfullmäktiges direktiv. Direktiv tillgänglighet av handlingar Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara anpassade till processorienterad informationshantering och tillvarata digitaliseringens möjligheter. Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör. Och att dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska ha våra handlingar lätt tillgängliga och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar. Kommentar Arbetet med att ta fram processorienterade dokumenthanteringsplaner fortskrider inom alla nämnders förvaltningar. Bedömningen är att de flesta förvaltningarna kommer att bli klara med sina planer under vintern 2016/2017. Det arbete som pågår leder också parallellt till ökad kunskap kring hanteringen och utlämning av allmänna handlingar. Direktivet kommer dock inte vara fullt uppfyllt vid årsskiftet utan det beräknas behövas ett år till även om fokus då i högre grad kommer att kunna läggas på implementering och kunskapsspridning. Mätning Prognos 2016 Status direktiv Kommer ej uppnås 35

Direktiv värdskap i toppklass Medarbetare i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapas trygghet. Detta är Bitt kommunens värdegrund. Vi vill förbättra kommunens bemötande emot invånarna, därför vill vi att varje möte som sker i kommunen skall vara ett möte i toppklass enligt Bitt. Varje ledare och medarbetare är värdar för dessa möten. Därför ger vi direktiv till kommundirektören att ta fram ett åtgärdsprogram för att samordna organisationen så att värdskap i toppklass uppnås. Nämnderna har att förhålla sig till kommundirektörens åtgärdsprogram. Värdskap i toppklass är ett förhållningsätt som har sin utgångspunkt i varje medarbetares val av beteende och attityd kopplat till beslut och agerande i kontaktögonblicket med en medborgare eller kollega vilket är i linje med kommundirektörens ledarvision. Vi vet alla varför vi går till jobbet! Vi har roligt!! Vi har kundens fokus och skapar nytta i allt vi gör. Vi litar på att alla gör sitt jobb och gör sitt bästa, vi vill varandras väl!. Kommentar Värdskap, konsten att få människor att känna sig välkomna, spelar en central roll i det kommungemensamma arbetet att utveckla vår gemensamma arbetsplatskultur. Vårt sätt att agera och möta varandra som kollegor inom kommunen, har påverkan på hur väl vi lyckas skapa möten i toppklass med våra invånare. 2016 startade ett arbete där det långsiktiga målet är att etablera ett gemensamt förhållningssätt som effektivt vägleder oss i det dagliga arbetets beslut och handlingar för invånarnas bästa. Arbetet har så här långt resulterat i: En definition av önskad arbetsplatskultur En handlingsplan Förslag hur utvecklingsarbetet ska drivas. Processen har kännetecknats av dialog där alla förvaltningar varit representerade. Vi har skapat en kanal för medarbetare att göra sin röst hörd genom en medarbetarpanel. Till detta har flera workshops, fokusgrupper och dialogtillfällen genomförts för att hitta en gemensam grund. Nu startar ett arbete för att ta fram arbetssätt och uppföljningsmetoder för att nå Kungsbackas vision om att varje möte ska vara i toppklass. Kultur & Fritid samt Plan & Bygg är piloter och resultatet kommer att ligga till grund för övriga förvaltningar att ta utgångspunkt i. Mätning Prognos 2016 Status direktiv Kommer att uppnås 36

Direktiv försörjningsstöd Nämnden för Individ & Familjeomsorg ska säkerställa att arbete eller utbildning alltid erbjudits innan försörjningsstöd betalas ut. Försörjningsstöd ska inte beviljas i de fall som sökande avböjer erbjudande om rimlig sysselsättning. Kommentar Förvaltningen för Individ & Familjeomsorg gör alltid en grundlig utredning vid nyansökan då frågorna kring erbjudande om arbete och utbildning undersöks. Detta följs sedan aktivt upp av den socialsekreterare som har det fortsatta ansvaret i handläggningen av ärendet. Förvaltningen har ett nära samarbete med enheten för Arbetsliv som personen remitteras till vid arbetslöshet alternativt viss arbetslöshet eller delvis sjukskrivning. På enheten för Arbetsliv sker insatser i form av vägledning, arbetsträning samt arbetslivsförberedande insatser av individuell samt grupporienterad karaktär och syftar till att stärka individens möjligheter att nå egen försörjning. En ansökan om försörjningsstöd avslås alltid då sökande inte bedöms aktivt arbetssökande eller tackar nej till sysselsättning, om särskilda skäl att bevilja inte finns, vilket är relativt sällsynt. Samarbetet med Arbetsförmedlingen fungerar bra med gemensamma kontinuerliga möten för att stärka och utveckla rutinerna mellan myndigheterna. Det finns också en nätverksgrupp där Individ & Familjeomsorg, Arbetsförmedlingen och enheten för Arbetsliv ingår och där syftet är att stärka samverkan mellan enheterna för brukarens bästa. Mätning Prognos 2016 Status direktiv Kommer att uppnås Direktiv praktikplatser Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Kungsbacka kommun. Kommentar Samtliga förvaltningar tar emot praktikanter och i flera förvaltningar finns utbildade handledare. Några förvaltningar anger dock inte att de tagit emot arbetssökande praktikanter vilket är målgruppen för direktivet. Arbetssökande och arbetstränande praktikanter kommer via Arbetsförmedlingen och Kompetenscentrum. Flera förvaltningar har haft språkpraktikanter via Arbetsförmedlingen. För att effektivisera praktiksamordningen finns nu ett förslag på hur Kungsbacka kan skapa en plattform för praktiksamordning. Det har tagits fram i samverkan av förvaltningarna Service, Teknik, Individ & familjeomsorg, Gymnasie- & vuxenutbildningsförvaltningen och För- & Grundskola. Det finns också en referensgrupp med representanter från alla förvaltningar. En ny praktiksamordning ska innebära en väg in till praktikplatser i kommunen. Syftet är att vi ska ha ett gemensamt arbetssätt utifrån en samlad bild och kunna samordna och överblicka behov och tillgång av praktikplatser. Det blir en enkel kontaktväg internt för chefer, fackliga företrädare och externa parter tex Arbetsförmedling och skolor. Dialog förs under hösten med berörda parter för att påbörja införandet av nytt arbetssätt under 2017. Mätning Prognos 2016 Status direktiv Kommer att uppnås 37

Synpunktshanteringen Inledning Genom att systematiskt använda inkomna synpunkter kan vi ständigt förbättra våra processer och därmed förbättra förutsättningar för medarbetarna att leverera en god kostnadseffektiv service. Kommentaren är vårt kommungemensamma arbetssätt som ska förenkla för våra invånare, brukare och andra intressenter att felanmäla, lämna klagomål, lämna förslag till förbättringar eller ge oss beröm. Tillsammans med våra kvalitetsdeklarationer ingår Kommentaren i ett system för ständiga förbättringar. Analys Inkomna synpunkter har ökat med 35 procent i förhållande till motsvarande period föregående år. Ökningen är i det närmaste generell hos nämnderna men främst hos Fritid & Folkhälsa och Vård & Omsorg som arbetat aktivt med synpunktshanteringen. Vård & Omsorg har bland annat satt en ny talong i anslutning till sina kvalitetsdeklarationer som underlättar för de som vill lämna en synpunkt. Andelen klagomål, beröm och förbättringsförslag är totalt sett i samma storleksordning som tidigare år och ungefär hälften av synpunkterna är förbättringsförslag. Teknik och Fritid & Folkhälsa står fortsatt för överlägset flest synpunkter med ca 40 procent. Hos flera verksamheter som inte har så många synpunkter till sig finns istället en naturlig och vardaglig kontakt mellan kommunen och den enskilde då synpunkter eller frågor löpande diskuteras och fångas upp. Antal obesvarade synpunkter minskar i önskad riktning. Andelen obesvarade synpunkter efter 10 dagar av de inkomna synpunkter som ska besvaras är cirka 25 procent vilket kan jämföras med cirka 40 procent för år 2015. En förbättring även om det inte är acceptabelt. Det har funnits brister i system och rutiner som nu håller på att förbättras. Under året har vi påbörjat ett förbättringsarbete med synpunktshanteringen som utgör en viktig del för invånarnas inflytande och som ger kommunen underlag till sitt förbättringsarbete. Under hösten genomförs bland annat en marknadsföringskampanj via sociala medier för att visa på och öka intresset för invånarna att ge sina synpunkter. På vår hemsida finns det även länkar till synpunktshanteringen så att invånarna enkelt kan ge en synpunkt när de använder eller letar efter information eller någon av våra tjänster. Vid mötesplatser dit invånare kommer för att träffa kommunen på olika sätt, finns affisch med hänvisning till en dator och uppmaning att lämna synpunkter. Vi arbetar även med att förbättra våra processer som hanterar synpunktshanteringen. 38

Förslag till Varav Varav Varav Nämnd Klagomål Beröm Totalt förbättring anonyma politiska obesvarade Fritid & Folkhälsa 27 28 69 0 0 8 124 Förskola & 15 2 17 1 0 9 34 Grundskola Gymnasie & 7 0 8 3 1 1 15 Vuxenutbildning Individ & 4 0 4 4 0 6 8 Familjeomsorg Kommunstyrelsen 15 5 37 7 2 6 48 Kultur & Turism 2 1 14 7 0 0 17 Miljö & Hälsoskydd 7 0 5 0 0 2 12 Plan & Bygg 13 0 2 5 0 0 15 Service 4 0 15 1 0 4 19 Teknik 109 23 125 7 1 74 257 Äldreomsorgen 15 18 12 10 0 4 45 Totalt 218 77 308 45 4 114 594 Antalet felanmälningar och ställda frågor som inkommit via vår webb kungsbacka.se för perioden januari till och med augusti för de tre senaste åren framgår av följande tabell. Utifrån den kan vi konstatera ett relativt jämnt flöde. Kommungemensamma felanmälningar och frågor till och med augusti Inkommit via kungsbacka.se 2014 2015 2016 Ställ en fråga 114 124 95 Felanmälan 27 31 28 39

Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-08-23 Diarienummer KS/2016:54 Förstudie för utveckling av Gottskär Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge kommundirektören i uppdrag att utarbeta förslag till struktur och omfattning av en förstudie för utveckling av Gottskär, Kommunstyrelsen beslutar att förstudien bör omfatta stora delar av hamnområdet och syfta till att förbereda en kommande planläggning, Kommunstyrelsen beslutar att förstudien ska komplettera och anpassas efter planeringsprocessen för hamnkrogen, fastigheten Skällared 3:55. Sammanfattning Fastigheten Skällared 3:55, hamnkrogen har fått en ny ägare som planerar omfattande förändringar. Hamnkrogen är en stor och central fastighet som har bärighet på hela Gottskärs utveckling. Därför är det viktigt att nu se detta projekt som en katalysator för övrig utvecklingen av Gottskär. Vi föreslår därför att kommunstyrelsen tar initiativ till att starta en förstudie som syftar till ett planeringsgrepp över stora delar av Gottskär och anpassas efter utvecklingen inom fastigheten Skällared 3:55. Viktiga frågor att belysa i förstudien är bla trafik, parkering, småbåtshamnens bryggor mfl. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-08-23 Hasse Andersson Strateg fysisk planering Kommunstyrelsens förvaltning Hasse Andersson 0300-83 46 51 hasse.andersson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2016-09-06 219 Förstudie för utveckling av Gottskär KS/2016:461 7.1 Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar att ge kommundirektören i uppdrag att utarbeta förslag till struktur och omfattning av en förstudie för utveckling av Gottskär, Kommunstyrelsen beslutar att förstudien bör omfatta stora delar av hamnområdet och syfta till att förbereda en kommande planläggning, Kommunstyrelsen beslutar att förstudien ska komplettera och anpassas efter planeringsprocessen för hamnkrogen, fastigheten Skällared 3:55. Sammanfattning Fastigheten Skällared 3:55, hamnkrogen har fått en ny ägare som planerar omfattande förändringar. Hamnkrogen är en stor och central fastighet som har bärighet på hela Gottskärs utveckling. Därför är det viktigt att nu se detta projekt som en katalysator för övrig utvecklingen av Gottskär. Vi föreslår därför att kommunstyrelsen tar initiativ till att starta en förstudie som syftar till ett planeringsgrepp över stora delar av Gottskär och anpassas efter utvecklingen inom fastigheten Skällared 3:55. Viktiga frågor att belysa i förstudien är bl.a. trafik, parkering, småbåtshamnens bryggor m.fl. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-08-23 Expedierat/bestyrkt

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2016-09-06 Expedierat/bestyrkt

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-06-02 Diarienummer KS/2014:155 Förfrågan om planläggning inom Släps-Kullen 1:406 Förslag till beslut Kommunstyrelsen hemställer till byggnadsnämnden att utarbeta och anta detaljplan inom fastigheten Släps-Kullen 1:406 i enlighet med bifogat PM Instruktion till planläggning inom Släps-Kullen 1:406. Kommunen och exploatören ska ingå exploateringsavtal, som godkänts av kommunstyrelsen, innan detaljplanen får antas. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning (numera kommunledningskontoret) fick i beslut den 22 september 2014 (KS 248/14) uppdrag att i samråd med Kullaviks Båtvarv AB utreda lämplig markanvändning för fastigheten Släp-Kullen 1:406. Berört område är idag utlagt som parkering i gällande detaljplan. Området används för uppställning av några båttrailrar och upplag av master samt övrig till varvet hörande materiel. I dialog med berörda parter som har befogat intresse av hur ytan används, kan konstateras att ytan inte behövs för parkeringsändamål. Den mest lämpliga användningen är ett fåtal tomter för friliggande villor. Dock måste stor hänsyn tas till närområdet och havsutsikten från angränsande befintliga bostadshus. I övrigt redogörs för förhållandena på platsen i bifogat PM Instruktion till planläggning inom Släps-Kullen 1:406. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-06-02 PM Instruktion till planläggning inom Släps-Kullen 1:406, 2016-05-31 Kartbild Utdrag ur detaljplan Avtal om ändringar i arrendeavtal, servitutsavtal samt avtal om fastighetsreglering Beslutet skickas till KLK/Daniel Josefson Kullaviks Båtvarv Daniel Josefson Kommunstyrelsens förvaltning Daniel Josefson 0300-834268 daniel.josefson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

Exploateringsingenjör KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2)

PM Datum 2016-05-31 Diarienummer KS/2014:155 PM - Instruktion till planläggning inom Släps-Kullen 1:406 Bakgrund Fastigheten Släps-Kullen 1:406 är i nu gällande detaljplan utlagd som parkeringsplats. Fastigheten ägs av Kullaviks Båtvarv AB. Tidigare har fastigheten använts för uppställning av båtar vintertid, men den verksamheten har fått upphöra pga klagomål från närboende. Idag används ytan för uppställning av några båttrailrar och upplag av master samt övrig till varvet hörande materiel. Kullaviks Båtvarv AB har i skrivelse bett om att få fastigheten prövad för annan användning, t ex industri/kontor. Dialog med övriga berörda Den 5 maj 2015 hölls ett möte med ägarna av de närmaste fastigheterna. Grannarna anger att ytan ytterst sällan används som parkering. Man är tveksam till att området skulle kunna användas för någon typ av verksamheter. Dels pga att det utifrån deras erfarenhet är svårt att få verksamheter att bära sig i området, dels pga att det är stora problem med inbrott i området vilket ställer krav på att hägna in området vilket inte är önskvärt främst av visuella skäl. På mötet diskuterades även möjligheten att använda området som park och/eller lekyta. Svårigheten med den lösningen är att det inte finns någon som kan ta ansvar för utförande, drift och underhåll av ytan. De närboende framför också farhågor för att en park skulle kunna medföra höga träd som kan påverka deras havsutsikt. Grannarna föreslår att ytan används till att anlägga ungefär två tomter för friliggande villor i ett plan. Grannarna är måna om sin havsutsikt och vill att eventuell bebyggelse höjdsätts så att havsutsikten inte äventyras. Det har hållits en löpande dialog med Kullaviks Hamn för att avgöra deras behov av parkeringsplatser i området. Hamnen och Varvet har kommit till en överenskommelse om förändring av vissa befintliga servitut, fastighetsgränser och övriga upplåtelser. På så vis har parterna kommit fram till att parkeringen på Släps-Kullen 1:406 inte behövs. De som har ett befogat intresse i hur Släps-Kullen 1:406 används har alltså inget att erinra mot att ytan ianspråktas för ett mindre antal villor. Kommunstyrelsens förvaltning Daniel Josefson 0300-834268 daniel.josefson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Instruktion till planarbetet Inom Släps-Kullen 1:406 kan byggrätt för två eller som allra högst tre friliggande villor tillskapas. Befintlig marknivå får inte höjas i mer än marginell omfattning. Nya byggnader får omfatta högst en våning och ska ha flack takvinkel och låg nockhöjd. Nya byggnader ska placeras så att havsutsikten från intilliggande bebyggelse inte äventyras. Befintlig vall mot Släps-Kullen 1:280 ska finnas kvar. Daniel Josefson Exploateringsingenjör

Datum 2014-04-29 Diarienummer KS/2014:155 Kullaviks Båtvarv AB Kullaviksvägen 179 429 33 KULLAVIK/ Bekräftelse på inkommen ansökan - Släps-Kullen 1:116 m fl Er skrivelse angående fastigheterna Släps-Kullen 1:116, 1:61 och 1:406 inkom till kommunstyrelsens förvaltning 2014-04-14. Ärendet har diarienummer KS/2014:155 och utsedd handläggare är strateg för fysisk planering Hasse Andersson (tel. 0300-834651, hasse.andersson@kungsbacka.se). Hälsningar, Kristian Egstedt Administratör Kommunstyrelsens kansli Kungsbacka kommun KUB1000, v2.0, 2012-05-23 Kommunstyrelsens förvaltning Kristian Egstedt Direktt 0300-83 43 19 kristian.egstedt@kungsbacka.se Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 47 51 www.kungsbacka.se

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-09-22 Diarienummer KS/2014:155 Förfrågan om planläggning för utökning av Kullaviks båtvarv AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att hemställa hos byggnadsnämnden att utarbeta förslag till ny detaljplan för fastigheten Släps-Kullen 1:116 som möjliggör en utökning av industribyggnaden för Kullaviks båtvarv AB i enlighet med företagets förfrågan 2014-04-14, Kommunstyrelsen beslutar att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att i samråd med Kullaviks båtvarv AB utreda lämplig markanvändning för fastigheten Släps-Kullen 1:406. Sammanfattning Kullaviks båtvarv har i skrivelse, daterad 2014-04-14, framfört önskemål om flera förändringar som innebär utbyggnad av varvets lokaler, ny markanvändning för intilliggande fastighet och utbyggnad av spolplatta mm. Kommunstyrelsens förvaltning har sedan ansökan fört en dialog med företaget om förutsättningarna för att möjliggöra de önskemål som framförs i förfrågan. Delar av förfrågan har därför förändrats eller utgått. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen hemställer hos byggnadsnämnden att upprätta förslag till ny detaljplan för båtvarvet som medger en utbyggnad om 1200 kvm byggnadsyta. Dessutom föreslås att förvaltningen får i uppdrag att i samråd med företaget utreda lämplig markanvändning för fastigheten Släps-Kullen 1:406. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2014-09-22 Karta över båtvarvets verksamhetsområde Kullaviks Båtvarv AB förfrågan 2014-04-14 Hasse Andersson Kommunstyrelsens förvaltning 0300-83 46 51 hasse.andersson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beskrivning av ärendet Kullaviks Båtvarv AB har i skrivelse, daterad 2014-04-14, begärt kommunens besked över flera förändringar som företaget önskar genomföra, se bifogad skiss i förfrågan. Verksamheten är belägen i Kullavik vid småbåtshamnens södra-västra del på båda sidor om Kullaviksvägen. Båtvarvet äger och bedriver verksamhet inom tre fastigheter Släps-Kullen 1:61, Släps-Kullen 1:116 samt Släps-Kullen 1:406. Inom fastigheten 1:61, belägen norr om Kullaviksvägen, vill företaget bygga en spolplatta för hamnens behov samt flytta befintliga mastskjul till ny plats i fastighetens östra del. Inom fastigheten Släps-Kullen 1:116 önskar företaget bygga ut befintlig byggnad så att byggnaden totalt kommer att omfatta 1200 kvm. Kullaviks Båtvarv AB köpte år 2006 fastigheten Släps-Kullen 1:406 av kommunen under förutsättning att fastigheten skulle iordningställas som parkeringsplats. Sedan förvärvet har företaget flera gånger framfört önskemål om annan markanvändning för denna fastighet. Byggnadsnämnden har senast i beslut, daterat 2013-08-13, avslagit en förfrågan om planändring som skulle medge båtförvaring. Nu önskar företaget en ny detaljplan som medger byggnader för kontor/lager. Kommunstyrelsens förvaltning har i beredning av föreliggande förfrågan samrått med förvaltningen för Plan&Bygg. Vi konstaterar att samtliga önskemål, med undantag från spolplattan, kräver en ny detaljplan enligt normalt förfarande. Detta har medfört att spolplattan och flyttning av mastskjulet inte längre ingår i denna förfrågan. Spolplattan har en tillståndsprocess som redan pågår. Företaget har valt att förvaring av master istället ska inrymmas när båtvarvets huvudbyggnad byggs ut. Förslaget att bygga ut befintlig industribyggnad till totalt ca 1200 kvm är inte förenligt med gällande detaljplan. Beredande förvaltningar föreslår därför att kommunstyrelsen fattat beslut om en planprocess som möjliggör båtvarvets önskemål. Sedan båtvarvets köp av kommunens fastighet Släps-Kullen 1:406 har fastighetens markanvändning varit föremål för flera politiska beslut i byggnadsnämnden och även prövning i Kammarrätten. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår mot denna bakgrund att kommunstyrelsen ger ett uppdrag om att utreda förutsättningarna för annan markanvändning inom fastigheten. Hasse Andersson Strateg fysisk planering

Kullaviks Båtvarv ${text} Släps-Kullen 1:61 Släps-Kullen 1:116 Släps-Kullen 1:406 (c) Kungsbacka kommun Skala 1:2000 0 20 40 60m

Kullaviks Båtvarv ${text} Släps-Kullen 1:61 Släps-Kullen 1:116 Släps-Kullen 1:406 (c) Kungsbacka kommun Skala 1:2000 0 20 40 60m