Smittskydd - historia, principer, organisation och lagar Åke Örtqvist, Smittskyddsläkare, 141111 sidan 1
sidan 2
sidan 3
Teorier om epidemiernas orsaker Hippokratiska - från antiken in på 1800-talet Marcus Terentius Varro (ca 100 år f Kr) - osynliga varelser tränger in i kroppen från luften Miasma - ur marken kommande ämnen som påverkade luften Effluvium - utdunstning Contagium - okänt ämne som spreds från person till person sidan 4
Två grundläggande smittbekämpningsprinciper Miasma Sanitation Contagium Karantän - välkänt från pestepidemierna på 1300-talet, karantänssjukhus inrättades dock redan på 1100-talet sidan 5
sidan 6
sidan 7
Redan de gamla grekerna skapade smittbekämpningsrutiner/lagar Hälsovårdsinspektörer - för kontroll av vatten, avlopp renhållning och livsmedelshygien - inrättades i Aten och Pireus på förslag från Platon Rom, ca 450 f Kr, de tolv tavlornas lag som reglerade vatten- och avloppsförhållanden, begravningsväsende, livsmedelshygien och renhållning sidan 8
Historiska smittskyddsåtgärder i Sverige 1440-talet, landslag - angav krav på renhållning utanför fastigheterna samt jordande av lik inom 5 d. 1577, första karantänskungörelsen Början av 1800-talet, allmän smittkoppsvaccination 1857, första epidemistadgan - permanentade sundhetsnämnder i städerna 1858, Sundhetsstyrelsen - central myndighet bestående av lagfaren, tekniskt bildad och läkare 1874, första hälsovårdsstadgan - till stor del för bekämpande av farsoter och smittsamma sjukdomar sidan 9
Historiska smittskyddsåtgärder i Sverige 1904, anmälningsplikt för dödsfall i tbc, 1914 för all tbc 1918, venerologisk lag med krav på smittspårning. Undersökning och beh. kostnadsfritt 1919, lag för övriga smittsamma sjukdomar, ledde bl.a. till byggande av epidemisjukhus och mikrobiologiska laboratorier 1960-talet - smittsamma sjukdomar samlas i en lag, revideras 1989 2004 nuvarande SmL Sverige anslutet till WHO s International Health Regulations (IHR) Lag om skydd mot internationella hot mot människors hälsa (SFS 2006:1570) sidan 10
Organisation av smittskydd i Sverige Socialstyrelsen Tillsynsmyndighet Folkhälsomyndigheten Expertorgan Myndighetsrollen Landstingsledning (Landstingsdir/Hälsooch sjukvårdsdir) Smittskyddsläkare i varje län Operativ myndighet Tjänstemannarollen sidan 11
Smittskydd Stockholm Smittskydd Stockholm Drygt 30 tal medarbetare - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter - adm personal STRAMA-enhet, sedan hösten 2009, 6 personer sidan 12
Smittskyddslagen, SFS 2004:168 1 kap. 1 Samhällets smittskydd skall tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar 6 Den som är verksam inom smittskyddet ska värna både om skyddet för osmittade och om dem som bär på en smittsam sjukdom. De smittade skall få det stöd och den vård som behövs ur smittskyddssynpunkt. sidan 13
Smittskyddsläkarens arbete Regleras direkt av Smittskyddslagen SFS 2004:168 och Smittskyddsförordningen SFS 2004:255 sidan 14
Smittskyddsläkaren Har övergripande ansvaret för smittskyddet, ska planera, organisera och leda smittskyddsarbetet verka för effektivitet, samordning och likformighet följa smittskyddsläget följa upp och vidta behövliga åtgärder vid anmälningar av fall / ärenden, samt vid anhopningar av sjukdomsfall hålla allmänheten informerad ge råd och anvisningar till grupper särskilt utsatta för smittrisk se till att förebyggande åtgärder vidtas stödja övriga aktörer verksamma inom smittskyddet bevaka att de som bär på en smittsam sjukdom får det stöd/vård de behöver vid objektsburen smitta underrätta myndighet / kommun sidan 15
Smittskydd Stockholm Varför så hemligt? Behandling av sekretesskyddade uppgifter gällande t.ex. hiv, hepatiter och tuberkulos. Kraftiga befogenheter. Smittskyddsläkaren kan om så behövs hämta in uppgifter från hälso- och sjukvården, socialtjänsten, försäkringskassan, migrationsverket, polisen, fängelser m.m. Ovanstående uppgifter förs i journaler och ärendehanteringssystem som är unika och därmed kräver hög säkerhet. Klientbesök av personer som inte följt sina förhållningsregler vid allmänfarliga sjukdomar. sidan 16
Miljö- och hälsoskyddsnämnd i kommunen Myndighet i kommun med tillsyn över hanteringen av livsmedel, djurskydd, hälsoskydd, smittskydd och miljöskydd smittskyddslag, livsmedelslag, miljöbalk objektinriktade åtgärder ingripa mot smittkällor i den fysiska miljön sidan 17
Andra viktiga aktörer Statens livsmedelsverk (SLV) - tillsyn enl livsmedelslagen Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) - myndighet under jordbruksdepartementet (som SMI för djursidan) Statens jordbruksverk (SJV) - chefsmyndighet för distriktsveterinärer. Ansvar för livsmedelsberedskap Länsstyrelse/länsveterinär - tillsyn över livsmedels-lag, djurskyddslag, zoonoslag och epizootilag sidan 18
Masar Miljö och hälsoskyddsnämnd i 26 kommuner Laboratorier 40 st ungdomsmottagningar Smittskydd Stockholm SLL HSf REK Vårdhygien Strama Lokalt smittskyddsansvariga ca 80 läkare och 80 sköterskor, ca 190 vårdcentraler Frivilliga organisationer Patienter Infektionsklinik 5 st sex och samlevnadsmottagningar Annan sjukvårdsinträttning Kriminalvård Länsveterinär Socialtjänsten LAFA sidan 19
Smittsamma sjukdomar Smittsamma sjukdomar som kan innebära ett inte ringa hot mot människors hälsa Anmälningspliktiga sjukdomar ca 60 st Allmänfarliga sjukdomar 26 st *** *** Samhällsfarliga sjukdomar: Smittkoppor, SARS och Ebola sidan 20
Principer GÖR OFARLIG! - behandla - informera - ge förh.regler - isolera HINDRA SMITTA! - bryt smittvägar - barriärer - miljö, hygien - myggbekämpning SKYDDA! - immunisera - isolera - informera - ändra beteende sidan 21
Vad arbetar vi huvudsakligen med? Diagnoser t.ex. tarmsmittor, hepatiter, STI/hiv, Tbc, barnsjukdomarna, luftvägsinfektioner, hjärnhinne-/hjärninflammationer Infektioner hos olika befolkningsgrupper - barn/förskolor, ex. pneumokocker - ungdomar, ex. klamydia - missbrukare, ex. hiv, hepatit B och C - asylsökande/anhöriginvandrare, ex. tbc, hepatit B, hiv - MSM, ex. hiv/ dubbelinfektioner sidan 22
Vad arbetar vi huvudsakligen med? Övergripande mikrobiologiska problem - antibiotikaresistenta bakterier, ex MRSA, VRE - vårdrelaterade infektioner Prevention - information; hemsida, kampanjer, möten med vården/allmänheten ex. ebolaarbetet just nu - utbildningar för vård och andra samarbetspartners - vaccinationspolicies och kampanjer Epidemi/pandemiplanering sidan 23
Hur jobbar vi med detta? Prevention Övervakning ex. Sminet Personärenden ex. brott mot förhållningsregler Utbrottsutredning Strategisk planering ex. TBC-vård, minskad blodsmitta hos iv missbrukare genom sprutbyte, hälsosamtal, pandemiplan Nationell och internationell samverkan sidan 24
Några exempel sidan 25
Smittskyddsanmälan SMInet Smittskydd Stockholm Smittskyddsinstitutet Server Databas Behandlande läkare Laboratoriet sidan 26
Utbrott av magsjuka Samarbete med Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen. Provtagning av sjuka. Frågar var/när/hur de ätit. Detta sker numera till största delen med enkätverktyg via internet. Analyserar för att få fram smittkällan, t.ex. ruccola. sidan 27
Fästingar - Varje år tar vi fram en karta över riskområden för TBE - Studie (2013)för att få fram hur stor andel av befolkningen som är vaccinerade sidan 28
Övervakning av olika sjukdomar för att upptäcka utbrott, exempelvis hiv 45 sidan 29
Hiv/STI kan spridas exponentiellt och mycket snabbt! Hiv-positiv patient sidan 30
MRSA smittursprung 2004-13 sidan 31
Andel MRSA av positiva blododlingar med S.aureus, 1999-2014 1000 900 800 700 Antal S.aur bakteriemier MRSA+ % 10 9 8 7 Antal S.aur 600 500 400 300 200 100 6 5 4 3 2 1 Andel MRSA 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 6 mån 0 sidan 32
Trend TBC: ökning 2000-2010, sedan återgång till tidigare nivåer mäter varifrån migrationsströmmarna kommer sidan 33
TBC. 87% smittade utomlands sidan 34
TBC: Huvuddelen relativt unga nyanlända personer med utländsk bakgrund sidan 35
Tuberkulos; Ålder och ursprung 2010 i Stockholms län (n=178) 60 50 Antal anmälda fall 40 30 20 Födda i Sverige Födda utomlands 10 0 0-9 år 10-19 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-69 år 70-79 år 80 år > sidan 36
sidan 37
..smittskyddsläkaren får överta smittspårningsärendet.. Smittspårning/Utbrott TUBERKULOS sidan 38
Län/miljö Index Antal testade Antal smittade Antal sjuka tbc Stockholm norr: Skola Samma klass Samma skolenhet Resten av skolan 13 år Etiopien adoptivbarn 28 120 123 17 (64%) 7 5 1 0 0 Tuberkulintest (PPD) elever, per grupp 17 Latent behandling Aktiv TBC 7 5 1 Samma klass 1 2 3 Samma enhet Resten sidan 39
Epidemiberedskap i SLL Reviderad i mars 2011 sidan 40
Epidemiska hot under 2000-talet Spridning av antraxsporer per brev, 2001 SARS, 2003 Fågelinfluensa A/H5N1, 2005 Influensapandemin A/H1N1 svininfluensan, 2009 Ökande antibiotikaresistens MERS-CoV 2012- Ebola 2014 sidan 41
Pandemier (t.ex. nya influensan) Planerar för och beslutar hur en pandemi hanteras inom vård och samhälle i länet. Samordnar inköp av skyddsutrustning. Handskar, munskydd m.m. Distribution av medicin och vacciner. sidan 42
Antal rapporterade vaccinationer Dos 1 med Pandemrix i Stockholms län 2009 (kumulativ registrering) 1 200 000 1 000 000 Antal rapporterade vaccinationer Antal doser till riskgrupp Antal doser till gravida 961 679 1 036 918 1 051 873 1 058 082 839 970 800 000 720 977 Antal 600 000 611 181 400 000 Uppskattat antal personer med kronisk sjukdom i länet 339 960 469 553 > 80% av gravida i SLL 200 000 166 750 95 788 43 278 0 V 42 V 43 V 44 V 45 V 46 V 47 V 48 V 49 V 50 V 51 V 52 V 53 Vecka sidan 43
Ansvarsområden för lokalt smittskyddsansvariga läkare och sjuksköterskor sidan 44
Regelbok husläkarverksamhet, allmänna villkor Vårdgivaren ska följa och tillämpa lagar och förordningar avseende smittskydd vid utförandet av hälso- och sjukvård som bedrivs enligt avtalet. Vårdgivaren har också att följa nationella och regionala riktlinjer avseende smittskydd, vårdhygien och antibiotikabehandling vid utförande av hälso- och sjukvård enligt avtalet, se, www.vardhygien.nu och www.stramastockholm.se. Vårdgivaren ansvarar för att vårdlokalerna är anpassade och utrustade så att vården kan bedrivas i enlighet med god vård-hygienisk standard sidan 45
Almänna villkor, forts Enligt smittskyddslagen SFS 2004:168 är varje läkare skyldig att ta de prover som behövs för att diagnostisera en misstänkt allmänfarlig eller annan smittspårnings-pliktig sjukdom, att utan dröjsmål anmäla denna sjukdom till smittskyddsläkaren och att genomföra smittspårning. sidan 46
Uppdrag Husläkarverksamhet Närområdesplanens ansvarsfördelning Ansvarsområde 1 Befolkningsinriktat smittskyddsarbete enligt Stockholms läns landstings smittskyddsenhets riktlinjer. Ansvarsområde 3 Ansvara för vaccinationsverksamhet enligt de beslut som tas av Stockholms läns landstings smittskyddsenhet. För de vaccinationer som ingår i vårdvaccination ska Vårdgivaren följa de regler som gäller för Vårdval vaccination. sidan 47
Lokalt smittskyddsansvariga läkare - idag Två lokalt smittskyddsansvariga läkare verkar som smittskyddsläkarens lokala representant inom ett visst område (kommun/stadsdel i Stockholm) fördelar själva arbetet sinsemellan samordnar verksamheten med lokalt smittskyddsansvariga sjuksköterskor vid fall av smittsam sjukdom och vid utbrott bistå SmE på t.ex. förskolor eller arbetsplatser med information, smittspårning, provtagning samt profylax sidan 48
Lokalt smittskyddsansvariga läkare i morgon En läkare, smittskyddsansvarig och stramaansvarig, och en smittskyddssköterska per vårdcentral Vårdcentralen rapporterar till Smittskydd Stockholm / Strama Stockholm vilka personerna är Rapporteras ingen person är verksamhetschefen den som är ansvarig. Om verksamhetschefen inte är läkare blir det den medicinskt ansvarige läkaren som är ansvarig Vårdcentralen får ökad ersättning per antal listade patienter i olika åldersklasser sidan 49
Tack! sidan 50