Till riksdagens talman

Relevanta dokument
Till riksdagens talman

Till riksdagens talman

Till riksdagens talman

Till riksdagens talman

Eduskunnan puhemiehelle

Till riksdagens talman

Fosfater i disk-, tvätt-, och rengöringsmedel

11346/16 ehe/np 1 DG E 1A

Till riksdagens talman

Helsingfors stad Protokoll 19/ (5) Stadsfullmäktige Kj/

Till riksdagens talman

S P Kie P O T P A Kim vill inte spela gitarr ensam i garaget i kväll. Kim ei halua soittaa kitaraa yksin autotallissa tänä iltana

Till riksdagens talman

EVIJÄRVI JAKOBSTAD KRONOBY FÖREDRAGNINGSLISTA / ESITYSLISTA 5 1 LARSMO NYKARLEBY PEDERSÖRE. Old Boy, Stadshuset/Kaupungintalo, Jakobstad/Pietarsaari

ändringar efter

Till riksdagens talman

Eduskunnan puhemiehelle

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C i EG domstolen

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Till riksdagens talman

Tili riksdagens talman

Till riksdagens talman

Till riksdagens talman

VillageWaters. Ett projekt för optimal teknik för enskilda avlopp i länderna runt Östersjön. Linda Parkefelt. Skånelandsmöte 2016, 2 mars

Till riksdagens talman

Till riksdagens talman

Till riksdagens talman

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-33

Till riksdagens talman

5 Stora. försök att minska övergödningen

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

Sveriges internationella överenskommelser

Tila Lommö

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Till riksdagens talman

Till riksdagens talman

Ministermötet i Köpenhamn

CIRKULÄR* SAMLING 1927 N:o 15-17

NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER [ ] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI

- Green Rock AquaStone - sten med fällningskemikalie (Patentsökt)

RP 104/2015 rd. Det föreslås att Finland ska utträda ur organisationen närmast av ekonomiska orsaker.

Till riksdagens talman

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Till riksdagens talman

Till riksdagens talman

Forum Östersjön HELCOM

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 700) 1,

Till riksdagens talman

PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. TILALLA 2. MÄÄRITTÄVÄT SUBSTANTIIVEJA 3. VOIVAT OLLA SUBSTANTIIVIN EDESSÄ TAI ITSENÄISESTI

PALLIATIVA POLIKLINIKEN

OIKEUSTIETEELLINEN TIEDEKUNTA Julkisoikeuden laitos OTK/ON, aineopinnot

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

Till riksdagens talman

Till riksdagens talman

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

PAKKAUSSELOSTE. Cuplaton 100 mg kapseli, pehmeä

VÄYLÄN VIEHELUPA-ALUE. Heikki Jolma Jolmantie 22 FIN Pello

Kommissionens forskning bidrar till att hitta orsakerna till det minskade antalet vilda djur och växter i Östersjön sommaren 2002

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE, JOS ERI

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

Aftonskola Iltakoulu Balans

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Allmänna uppgifter om dig

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

ZOPIKLON MERCK NM 5 mg kalvopäällysteinen tabletti

SV Förenade i mångfalden SV A8-0249/139. Ändringsförslag. Jens Gieseke för PPE-gruppen Jens Rohde med flera

Rädda Östersjön. Sju punkter för förstahjälpen åt Östersjön. augusti

Till riksdagens talman

Rådets möte (jordbruksministrarna) den 11 maj 2017

Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

U 73/2016 rd. elektroniska publikationer)

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Arbetar Greppa Näringen med rätt metoder för att minska övergödning av Sveriges kustvatten och hav?

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav.

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Fjärdkärin asemakaava kalastaja- ja yrittäjäkysely

EU på 10 minuter 2010

Tonttijohdot Tomtledningar - Mitä ne ovat Vad är det - Missä kunnossa ne ovat I vilket skick är de Porvoo/Borgå Matti Ojala/Sujutek Oy

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den om upprättande av en utkastplan i Östersjön

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar

1 (4) Tekninen ja ympäristövirasto. Ympäristölautakunta hyväksynyt: xx.xx.xxxx LIITE 1. Astuu voimaan:

Till riksdagens talman

U 59/1996 vp. Ministeri Ole Norrback

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI

Transkript:

KK 267/2007 vp Christina Gestrin /r SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 267/2007 rd Förbud av fosfat i tvättmedel Till riksdagens talman Den gångna sommaren har igen bevisat för oss hur sårbar Östersjön är. Sommarens undersökningar visar att stora delar av Östersjöns botten är dött. Det beror på övergödningen, som fortgått en längre tid och som inte verkar ta slut. Övergödningen beror på förhöjda halter av kväve och fosfor i havet. Ingen utsläppskälla är ensam ansvarig för övergödningen. Fortsatta åtgärder för att minska utsläppen av näringsämnen till havet från alla utsläppskällor är det enda sättet att bromsa övergödningen. De kraftiga massförekomsterna av blågröna alger beror på att fosforhalten i stora delar av Östersjön är katastrofalt hög. För blågröna alger (cyanobakterier) är fosfor det tillväxtbegränsande ämnet eftersom blågröna alger kan uppta kväve direkt ur luften. En betydande andel av fosfaterna i havet härstammar från tvättmedel. På marknaden finns redan nu fosfatfria tvättmedel, men för att få bukt med övergödningen behövs ett förbud av tvättmedel som innehåller fosfater. Förbud mot fosfathaltiga tvättmedel för enskilt bruk finns redan i EU-länderna Belgien, Tjeckien och Tyskland, och Sverige och Frankrike kommer att införa förbud. Det skulle vara viktigt att införa ett förbud i alla Östersjöländer. En arbetsgrupp som arbetat med övergödningsproblemet och som tillsatts av den parlamentariska Östersjökonferensen (The Baltic Sea Parliamentary Conference) uppmanar regeringarna i respektive Östersjöland att arbeta för att ett förbud mot försäljningen och användningen av tvättmedel som innehåller fosfor införs så fort som möjligt. Förbudet bör uppmuntra industrin att snabbt utveckla alternativ, som inte är skadliga för miljön. Frågan behandlas på BSCP:s konferens i Berlin i slutet av augusti. Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller: Vad tänker regeringen göra för att försnabba övergången till fosfatfria tvättmedel i Finland och inom hela EU? Helsingfors den 27 augusti 2007 Christina Gestrin /sv Version 2.0

Suomennos KK 267/2007 vp Christina Gestrin /r KIRJALLINEN KYSYMYS 267/2007 vp Fosfaatin kieltäminen pesuaineissa Eduskunnan puhemiehelle Mennyt kesä on jälleen todistanut Itämeren haavoittuvuuden. Kesällä tehdyt tutkimukset osoittavat suurten osien Itämeren pohjaa olevan kuollutta. Tämä johtuu rehevöitymisestä, joka on jatkunut jo pidemmän aikaa eikä näytä loppuvan. Rehevöityminen johtuu typen ja fosforin pitoisuuksien kohoamisesta meressä. Mikään päästölähde ei ole yksinään vastuussa rehevöitymisestä. Toimenpiteiden jatkaminen ravintoaineiden päästöjen vähentämiseksi mereen kaikista päästölähteistä on ainoa tapa hidastaa rehevöitymistä. Sinilevien voimakkaat joukkoesiintymät johtuvat siitä, että suurissa osissa Itämerta fosforipitoisuus on katastrofaalisen suuri. Sinileville (cyanobakteereille) fosfori on kasvua rajoittava aine, koska sinilevät voivat ottaa typpeä suoraan ilmasta. Huomattava osa meressä olevista fosfaateistä on pesuaineista peräisin. Markkinoilla on jo nykyään fosfaatittomia pesuaineita, mutta rehevöitymisen saamiseksi kuriin tarvitaan fosfaattia sisältävien pesuaineiden kielto. Yksityiseen käyttöön tarkoitettujen fosfaattipitoisten pesuaineiden kielto on jo voimassa EUmaista Belgiassa, Tsekissä ja Saksassa, ja Ruotsi ja Ranska ovat ottamassa kiellon käyttöön. Olisi tärkeää ottaa kielto käyttöön kaikissa Itämeren maissa. Itämeren parlamentaarikkokonferenssin (The Baltic Sea Parliamentary Conference) asettama rehevöitymistyöryhmä kehottaa Itämeren maiden hallituksia toimintaan fosforia sisältävien pesuaineiden myynti- ja käyttökiellon käyttöön ottamiseksi mahdollisimman pian. Kiellon tulee kannustaa teollisuutta kehittämään nopeasti vaihtoehtoja, jotka eivät vahingoita ympäristöä. Asiaa käsitellään Itämeren parlamentaarikkokonferenssissa Berliinissä elokuun lopulla. Edellä olevan perusteella ja eduskunnan työjärjestyksen 27 :ään viitaten esitän asianomaisen ministerin vastattavaksi seuraavan kysymyksen: Mihin toimenpiteisiin hallitus aikoo ryhtyä nopeuttaakseen siirtymistä fosfaatittomiin pesuaineisiin Suomessa ja koko EU:ssa? Helsingissä 27 päivänä elokuuta 2007 Christina Gestrin /r 2

Ministerin vastaus KK 267/2007 vp Christina Gestrin /r Eduskunnan puhemiehelle Eduskunnan työjärjestyksen 27 :ssä mainitussa tarkoituksessa Te, Herra puhemies, olette toimittanut asianomaisen ministerin vastattavaksi kansanedustaja Christina Gestrinin /r näin kuuluvan kirjallisen kysymyksen KK 267/2007 vp: Mihin toimenpiteisiin hallitus aikoo ryhtyä nopeuttaakseen siirtymistä fosfaatittomiin pesuaineisiin Suomessa ja koko EU:ssa? Vastauksena kysymykseen esitän seuraavaa: Hallitus pitää Itämeren rehevöitymisen torjuntaa ensisijaisen tärkeänä. Hallitusohjelmassa todetaan, että toimia asutuksesta, teollisuudesta, maataloudesta ja haja-asutuksesta tulevan ravinnekuormituksen vähentämiseksi jatketaan kansallisen Itämeren suojeluohjelman puitteissa ja vuoteen 2015 asetettujen vesiensuojelun suuntaviivojen mukaisesti. Fosforilla on sinileväkukintoja voimistava vaikutus. Koska sinileväkukinnat usein sisältävät levämyrkkyjä ja haittaavat rantojen ja vesien virkistyskäyttöä, fosforikuormituksen vähentämiseen on kiinnitettävä erityistä huomiota. Pyykinpesuaineissa fosfaatit tehostavat pesuaineen puhdistusominaisuuksia ja toimivat mm. veden pehmentäjänä. Fosfaatit on mahdollista korvata muilla aineilla, kuten esimerkiksi zeoliitilla. Zeoliitin käytöstä on kuitenkin vähemmän kokemusta kuin fosfaattien. On viitteitä siitä, että zeoliitit eivät olisi pesuteholtaan fosfaattien veroisia, lisäksi ne saattavat lyhentää pesukoneiden käyttöikää. Fosfaatittomien pesuaineiden käytöllä olisi kuitenkin myönteisiä vedenlaatuvaikutuksia erityisesti tehokkaan jäteveden puhdistuksen ulottumattomissa olevilla alueilla, joilla fosfaattia sisältävien pesuaineiden käyttö on yleistä ja rehevöityminen aiheuttaa ongelmia. Itämeren piirissä fosfaatittomiin pesuaineisiin siirtymisestä olisi Euroopan komission kertomuksen perusteella hyötyä ennen muuta Puolassa, Latviassa, Liettuassa ja Virossa. Sama koskee myös Venäjää. Itämeren suojelukomission HELCOMin teettämän selvityksen mukaan Itämeren maissa toteutettavalla kotitalouskäyttöisten pyykinpesuaineiden fosfaatittomuudella saavutettaisiin fosforikuormituksen vähennystavoitteista noin 25 % ja toimenpiteen kustannustehokkuus olisi melko hyvä. Toimenpiteen etuna on myös sen nopea vaikutus kuormitukseen. Suomessa pyykinpesuaineiden fosfaattikielto on toteutettu vapaaehtoisuuden pohjalta jo 1990- luvun alussa. Kuluttajien siirtyminen fosfaatittomiin pesuaineisiin tapahtui tuolloin nopeasti. Muutos näkyi lyhyessä ajassa myös jäteveden puhdistamoille tulevassa fosforikuormassa, joka laski arvioiden mukaan parikymmentä prosenttia. Fosfaatittomien pesuaineiden markkinaosuuden on arvioitu olleen 90 % Suomessa vuonna 2006. Ruotsi aikoo kieltää pesuaineiden fosfaatit kansallisesti vuoden 2008 alussa. Saksassa vastaava kansallinen kielto on toteutettu jo aiemmin. Myös Euroopan komission pesuainetyöryhmässä on keskusteltu siirtymisestä fosfaatittomiin pesuaineisiin. EY:n pesuaineasetuksessa komissio on velvoitettu arvioimaan fosfaattien käyttöä pesuaineissa ja tarvittaessa tekemään lainsäädäntöehdotuksen fosfaattien rajoittamiseksi pesuaineissa. Tätä varten komissio on teettänyt selvitykset eräiden korvaavien veden pehmentäjinä käytettävien aineiden käytöstä, ominaisuuksista ja terveys- ja ympäristövaikutuksista sekä fosfaattia sisältävien pesuaineiden fosfaa- 3

KK 267/2007 vp Christina Gestrin /r Ministerin vastaus tittomilla korvaamisen vaikutuksista vesistöjen rehevöitymiseen. Työryhmä tekee päätöksensä jatkotoimista tieteelliseltä komitealta selvityksistä pyydetyn lausunnon valmistumisen jälkeen. HELCOM valmistelee Itämeren suojelun toimintaohjelmaa (Baltic Sea Action Plan). Ruotsi on ehdottanut toimintaohjelmaan suositusta kotitalouskäytössä olevien pyykinpesuaineiden fosfaattien kiellosta ja korvaamisesta muilla aineilla. Suomi on ottanut myönteisen kannan Ruotsin aloitteeseen korostaen kuitenkin tarvetta korvaavia aineita koskeville lisäselvityksille. HELCO- Min piirissä toteutettuna suositus koskisi Itämeren EU-maiden lisäksi Venäjää. Hallitus katsoo, että vaikka kotitalouskäytössä olevien pesuaineiden fosfaatittomuus on Suomessa pitkälti jo toteutettu vapaaehtoiselta pohjalta, pesuaineiden fosfaattikiellolla olisi myönteisiä vaikutuksia, mikäli se toteutettaisiin kaikissa Itämeren rantavaltioissa. Siten Suomi tukee Ruotsin HELCOMissa tekemää suositusehdotusta ja pyrkii EU:ssa siihen, että pesuaineiden fosfaateista veden laadulle aiheutuvat haitat otettaisiin riittävästi huomioon lainsäädännössä. Helsingissä 9 päivänä lokakuuta 2007 Ympäristöministeri Kimmo Tiilikainen 4

Ministerns svar KK 267/2007 vp Christina Gestrin /r Till riksdagens talman I det syfte som anges i 27 i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 267/2007 rd undertecknat av riksdagsledamot Christina Gestrin /sv: Vad tänker regeringen göra för att försnabba övergången till fosfatfria tvättmedel i Finland och inom hela EU? Som svar på spörsmålet anför jag följande: Regeringen anser att bekämpningen av Östersjöns övergödning är en fråga av största betydelse. I regeringsprogrammet konstateras, att de åtgärder som vidtagits för att minska näringsbelastningen från bosättningen, industrin, jordbruket och glesbygden fortsätter inom ramen för det nationella skyddsprogrammet för Östersjön och enligt de riktlinjer för vattenskyddet som gäller fram till år 2015. Fosfor har en ökande inverkan på de blågröna algernas blomning. Eftersom de blågröna algernas blomning ofta innehåller alggift som försvårar användningen av stränder och vattendrag för rekreation bör särskild uppmärksamhet fästas vid att minska forsforbelastningen. Fosfaternas uppgift i tvättmedlen att effektivera tvättmedlets rengöringsegenskaper och att bl.a. fungera som avhärdningsmedel. Fosfaterna kan ersättas med andra kemikalier, till exempel zeoliter. Man har emellertid mindre erfarenhet av användning av zeoliter än av fosfater. Det finns tecken som tyder på att zeoliter i fråga om sin tvätteffekt inte är helt jämförbara med fosfater, dessutom kan de förkorta tvättmaskinernas livslängd. Användning av fosfatfria tvättmedel skulle ändå ha en positiv inverkan på vattenkvaliteten, särskilt i områden som saknar effektiv avloppsvattenrening, och där fosfathaltiga tvättmedel används allmänt och man har problem med övergödning av vattendrag. I Östersjöområdet skulle situationen gagnas om framför allt Polen, Lettland, Litauen och Estland gick över till fosfatfria tvättmedel, visar en berättelse av kommissionen. Detsamma gäller Ryssland. Enligt en utredning som gjorts på uppdrag av kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö HELCOM skulle man genom att gå över fosfatfria tvättmedel i hushållen i Östersjöländerna åstadkomma en minskning av fosforbelastningen motsvarande ca 25 % av den målsatta minskningen, och åtgärden skulle också vara förhållandevis kostnadseffektiv. En av åtgärdens fördelar är också dess snabba effekt på belastningen. I Finland har redan sedan början av 1990-talet tillämpats ett frivilligt förbud mot fosfathaltiga tvättmedel. Det skedde då en snabb övergång till fosfatfria tvättmedel bland konsumenterna. Övergången syntes snabbt också i fosforbelastningen på avloppsreningsverken, där belastningen uppskattas ha minskat med ett par tiotal procent. År 2006 var de fosfatfria tvättmedlens marknadsandel uppskattningsvis 90 %. Sverige har för avsikt att införa ett nationellt förbud mot fosfater i tvättmedel i början av år 2008. I Tyskland har ett motsvarande nationellt förbud införts redan tidigare. Också inom kommissionens arbetsgrupp för tvättmedel har en övergång till fosfatfria tvättmedel diskuterats. Enligt EU:s tvättmedelsförordning är kommissionen skyldig att utvärdera användningen av fosfater i tvättmedel och vid behov lägga fram ett förslag till lagändring i syfte att begränsa användningen av fosfater i tvättmedel. I det syftet har kommissionen låtit göra utredningar om an- 5

KK 267/2007 vp Christina Gestrin /r Ministerns svar vändningen av vissa ersättande avhärdningsmedel, om deras egenskaper och hälso- och miljöeffekter, och om hur övergödningen av vattendrag påverkas då fosfathaltiga tvättmedel ersätts med fosfatfria tvättmedel. Arbetsgruppen beslutar om fortsatta åtgärder efter att det utlåtande om utredningarna som begärts av den vetenskapliga kommittén är klart. HELCOM arbetar på en aktionsplan för att skydda Östersjön (Baltic Sea Action Plan). Sverige har föreslagit att aktionsplanen ska innehålla en rekommendation om att förbjuda fosfater i tvättmedel för hushållsbruk och man vill ersätta fosfaterna med andra ämnen. Finland har tagit en positiv ståndpunkt till Sveriges initiativ men betonar samtidigt vikten av att företa ytterligare utredningar om de ersättande ämnena. Om rekommendationen förverkligas inom HELCOM skulle den förutom EU-länderna kring Östersjön också gälla Ryssland. Trots att användning av fosfatfria tvättmedel redan i stor utsträckning har genomförts på frivillig väg i Finland anser regeringen att ett förbud mot fosfater i tvättmedel skulle ha positiva verkningar ifall förbudet genomfördes i alla länder vid Östersjökusten. Sålunda stöder Finland Sveriges rekommendationsförslag i HELCOM och arbetar i EU för att de skadeverkningar som tvättmedlens fosfater har på vattenkvaliteten ska beaktas tillräckligt i lagstiftningen. Helsingfors den 9 oktober 2007 Miljöminister Kimmo Tiilikainen 6