Rengöring. Hur rent är rent efter slutrengöring av en vårdplats?

Rengöring Hur rent är rent efter slutrengöring av en vårdplats? Kurs: Examensarbete 15 YH-p Utbildning: Yrkeshögskoleutbildning Instrument och steriltekniker Göteborg stad utbildning Författare: Malin Gabrielsson Handledare: Lena Asphede Datum: 2013-10-10

Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete 15 YH-poäng Utbildning: Yrkeshögskoleutbildning Instrument och Steriltekniker 250 YH-poäng, vid Göteborg stad utbildning. Titel: Rengöring Hur rent är rent efter slutrengöring av en vårdplats? Författare: Handledare: Malin Gabrielsson Lena Asphede Teknisk handledare: Frank Axelsson, produktspecialist ATP-mätare, Food Diagnostics AB Datum: 2013-10-10 Antal sidor: 15 Undersökningen handlar om rengöring och om hur vi kan veta och säkerställa att rent är rent. I lagen finns det särskilda krav på att vårdgivaren skall bedriva vården på ett sådant sätt att man kan säkerställa kvaliteten och en god hygienisk standard. Man skall systematiskt kunna följa upp och utvärdera mätningar. Att ständigt arbeta med förbättring och utveckling av verksamheten samt att dokumentera detta, är viktiga led i ett kvalitetsarbete För att hålla en god hygienisk miljö krävs rengöring. Vid rengöring skall man lösgöra, fånga upp och transportera bort smuts och föroreningar. För att kontrollera renhet görs idag främst visuella kontroller Ett snabbt sätt att mäta smuts/organiska föroreningar är med en ATPmätare. Det är en biokemisk metod med vilken man får resultaten inom 15 sekunder. ATP-mätningarna har gjorts vid en ortopedisk vårdavdelning på patientnära ytor där direkt eller indirekt risk för kontaktsmitta kan föreligga. Resultatet visar att trots att det ser rent ut, är det inte alltid det överensstämmer med hygienkraven. 31 % av ytorna var inte godkända efter rengöringen, enligt hygienstandarden DS 2451-10. Vid kvalitetssäkring av rengöring finns det olika aspekter att ta hänsyn till. Så som rengöringsteknik (metod, kemikalier och redskap), vilka ytor rengörs, vilka rutiner skall man ha, med vilken frekvens skall rengöringen ske. Men framför allt att man skall kunna följa upp, kontrollera och validera rengöringen. ATP- metoden kompletterar visuella kontroller och möjliggör ett systematiskt kvalitetsarbete baserat på objektiva mätningar. Malin Gabrielsson mim@gabrielsson.st

Innehållsförteckning INLEDNING... 1 BAKGRUND... 2 SYFTE... 5 METOD... 5 RESULTAT... 6 DISKUSSION... 11 KÄLLFÖRTECKNING... 15 Malin Gabrielsson mim@gabrielsson.st

Inledning Området jag har valt att undersöka är rengöring. I Yrkeshögskolans utbildning till Instrument och Steriltekniker (250 Yhp), har jag läst om patienter som drabbats av vårdrelaterade infektioner. Om det brister i rengöringskvaliteten inom vården kan det orsaka mycket lidande för patienter. Men det kan också vara en oerhörd stor kostnad för vårdgivaren då det ofta förlänger vårdtiden avsevärt. Alla som arbetar inom hälso- och sjukvård har ett ansvar att arbeta för att trygga och säkra vården för patienterna. Inom den sterila verksamheten görs mycket tester för att säkerställa att instrumenten är rengjorda och steriliserade på rätt sätt. Detta har fått mig att fundera på hur det är i andra delar av vårdkedjan? Patientnära tillhörigheter såsom säng och sängbord rengörs, men hur kan man veta att rent är rent? 1

Bakgrund I Socialstyrelsens författningssamling framgår det att utöver kraven och målen för en verksamhet inom hälso- och sjukvård skall vårdgivaren också på ett systematiskt sätt följa upp och utvärdera verksamheten. Vårdgivaren skall lägga upp arbetet så att man kan göra uppföljningar där man kan utvärdera mätningar och förbättringar som gjorts. Grundläggande för detta är egenkontroller och riskanalyser med dess dokumentation (SOSFS 2011:9) Det finns också lagkrav på att sjukvårdens kvalitet skall säkras och att man kontinuerligt skall arbeta med utveckling. Den skall skötas på ett sådant sätt så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär bland annat att den skall vara av god kvalitet och ha god hygienisk standard(hälso- och sjukvårdslag 1982:763) Rengöring är en rutinmässig verksamhet med syftet att göra rent samt hålla en god hygienisk miljö. Målet är att hålla inrede, utrustning och lokaler rena, såväl för patienter som för personal (Ericson& Ericson, 2009) Vid rengöring tas smuts och damm bort och antalet mikroorganismer i miljön minskas. På så sätt kan rengöring vara ett led i att förebygga smittspridning och leda till färre infektioner. Det är vårdgivaren som ansvarar för att en städpolicy sätts upp och finns att tillgå. I policyn skall det vara tydligt vilken kvalitet som rengöringen skall upprätthålla. Kvalitetskraven skall relatera till lokalernas hygienklassificering. En rengöringsbeskrivning skall upprättas där det framgår var, hur ofta och när det skall rengöras, liksom vad som skall rengöras och av vem(vårdhandboken) 2

SIV (2012) städning i vårdlokaler är en rapport från svensk förening för vårdhygien. Rapporten innehåller vårdhygieniska råd, riktlinjer och rekommendationer för hur rengöring skall utföras. Samt för hur man kan bedöma städkvalitet. Till hjälp för att hitta rätt nivåer för hygienklasserna har de utgått bland annat från Nordisk städstandard SS 627801:12 och Dansk standard DS 2451 10:11. I rapporten har man gjort indelningen av hygien klassificeringen i 4 nivåer, baserat på lokalernas användningsområde. Ett patientrum tillhör hygienklass 2. I denna hygienklass får det inte förekomma något biologiskt material, damm eller skräp, inte heller lös smuts eller fläckar. Ett biologiskt material är ett ämne eller substans som kommer från en människa som ex hudflagor, blod, sekret mm. Det finns olika risknivåer med koppling till hygienklassen och dess kritiska punkter för rengöring (Bilaga 1). Med kritiska punkter här, menar man de ytor i den patientnära miljön som är mest använda och därför blir fort smutsiga eller förorenade. Som till exempel sängbord, sängkanter mm. Rengöringen skall anpassas till lokalerna. Då det gäller slutstädning, vilket man gör då en patient t.ex. skrivs ut eller byter vårdplats skall det beroende på avdelning påvisas vad som skall ingå. Det skall finnas en checklista på vad som ingår för att veta att det utförs korrekt och i rätt kvalitet. De städmetoder som beskrivs i SIV är fuktig, torr, våt, maskinstädning och ångtvätt. En städmetod ska kunna lösgöra, fånga upp och transportera bort föroreningar (SIV, 2012, s.38) Det skall finnas tydliga fördelningar för arbetet så att alla kan följa riktlinjer och instruktioner. Personal som rengör behöver kunskap kring detta, oavsett om det gäller vård- eller rengöringspersonal. Det gäller både rengöringsteknik och vårdhygiens rutiner. Rengöringspersonal skall ha dokumenterad kunskap som ex hygienutbildning, utbildning inom Nordisk städstandard. För att kunna granska städningen skall det ske en regelbunden utvärdering/kontroll av föremål och kritiska punkter. Denna skall göras i direkt anslutning till rengöringen. I gemensam överenskommelse med rengöringspersonal (SIV 2012). 3

Det första som görs i en granskning är den visuella granskningen. Var i man menar att det skall vara för ögat synligt rent. Ytor som inte blir godkända skall städas på nytt. I nordisk standard framgår att den visuella granskningen inte är tillräcklig för städning av vårdlokaler på grund av att en yta som trots att den ser ren ut ändå kan innehålla både biologiskt material och smittämnen. Nästa steg kan då vara ATP mätning och odling. Mikrobiologiska kontroller (odling) utförs vanligen med så kallade tryckplattor som detekterar mängd och art av odlingsbara mikroorganismer. Provsvar tar minst 2 dygn. ATP är en biokemisk mätmetod som är väl känd och använd inom livsmedelstillverkning. ATP står för adenosintrifosfat, vilket är ett ämne som bildas i allt organiskt material som ex i biologiskt material från människor. Själva mätningen sker genom bioluminiscens, samma reaktion förekommer hos eldflugor. ATP aktiverar luciferas (enzymet från eldflugor) som sedan reagerar i en kemisk reaktion till synligt ljus. Detta sker genom att man tar en testpinne och stryker över mätområdet, sedan sätts mätstickan ned i provrör där lösningen av luciferas frigörs och blandas upp med ATP:n från mätstickan. Frisättningen av ljuset mäts sedan i en luminometer och anges i RLU (relative light unit). Eftersom metoden är ny inom rengöring i vården behöver den granskas, enligt SIV(SIV 2012). I Journal of Hospital Infection, volym 78 (2011) kan man läsa om ATP mätning som gjorts på en kirurgklinik. Där hade olika personalgrupper, så som läkare, sköterskor, övrig klinikpersonal samt städpersonal olika ansvarsområden för rengöring. Det visade sig att 84 % av mätningarna översteg mätvärdet 100 RLU och var alltså inte godkända, enligt undersökningen. Man kom fram till att mätningarna som fick bäst resultat var de där städpersonal med utbildning hade rengjort. I artikeln föreslår man rengöringsövningar, samt undersökningar/kontroller och utbildningar för den personal som har särskilt rengöringsansvar. 4

Syfte Mitt syfte är att redogöra för hur rent det är, efter en slutrengöring vid en patients hemgång. Mätningarna utförs på valda patientnära ytor/kritiska punkter på en vårdplats. Mätningarna utförs före och efter slutrengöring av vårdplatsen. Metod Jag har valt litteraturstudier och att göra smuts och rengörings mätning. Mätningen görs med en ATP-mätare, vilken jag har fått låna av Food Diagnostics AB. Det rekommenderas certifiering av mätmetoden, vilket jag har erhållit hos företaget. Mätningarna utfördes enligt leverantörens instruktioner och mätutrustningen var kalibrerad. ATP-mätaren är en Hygiena SystemSURE Plus, med Ultrasnap mätsticka, med vilken 1 femtomol=1 RLU (Silliker, Inc., Food Science Center Report, 2010, s.23) Jag utgår från den Danska standardens värden för vald hygienklass, när jag jämför vad som skall räknas som rent. I undersökningen ingår: datum och tid för mätningarna typ av avdelning där mätningarna har gjorts av vilken profession vilka rengöringsmaterial som använts anmärkningar på föremål/ inventarier vid vårdplatsmätningarna mätresultaten, före/efter rengöring är det visuellt rent efter rengöring 5

Resultat Mätningarna har gjorts på en ortopedisk vårdavdelning för planerad och akut ortopedi, på ett sjukhus i Västsverige. Rengöringen har utförts av vårdpersonal med hygienutbildning på 3 timmar, där rengöring ingår. Till rengöringen används kombinations medel, ytdesinfektion 70+ (DAX) med rengörande verkan samt engångsdukar av papper. Gränsvärden för ATP enligt DS 2451-10 SV 0-50 RLU = godkänt 51-100 RLU = kräver observation >100 = RLU kräver åtgärd Vårdplats 1-4 Tid för mätning Datum Tid före/efter 1. 17/9 2013 13:30+15:30 2. 17/9 2013 14:30+15:50 3. 17/9 2013 15:05+16:10 4. 18/9 2013 14:00+14:45 Sammanställning av kontrollpunkter (se bilaga 2) A 1= säng,nedre gavel A2= säng, handtag, höj/sänk D1= lyfthävert, handtag A3= säng, övre gavel D2= lyfthävert, handtag B1= bord, uppfällbar kortsida, över/under E1= telefon/lur B2= bord, uppfällbar långsida, över/under E2= telefon/knappar B3= bord, fast del, kant, över/under F1= lampa knapp/handtag C1= handtag+vänster garderob F2= lampa skärm, framsida C2= handtag+höger garderob G= radio, knappar 6

Tabell 1: Sammanställning av resultat från ATP-mätningar vid de olika vårdplatserna, tagna före och efter rengöringen. vårdplats 1 vårdplats 2 Rlu/före Rlu/efter Rlu/före Rlu/efter A1 12 28 57 113 A2 38 10 6 6 A3 137 21 72 12 B1 370 299 305 156 B2 87 37 153 6 B3 26 34 407 178 C1 249 42 185 6 C2 26 22 43 17 D1 4 15 393 78 D2 56 7 1053 215 E1 * * 49 210 E2 * * 335 104 F1 225 24 652 79 F2 46 28 148 52 G 132 34 460 261 vårdplats 3 vårdplats 4 Rlu/före Rlu/efter Rlu/före Rlu/efter A1 136 125 74 26 A2 200 96 42 24 A3 86 65 36 14 B1 179 16 358 175 B2 290 29 2310 657 B3 1219 457 153 94 C1 49 30 48 21 C2 65 43 23 8 D1 474 338 899 62 D2 351 471 710 39 E1 176 120 332 144 E2 210 64 85 67 F1 386 42 380 104 F2 76 36 445 83 G 290 120 23 16 I tabell 1 kan man tydligt se att de mätpunkter med högst andel RLU är B- bord, D-lyfthävert, E- telefon, F-lampa och G-radio. På vårdplats 2 kan man se att A1 och E1 som inte är godkända har RLU värdet höjts efter rengöringen. De högst uppmätta värdena fanns på bord och lyfthävert, där 2310 RLU toppar tabellen. Det är samma mätpunkt som även visar högst värde efter rengöring, vilket är 657 RLU. 7

Kommentarer till mätningen: Vårdplats 1: Efter rengöring såg det visuellt rent ut. Stjärnan * på E1 och E2 betyder att på denna vårdplats hade patienten inte någon telefon. Vårdplats 2: Visuellt rent efter rengöring. Handtag/lyfthävert med mätpunkter D 1-2 var lite trasig. På bordet med mätpunkterna B1-3 var ytan något nött. Vårdplats 3: På denna vårdplats fanns det inga nötta ytor alls och det var visuellt rent efter rengöring. Vårdplats 4: En smutsfläck 1x1 cm på undersidan av bordet, där mätpunkten för B 2 fanns vid den uppfällbara långsidan. I övrigt var det visuellt rent. Annat att anmärka på är att lyfthävert/handtag var smågropigt. Sängarna på sjukhuset är inte bundna till en avdelning utan kan flyttas med en patient från en avdelning till en annan. På alla vårdplatserna var garderoberna nötta i träkanten av dörren. Vid rengöring använde personal handskar och förkläden. 8

Tabell 2: Sammanställning av resultat före och efter rengöring enligt dansk hygienstandard DS 2451-10 (0-50 RLU= godkänt, 51-100RLU= kräver observation, >100 = RLU kräver åtgärd) Före rengöring Observation 15% Godkänd 26% Åtgärd 59% Efter rengöring Godkänd 52% Observation 17% Åtgärd 31% Sammanställningen i tabell 2 visar att enligt DS 2451-10 SV kräver 31 % av ytorna åtgärd och är alltså inte godkända, 17 % kräver observation (dvs. godkända med anmärkning)och 52 % är godkända. I det som är för ögat synligt rent döljer sig smuts i 31 % av mätpunkterna och kan alltså inte räknas som rent. På en vårdplats av 4 var alla mätpunkter inom RLU gränsen för godkänt (rent) utom en, vilken krävde åtgärd. 9

Tabell 3: Sammanställning av mätpunkter i RLU efter rengöring. 0 50 100 150 200 250 A 1 A2 A 3 B1 B2 B3 C1 C2 D1 vårdplats 1 vårdplats 2 vårdplats 3 vårdplats 4 D2 E1 E2 F1 F2 G I tabell 3 på vårdplats 1 med blå färg finns en mätpunkt med åtgärd och ingen alls för observation. På vårdplats 2 med röd färgmarkering kan man se att det finns 7 st. mätpunkter som kräver åtgärd efter rengöring. Däremot har vårdplatsen bara 3 mätpunkter som kräver observation. Sedan är det vårdplats 3 med grön färgmarkering och 6 mätpunkter som kräver åtgärd, samt 3 med observation. Vårdplats 4, med lila färg har 4 punkter som kräver åtgärd och 4 med observation. 10

Diskussion Undersökningen har varit väldigt lärorik och stimulerande. ATP mätning är en mätmetod som används frekvent inom livsmedelsbranschen i Sverige, så väl inom tillverkning av olika produkter som kommer ut i affärerna som inom restauranger då kommunens livsmedelsinspektörer kommer på kontroll. Anticimex använder sig också av metoden för sitt hygienarbete. Det är alltså en vedertagen metod. Däremot används den inte lika mycket, knappt alls inom vårdsektorn i Sverige. Vissa sjukhus som ex privatsjukhuset St. Görans i Stockholm använder sig av metoden i sitt kvalitetsarbete och i England är det en relativt vanlig metod på många sjukhus. I undersökningen utgick jag från den Danska standarden för referensvärden till mätningen eftersom Sverige inte har några riktvärden än. Ett Svenskt standardiseringsarbete för vårdhygien och rengöring håller dock på att starta. Det som är viktigt att poängtera är att med denna mätmetod är det smutsen som mäts, det är ingen metod som kan kontrollera eller avgöra en direkt smittorisk. Däremot kan man genom ATP-metoden kontrollera sin rengöring, förebygga och minska risken för smittspridning. I bild 1 ser man att de patientytor som jag utgått ifrån för att ta fram mätpunkter är de patientnära ytor som utgör hög risk för smittöverföring till mottaglig patient. Vid rengöring är det flera olika aspekter man bör fundera över, så som vilken rengöringsteknik (rengöringsmetod, kemikalier och redskap) man skall använda, vilka ytor skall rengöras, vilka rutiner skall följas, hur ofta/frekvent skall det rengöras. Sedan måste man också kunna följa upp, kontrollera och validera rengöringen. Enligt lagen skall man inom vården arbeta med att ständigt kvalitetssäkra arbetet, göra uppföljningar, kontroller och arbeta utvecklande och med ständiga förbättringar. Min slutsats om ATP metoden är att det är en mycket bra metod att använda sig av i det kvalitetsledningsarbetet. Metoden som kan hjälpa till att identifiera oacceptabla nivåer av smuts är enkel att använda och skulle fungera bra för systematisk kontroll. Den är tydlig och snabb och man får mätbara resultat. Det är också ett bra verktyg för att validera de metoder, kemikalier och redskap man använder. Mätningen kan även användas i utbildnings syfte, det blir väldigt tydligt när man kan se orsak och verkan direkt. Den ger en klar bild på vad som fungerar/inte fungerar vid rengöring. 11

Slutsatsen jag har kommit fram till i min undersökning där frågan lyder; hur rent är rent vid slutrengöring av en vårdplats? Är att det inte alltid är så rent som vi tror. Trots att det är visuellt rent visar mätningen att det finns biologiskt smuts kvar på ytan. Alltså räcker inte den visuella metoden för att kvalitetssäkra rengöringen. Utan man måste som det står i SIV komplettera med ATP- mätning eller odlingsplattor. I våras fick jag möjlighet att gå certifieringskurs för ATP-mätning. Eftersom jag gillar utveckling och förbättring tänkte jag att det skulle vara intressant att göra mätningar i mitt examensarbete. Då jag fick möjlighet att låna mätutrustning kom jag igång ganska snabbt med arbetet. Därefter tog jag kontakt med en hygiensköterska som var väldigt positiv till undersökningen och hjälpte mig med ytterligare kontakt för mätning på avdelning. Men först fick jag skriva en projektbeskrivning som skulle godkännas. Och senare fick jag även skriva på avtal om tystnadsplikt. Egentligen hade jag tänkt fotografera lite under mätningen men det skulle också innebära extra avtal och därför har jag fått bilden till bilaga 2 av en annan hjälpsam hygiensköterska. Jag har blivit mycket väl mött, av både avdelningschef och vårdpersonal, då jag kommit för att utföra mätningarna. Detta trots tidsbrist, stor beläggning och omflyttningar mm. Mätningarna tog 2 dagar att utföra på plats. Vårdavdelningen hade uppdelat det patientnära arbetet i 2-3 grupper om personal. Vilket gjorde att det var lite svårt att hinna med och kommunicera med all personal om när patienterna var på väg hem eller när de var klara med slutrengöringen. Jag ville ju helst inte störa personalens arbete, vilket jag nog ändå gjorde till viss del då de inte kunde gå in och påbörja rengöringen innan jag var klar med första mätningen. Att organisera en mätning är alltså inte lätt, det är mycket att väga in och ta hänsyn till. Så som patienter, behandling, besökare och personal. Om mätningarna kommer att börja användas inom vården tycker jag att det är viktigt att det i första hand används som validering och verifiering av utrustning så att man först och främst vet vad för slags metod och rengöringsmedel samt vilka redskap som fungerar. Sedan tror jag att det är bäst att det används av personalen som rengör. Oavsett om det är vårdpersonal eller rengöringspersonal. Därför att då ser de själva resultatet direkt. Det skulle kunna vara en del av egenkontrollen. 12

Däremot tycker jag personligen att vårdpersonalen skall kunna ägna sig åt patienterna och att man organiserar så att rengöringspersonalen utför all rengöring. Det handlar främst om att ta tillvara på den kunskap som finns inom var och ens profession. Detta är också tydligt i rapporten från Journal of Hospital Infektion, volym 78.(2011). Där man kom fram till bäst resultat då det var rengöringspersonal med utbildning som rengjort. I undersökningen visade mätningen att vårdplats 1 bara hade en mätpunkt som inte klarade gränsen för rent enligt den Danska standarden. Det jag funderar vidare på är om personal som rengjorde där bearbetade ytan mer mekanisk, bytte torkduk mer frekvent mellan tagställen. Eller om patienten helt enkelt varit inlagd en kort tid och då inte hunnit återsmutsa ytorna så mycket. De mest nedsmutsade ytorna var bord, telefon, radio, lyfthävert och lampa. Det som dessa har gemensamt är att de alla nås och används av sängliggande patienter. Det är alltså ytor som är lätt tillgängliga för nedsmutsning. Det är också samma ytor som har högst värden även efter rengöring. De är tillverkade av olika material så som hårdplast (lampa, telefon, radio), trä/faner (bord) samt någon slags mjukare gummi liknande plast (lyfthäverten). På grund av detta kan det krävas olika rengöringsmetoder. Frågan är om det skulle räcka med att byta torkduk oftare eller att man helt byter fabrikat. Det skulle även kunna vara att metoden borde bytas ut mot rengöring med rengöringsmedel och bort transportering av smutsen och att använda ytdesinfektionsmedel då rengöringen är gjord. På de flesta mätningar var det ett tydligt förbättrat resultatvärde efter rengöringen, vilket jag förväntade mig. Även om inte alla resultat var godkända. Men mätningen visade också att det var 2 mätningar på vårdplats 2 som hade högre RLU efter rengöringen och som är intressant att fundera över. A1, vilket man kan se på bilaga 2 är den mätpunkt på sängen vid nedre gaveln. Den visade 57 RLU före och 113 RLU efter rengöring. Den andra mätpunkten var telefonluren E1, vilken hade 49 RLU före och 210 RLU efter rengöring. Vad gäller telefonen tror jag att man kan dra slutsatsen att det är samma rengöringsduk som använts till hela telefonen, dvs. även på mätpunkt E2, vilket är knapparna och de hade en RLU på 335 före rengöring. Där kan man säga att man istället för att rengöra har man spridit ut smutsen på hela telefonens yta. Det är helt enkelt så att man lösgör smutsen men transporterar inte bort den utan den flyttas istället med. Samma sak tror jag gäller för A1, men det är inte lika tydligt. 13

Man byter oftast inte rengöringsduk då man utför ytdesinfektion på samma rengöringsobjekt/yta. T.ex. när bordet rengörs torkar man av alla åtkomliga ytor på hela bordet, samt den uppfällbara delen innan man byter rengöringsduk. Sedan tror jag att man med mätningar kan se var de värsta smuts ställen finns som exempel är det lätt att glömma att ta på kanten på undersidan av borden. Där tror jag många patienter tar tag i bordskanten och drar bordet till sig. Slutsatsen av resultatet blir att det som är genomgående i mätningarna är att det tydligt visar att smutsen är svår att transportera bort. Det verkar som att man kan lösgöra den men inte transportera bort allt som krävs för att det skall bli godkänt. Frågan är hur man arbetar vidare med denna kunskap. Det skulle verkligen vara intressant att följa upp detta med ytterligare mätningar. På sjukhuset där mätningarna är gjorda är sängarna inte avdelningsbundna och man kan tänka sig att smuts flyttas runt från en avdelning till en annan med patientsängen. Då man har patienter med en mer komplex sjukdomsbild kan det krävas mer kontroller, då dessa är mer mottagliga för eventuella smittorisker. Detta får mig att fundera på om man kan vinna något på att ha identifiering på sängarna. Vore det bra att ha en särskild sänghall för sängrengöring och att man med vissa frekvenser utför kontroller/mätningar på dessa? Jag tror att man på alla vårdinstanser bör ställa sig frågan om det som skall bli rent, blir rent? Det är viktigt att man mäter och utvärderar, man bör följa upp och lära av det som varit så att man kan arbeta med förbättringar. Det man måste göra som arbetsledning är att se till att all personal som skall utföra arbetet har kompetens, är engagerad, intresserad och förstår hur viktigt deras arbete är. Samt måste man få den tid som arbetet kräver. Att samarbeta och dela erfarenheter är också viktigt. Grundläggande är att vara lyhörd för personalen och ta tillvara på den kunskap som de har. Det är de som är experter på sitt område och vet hur det fungerar på just deras arbetsplats. Vi vill alla ha en god vård, till oss själva och till våra anhöriga, vänner och bekanta. Det krävs engagemang, från alla! Alla är lika viktiga för slutresultatet. Allt förbättringsarbete tar tid, men i slutändan är det patientsäkerheten som vinner på engagemanget 14

Källförteckning Ericson, E., & Ericson, T. (2009). Klinisk mikrobiologi. Stockholm. Liber AB. Journal of Hospital Infection, volume 78 (2011), s 178-181, R.E Anderson, V Young, M Stewart, C, Robertson, S.J. Dancer Riksdagen http://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs- 1982-763/ (21/8 2013 kl. 09:30) Silliker, Inc. http://pmr.mx/files/reportesillikerdocumento.pdf SIV, städning i vårdlokaler http://www.sfvh.se/system/filearchive/313/file_29926.pdf (21/8 2013 kl. 11:40) Socialstyrelsen http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2011-9 (22/8 2013 kl. 14:50) Vårdhandboken http://www.vardhandboken.se/ (21/8 2013 kl. 10:00) 15

Bilaga 1 Risknivåer och kritiska punkter i hygienklass 2 Risknivå 1 låg risk för smittöverföring till mottaglig individ Risknivå 2 viss risk för smittöverföring till mottaglig individ Risknivå 3 hög risk för smittöverföring till mottaglig individ Hygienklass 2 Vårdrum Toalett- och hygien-rum inom vårdlokal Objekt/kritiska punkter Risk GOLV OCH GOLVLISTER 1 VÄGGAR: Strömbrytare (0,2 m runt strömbrytaren), dörr och 2 dörrhandtag, (0,2 m runt dörrhandtaget), ledstänger INVENTARIER: Arbetsytor, bord, glaspartier, stolar 2 PATIENTNÄRA YTOR: Undersökningsbrits, patientsäng, 3 sängbord, patientgarderob mm TAK: Nedhängande takarmaturer, utvändiga ventilationskanaler 1 TOALETTUTRYMME: Dörr och dörrhandtag, handikapphandtag 3 papperskorg, sanitetsbehållare, toalettring med lock, toalettstol, vattenbehållare med spolknopp TVÄTTSTÄLL: Avlastningshylla, vägghängda behållare för 3 flytande tvål och handdesinfektions-medel, hållare för torkpapper/engångshandukar, kranar, mugghållare, papperskorg, tvättställ in- och utvändigt, vägg runt tvättställ 16

Bilaga 2 17