Sjuksköterskans profession och vetenskap Delkurs II, 7,5 hp

Sjuksköterskans profession och vetenskap Delkurs II, 7,5 hp Hösten 2014 Kursansvarig: Anneli Jönsson Examinator: Anna Forsberg 1

Introduktion Undervisningen inom universitetet strävar efter att du som student lär dig att se saker på olika sätt och att det finns en mängd sätt att förstå ett problem. Du ska förberedas för en framtid som till stor del är okänd. Därför ska du lära sig metoder som kan appliceras på många tänkbara situationer. Vi lyfter fram kommunikation, att skriva rapporter och att kunna framföra kunskap muntligt som viktiga förmågor att träna. Man kan alltså säga att du lär dig genom variation och att det är variationen vi lär oss. En konsekvens av detta är att examinationsformerna också ska vara varierande och delvis pröva din förmåga att se avvikelser från det förväntade och möta en situation som är okänd. Vi relaterar till fastställda lärandemål i lärandeaktiviteter och diskussioner. På det sättet kan ditt lärande främjas så att det inte bara är kopplat till respektive examination utan till en framtid som dels innebär att ha fördjupad kunskap kring det kända, men också att möta variationen i människors hälsosituation och i sättet att hantera och bemöta ohälsa, sjukdom och lidande. Vetenskapssyn Första delkursen om 7,5 hp i denna kurs med namnet Sjuksköterskans profession och vetenskap 15 hp utgår från ett humanvetenskapligt perspektiv. Humanvetenskapen grundar sin forskning i människan. Undervisningen bygger på en idé om att verkligheten är en produkt av människors medvetande och finns inom människan. Genom att sätt namn på verkligheten och diskutera hur vårdandets villkor styr yrkesutövningen ges en humanistisk kunskap. Budskapet i kursen genomsyras av att vetenskapen inte är värderingsfri och att du som student ska se en relation mellan värderingar - känsla - förnuft fakta. Forskningsmetoder diskuteras utifrån att kunskap om världen utgår från insidan av människan, från ett subjekt och erhålls genom företrädesvis kvalitativa metoder. Ansatsen är induktiv, upptäckande. Det krävs inlevelse och engagemang i studieobjektet som utgörs av en människa. I den andra delkursen om 7,5 hp som genomförs i termin 2 introducerar vi och arbetar även med en vetenskapssyn som i huvudsak utgår från enhetsvetenskap till exempel naturvetenskapen där forskaren söker kausala förklaringar. Forskaren skiljer mellan värderingar och fakta samt mellan känsla och förnuft. Vetenskapen strävar till att vara värderingsfri. Kunskap om världen skaffas genom systematiska protokoll och teknik. Metoden är viktig och visar vetenskapligheten. Testning av hypoteser utgör en central del i olika studier och man har oftast en hypotetisk-deduktiv ansats vilket betyder att man vill pröva eller bevisa att ett visst antagande stämmer. Kvantitativa studier är i denna kurs vanligt förekommande. Kunskapssökandet kännetecknas av objektivitet och opartiskhet med distans till studieobjektet. Kunskapssyn Epistemologi avser hur man får kunskap och hur man förstår världen. Du kommer under hela utbildningen att få arbeta med att förstå ditt eget lärande, andra studenters lärande, patienters och närståendes lärande. Du kommer också att tränas att se hur ny kunskap kan tas fram på olika sätt 2

genom forskning och att olika sätt att se på kunskap har stor betydelse i sjuksköterskans roll som pedagog. 3

Kursinnehåll Vetenskaplig metod och statistik Lärandemål Jämföra de olika stegen i omvårdnadsprocessen och forskningsprocessen. Jämföra kvalitativ, kvantitativ, induktiv och deduktiv metod i relation till huvudområdet omvårdnad Litteratur Polit. DF., & Beck, CT. (senaste upplaga). Essentials of Nursing Research Appraising Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Kap 4 Reading and Critiquing Research Articles Kap 9 Quantitative research design Kap 10 Sampling and data collection in quantitative studies Kap 12 Statistical analysis of quantitative data, sidorna 214 231 Kap 14 Qualitative designs and approaches Kap 15 Sampling and data collection in qualitative studies Kap 16 Analysis of Qualitative Data Kap 17 Trustworthiness and Integrity in Qualitative Research Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (senaste upplaga). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. Kap 7 Litteratursökning Kap 8 Tolka, värdera och sammanväga bevis Segesten K. (senaste upplagan). Vårdforskningens begrepp. Lund: Studentlitteratur. Föreläsningar Omvårdnadsforskningens fokus med Gerd Ahlström - sjuksköterska och professor Kvalitativa metoder med Eva I Persson - sjuksköterska och docent Grundläggande statistik med Åsa Tornberg sjukgymnast och universitetslektor Vetenskapsteori med Eva I Persson - sjuksköterska och docent A. Läraktivitet i grupp (obligatorisk): Kritiskt förhållningssätt till vetenskapliga studier Sök i databasen Pubmed och läs följande artiklar: 4

a) Badger T, Segrin C, Dorros SM, Meek P, Lopez AM. Depression and anxiety in women with breast cancer and their partners. Nurs Res. 2007 Jan-Feb; 56(1):44-53. b) Gillespie CA, Woodgate RL, Chalmers KI, Watson WT. "Living with risk": mothering a child with food-induced anaphylaxis. J Pediatr Nurs. 2007 Feb; 22(1):30-42. Utgå från de två artiklarna och besvara följande frågor tillsammans i gruppen: a) Hur relevant är forskningsproblemet för sjuksköterskans utövande av omvårdnad? b) Fokuserar studien på ett ämne som är ett prioriterat område för omvårdnadsforskning? c) Är forskningen genomförd med en kvalitativ eller kvantitativ design? d) Vilket är det bakomliggande syftet med studien? Kartläggning, beskrivning, explorerande, prediktion/kontroll, eller förklaring? Motsvarar syftet ett fokuserat område inom Evidence Based Practice (EBP) såsom behandling, diagnos, prognos, skada och etiologi eller mening? e) Vad skulle kunna vara kliniska implikationer från ett sådant här forskningsresultat? För vilken målgrupp och vilket vårdsammanhang är studiens resultat mest relevant? Om studiens resultat är riktigt, hur kan ni använda dessa resultat? f) När det gäller studien om kvinnor med bröstcancer: Varför tror ni att forskarna valde att ha en tredje grupp som inte fick någon intervention? Varför tror ni att kontrollgruppens deltagare fick korta telefonsamtal varje vecka? Skulle den här studien kunnat ha genomförts med en kvalitativ design? Varför eller varför inte? g) När det gäller studien om barn med matallergi: Varför tror ni att forskarna spelade in och skrev ut intervjuerna med studiens deltagare? Skulle den studien kunnat ha genomförts med en kvantitativ design? Varför eller varför inte? Sammanställ ovanstående punkter i en rapport om max 5 sidor enligt riktlinjer och publicera i avsett forum. Ni ger varandra feedback gruppvis (grupp 1 till grupp 2, grupp 2 till grupp 3, osv.) på frågorna under f (studien om bröstcancer) och under g (studien om matallergier) ovan. Feedback publiceras i avsett forum. Gruppen svarar på feedbacken (gör ändringar, förtydligar) som de fått. 5

Bedömningskriterier För godkänt av skriftlig rapport gäller generella bedömningskriterier för skriftlig och muntlig rapport. B. Individuell läraktivitet (obligatorisk): Kritiskt förhållningssätt till vetenskapliga studier Läs kap 7 om litteratursökning i Willman, Stoltz & Bahtsevani. Sök i databasen Pubmed efter följande två artiklar: a) Brink E, Alsén P, Herlitz J, Kjellgren K, Cliffordson C. (2012). General self-efficacy and health-realted quality of life after myocardial infarction. Psychol Health Med 17(3), 346-355. b) Jerlock M, Gaston-Johansson F, Danielson E. (2005). Living with unexplained chest pain. J Clin Nurs Sep: 14(8). 956-964. Läs kap 8 om att tolka, värdera och sammanväga bevis i Willman, Stoltz & Bahtsevani. Identifiera om de två artiklarna är genomförda med en kvantitativ eller kvalitativ design och granska dessa utifrån granskningsprotokollen enligt bilaga G och H (Willman, Stoltz & Bahtsevani). Utgå från tabellerna 4.1 och 4.2 (kritisk granskning av kvantitativ resp. kvalitativ vetenskaplig artikel) i Polit & Beck. Jämför de olika aspekterna på artiklarna utifrån vad som anges för kvantitativa resp. kvalitativa studier. Ställ upp detta systematiskt i ett eget schema/tabell. Spara en kolumn för förklaringar till dessa skillnader mellan kvantitativa- och kvalitativa studier så som du har förstått det utifrån de sidor du har läst i boken. Sammanställ ovanstående punkter i en rapport om max 3 sidor och publicera i avsett forum. Feedback på rapporten ges av lärare. Bedömningskriterier För godkänt av skriftlig rapport gäller generella bedömningskriterier för skriftlig och muntlig rapport. C. Individuell skriftlig salstentamen: Centrala begrepp i vårdforsking. I er basgrupp diskuterar och förklarar ni de begrepp som anges i tabellen nedan, begreppen anges på engelska eftersom det vetenskapliga språket är engelska, och identifiera i vilket sammanhang de olika begreppen används. Diskussionen i gruppen ska ses som en förberedelse inför den individuella salstentamen. 6

Assumption Paradigm Hypothesis Deductive reasoning Inductive reasoning Positivist paradigm Empirical evidence Intervention research Naturalistic paradigm Evidence-based practice Qualitative research Quantitative research Generalizability Clinical trial Concept Construct Dependent variable Independent variable Experimental research Non-experimental research Population Sample Saturation Study participant Variable Subject Significans Qualitative data Quantitative data Research design Rigor Trustworthiness Transferrability Hermeneutic Bedömningskriterier: För betyget godkänt krävs 70 % rätt. Kunskapsformer och evidens Lärandemål Jämföra erfarenhets- och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet. Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt presentera resultatet muntligt Använda bibliotekskataloger och databaser för att söka systematiskt efter kunskap inom omvårdnad 7

Litteraturstudier Pilhammar-Andersson, E. m.f.l. (senaste upplaga). Erfarenhetsbaserad kunskap vad är det och hur värderar vi den. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. (sid 13-26 samt sid 43-73). (Laddas ner från www.swenurse.se under fliken Vi arbetar med och sedan rubriken Forskning och utveckling.) Polit. DF., & Beck, CT. (edition 8). Essentials of Nursing Research- Appraising Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippinncott Williams & Wilkins. Kapitel 1 Introduction to Nursing Research in an Evidence-Based Practice Environment Kapitel 2 Fundamentals of Evidence-Based Nursing Practice Scott, K., & McSherry, R. (2008). Evidence-based nursing: clarifying the concepts for nurses in practice. Journal of Clinical Nursing, 18, 1085-1095. Scott-Findlay, S., &Pollock, C. (2004). Evidence, research, knowledge: a call for conceptual clarity. Worldviews on Evidence-Based Nursing 1(2), 92-97. Wallin, L., Ewald, U., Wiklblad, K., Scott-Findlay, S., & Arnetz, B. (2006). Understanding Work Contextual Factors: a Short-Cut to Evidence-Based Practice? Worldviews on Evidence- Based Nursing, 3, (4), 153-164. Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 1 Evidensbaserad hälso- och sjukvård Kapitel 2 Evidensbaserad omvårdnad Läs texten av Ragnar Levi under rubriken Vad menas med beprövad erfarenhet? http://www.sbu.se/sv/vetenskap--praxis/vetenskap-och-praxis/2095/. Föreläsningar Evidens med Helena Rosén - sjuksköterska och universitetsadjunkt. Vetenskapsteori med Eva Persson sjuksköterska och docent. Individuell läraktivitet Läs in dig på litteraturen ovan och ta del av föreläsningarna. Reflektera över skillnaden mellan de olika kunskapsformerna: erfarenhetsbaserad kunskap, evidensbaserad kunskap och beprövad erfarenhet. Skriv ned din reflektion i ett paper om max 2 sidor. Du har då en disposition över de tre viktigaste kunskapsformerna som du har att förhålla dig till som sjuksköterska Publicera ditt paper i avsett forum för din grupp. Ditt paper kommer att ligga till grund i grupparbetet inför seminariet. 8

Läraktivitet i grupp Ta del av varandras paper om de olika kunskapsformerna. Ni tilldelas i er grupp ett evidensbaserat instrument för bedömning av ohälsa hos en person. Det kan handla om risk för trycksår, undernäring, fall, smärta etc. Dessa instrument kommer att också att användas i samband med VFU. Sök i databaserna Pubmed och Cinahl efter den eller de vetenskapliga studier som anger instrumentets validitet och reliabilitet. Beskriv kort instrumentets bakgrund, utformning och användningsområde. Beskriv sedan hur instrumentets validitet och reliabilitet har prövats och vad man kommit fram till. Värdera kritiskt instrumentets användbarhet i klinisk omvårdnad och argumentera för er slutsats. Sammanställ ovanstående punkter i en rapport. Skriv enligt riktlinjer och max 5 sidor exklusive försättsblad och referenslista utifrån rubrikerna: - Bakgrund (beskriv instrumentets bakgrund utformning och användningsområde) - Syfte (att kritiskt värdera instrumentets användbarhet i klinisk omvårdnad) - Metod (sökstrategi, söktermer, litteraturgranskning av artiklar som beskriver instrumentets validitet och reliabilitet) - Resultat (en beskrivning av hur instrumentets validitet och reliabilitet har prövats, referera till de artiklar ni sökt) - Diskussion och slutsats (den kritiska värderingen samt en grundad slutsats om instrumentets användbarhet i klinisk omvårdnad). Publicera rapporten i avsett forum. Examination - seminarium Denna examination utgörs av det provmoment som i kursplanen benämns Kunskapsformer och evidens 2,0 hp. Examinationen genomförs som ett skriftligt fördjupningsarbete med en muntlig examination. I seminariet ingår 3 basgrupper och ni ger varandra feedback gruppvis (t ex basgrupp 1 till 2, 2 till 3, 3 till 1) på rapportens innehåll enligt ovan (se under Läraktivitet i grupp) samt lyfter 2 diskussionsfrågor för fördjupning. Feedback och diskussionsfrågor publiceras i avsett forum innan seminariet. Se på Aktivitetsöversikten för datum. Varje grupp får avsatt 45 minuter till: muntlig presentation av ert instrument, den kritiska värderingen samt er slutsats. Diskussionsfrågor och feedback ska ingå i de 45 minuterna. Inför seminariet ska varje student ta del av de andra basgruppernas rapporter för att kunna vara aktiv i diskussionen. 9

Bedömningskriterier: Enligt generella kriterier för skriftlig och muntlig rapport. Slutsatsen ska vara grundad i den kritiska värderingen och i relevant litteratur. Lärandemål Forskningsetik Argumentera för hur teori, praktik och forskning påverkar patient och närståendes hälsa och välbefinnande. Kritiskt granska, analysera och värdera information med avseende på tillförlitlighet och forskningsetik. Litteraturstudier Etiska riktlinjer från The Nordic College of Caring Sciences. www.codex.uu.se ICN:s etiska (se under kursdokument för fulltext). Polit. DF., & Beck, CT. (2010). Essentials of Nursing Research Appraising Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Kap 5 Etichs in Research Juritzen, TI., Grimen, H., & Heggen, K. Protecting vulnerable research participants: A Focaultinspired analysis of ethics committees. Nursing Ethics September vol. 18, 5, 640-650. Läraktivitet i grupp Ni arbetar i era basgrupper, varje basgrupp blir tilldelade en vetenskaplig artikel. Granska översiktligt studiens population och metod och mer noggrant beskrivningen av forskningsetiska överväganden. Utifrån den information som ges i artikeln besvarar ni de nio frågorna i box 5.2 (kritisk granskning av etiska aspekter i an studie) i Polit & Beck. Tillsammans formulerar ni en slutsats kring hur teori, praktik och forskning påverkar patient och närståendes hälsa och välbefinnande i relation till ovan nio frågor. Sammanställ ett kort referat av er artikel (syfte, studiepopulation, metod), svaren på frågorna ni besvarat, era reflektioner och er slutsats i en rapport om max 3 sidor enligt riktlinjer och publicerar i avsett forum. Examination: Seminarium Denna examination ingår i provmoment som i kursplanen benämns Forskningsetik 1,0 hp. 10

I seminariet ingår 3 basgrupper och ni ger varandra feedback (t ex basgrupp 1 till 2, 2 till 3, 3 till 1) på rapportens innehåll enligt ovan samt lyfter 2 diskussionsfrågor för fördjupning. Feedbacken och diskussionsfrågor ska vara konkreta och grundade i Polit & Beck samt artikeln av Juritzen, Grimen, & Heggen (2011) om hur man skyddar sårbara forskningspersoner och utifrån de forskningsetiska övervägande. Feedback och diskussionsfrågor publiceras i avsett forum innan seminariet. Inför seminariet tar samtliga studenter del i alla rapporter som ska presenteras på seminariet. Varje basgrupp får 45 minuter till sitt förfogande. Diskussionsfrågor och feedback ska ingå i de 45 minuterna. Bedömningskriterier: För godkänt av skriftlig rapport gäller generella bedömningskriterier för skriftlig och muntlig rapport. För godkänt av skriftlig slutsats krävs en koppling till etiska riktlinjer för forskning enligt Northern Nurses' Federation samt till ICN:s etiska kod. 11