RYGGENS TOPOGRAFI Ryggradens byggnad Ryggmärgshinnor Perifera nerver o segment Kärlförsörjning Diskbråck Lumbalpunktion Muskulatur (topografi)
Lumbalkota Bakre columna med arcus o ligg. flava, interspinosus supraspinosus Främre columna med corpus, ligg. longitudinale ant. et post
Canalis vertebralis Pia mater Subarachnoidalspatium Arachnoidea Dura mater Extraduralt (epidural-) spatium Venöst plexa
Tvärsnitt thorakalt Ramus anterior Ramus posterior Viscerala rami
Dura mater säck i canalis vertebralis epidural spatium-skillnad jfr. kranialt. Duran bildar skidor in i foramen intervertebrale runt nerver del av epineurium. Arachnoidea avasculärt mot duran pga CSF men ej fast i duran. artefakt hos kadaver. Går in i skidan runt nerverna CSF, trabecula, blodkärl i subarachnoidalspatiet-störst nedanför L1 (lumbala cisterna ner till S2). Pia mater vasculärt lager mot ryggmärgen lig. denticulate med apicala laterala infästningar i duran mellan nervrötterna.
Ryggmärgen L1 (T12-(L2-L3)) Förstoringar: Intiumescentia cervicalis et lumbaris Fast i durasäck superiort filum terminale inferiort lig. denticulate lateralt Neonatalt L3 Filum terminale - pial Subarachnoidea S2 -dural Obs! Duran omger filum terminale from S2 ända ner till fästet i coccyx. Subduralutrymme finns inte!
Foramen intervertebrale Pars articularis Art. zygapophysealis (facettled) Discus articularis
Ryggradens innervation Pars articularisinnervation. N. Spinalis delas i ramus ant. & post. Ramus anterior - Discusgrenar - Recurrensgrenar till duran Ramus posterior - Facettledsgrenar -Muskelgrenar (egentliga ryggmuskler) -hudgrenar
Embryologi Kotor är intersegmentella.
C1-C7 nerverna går ut ovanför respektive kotor. C8 nerven nedanför C7 kotan T1-L5 nerverna nedanför respektive kotor Cervikalt går nerven ut mer centralt ur foramen intervertebrale. Ex. C6 nerven och nedanför kan påverkas av ett C5-C6 diskbråck. Obs! Lumbalt går nerven ut mer superiort ur foramen intervertebrale. Ex. L5 nerven och nedanför kan påverkas av ett L4-L5 diskbråck. Transektion i höjd med kota. C1-C3 fullständig paralys-ventilator C4-C5 quadriplegi C5-C8 viss armfunktion T1-T11 paraplegi T12-L1 viss känsel o motorik i låret L2-L3 återfår mesta av benfunktion
Dermatom enligt Foerster (1933) C1 saknas Lägg märke till distributionen av C5-T1 till företrädesvis arm (via plexus brachialis) - segmenten förskjuts ut i armen i samband med att armknoppen växer ut. L3-S2 till företrädesvis ben (via plexus lumbalis och plexus saccralis) - segmenten förskjuts ut i benet i samband med att benknoppen växer ut.
Perifer cutan distribution
Diskprotrusion- oftast posterolateralt
Longitudinella artärer A. spinalis ant. (fissura ant; a. vertebralis) Två st A. spinalis post. (sulcus posterolateralis; a. cerbelli post.inf) försörjer ryggmärgen. Cauda equina försörjs av A. sacralia lat. Som anstomoserar med de longitudienella artärena Segmentella spinalartärer På varje nivå vid foramen intervertebrale a. radicularis ant. et. post som försörjer nervrötterna når inte de longitudinella artärerna 8-10 segmentella medullära artärer anstosomerar med de longitudinella artärerna och förstärker flödet. Från bl a a. vertebralis till den cervikala förstoringen. Störst är a. radicularis magna (Adamkiewicz) till den lumbala förstoringen. Obs! Unilaterala
Artärer, Vener & Nerver
Longitudinella vener ända ner från sacralryggraden är oftast fler än artärer. De kommunicerar med varandra och tömmer sig i segmentella vener och i plexus vertebralis internus. Vars nätverk superiort tar sig igenom foramen magnum och töms i hjärnvener och sinusar. De segmentella venerna Tömmer sig i bålväggens vener bl.a. v. lumbalis ascendens V. azygos / hemiazygos. Vid VCI-obstruktion kan blodet ta sig via dessa system till VCS. Obs! Metastasvägar
Lumbalpunktion medianlinjen Under L3 Sittande framåtböjd eller på liggande på sida. 1. Hud 2. lig. supraspinale 3. lig. interspinale 4. lig. flavum 5. epiduralspatium 6. dura mater 7. arachnoidea 8. aubarachnoidea med CSF Lokalanestesi Epiduralblokad under L4 eller saccralt (Caudal epidural) anestesi Olika positioner kan avgöra effekten
Lumbalpunktion Spinal anestesi
Nackrosetten suboccipitala triangeln
Nerver i regio colli posterior. N. suboccipitalis (C1) innerverar nackrosetten. N. occipitalis major (C2) innerverar superiora delar av nackmuskularen (semispinalis cap. och splenius cap.) samt huden i bakhuvudet mot hjässan. Nerven är ett stort posteriort ramus som riskerar klämmas åt av M.semispinalis capitis. N. occipitalis tertius (C3) Innerverar huden i nacken tillsammans med nedanstående rami posterior.)
N. accesorius & n. dorsalis scapuele
Erector Spinae
Transversospinala och korta vertikala muskler
Laminectomi Obs! I kadaver ingen CSF