Verksamhetsrapport för Skräddarbacksskolan läsåret 2015-2016
Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.1. Styrning och ledning... 3 2.2. Organisation... 3 2.3. Personal... 3 2.3.1. Kompetens... 3 2.3.2. Täthet... 4 2.4. Analys av förutsättningarna... 4 3. Måluppfyllelse och resultat... 4 3.1. Betygsförändringar... 4 3.1.1. Risker... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.2. Nationella provresultat... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.2.1. Överensstämmelse mellan nationella prov och betyg. Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.3. Analys av elevernas resultat... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4. Socialt klimat... 8 4.1. Inkludering... 8 4.2. Personalens förväntningar på eleverna... 8 4.3. Arbetsklimat för elever och personal... 8 4.4. Analys av det sociala klimatet... 9 5. Förra årets förbättringsområden... 9 5.1. Analys av arbetet med förbättringsområdena... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6. Slutsatser... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.1. Förbättringsområden för kommande läsår... 10 6.1.1. Förbättringsområde/namn/... 10 6.1.2. Förbättringsområde/namn/... 11 6.1.3. Förbättringsområde/namn/... 11 7. Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. Dokument1 2 (11)
1. Inledning Enligt Skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Denna verksamhetsrapport ska lämnas till huvudmannen senast 160930. Verksamhetsrapporten kommer att följas upp med dialoger på enhetsnivå, inom inkluderingsområdet och/eller på chefsträffar. Enheternas dokumentation kommer att utgöra underlaget till den verksamhetsrapport på huvudmannanivå som går till Barn- och bildningsnämnden i december eller januari. 2.1. Styrning och ledning Under läsåret 2015/2016 var ledningsgruppen reducerad på grund av sjukdom, vilket troligen hade negativ inverkan på stabiliteten i organisationen innan ny ledning var på plats. Elevernas kunskapsutveckling var sannolikt oförändrad. 2.2. Organisation Skolan har haft organisationsförändringar som påverkat elevernas resultat i både negativ och positiv riktning. Inför läsåret 2015/2016 slutade skolans behöriga lärare i svenska som andraspråk. Skolan lyckades inte rekrytera behörig lärare till undervisning i ämnet. Skolan lyckades inte heller tillgodose behovet av studiehandledare, vilket påverkade elevernas resultat negativt. Även specialpedagog saknades, vilket begränsade personalens möjligheter till handledning och elevernas möjligheter till specialpedagogiskt stöd. Men skolan har haft relativt hög andel behöriga lärare och fritidspedagoger om man jämför med andra skolor i kommunen. Tack vare låg personalomsättning och gott rykte lyckades vi behålla kompetensen på skolan och kunde organisera sig så att alla elever i samtliga ämnen, utom svenska som andraspråk, fick undervisning av behörig personal. 2.3. Personal 2.3.1. Kompetens Skolan hade under läsåret 2015/2016 en hög andel behöriga och legitimerade lärare/förskollärare. 100 procent av alla förskoleklasslärare var behöriga och 95 procent av alla undervisande lärare i år 1-6 under läsåret var legitimerade lärare. Skolan saknade under läsåret behörig lärare i svenska som andraspråk samt i bild (dock ej i alla årskurser). 3 (11)
2.3.2. Täthet Åk 1-6 var det 7,11 lärare per 100 elever (inklusive fritidspedagoger, speciallärare, klassföreståndare och ämneslärare). 2.4. Analys av förutsättningarna Budgetarbetet och budgetförberedelserna inför kalenderåret 2016 drog ut på tiden och när ramarna presenterades, visade det sig att ramarna utgick ifrån fjolårets elevstatistik, vilket påverkade skolans budgetramar negativt. Eftersom Skräddarbacksskolan utökat sitt elevantal både i grundskolan och i fritidshemmet, innebar det att skolan fick mindre pengar per elev inför kalenderåret 2016. Dessutom drogs ca 1 miljon kronor tillbaka för elever i behov av särskilt stöd, vilket påverkade skolans förutsättningar negativt. Pengar från statens lågstadiesatsning förbättrade skolans förutsättningar något, men kompenserade inte de försämringar som skolan drabbades av inför kalenderåret 2016, vilket resulterade i att skolan gick in i kalenderåret 2016 med negativa resultat redan från start. Skolledningen bedömer att Skräddarbacksskolan behöver utöka sin budgetram inför kalenderåret 2017. Detta för att kunna möta utmaningar i form av elevökningar, förbättringar i lärandemiljöerna och elever i behov av särskilt stöd. I kombination med utökad brist på behöriga lärare i landet och i kommunen, behöver kartläggningar av skolans organisation genomföras samtidigt som de budgetmässiga förutsättningarna behöver förbättras för att skolan skall kunna möta kommande utmaningar och uppfylla de krav och förväntningar som ställs i skollag och läroplan. 3. Måluppfyllelse och resultat 3.1. Betygsförändringar Meritvärdet i engelska och svenska har höjts för eleverna i åk 6 sedan läsåret 2014/2015. De förbättrade resultaten bedöms bero på ökad stabilitet i personalgruppen, där samarbetet mellan lärarna i svenska och engelska och i arbetslaget fungerade väl. Detta bedömer skolan bidrog till ett ökat resultat i engelska och svenska. Faktorer som bidragit negativt till elevernas resultat: Sjukfrånvaro hos personal: Under läsåret 2015-2016 har skolan haft en högre andel personal som varit kort- eller långtidssjukskriven, om man jämför med läsåret 2014-2015. Sämst närvaro var det under månaderna januari, februari och mars, då många i skolans personalgrupp drabbades av influensa. Men även under andra månader har sjukfrånvaron i personalgruppen varit anmärkningsvärd. I samband med ökad frånvaro har kommunen infört ett nytt vikarieanskaffningssystem, vilket i samband med implementeringsfasen ökade stressen för ledning och personal. 4 (11)
Flera av de sjukskrivna medarbetarna har haft nyckelroller/nyckelfunktioner i skolans arbete mot ökad måluppfyllelse. Rollerna/funktionerna har varit svåra att ersätta, vilket troligen påverkat elevernas resultat negativt. Inför nästa läsår behöver skolan förstärka antalet nyckelpersoner på skolan samt säkerställa att vi har rutiner som kan minska de negativa effekterna av sjukfrånvaro hos personal. Skolan behöver också fortsätta att kartlägga orsakerna till sjukskrivningarna, samt sätta in förebyggande åtgärder för att förhindra fortsatta sjukskrivningar. Trots hög sjukfrånvaro i personalgruppen har skolan haft relativt sett god tillgång till vikarier, då skolan haft en platsanställd vikarie på heltid. Detta dämpade stressnivån något under läsåret. Brist på kompetens: Skolan har under läsåret helt eller delvis saknat behörig personal inom följande områden: Undervisning i svenska som andraspråk, studiehandledning och undervisning inom fritidshemmet. Detta bedömer vi har påverkat elevernas resultat negativt. Inför nästa läsår kommer vi delvis att förbättra läget, genom delvis behörig lärare i svenska som andraspråk och inom fritidshemmet. Vi arbetar för att säkra upp kompetens även inom studiehandledning. Lärarutbildningen i Sverige har idag svårt att attrahera studenter, vilket medför att många utbildningsplatser inom lärarutbildningen står tomma. Antalet nyutexaminerade lärare motsvarar inte skolans behov av lärare och det påverkar skolans möjligheter att nyanställa. Skräddarbacksskolan har tack vare sitt goda rykte och sin låga personalomsättning lyckats relativt väl med att rekrytera utbildad personal vid nyanställning. Skolan har trots detta påverkats av det nationella läget och har vid annonseringar märkt av det minskade trycket på sökande. Riskerna för att skolan inte skall kunna rekrytera behörig personal ser ut att öka ytterligare framöver. Behoven av att attrahera behörig personal vid nyrekryteringar, liksom behoven av att behålla den kompetens som finns på skolan är stor och förväntas öka. Gemensam tid för arbetslagsplanering: En annan faktor som skolan bedömer påverkar elevernas resultat är lärarnas samarbete. Under läsåret har arbetslagstiden begränsats genom bland annat läslyftet. Detta bedömer skolan kan ha påverkat resultaten i negativ riktning. Å andra sidan har läslyftet bidragit till positiva effekter när det gäller lärarnas undervisning kopplat till språkutvecklande arbete. Under nästa läsår bedömer skolledningen att planeringstiden i arbetslag, liksom tid för pedagogiska diskussioner i arbetslaget behöver utökas. Ledningen behöver lägga ett särskilt fokus på att säkerställa tid för detta samt följa upp att medarbetarna prioriterar arbetslagtid. Tid för pedagogiska diskussioner behöver också utökas under arbetsplatsträffar, där ledningen har ett särskilt ansvar för att avsätta tid för detta. 5 (11)
Brister i dokumentation och uppföljning: Då skolan under läsåret saknat digital plattform för gemensam uppföljning och dokumentation har skolans systematiska arbete blivit lidande. Avsaknad av digital plattform har lett till ineffektivitet vilket bidragit negativt till skolans resultat. Under vårterminen introducerades dokumentationsplattformen Unikum, vilken skolan bedömer kommer bidra positivt till skolans resultat. Förhoppningen är att skolans arbete med uppföljning, dokumentation och insatser för elever i behov av stöd kommer att förenklas och effektiviseras. Trångboddhet: Skolans trångboddhet medför en risk för elever i behov av särskilt stöd, där stödet kräver lokala särlösningar. Skolan saknar framförallt utrymmen där elever kan få undervisning i ett mindre sammanhang. Skolan behöver inför nästa läsår se över möjligheten att öka antalet möjligheter att erbjuda elever att lära i ett mindre sammanhang, genom att effektivare nyttja lokalerna. Bristande tillsyn på grund av stor skolgårdsyta: Skolgårdens yta är stor, vilket försvårar skolans arbete för god tillsyn under raster. Skolgården består av ojämn terräng, med delar som är svåröverskådliga. Skolgårdsytan behöver ses över och eventuellt begränsas under nästa läsår. Alternativt behöver fler rastvärdar sättas in under rasterna, för att minska riskerna för kränkningar under raster, som indirekt kan bidra till elevernas förbättrade skolresultat. Brister i ansvarsfördelning: Avsaknad av nedskriven, tydlig ansvarsfördelning har bidragit till onödig osäkerhet hos personal och ineffektivitet. Inför nästa läsår behöver skolan arbeta fram en tydlig ansvarsfördelning, som skriftligen lämnas över till all personal. Brister i rutiner: Bister i skolans rutiner har identifierats. Rutiner saknas eller är inte uppdaterade. I vissa fall finns rutiner, men de efterföljs inte, som tillexempel ärendegången för elever i behov av särskilt stöd. Här behöver vi påminna varandra om att följa den ärendegången som finns upprättad på skolan. Rutiner vid nyanställning saknas, liksom rutiner vid mottagande av elev i skolans särskilda/lilla undervisningsgrupp Neptunus. Skolan behöver under nästa läsår välja ut några rutiner som är viktiga för elevernas måluppfyllelse och säkerställa att de är uppdaterade, dokumenterade och kända för all personal. Olikheter i personalens förhållningssätt: Inom en verksamhet finns alltid olikheter i förhållningssätt. Om olikheterna blir för stora kan det påverka verksamheten negativt. På en stor skola som Skräddarbacksskolan är riskerna för olikheter större, eftersom bildandet av mindre enheter inom skolan är en nödvändighet för att skapa effektivitet. För att minska riskerna för att olikheter i förhållningssätt blir för stora behöver skolledningen uppmärksamma olikheter och säkerställa tid för att diskutera gemensamma förhållningssätt under tillexempel arbetsplatsträffar och arbetslagsträffar. Ansvar för upplägg av genomförande kan förslagsvis ligga på förstelärare. 6 (11)
Brister i organiseringen av samarbetet mellan förskoleklass och åk 1-3: Trots skolans satsningar på läslyftet, där möjligheterna till pedagogiska diskussioner och ökat samarbete mellan förskoleklass och årskurs 1-2 gavs, finns fortfarande brister i organiseringen av samarbetet mellan förskoleklass och åk 1-3. Förskoleklassen bör, trots sin fysiska placering, som innebär ett avstånd från åk 1-3, inkluderas i högre utsträckning i pedagogiska diskussioner på skolan. Organisatoriska svårigheter finns, tex. har förskoleklasslärarna semesteranställning och arbetar på fritids, vilket försvårar samarbetet mellan förskoleklasslärarna och lärarna i åk 1-3. Skolans ledning behöver säkerställa att förskoleklassens lärare erbjuds samma fortbildning som lärarna, liksom att forum och tid finns för diskussioner mellan förskoleklasslärare och lärare i åk 1-3. Faktorer som bidragit positivt till elevernas resultat: Läslyftet: Under läsåret har alla lärare i åk F-3 samt alla lärare i praktiskt-estetiska ämnen genomgått en fortbildning i Skolverkets regi, som heter Språket lyfter. De regelbundna träffarna och obligatoriska uppgifterna som lärarna genomfört i klasserna, har bidragit till en ökad medvetenhet hos lärarna. Deras ökade medvetenhet i språkutvecklande arbetssätt, har inneburit att de vågat utmana sig själva och prova nya arbetssätt och metoder för att höja elevernas språkliga förmåga. Att skriva sig till läsning: Metoden Att skriva sig till läsning har lärarna fortsatt arbeta med under läsåret i åk 1-3, vilket gett goda resultat för elevernas språkliga medvetenhet och mognad. Eleverna har vågat uttrycka sig och kommit längre i sin språkförmåga, tack vare att de inte behövt lägga så mycket kraft och energi på att forma bokstäver för hand. Ökade resurser och nytt arbetssätt för ökad trivsel och minskad mobbing på skolan: Under vårterminen utökades resurserna för trivselhöjande åtgärder samt insatser mot mobbing och kränkande behandling. En fritidspedagog samt utökning av kuratorstjänst på skolan användes för att arbeta med trivselhöjande åtgärder i form av rastaktiviteter. De ökade resurserna användes också för att arbete med elever i grupp och enskilt för att öka deras medvetenhet och främja ett bättre klimat på skolan. Skolan ökade också bemanningen i omklädningsrummen inför och efter idrottslektioner, vilket skolan bedömer påverkade klimatet på skolan positivt. Anpassningar och särskilt stöd: Skolan erbjuder elever anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning, samt särskilt stöd i form av undervisning enskilt eller i mindre grupp för de elever som är i behov av det. Skolan har en särskild/liten undervisningsgrupp 7 (11)
som skolan kallar för Neptunus. Skolans erbjudande av anpassningar och särskilt stöd, bedömer skolan har påverkat elevernas resultat i positiv riktning. Stabil personalgrupp och god stämning bland personalen: Trots en del långtidssjukskrivningar under läsåret, har skolan lyckats behålla stabiliteten och den höga trivseln i personalgruppen. Skolan har under läsåret haft en låg personalomsättning och lyckats behålla behörig personal, vilket påverkar elevernas resultat i positiv riktning. Personalen vittnar vidare om en god stämning och ett öppet klimat på skolan, vilket vi bedömer ökat förutsättningarna för goda kunskapsresultat. 4. Socialt klimat 4.1. Inkludering Skolan arbetar för en inkludering, där elever utifrån sina behov och förutsättningar får möjlighet till undervisning. Därför erbjuder vi bland annat anpassningar i olika former i klassrummet, undervisning enskilt och undervisning i liten grupp. På skolan finns den lilla undervisningsgruppen Neptunus, där en lärare och en fritidspedagog ansvarar för verksamheten. I samarbete med ansvarig klassföreståndare formas undervisningen på Neptunus, som kan vara på heltid eller deltid. Målet är att eleven skall utvecklas inom det område som eleven behöver särskilt stöd inom. Det kan vara både socialt och kunskapsmässigt. 4.2. Personalens förväntningar på eleverna Personalens förväntningar hänger ihop med vilket förhållningssätt personalen har. För att utveckla ett gemensamt förhållningssätt, där vi kan vara överens om några grundläggande byggstenar behöver vi lägga mer tid på att diskutera och sätta ord i handling på vilket förhållningssätt vi vill skall råda bland all personal på skolan. Generellt sett bedömer vi att personalen har ett vänligt och välkomnande bemötande, som bidrar till ett positivt klimat. Detta har också visat sig i resultatet på de enkäter vi lämnat ut inom fritidshemmets verksamhet. 4.3. Arbetsklimat för elever och personal Positivt: Arbetsklimatet för elever och personal bedöms som relativt god. Personal och elever uppger i utvärderingar som gjordes i slutet av vårterminen att de trivs på skolan och att de upplever att klimatet på skolan är gott. Personalen uppger i utvärderingen att det är en god stämning bland personalen, att de uppskattar ledningens lyhördhet och att skolans trivselgrupp är en viktig del i skolans arbete för trivsel och gott arbetsklimat. Personalen nämner också i sin utvärdering att det varit värdefullt med avsatt tid för utvecklingssamtal och att skolan satsat på egen fast vikarie. En annan positiv faktor som personalen lyfter i utvärderingen är den särskilda satsning på arbete mot mobbing och kränkande behandling som gjorts under 8 (11)
vårterminen. Satsningen har bestått av en fritidspedagog och en utökning av kuratorstjänst, vilka arbetat både främjande och åtgärdande när det gäller arbetsklimat och trivsel. De utvecklingsområden som framkommer i utvärderingarna är inomhusmiljön, där personalen lyfter fram brister i ventilation, värme och brist på lokaler. Skolan har under läsåret brottats med brister i ventilationen. Ett omfattande ventilationsarbete, där delar av ventilationen bytts ut, har dragit ut på tiden och det nya systemet har inte fungerat tillfredsställande. Bristerna i ventilationssystemet har även haft en negativ påverkan på värmen, då värmen i framförallt röd studiehall sugits ut. Trots flertalet påtryckningar från skolledningen och skolans vaktmästare har problemen med ventilation och värme upprepats, vilket påverkat arbetsklimatet negativt. Trångboddheten på skolan har också bidragit negativt på arbetsklimatet, då det varit svårt att få lokalerna att räcka till den undervisning som skolan vill bedriva. 4.4. Analys av det sociala klimatet Genom skolans särskilda satsning på utvecklande av värdegrund och förhållningssätt, där en fritidspedagog och skolans kurator aktivt arbetat med elever enskilt, i grupp och i helklass, har bidragit till att förbättra det sociala klimatet på skolan. Eleverna har fått redskap för att lösa konflikter och getts möjlighet att reflektera över sin egen del i grupprocesser och arbetsklimat. Tillsammans med ökat fokus på rastaktiviteter, där elever också med stöd av vuxen, fått ansvar för att genomföra rastaktiviteter, bedömer skolan att klimatet förbättrats på skolan. Skolan har även under läsåret satsat särskilt på ökad vuxennärvaro i omklädningsrummen, för ökad trygghet och minskad utsatthet bland elever. Skolan behöver hitta former för att effektivare nyttja de lokaler och ytor som finns på skolan, för att skolan skall kunna bedriva den undervisning som eleverna är i behov av. I samarbete med kommunfastigheter kan skolans lokaler genomlysas och förhoppningsvis kan vi tillsammans hitta ytor som kan samnyttjas. 5. Förra årets förbättringsområden Utveckla måluppfyllelsen i samtliga ämnen genom att öka lärarnas kompetens i språkutvecklande arbetssätt och metoder. Aktiviteter: Skolan har under läsåret satsat på att öka lärarnas kompetens i språkutvecklande arbetssätt och metoder genom den statliga satsningen Läslyftet. Lärare ifrån förskoleklass upp till åk 3, samt lärare i praktiskt-estetiska ämnen har deltagit i satsningen. 9 (11)
Samtliga lärare som deltog vittnar om att kompetensutvecklingen varit givande och bidragit till ökad insikt och kompetens inom språkutvecklande arbetssätt och metoder. Satsningen bedöms på både kort och lång sikt öka möjligheterna för att höja måluppfyllelsen för eleverna i de ämnen där lärare fått fortbildning. Satsningen har dock medfört att arbetslagstid minskat, vilket till viss del påverkat samarbetet negativt. Det gäller framförallt frågor kring elevernas sociala utveckling. Öka samverkan mellan förskoleklass, fritidshemmet och skolan, så att vi strävar mot samma mål. Aktiviteter: Under läsåret bestämdes att en representant från förskoleklassen alltid skulle medverka på fritidsmöten, som hölls en gång i veckan. Detta bestämdes för att öka samarbetet och samsynen mellan förskoleklass och fritidshem. Beslutet genomfördes och en representant deltog systematiskt på fritidshemsmöten, vilket bidrog till minskad frustration, ökad dialog och ökad förståelse mellan förskoleklass och fritidshem. Under läsåret satsade skolledningen även på att säkerställa schemalagd planeringstid mellan lärare och fritidspedagog, en klocktimme per vecka. Detta för att öka samarbetet mellan skola och fritids samt för att öka måluppfyllelsen för eleverna. Planeringstiden möjliggjordes genom att en fritidspedagog lämnade tidigare uppdrag för att istället undervisa i idrott i åk 1-2. Satsningen bedöms vara mycket viktig och har varit mycket uppskattad av både fritidspedagoger och lärare. Planeringstiden bedöms även öka möjligheterna till ökad måluppfyllelse i samtliga ämnen där fritidspedagog och lärare samplanerar. För att öka samverkan ytterligare behöver skolans APT (arbetsplatsträffar) utvecklas så att fler pedagogiska diskussioner mellan personal i fritidshem, förskoleklass och grundskola kan äga rum. De pedagogiska diskussionerna bedöms vara en framgångsrik väg mot ökad samsyn och ökad måluppfyllelse. 6.1. Förbättringsområden för kommande läsår 6.1.1. Förbättringsområde 1: Gemensam planering Mål: Utveckla samarbetet inom arbetslagen Aktiviteter: Tidplan: 10 (11)
Uppföljning: Ansvarig: 6.1.2. Förbättringsområde 2: Möten och mötesstruktur Mål Aktiviteter Tidplan Uppföljning Ansvarig 6.1.3. Förbättringsområde 3: Gemensamma mål Mål Aktiviteter Tidplan Uppföljning Ansvarig 11 (11)