Att möta nyanlända flyktingar Göteborg 29.1.16 Att förstå psykisk ohälsa mot varje individs sociala och kulturella bakgrund Sofie Bäärnhielm överläkare, med dr, enhetschef
Vad säger forskningen om psykisk ohälsa bland migranter? Vilka faktorer gör att man inte utvecklar PTSD?
Migration och psykisk ohälsa Migranter en komplex bild övergripande bild av sämre psykisk hälsa Gilliver, S m.fl. (2014) European Journal of Public Health. Flyktingar särskilt utsatta Särskilt påtagligt för kvinnor med en flyktingbakgrund Hollander A C, med fl (2011)
Flyktingsituationen Innebär en sårbarhet
Migration och psykisk ohälsa Personer som invandrat till Sverige löper högre risk än svenskfödda att insjukna i schizofren. Utlandsfödda med schizofreni har en högre risk för förtidig död än svenskfödda med schizofreni, särskilt kvinnor från Asien. Socialstyrelsen 2011
Vård på lika villkor kan bidra till att motverka skillnader i hälsa
Vård på lika villkor kan bidra till att motverka skillnader i hälsa vi kan bidra till att göra skillnad
Vård på lika villkor kan bidra till att motverka skillnader i hälsa Om psykisk ohälsa: Att nyanlända får kunskap om hur man kan få hjälp Att de som arbetar i flyktingmottagandet kan identifiera personer i behov av hjälp Psykisk ohälsa en vård som anpassas mot nyanlända flyktingars behov
Det nya landet har betydelse för god psykisk hälsa Forskning i Norge om Vietnamesiska flyktingar Edvard Hauff 1980 talet Aina Basilier Vaage 2005/2006 Laila Tingvold 2012
Olika erfarenheter av och förväntningar på psykiatrisk vård 7 JULY 2011 VOL 475 NATURE 27
Vad är psykisk sjukdom? Vad söker man hjälp för? Bedömning av vad som är sjukt och inte sjukt kan variera
Olika förståelse Psykiska besvär kan tolkas som sociala eller moraliska problem Förståelsen av kroppen kan variera Besvär grupperas ihop på annat sätt än ICD 10 och DSM diagnoser Lokala sjukdomskategorier
Kulturell variation I hur vi uttrycker psykisk ohälsa
Språket Olika språk har olika ord för känslor ord är inte alltid rakt översättningsbara
Olika uttryck lafahaa la i garaacayaa
lafahaa la i garaacayaa man slår alla mina ben
lafahaa la i garaacayaa man slår alla mina ben?
lafahaa la i garaacayaa man slår alla mina ben? Behövs kontextualisering för förståelse
Språket Ord som betecknar nedstämdhet, betryckthet, sorgsenhet, ångest, ängslan, ilska och andra emotioner inte utan vidare kan översättas mellan språk Acceptabla utryck för psykisk smärta skiljer sig mellan kulturer Åsberg och Mårtensson (2009). Psykiatri. Herlofsson (red.)
Ångest Är ett ord som inte finns på alla språk Andra uttryck används för att beskriva känslan tex: rädsla det kroppsliga uttrycket av ångest som andnöd, trångt i halsen, svimningskänsla, mm
Ångest Ord som relaterar till kroppen kan vara sätt att förmedla känslor och ångest stress högt blodtryck Kroppsliga ord kan ha en dubbelmening, fungera som metaforer hjärtat
Fatma Ovanför midjan kommer den bara som en vind. Min själ åker ut och kommer åter in. Det ändrar sig inom en sekund. Någonting händer i min hjärna. Detta pågick under en ganska lång tid, ungefär en och en halv timme. Jag blev rädd. Jag ringde en vän. Hon försökte att få mig att tala. När jag talade med henne sa jag `nu kommer den, nu gick den sin väg (Bäärnhielm och Ekblad, 2000).
Havva Det känns som om jag har något som en boll här (pekar på halsen) som ger besvär även i halsen och under öronen Dom kallar det ångest. Jag vet inte. Jag tror att det är det. Eftersom jag inte har något annat val, jag måste tro på vad dom säger. Nu har jag symtomen och läser om dem i broschyrer och ser att det är symtom på ångest som jag har. Men jag hade inte symtomen tidigare. (Bäärnhielm och Ekblad, 2000).
Kulturell variation: Depression kan uttryckas Främst i kroppsliga termer av smärta Som relationsproblem, fungerar inte med kontakter Itermer av ändrat beteende Energilöshet, orkar inte. men ofta inte som nedstämdhet eller skuld
Psykossjukdom Hög förekomst bland många grupper av migranter Är ibland svårt att tolka om beskrivningar är psykotiska vanföreställningar eller annorlunda kulturellt eller religiöst färgade föreställningar Djinner, demoner, andar, syner, hör röster
Postraumatisk stress Flyktingar saknar ofta kunskap om samband mellan svåra trauma hälsa Symtom på PTSD behöver inte tolkas mot en psykologisk eller psykiatrisk referensram Symtom på PTSD kan förmedlas som huvudvärk, ryggvärk, trötthet, koncentrationssvårigheter, sömnproblem
Syrien Massiva övergrepp av mänskliga rättigheter Bland flyktingar: ökad fattigdom Brist på mat, vatten, sjukvård, utbildning osv
Psykisk ohälsa Dagliga svårigheter stress, spänningar Förluster, sorg anhöriga, jobb, grannar, hemland, identitet Van vid lögnaktig information Sociala stödstrukturer har brutits sönder Kvinnor särskilt utsatta emotionella, kognitiva, sociala, beteendeproblem
Emotionella sjukdomstillstånd vanligast Som Depression Förlängd sorg PTSD Olika ångestsyndrom (de flesta milda till moderata)
Diagnostik Vara försiktig med att inte överdiagnostisera psykisk sjukdom i samband med psykosocial stress Utforska betydelse av Cultural idioms of distress, lokalt formade lidandespråk Utforska betydelse av Explanatory models, förklaringsmodeller Psykisk sjukdom ofta mycket stigmatiserad
Lidandebegrepp i Syrien och delar av arabvärlden Skiljer inte kropp och själ åt, sammanfogade förklaringsmodeller
Förändringar i synsätt Förändring av syn på förklaringsmodeller och minskat stigma runt psykisk sjukdom pga av situationen
Delat beslutsfattande Syriska flyktingar har på de flesta sätt förlorat kontroll över sitt liv Viktigt med ett delat beslutsfattande vid behandling
Hjälpmedel vid diagnostik Kulturformuleringen i DSM 5 Syftar till att utforska betydelsen av kultur och kontext på ett individuellt sätt med stöd av en intervju, en s.k. kulturformuleringsintervju.
En etnografiskt baserad intervju Jag vill förstå världen från ditt perspektiv. Jag vill veta det du vet på det sätt du vet. Spradley (1997:34)
Kulturformuleringsintervjun (KFI) 16 frågor om kulturella faktorers betydelse för 4 områden: Hur personen ser på sina besvär Orsak, kontext, stöd belastningsfaktorer, möjligt stöd, kulturella identitetens betydelse Sjukdomshantering, tidigare hjälpsökande, hinder till vård, Aktuellt hjälpsökande, önskad hjälp, relationen till klinikern
Implementering i Sverige www.pilgrimpress.se
Kulturformuleringsintervjun (KFI) Första frågan: Vad har fört dig hit idag?
Lästipps
Eller Vilka faktorer gör att man inte utvecklar PTSD?
Vad bidrar till att minska risken för symtomutveckling? Sociala villkor av stor betydelse Social trygghet och stabilit Goda relationer, familj och vänner En känsla av meningsfullhet En känsla av rättvisa
Dvs, av betydelse Goda sociala villkor Psykosocialt stöd
Vad bidrar till återhämtning? I en trygg miljö förbättras de flesta men inte alla här behövs specialinsatser från vården primärvården specialistpsykiatrin specialmottagningar
Ett gott flyktinmottagande Är ett viktigt folkhälsoarbete för att minska utveckling av psykisk ohälsa och posttraumatisk stress
sofie.baarnhielm@sll.se