To Need or not to Need Jag fastnad för en mening i Daniel Van der Veldens essä We no longer have any desire for design that is driven by need (Van der Velden, 2006) Vad betyder behov? Vad är skillnaden mot förr? Varför har den här förändringen kommit? Vad har skett? Redan 2006 reflekterade Kalle Lasn, Dimitri Siegel & Daniel Van der Velden över hur den grafiske designerns roll hade förändrats. I Design Anarchy (Lasn, 2006), Design our own graves (Siegel, 2006) & A plea for Design as Reaserch (Van der Velden, 2006) reflekterar alla designer på sitt sätt funderingar och farhågor på vad som komma skall. BEHOV dåtid Behov, betyder att det finns en brist som måste tillgodoses. Under århundradens lopp så har upptäckare, uppfinnare, konstnärer och designer tillgodosett människan med upptäckter, uppfinningar, konst och remixer av det som redan skapats. Från början var det need som styrde uppfinningar och upptäckter. Vi hade ett behov att ta med maten till flocken Väskan uppfanns. Vi var i behov att värma oss insikten om vad elden kan göra, och vi upptäckte en värmekälla. Kunskap, information och kommunikation hölls inom gruppen och syftet var att hålla gruppen vid liv. Sedan 1950-talet har Abraham Maslows behovshierarki (Gripsrud, 2011) varit den teori om behov som flest influerats av. Enligt Maslow måste vi ta hand om de grundläggande behoven, det kroppsliga äta, sova mm -, skapa
trygghet, kärlek/gemenskap & få känna uppskattning, innan vi kan förverkliga de drömmar vi har. Det är nya tider nu. Den verklighet som vi lever i, är en verklighet som dåtidens människa skulle ha svårt att förstå sig på. Har våra behov förändrats? Eller har vårat sätt att se på behov förändrats? 2000-talet Janken Myrdal skriver: Dagens ekonomer använder hellre efterfrågan än behov, och eftersom de har ett företräde vid tolkning av samhällets struktur kommer de att påverka hela samhällsstrukturens syn på hur människors behov skall formuleras. (Myrdal. 2007) Hur kan vi ha gått från behov till efterfrågan? Var det orsak och konsekvens? Ja. Var det vår strävan att förädla, förbättra och utveckla? Ja. Var det genom att blanda det som har varit med något nytt, för att sen utvärdera för att se om det fungerar? Ja. Men, den enskilt största paradigmen till att vi är där vi är, är att vi förändra vårt sätt att kommunicera. Vi började lite trevande med telefonen, sedan kom radion. Varför bara lyssna, när det går att titta också? TV-apparaten. Persondatorn. Internet. Trådlösa telefoner. Mobiltelefonen. Surfplattan. Ingen av dem ovanstående produkterna har skapats för att det finns ett behov att tillgodose. Utan de är skapade för att EFTERFRÅGA ett behov. Idag utvecklas vi inte genom behov, utan idag efterfråga vi produkter, tjänster och kunskap. Vi har skapat vår efterfrågan genom möjligheter till kunskap, vilket i sin tur har gjort oss till både konsumenter och producenter (Armstrong, 2011).
INFORAMATIONSSAMHÄLLET möjligheter & kunskap I och med att vi idag lever i ett informationssamhälle där alla har möjlighet att ta del av information: Janken Myrdal, år skriver att Den tekniska utvecklingen ger människor en ökad praktiskt möjlighetsrymd, en ökad kapacitet. Men de möjligheterna som den nya tekniken ger måste upptäckas, de finns inte givna. (Myrdal, 2007) Dessa möjligheter ger oss tillgång till kunskap. En gång i tiden var ett stort bibliotek i hemmet, en visuell bild av att det fanns kunskap att hämta. Idag finns all kunskap via nätet. Det som krävs är att den måste upptäckas för att kunna användas. Detta betyder att idag kan vi enkelt skaffa information direkt, hitta andras kunskaper och erfarenheter samtidigt som vi själva bildar oss en egen åsikt om den information vi söker. Vår kommunikation har tagit en ny bana. Den har förändrats jämfört med urfolket, dvs. den lilla gruppen som bara hade behov av att kommunicera med varandra utifrån gruppens behov. Eller den grafiske designern som under 1900-talet arbetade på ett kontor, från början med papper och penna, med given kund & mot ett givet mål. KOMMUNIKATION I essän Designing our own Graves (2006) reflekterar Dimitri Siegel dem farhågor som även Daniel Van der Velden tar upp i sin essä: I en värld där alla är designers by DIY, vem är då i behov av en designer? The designer might re-design himself. Utgår man från Maslows behovhierarki,(gripsrud, 2011) så finns det behov av att förverkliga sig själv i de sociala medierna. Med hjälp av möjlighet och lite upphittad kunskap kan vi alla bli grafiska designers. Konsekvensen blir att den värld som den grafiske designern levde i urholkas.
Om kunden vill, kan han ställa en fråga i en community och få ett antal förslag/pitches att välja mellan. The social web har förändrat synen på det traditionella sättet att förhålla sig till en mängd olika saker, allt från; marknadsföring, kommunikation osv. Detta gör att den värld som den grafiske designern arbetar i har förändrats. Hans värld skapades före den tekniska revolutionen. Precis som den traditionella spinnrocken fanns innan industrialiseringen och Spinning Jennys intåg, så måste den grafiske designern anpassa sig till det nya. Detta är inte slutet för grafisk design, utan början på det nya. Det gäller bara att hitta rätt väg och vara uthållig. En dag om ett antal år kommer generation Z - och kommande generationer - och skapa framtidens paradigm genom att remixa 1900-talets kunskaper och erfarenheter, med dem möjligheter och kunskaper som finns i framtiden.
KÄLLHÄNVISININGAR: Armstrong, H. (2009) Graphic Design Theory. New York: Princton Architectural Press (sid. 107-118) Van Der Velden, D. (2008) A plea for Design as Research: Metropolis M issue #2, 2006 Myrdal, J. (2007) Framtiden Om femtio år global utveckling och nordens landsbygd: Köpenhamn, Nordiska ministerrådet Gripsrud, J. (2011) Mediekultur och Mediesamhälle: Göteborg, Bokförlaget Daidalos AB