Tillståndshavaren skall själv planera nätet.

BESLUT 1 DATUM DIARIENR 14 juni 2006 06-59 AKTBIL. HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Elsy Arwidson Spektrumavdelningen 08-678 57 35 elsy.arwidson@pts.se Telenor Sverige AB 371 80 Karlskrona Saken Tillstånd att använda radiosändare enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om tillståndsvillkor Post- och telestyrelsens avgörande Telenor Sverige AB:s tillstånd att använda radiosändare för mobil radioanvändning med UMTS/IMT2000-teknik utfärdat den 16 december 2000 (dnr 00-13048) förenas, med stöd av 3 kap. 11 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, med följande villkor. 1. Frekvensutrymme Tillståndshavaren tilldelas 1920,3-1940,1/2110,3-2130,1 MHz (FDD) och 1915,0-1920,0 MHz (TDD), totalt 2x19,8 MHz + 5,0 MHz, med följande inskränkning. Frekvensutrymmet 1935,3-1940,1/2125,3-2130,1 MHz i Kista, se bifogad karta bilaga 1, är tilldelat annan radioanvändare (testtillstånd nr 544501) till och med den 31 december 2007. Tillståndshavaren får inte använda detta frekvensutrymme under testtillståndets giltighetstid. Vid gränsen för det på kartan markerade området får tillståndshavaren inte överstiga signalstyrkan -95 dbm. 2. Kommunikationsnät, tjänster och teknik Tillståndshavaren skall tillhandahålla ett elektroniskt kommunikationsnät för elektroniska kommunikationstjänster med UMTS/IMT-2000-teknik enligt standarderna IMT Direct Spread (UTRA-FDD) respektive IMT-Time Code (UTRA-TDD). Tillståndshavaren skall själv planera nätet. POSTADRESS Box 5398, 102 49 Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 16 TELEFON 08-678 55 00 FAX 08-678 55 05 E-POST pts@pts.se WEBBADRESS www.pts.se

2 Tillståndshavaren skall se till att kommunikationsnätet används för att förmedla röstsamtal och för att ge abonnenterna tillgång till multimediatjänster med rörliga bilder och ljud såsom videotelefoni. 3. Täckning och utbyggnad Kommunikationsnätet skall täcka 8 860 000 personer i Sverige (befolkningstäckning) på så sätt att de rutor om 250x250 meter i Statistiska Centralbyråns offentliga befolkningsstatistik (det så kallade rutformatet) skall vara täckta. Ett område med hög eller sluten bebyggelse 1 skall anses vara täckt där fältstyrkan, mätt på pilotsignalen (primary common pilot channel (IMT- DS)/Broadcast channel (IMT-TC)) från en basstation utomhus på 1,7 meters höjd, är lika med eller överstiger 58 dbµv/m/5 MHz. Övriga områden skall anses vara täckta där fältstyrkan är lika med eller överstiger 50 dbµv/m/5 MHz under förutsättning att Tower Mounted Amplifier (TMA) används. Om TMA inte används skall fältstyrkan, mätt på pilotsignalen, vara lika med eller överstiga 54 dbµv/m/5 MHz. För samtliga områden gäller att befolkningstäckningen skall ha en ytsannolikhet på 95 procent. Kravet på den högre pilotsignalen skall gälla i de rutor i det så kallade rutformatet där någon hög eller sluten bebyggelse förekommer. Tillståndshavaren får tillgodoräknas täckning med en lägre pilotsignalnivå än den som krävs för visst område enligt ovan, där nya tekniska lösningar införs under förutsättning att konsumenterna inte drabbas av några försämringar. Kravet på befolkningstäckning skall med minst trettio procent vara uppfyllt med egen radioinfrastruktur. 4. Internationella överenskommelser Tillståndshavaren skall frekvensplanera i enlighet med de koordineringsavtal som träffats med Finland, Danmark och Norge. Detta beslut gäller från och med den 1 juli 2006 till och med den 31 mars 2011. 1 1 Beträffande begreppen hög eller sluten bebyggelse hänvisas till de definitioner som återfinns i Lantmäteriets GSD-Terrängkarta i vektorform, dvs. Hög bebyggelse: Identitetspunkt för friliggande hög bebyggelse med flerfamiljshus som har tre våningar eller fler. Lägre byggnader kan förekomma. All tillhörande mark såsom vägar, parkeringsplatser och kontorsbyggnader ingår. Minsta totala bebyggelseyta är cirka sex hektar. Sluten bebyggelse: Identitetspunkt för sluten sammanhängande kvartersbebyggelse med flera våningar. Lägre byggnader kan ingå. Bebyggelsen kan på enstaka ställen vara öppen för att medge transporter till och från kvarterets inre. Tre sidor av kvarteret bör i det närmaste vara slutna. All tillhörande mark såsom vägar, parkeringsplatser och kontorsbyggnader ingår. - Minsta totala bebyggelseyta är cirka sex hektar.

3 Ärendet Telenor Sverige AB (Telenor), org.nr 556421-0309, har tillstånd att använda radiosändare för mobil radioanvändning med UMTS/IMT2000-teknik (beslut avseende tilldelning av UMTS-tillstånd, dnr 00-13048) till utgången av år 2015. De tillståndsvillkor som beslutades den 22 mars 2001 (dnr 01-7947, tillståndsvillkor för nätkapacitet för mobila teletjänster), den 15 augusti 2001 (dnr 01-14149, frekvenstilldelning) och den 7 december 2004 (dnr 04-9599, ändrat krav på pilotsignal) löper ut den 30 juni 2006. Post- och telestyrelsen (PTS) återkallade år 2004 på tillståndshavarens egen begäran Orange Sverige AB:s samtliga radiorelaterade tillstånd. PTS har efterfrågat Telenors synpunkter på ett förslag om fördelning av de på detta sätt frigjorda FDD-frekvenserna (dnr 05-8495). Fördelningen skulle gå att genomföra enligt förslaget endast om Hi3G gick med på att överlämna sin nedersta kanal, 2x4,8 MHz, till Telenor Sverige AB och i gengäld få de två nedersta kanalerna av det lediga frekvensutrymmet. Vidare har Telenor fått tillfälle att lämna synpunkter på eventuella lättnader vad gäller kravet på pilotsignal (dnr 05-12388) och har i nu aktuellt ärende anmodats beskriva planerad användning av TDD-spektrum. Telenor har yttrat bland annat följande. Det är av största vikt att tillgängligt frekvensutrymme kan utnyttjas av licenshavare och att tilldelningen sker på konkurrensneutrala villkor så att UMTS-tillståndshavarna kan producera nätkapacitet till samma kostnad. Ytterligare tilldelning är avgörande för att kunna leverera tjänster med hög kvalitet och hög datahastighet samt för att införa ny funktionalitet som HSDPA. Utökat frekvensutrymme är viktigt för att kunna genomföra en långsiktig nätplanering. Bolaget har inget att erinra mot den föreslagna fördelningen. Justerad pilotsignal i bufferzonen är relevant och samhällsekonomiskt. Telenor anser dock att även tätortsdefinitionen och storleken på buffertzonen bör justeras, till 10 000 invånare respektive en kilometer. Telenors uppdaterade planer indikerar ett behov av TDD-spektrum under den närmaste framtiden. Telenor och andra som kan ha intresse i saken har fått möjlighet att lämna synpunkter på ett förslag på nya tillståndsvillkor för UMTS-verksamhet. Bolaget stödjer de föreslagna ändringarna av licensvillkoren. Skäl Enligt 1 kap. 1 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation EkomL skall syftet att enskilda och myndigheter skall få tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer och största möjliga utbyte av prisvärda elektroniska kommunikationstjänster uppnås främst genom konkurrens och internationell harmonisering. Enligt 3 kap. 11 EkomL får ett tillstånd att använda radiosändare förenas med villkor om 1. det frekvensutrymme som tillståndet avser, 2. vilken eller vilka elektroniska kommunikationstjänster eller slag av elektroniska kommunikationsnät eller tekniker som tillståndet avser,

4 3. täckning och utbyggnad inom landet, 4. antennens och i övrigt radiosändarens beskaffenhet, 5. det geografiska område inom vilket en mobil radiosändare får användas, 6. var antennen till en fast radiosändare skall vara belägen, 7. kompetenskrav för den som skall handha radioanläggningen, 8. skyldighet för sökanden att dela frekvensutrymme med annan, 9. sådant som i enlighet med beslut om en harmoniserad användning av radiofrekvenser skall uppställas som villkor när den som skall tilldelas radiofrekvens har utsetts i enlighet med internationella avtal eller bestämmelser antagna med stöd av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, 10. skyldigheter som följer av tillämpliga internationella avtal i fråga om användning av frekvenser, 11. åtaganden som har gjorts i samband med beviljande av tillstånd enligt 8 samt 12. annat som krävs för att säkerställa ett faktiskt och effektivt frekvensutnyttjande. Tillstånd skall, enligt 3 kap. 12 EkomL beviljas för en bestämd tid. Giltighetstiden för tillståndsvillkor får vara kortare än tillståndstiden. När giltighetstiden bestäms skall särskilt beaktas bland annat framtida förändringar i radioanvändningen, den tid som sändaren är avsedd att användas och den tekniska utveckling som kan väntas. PTS gör följande bedömning Frekvensutrymme Telenor (dåvarande Europolitan-Vodafone) tilldelades år 2001 2x15,0 MHz FDDspektrum och 5,0 MHz TDD-spektrum. Fortsatt tilldelning av FDD-spektrum har inte ifrågasatts. Telenor skall därför - och mot bakgrund av vad bolaget framfört om den användning som planeras för TDD-spektrum - tilldelas såväl FDD- som TDD-spektrum. Användningen av 3G-tjänster förväntas öka. Myndigheten vill därför säkerställa att befintliga tre UMTS/3G-tillståndshavare inom de närmaste åren kan ta hand om en sådan ökning av UMTS-relaterad trafik. Frekvensbandet 2,6 GHz, som internationellt utpekas som expansionsband för tredje generationens mobiltelefoni kan komma till praktisk användning först år 2007-2008 på grund av den tid som behövs för standardiseringsprocess och efterföljande produktutveckling. PTS finner inte skäl att rubba den konkurrensmässiga balans som nu råder mellan de tre befintliga tillståndshavarna i fråga om tilldelning av frekvensutrymme; lika

5 tilldelning under uppbyggnaden av UMTS/3G-verksamhet ger tillståndshavarna härvidlag samma förutsättningar. Det frekvensutrymme om 2x14,8 MHz för FDD-teknik som frigjordes i samband med att Orange Sverige AB återlämnade sin UMTS-licens skall därför fördelas så att frekvenstilldelningen blir lika för de tre befintliga tillståndshavarna. Frigjort TDD-spektrum, 5 MHz, bör av frekvensplaneringsskäl inte fördelas i samband med detta ärende. Följande tabell visar frekvenstilldelningen för samtliga UMTS/3Gtillståndshavare. Tillståndshavare FDDfrekvensutrymme [MHz] TDDfrekvensutrmme [MHz] Totalt [MHz] Telenor Sverige AB 1920,3-1940,1 / 2110,3 2130,1 1915,0-1920,0 2 x 19,8 + 5,0 MHz Hi3G Access AB 1940,1-1959,9 / 2130,1 2149,9 1910,0-1915,0 2 x 19,8 + 5,0 MHz Svenska UMTS Licens AB 1959,9-1979,7 / 2149,9 2169,7 1905,0 1910,0 2 x 19,8 + 5,0 MHz Ericsson Test Environments AB har till och med år 2007 tillstånd att använda radiosändare för prov- och demonstrationsverksamhet i Kista avseende 3Gutrustning. Detta bolag har tilldelats ett antal UMTS-kanaler för ändamålet. Telenor är därför förhindrad att under testtillståndets giltighetstid använda frekvensutrymmet 1935,3-1940,1/2125,3-2130,1 MHz i Kista. Kommunikationsnät, tjänster och teknik När det inom Europeiska unionen beslutades att tredje generationens mobiltelefoni skulle införas i Europa var siktet inställt på harmonisering och största möjliga geografiska täckning (se UMTS-beslutet 2 ). Målet var att nå en global marknad, vilket skulle vara möjligt att uppfylla genom en harmoniserad frekvensanvändning och en gemensam europeisk UMTS-standard inom den så kallade IMT 2000-familjen. 3 European Telecommunications Standards Institute (ETSI) har således beslutat om harmoniserade UMTS-standarder och Conférence Européenne des Administrations des Postes et des Télécommunications (CEPT) har anvisat lämpligt frekvensutrymme. 2 Europaparlamentets och rådets beslut nr 128/1999/EG av den 14 december 1998 om samordnat införande av ett system för mobil och trådlös telekommunikation (UMTS) av tredje generationen inom gemenskapen, Celex 31999D0128 3 ITU-R M.1457 Recommendation

6 Elektronisk kommunikation bygger i betydande utsträckning på internationella överenskommelser i tekniskt hänseende. Mot denna bakgrund och med hänsyn till Ekomlagens portalbestämmelser är det, enligt PTS uppfattning, nödvändigt att även fortsättningsvis kräva att det elektroniska kommunikationsnätet skall byggas med utrustning som uppfyller de så kallade UMTS-standarderna, nämligen IMT- Direct Spread (UTRA-FDD) och IMT-Time Code (UTRA-TDD). Telenor skall själv planera kommunikationsnätet. Operatören har bäst kännedom om den egna radioinfrastrukturen och det egna kapacitetsbehovet och har därmed större möjligheter, jämfört med PTS, att optimera nätet på ett frekvenseffektivt sätt. Det bör tydliggöras att tillståndshavaren i nätet skall se till att de grundläggande tjänster som avses med tredje generationens kommunikationssystem enligt UMTS-beslutet förmedlas i nätet. Täckning och utbyggnad Telenors tillstånd att använda radiosändare för mobil radioanvändning med UMTS/IMT2000-teknik tilldelades i konkurrens med andra sökande i samband med inbjudan att ansöka om tillstånd att tillhandahålla nätkapacitet för mobila teletjänster enligt UMTS/IMT-2000-standard. I samband med ansökan om UMTS-tillstånd lovade Telenor (Europolitan) att täcka drygt 8 860 000 personer senast den 31 december 2003. Kravet på att denna befolkningstäckning skulle ha varit uppfylld senast vid denna tidpunkt kvarstår med stöd av 3 kap. 11 11 EkomL. Med hänsyn till att giltighetstiden för det beslut om tillståndsvillkor som fattades år 2001 löper ut - och skall ersättas med villkoren i nu aktuellt beslut - skall således kommunikationsnätet från och med den 1 juli 2006 ha angiven befolkningstäckning. När det gäller täckningsdefinitionen vill PTS lyfta fram syftet med EkomL, nämligen att enskilda och myndigheter skall få tillgång till såväl säkra och effektiva elektroniska kommunikationer som största möjliga utbyte av prisvärda elektroniska kommunikationstjänster. Det skall inte göras någon åtskillnad på kvaliteten på elektroniska kommunikationstjänster mellan stad och landsbygd. Kravet på att fältstyrkan skall vara av ett visst värde säkerställer att slutanvändarna får tillgång till den bithastighet om 144-384 kbps inomhus i trafikkanalen som förväntas av tredje generationens elektroniska kommunikationstjänster, exempelvis videotelefoni. I samband med ansökan om UMTS-licensen år 2000 utfäste Telenor att verkställa befolkningstäckningen med en fältstyrka på 58 dbµv/m/5 MHz. Områden med olika typer av såväl bebyggelse som olika trafikintensitet medger dock en differentiering av fältstyrkan. Den fältstyrka som operatören av ett 3G-nät måste upprätthålla går således att variera i viss utsträckning utan att kvaliteten försämras för slutanvändarna och utan att kravet på enkelhet i kravställningen eftersätts. Nivåskillnader i fältstyrkan bör dessutom uppmuntra operatören att bygga ut sitt nät så billigt och effektivt som möjligt i syfte att erbjuda så prisvärda tjänster som möjligt till abonnenterna.

7 PTS gör bedömningen att fältstyrkan kan bestämmas till två kategorier - en på 58 dbµv/m/5 MHz för områden med hög eller sluten bebyggelse och en annan på 50 dbµv/m/5 MHz (med Tower Mounted Amplifier) respektive 54 dbµv/m/5 MHz (utan Tower Mounted Amplifier) för övriga områden. 4 Kravet på pilotsignal anpassas på så sätt till faktiska förhållanden vilket medför att särskilda krav för till exempel buffertzoner (gränsområde mellan tätort och landsbygd) inte behövs. Lösningen framstår som rimlig och proportionell med hänsyn till de intressen som skall tillgodoses. När det gäller att bedöma vad som utgör den ena eller andra områdestypen vill PTS hänvisa till de definitioner av dessa begrepp som återfinns i Lantmäteriets terrängkarta (tidigare kallad Gröna kartan) i vilken ett tema innehåller bebyggelse i fem olika klasser. Täckningsdefinitionen utgår från den analys som genomfördes 2004 för att översätta ett visst kvalitetskrav på tjänsterna i form av bithastighet till en ekvivalent pilotsignal. 5 Pilotsignalen 58 dbµv/m/5 MHz bedömdes utgöra ett minimikrav för tätort, liksom 50 dbµv/m/5 MHz för landsbygd. Med pilotsignalnivåerna enligt detta beslut sker ingen avvikelse från det kvalitetskrav som dessa nivåer garanterar. Teknikutvecklingen kan eventuellt leda till förekomsten av tekniska lösningar som ytterligare förbilligar utbyggnaden utan att något avkall behöver göras på det ursprungliga kvalitetskravet. Täckningsdefinitionen bör därför innehålla en ventil som gör det möjligt för tillståndshavaren att tillgodoräkna sig täckning med lägre pilotsignal under förutsättning att kvalitetskravet bibehålls. Tillståndshavaren skall själv förfoga över denna möjlighet - något ansökningsförfarande behövs inte. Enligt PTS kvarstår bedömningen sedan tidigare att det finns anledning att föreskriva om krav på att utbyggnaden skall ske med egen infrastruktur. Av frekvenseffektivitetsskäl bör säkerställas att det tilldelade frekvensutrymmet faktiskt utnyttjas. Kravet att den egna radioinfrastrukturen skall uppgå till minst trettio procent bör utgöra en rimlig avvägning mellan kravet på exklusiv disposition av egen radioinfrastruktur och möjligheten till samverkan med andra operatörer. Med egen radioinfrastruktur avses ensam dispositionsrätt i förhållande till annan operatör som har tillstånd att använda radiosändare för UMTS/3Gverksamhet. Med radioinfrastruktur avses vidare sådana anordningar i radionätet som behövs för att använda det egna frekvensutrymmet. Giltighetstid I 7 kap. 6 EkomL finns bestämmelser om att tillståndsvillkor får ändras omedelbart bland annat till följd av förändringar i radiotekniken eller ändringar i radioanvändning på grund av internationella överenskommelser eller bindande EU-rättsakter. Även om det således är möjligt att ändra villkor omedelbart finns enligt PTS bedömning ändå skäl att inte göra giltighetstiden för tillståndsvillkoren alltför lång, såsom till utgången av år 2015. Vid handläggningen av det aktuella 4 Jfr Per Wirdemark (HiQ Data AB), Coverage Requirements for UMTS, den 2 september 2004, PTS-ER-2004:32 5 Se a.a

8 ärendet har det till exempel uppmärksammats att det, bland annat till följd av ny lagstiftning på sakområdet, är lämpligare med en kortare giltighetstid för tillståndsvillkor jämfört med tillståndstiden för radioanvändningen. PTS bedömer att fem år bör utgöra en lämplig giltighetstid för tillståndsvillkoren. Upplysningar Den som bedriver verksamhet som omfattas av EkomL är skyldig att på begäran tillhandahålla PTS de upplysningar och handlingar som behövs för kontroll av efterlevnaden av de villkor som meddelats med stöd av lagen. I Post- och telestyrelsens föreskrifter (PTSFS 2004:2) om offentliggörande av tekniska specifikationer för gränssnitt finns närmare bestämmelser rörande skyldigheten för en operatör att informera tillsynsmyndigheten om vilka tekniska specifikationer som skall följas vid anslutning till nätet samt om skyldigheten att offentliggöra noggranna och adekvata tekniska specifikationer för de gränssnitt som erbjuds. Testtillståndshavarens - enligt punkten 1 andra stycket under Post- och telestyrelsens avgörande ovan - signalstyrka får inte överstiga -95 dbm utanför det markerade området i bilaga 1. Detta beslut avser villkor för tillstånd att använda radiosändare för en viss radioanvändning. Tillståndshavaren skall ansöka om tillstånd när enskilda radiosändare i kommunikationsnätet tas i bruk. Underrättelse om överklagande Beslutet kan överklagas hos Länsrätten i Stockholms län, se bilaga 2. Marianne Treschow Detta beslut har fattats av generaldirektören Marianne Treschow. Enhetsjuristen Elsy Arwidson har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har även deltagit avdelningschefen Charlotte Ingvar-Nilsson och enhetschefen Urban Landmark.

Bilaga 2 UNDERRÄTTELSE OM ÖVERKLAGANDE Om Ni vill överklaga detta beslut skall Ni skriva till Länsrätten i Stockholms län. Brevet skall dock sändas till Post- och telestyrelsen, Box 5398, 102 49 Stockholm. Tala om i brevet vilket beslut Ni överklagar genom att ange beslutets nummer. Tala också om vilken ändring av beslutet Ni vill ha. Brevet skall skrivas under. Post- och telestyrelsen måste ha fått Ert överklagande inom tre veckor från den dag Ni fått del av beslutet. Annars kan överklagandet inte prövas. Post- och telestyrelsen sänder överklagandet vidare till länsrätten för prövning om Post- och telestyrelsen inte själv ändrar beslutet på det sätt Ni begärt. Om något är oklart kan Ni vända Er till Post- och telestyrelsen.