Psykisk ohälsa hos äldre Bemötande och förhållningssätt Sara Oscarsson Hannuksela

Relevanta dokument
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

God palliativ vård state of the art

Att stärka äldre personers psykiska hälsa

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

YTTRANDE 1(3) LJ2014/ att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.

Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

Välkommen till kurator

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Antagen av Samverkansnämnden

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

Bemötande aspekter för nyanlända.

Sammanställning 1. Bakgrund

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

INFORMATION OM INVEGA

Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård!

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Kort information om demens

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande

Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

F sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa

Trygga möten Lärdomar, erfarenheter och berättelser

Validand och valideringshandledare

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Myter eller möten i psykiatrin? Om sunt förnuft i mötet med den besvärliga patienten

Tid att mötas Ett utvecklingsprojekt med fokus på bemötande inom hemtjänsten i Kumla kommun

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

-Stöd för styrning och ledning

Möta personer med psykossjukdom Nils Sjöström Verksamhetsutvecklare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Behandling av BPSD utan läkemedel

Att leva i en annorlunda värld

Sammanställning 2. Bakgrund

Validering i Sörmland

Inför mottagningsbesöket

Samverkansteam Karlstad

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Pensionärsrådet. Plats: Rehabiliteringskliniken, JF Liedholmsväg 14, Sigfridsområdet. Ordförande... Justerare. Datum: Tid: 13:30-15:30

Antal % % % % % % Min-max Riket

Vårdintyg Praktik Juridik Etik

Psykiatrins kvarter. Avsiktsförklaring. Södra Älvsborgs Sjukhus

Ett samverkansprojekt mellan Geriatriska kliniken US, primärvården och Linköpings kommuns äldreomsorg

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen i Danderyds kommun 2016? Källa: Vad tycker äldre om äldreomsorgen? 2016 Socialstyrelsen

SIP - vad är det som är speciellt inom psykiatrin?

Samverkansrutin Demens

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera!

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Samverkansrutin Demens

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Tvångsvård och lågaffektivt förhållningssätt en omöjlig kombination?

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Lättläst program för landstingsvalet 2018

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

Annas resa. - Diskussionsmaterial

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Psykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen?

RIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord

Hantera besvärliga typer

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Jag lever mitt liv mellan stuprören. Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018

Sammanhållen struktur för kunskapsstyrning och kvalitetsregister

Transkript:

Psykisk ohälsa hos äldre Bemötande och förhållningssätt Sara Oscarsson Hannuksela

Äldre med psykotiska symtom är de som orsakar mest problem för personalen inom den kommunala äldreomsorgen Att möta personer med t.ex. vanföreställningar, misstro och anklagelser fordrar ett terapeutiskt förhållningssätt och ett gott stöd från arbetsledningen. Personalen är här i behov av fortlöpande handledning och utbildning Ibland måste socialtjänsten kontakta sjukvården med frågeställningen tvångsvård innan adekvat hjälp ges. Oftast kan dessa vårdproblem i den kommunala omsorgen lösas betydligt smidigare i ett tidigt skede och med rätt vårdinsatser Äldreuppdraget, Socialstyrelsen 97:9

Myter, föreställningar Smärta, nedstämdhet naturlig del av åldrandet Svårt lära gamla hundar sitta När fan blir gammal blir han religiös

Om bemötande generellt Vara sig själv (avslappnad, lugn, naturlig) Ge sig tid att lyssna Fokusera på brukarens behov/situation Undvik att prata för mkt om sig själv

Vid förvirring/konfusion Jagsammanhållning ångest, motorisk oro aggressivitet uppgivenhet, apati förvirring kaos minskad stress, lugn stärkt självkänsla ökad självständighet upplevelse av kompetens optimalt fungerande

Bemötande, kommunikation Vid psykossjukdom svårigheter med -Minne -Uppmärksamhet -Målinriktad förmåga -Generell informationsprocessande förmåga Kräver anpassat bemötande. Enkelhet och tydlighet i kommunikationen. Upprepningar. Det måste få ta tid.

Att tänka på i kommunikationen med psykotisk/förvirrad person Lågaffektivt bemötande Struktur och tydlighet Vänligt tonfall Konkret språk Lugnt tempo Undvik om möjligt att: Polarisera Konfrontera Konsekvenstänkande Abstraktioner Ironi

Ej psykotiska symtom Hög grad visat engagemang Spontanitet Autonomi Praktisk orientering Personlig problemorientering Psykotiska symtom Mkt stöd med praktisk orientering Förutsägbarhet, struktur Undvik hög social stress: inte uppmuntra argumentation, öppet visad aggression

Äldrepsykiatriska mottagningen Handlednings-team ÄPM 2 Specialistsjuksköterskor från Äldrepsykmottagningen SYFTE Ökade kunskaper kring psykisk sjukdom och funktionsnivå Finna lösningar på problem och därmed minska bemötande problem Öka patientens och personalen välbefinnande Att förebygga och förhindra inläggning

Äldrepsykiatriska mottagningen Forts Handlednings-team ÄPM Tidsbegränsad grupphandledning för personal som arbetar med äldre omvårdnadskrävande patienter med kronisk psykisk störning Detsamma gäller somatiska sjukdomar som samverkar eller i sig själva är en psykisk påfrestning ex: Parkinson sjd, MS, Post stroke etc

Handledningsteam ÄPM Probleminventering/utvärdering I arbetet med NN Markera på skalan under varje påstående åt det håll som stämmer bäst just nu. Jag stannar så kort tid Jag stannar så lång tid som möjligt hos NN som möjligt hos NN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Jag tycker att mina kunskaper Jag tycker att mina kunskaper om NN är otillräckliga om NN är tillräckliga 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Jag känner mig missnöjd och Jag känner mig nöjd och frustrerad i arbetet med NN belåten i arbetet med NN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Handledningsteam ÄPM Probleminventering/utvärdering Jag upplever mig behöva mer Jag upplever mig ha tillräcklig kompetens för mitt arbete kompetens för mitt arbete 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Jag upplever att det finns brister i Jag upplever inga arbetslagets samarbete runt NN brister i arbetslagets samarbete runt NN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Jag har inga förhoppningar att Jag har stora förhoppningar att NN någonsin ska må bättre NN så småningom ska må bättre 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Forts Handlednings-team ÄPM Äldrepsykiatriska mottagningen Utvärdering Start 8 Omvårdnadstid 7 6 5 4 kunskaper 3 2 1 Arbetsmiljö 0 Avslut 1 Kompetens 8 7 6 Samarbete 5 4 3 Förhoppningar 2 1 0 1

Äldrepsykiatriska mottagningen 2 Särskilda boenden i Umeå Backenvägen för äldre med psykiskt funktionshinder Ett samarbete mellan psykiatrin och kommun Kommunal sjuksköterskegrupp kopplat till boendet Nydalavägen Ansvarig läkare och behandlare från psykiatrin bistår med kontinuerlig kontakt och uppföljning av patienter

Särskilda boenden- jämförelse Antal slutenvårdsdygn som patienter haft före och efter flytt till särskilt boende 2 år innan flytt (2006) 1 år innan flytt (2007) 1 år efter flytt (2009) 2 år efter flytt (2010) Nydalavägen* 8/334 13/443 0/0 3/105 Backenvägen ** 6/139 9/376 4/116 5/63 Totalt 14/473 22/819 4/116 8/168 Äldrepsykiatriska mottagningen Första siffran anger antal vårdtillfällen, andra siffran antal slutenvårdsdygn. *1 person av totalt 8 har kommit från annat särskilt boende. En person som av andra orsaker blivit placerad på boendet är inte medräknad. **6 personer av totalt 10 har kommit från andra särskilda boenden.

65 år och äldre 1950-2050 antal 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 1950 2000 2030 2050 År 2030: Var fjärde invånare 65 år 3/4 miljon 80 år

Handledningsteam