PRISS ProtesRelaterade Infektioner Ska Stoppas



Relevanta dokument
PRISS ProtesRelaterade Infektioner Ska Stoppas

Program. Självärderingsinstrumentet, genomgång av frågorna. Hur få största nytta av det regionala upplägget?

LÖFS NATIONELLA SÄKER-PROJEKT

Projektet Säker förlossningsvård 1 och 2

Löf SÄKER PROJEKTEN OCH NÅGOT LITE OM SVENSK SJUKVÅRD PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE

Välkomna till projektet Säker Bukkirurgi

PRISS Protesrelaterade Infektioner Skall Stoppas

Rekommendationer kan minska postoperativa infektioner

Sår, mindre kirurgiska ingrepp, postoperativa infektioner. Hygienombud primärvård,

LÖFS SKADEFÖREBYGGANDE ARBETE

Slutrapporten. PRISS symposium Stockholm 21 november 2013

Löf SÄKER KIRURGI CHECKLISTOR ELLER RESILIENS? PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE

Säker bukkirurgi Självvärderingsfrågor

Kvalitetsbokslut 2013

Sveus konferens 25 november Tobias Wirén, Capio S:t Görans Sjukhus

När det inte blev som planerat. Verksamhetsområde Ortopedi, Södersjukhuset Anna Lena Brantberg, leg sjuksköterska, kvalitetssamordnare

En patientförsäkring för alla VILKA VI ÄR OCH VAD VI GÖR

En patientförsäkring för alla VILKA VI ÄR OCH VAD VI GÖR

Kvalitetsbokslut Ortopedkliniken NLN

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Projekt Säker Läkemedelsanvändning i Primärvård

Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

Postoperativa sårinfektioner Elisabeth Persson Flodman 2016

OM TEAMARBETE OCH CHECKLISTA FÖR SÄKER KIRURGI 2.0

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Presentation av. Säker Traumavård

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012

I SAMARBETE MED KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SLUTENVÅRD OCH APOTEK

Hos vem ska man framföra klagomål och synpunkter?

ANMÄLNINGAR TILL LÖF 2017

ANMÄLNINGAR TILL LÖF 2018

Medicinsk stab. Patientsäkerhet. Samverkan mellan kommun och landsting

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Patientsäkerhetsfrågor

CHECKLISTOR OCH KOMMUNIKATION

Ortopedi. Valda delar ur Årsrapport 2016 Valda delar ur Kvalitetssammanställning

Resultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi

Spridning av säkrare praxis

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Program Patientsäkerhet

Förra året tog Löf (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) emot cirka skadeanmälningar.

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Löf NEWS-2 PROFESSIONSDRIVEN FÖRBÄTTRING PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Intensivvårdsavdelningen ViN. Genombrottsprojekt VRI

Resultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning

Infektionsambassadör. Vad är det?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård

Fast Track Är det patientsäkert? Urban Berg Överläkare i ortopedi, Kungälvs sjukhus Doktorand vid Göteborgs universitet

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet

Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Årsrapport kvalitet. Capio Ortopedi 2018

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Smittskydd Värmland. Ingemar Hallén, bitr smittskyddsläkare

RMPG ortopedi. Resultatrapport - Värdekompass. sydöstra sjukvårdsregionen. M Bergeling/2016

Förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner (VRI)

Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Vårdrelaterade infektioner ska stoppas VRISS

Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport. Region Västmanland

Mätning av patientsäkerhetskultur 2013

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG

Odontologiska fakulteten, Malmö universitet

Patientsäkerhetsberättelse för

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Säker Traumavård ett nationellt projekt för ökad kvalitet och säkerhet inom svensk traumasjukvård

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT10

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Handlingsplan för ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK)

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Trycksår - handlingsplan

Resultat Röntgenkliniken

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Resultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11

Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse 2011

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp.

Innehållsförteckning

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Transkript:

PRISS ProtesRelaterade Infektioner Ska Stoppas Ett nationellt multiprofessionellt arbete för att halvera den reala risken för infektion efter ledproteskirurgi Pelle Gustafson docent, chefläkare Patientförsäkringen LÖF

Vårt uppdrag Patientförsäkringen LÖF är Sveriges motsvarighet till NPE, fast ett ömsesidigt (gjensidigt) försäkringsbolag, ägt av landsting och regioner Patientförsäkringen LÖF ska utreda och lämna rätt ersättning i rätt tid till patienter som drabbats av skada inom vården Patientförsäkringen LÖF ska även genom skadeförebyggande arbete verka för att antalet skador minskar

Skadeanmälningar Ca 13 000 st/år Knappt 40 % får ersättning Skadeersättning/år: ca 475 Mkr Alla anmälningar sparas och utgör grunden för omfattande skadestatistik

Skadeförebyggande arbete Det pågår ett aktivt arbete för att minska patientskador och öka patientsäkerheten inom svensk sjukvård En viktig uppgift för Patientförsäkringen LÖF är att stödja landsting, regioner samt yrkesorganisationer i detta arbete

Särskilt angelägna områden Mänskligt lidande Höga kostnader för Patientförsäkringen LÖF, vården, samhället

Är det bra att ha rutiner och att följa dem?

Är det bra att ha rutiner och att följa dem? Annals of Surgery 257:1 2013 50 bukkirurgiska patienter, 659 postoperativa vårddygn Totalt 256 process failures, 85 % undvikbara, 51 % ledde till vårdskada Medicinering, infarter/drän, smärtlindring Bristande kommunikation och förseningar bakom 54 % av process failures

Då är det väl bara att följa rutinerna?

Då är det väl bara att följa rutinerna?

Man måste inse att man har ett problem - för att kunna göra något åt det!

Man måste inse att man har ett problem - innan man är mottaglig för lösningen på problemet!

Fyra nationella projekt 2007 Säker Förlossningsvård - minska antalet förlossningsskador till följd av svår syrebrist på barnet, samt också bäckenbottenskador på mamman 2008 PRISS (ProtesRelaterade Infektioner Ska Stoppas) - halvera den reala förekomsten av infektion efter protesoperation i knä och höft 2010 Säker Bukkirurgi - halvera risken för vårdskada och komplikation vid bukkirurgi 2013 Säker Läkemedelsanvändning i primärvård (med SKL) - minska läkemedelsskador och miljöpåverkan

Grundprinciper för projekten Yrkesorganisationerna ansvarar odelat för projektens bemanning medicinska och professionella innehåll genomförande Klinikerna medverkar på frivilligbasis Sekretess inom projekten Patientförsäkringen LÖF stödjer projekten administrativt och ekonomiskt

Svensk Förening för Klinisk Farmakologi

Granskningsprocessen 7. Slutredovisning Klinikledningar, revisorer och styrgrupp, totalt 1 år efter punkt 4 6. Revisorer Analyserar rapport och ger feed-back till kliniken. Rapporterar till LÖF att överenskomna åtgärder har genomförts 1. Verksamhetsledning Självvärdering och rapport 18 månader 2. Startseminarium för revisorer Analyserar svar och förbereder platsbesök 3. Revisorer Platsbesök, fördjupad analys, sammanfattning av iakttagelser 5. Verksamhetsledning Åtgärder och rapport till revisorer inom 6 månader 4. Revisorer Skriftlig återföring inom 4 veckor Överenskommelse om åtgärder

Inriktning Frågorna är öppna och ej normerande Ingen granskning utifrån någon form av föreskrivande protokoll Konceptet är självvärdering tvärprofessionellt stöd från erfarna kollegor erfarenhetsutbyte och spridning av idéer/metoder nationellt inspiration till gemensamt utvecklingsarbete

Återkommande grundfrågor Vilka rutiner/riktlinjer har ni? Hur skapar ni förutsättningar för efterlevnad? Hur mäter/kontrollerar ni graden av efterlevnad? Hur återför ni resultaten (av c) till era medarbetare? Vilka idéer har ni om åtgärder/ förbättringar (a-d)?

Återföring till kliniken Återföringsrapporten är teamets egen samlade bedömning Överenskommelsen om åtgärder förutsätter konsensus med verksamhetsledningen, som har sista ordet Viktigt hålla tempo och överenskomna tider!

Ansvar och befogenheter Verksamhetschefen har ansvaret för patientsäkerheten vid kliniken och de eventuella åtgärder som genomförs Revisionen/återföringen ska vara stödjande för verksamhetsledningens patientsäkerhetsarbete inom befintliga resurser och förutsättningar Revisorsteamet ska inta ett objektivt förhållningssätt tydligt uppmärksamma de säkerhetsrisker man finner komma överens med verksamhetschefen om åtgärder

Sekretess Revisorerna behandlar självvärderingsrapporten liksom uppgifter i övrigt som sekretessbelagt arbetsmaterial Självvärderingsrapporten, revisorsteamets arbete och resultat diskuteras därmed inte med andra Materialet förvaras på Patientförsäkringen LÖF och betraktas som bolagshemlighet Styrgruppen äger besluten om vem som får tillgång

PRISS Målet är att minska den reala infektionsfrekvensen vid elektiva knä- och höftplastikoperationer med minst 50 % Från uppskattningsvis: 180 till 90 höftprotesinfektioner per år 200 till 100 knäprotesinfektioner per år

Frågorna ställs utifrån befintlig kunskap och ur infektionssynpunkt kritiska moment Urval och optimering av patienter inför operation Preoperativ tvätt Basala hygienregler Intakt hudkostym Korrekt antibiotika profylax Adekvat operationsmiljö Postoperativ sårbehandling Tidig upptäckt och åtgärd av infektion Infektionsregistrering Vårdprogram

Fråga 3 Hur säkerställer ni att basala hygienrutiner inkl. klädkoder följs genom hela vårdprocessen? t.ex. personal, vårdutrymmen, hjälpmedel hur involveras patienten? Vilka rutiner/riktlinjer har ni? Hur skapar ni förutsättningar för efterlevnad? Hur mäter/kontrollerar ni graden av efterlevnad? Hur återför ni resultaten (av c) till era medarbetare? Vilka idéer har ni om åtgärder/ förbättringar (a-d)?

Fråga 7 Hur säkerställer ni att korrekt antibiotikaprofylax ges? Vilka rutiner/riktlinjer har ni? Hur skapar ni förutsättningar för efterlevnad? Hur mäter/kontrollerar ni graden av efterlevnad? Hur återför ni resultaten (av c) till era medarbetare? Vilka idéer har ni om åtgärder/ förbättringar (a-d)?

Omfattning Alla 72 ortopediska kliniker (!) Pilot + 6 formella omgångar 2008 2012 Sammanställning av resultat pågår

Utvärdering av processen Enkäter till: Verksamhetscheferna i omgång 5 och 6 Revisorerna i omgång 0 4 Svarsfrekvens 73 % resp. 75 %

Självvärderingsinstrumentet Inga viktiga frågor saknas, borde utgå, tillföras eller justeras när det gäller att förebygga infektioner vid protesoperationer i knä och höft. Markera på en skala 1-8. % 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Verksamhetsledningar Revisorer

Platsbesöket Jag upplevde att vi hade en bra och öppen dialog. Markera på en skala 1 8 70 60 50 % 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Verksamhetsledningar Revisorer

Återföringen Revisorsteamet påpekade patientsäkerhetsbrister som verksamhetsledningen tidigare inte var medveten om. Markera på en skala 1-8. % 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Verksamhetsledningar Revisorer

Överenskommelsen om åtgärder Verksamhetsledningen och revisorsteamet blev utan svårighet överens om innehållet i åtgärdsöverenskommelsen. Markera på en skala 1-8. 60 50 40 % 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Verksamhetsledningar Revisorer

Mallar för checklistor, PM mm Tycker du att det vore bra att ta fram mallar för checklistor, PM mm för vissa områden/moment när det gäller primära elektiva protesoperationer i knä och höft? 1 = ja, 2 = nej. Verksamhetsledningar Revisorer

Ägarskapet En bärande tanke/idé med PRISS-projektet är att kliniken själv äger både problemen och möjligheten/ansvaret att komma till rätta med dem. I vilken mån lyckades granskningen förmedla denna tanke? Markera på en skala 1 8. Verksamhetsledningar

Verksamhetsledningarnas reflektioner "Utmärkt sätt att driva projekt. Många projekt "pådyvlas" lite "från ovan". Detta kändes viktigt och relevant. "Vi tycker samtliga att PRISS är en fantastisk bra tanke o organisation genom att man får verksamheten belyst samt goda idéer/tankar från andra delar av landet. "Bra och viktigt arbetssätt. Sjukhuset kommer att använda självvärderingsfrågorna på fler diagnoser och specialiteter. Våra processteam kommer att arbeta med detta under kommande månader.

Revisorernas reflektioner "Ett fantastiskt projekt. För första gången under min egen karriär där alla professioner arbetar tillsammans för en gemensam sak. Alla synergieffekter av proj. är ovärderliga. Alla yrkesgrupper blir medvetna om infektioner på ett annat sätt. Lärorikt, mycket som jag som infektionsläkare inte haft en aning om - trots att jag arbetar med protesinfektioner! " Fantastiskt bra projekt som lärt mig mycket som jag även har delgett på min hemklinik. Träffat många som man kan utbyta erfarenheter med. " Bra att vårdhygienikerna kommit med. Anestesiologerna borde ha tvingats med

Identifierade förbättringsområden (1) standardiserad remiss från primärvården gemensamma riktlinjer för urval och optimering av patienter preoperativ checklista artrosskola rökstopp BMI, Hb hudkostym

Identifierade förbättringsområden (2) spritflaskor på sänggavlar PM för rengöring av hjälpmedel bättre återkoppling till personalen kontrollerad preoperativ dusch på sjukhuset checklista vid kontroll av hudkostym CFU-mätningar salsdiciplin, minimera antalet dörröppningar följsamhet antibiotikaprofylax och knivstart

Identifierade förbättringsområden (3) gemensam rutin för såromläggning och förbandsbyte KAD-rutiner skriftlig information vid utskrivning alt telefonuppringning lokal infektion/komplikationsregistrering med återkoppling hitta ett strukturerat synsätt på tidig postoperativ infektion observationsstudier införa självskattning avtal med vårdhygien

Vart hänvisas den utskrivna patienten vid sårproblem? 21/48 (44%) till mottagningen 15/48 (31%) till primärvården 9/48 (19%) till vårdavdelningen 3/48 (6%) till sårmottagning

Hur kan vi mäta effekten av PRISS? Nationella kvalitetsregistren knäprotesregistret höftprotesregistret Lokala register / uppföljningar Infektionsverktyget Uppföljning av postoperativ antibiotikaförskrivning Andra sätt? Blandning av process- och utfallsdata

Kommer vi att kunna mäta effekten av PRISS? I often say that when you can measure what you are speaking about, and express it in numbers, you know something about it; but when you cannot measure it, when you cannot express it in numbers, your knowledge is of a meagre and unsatisfactory kind; it may be the beginning of knowledge, but you have scarcely in your thoughts advanced to the state of science, whatever the matter may be." William Thomson, Lord Kelvin 1824-1907

Vad har åtgärdats? 85 % rutiner 10 % bättre förutsättningar för efterlevnad 5 % åtgärder för att mäta och följa upp

Utfallsmått i kvalitetsregistren reoperation = alla omoperationer revision = reoperation där en proteskomponent bytes, tas bort eller läggs till alla infektioner leder inte till omoperation (protesinfektion fortfarande inte entydigt definierat!)

Svenska knäprotesregistret från 2009 ett nytt formulär för inrapportering flertal variabler som är intressanta ur infektionssynpunkt registreras BMI typ av trombosprofylax tidpunkt för antibiotika drän blodtomt fält etc

Knäprotesregistret nya variabler Knäprotesregistret årsrapport 2012

Lokal infektionsregistrering - antal höftproteser och andelen infekterade inom 1 år åren 2007 2011 (1 5) 1-7 infektioner / år 0,4 % infektionsfrekvens inom 1 år under åren 2007-2011

Lokal infektionsregistrering - antal knäproteser och andelen infekterade inom 1 år åren 2007 2011 (1 5) 5 23 infektioner / år 1,5 % infektionsfrekvens inom 1 år under åren 2007-2011

Paradoxal ökning av revisioner efter PRISS? Uppmärksamhet vid sårkomplikationer kan leda till: diagnos tidigare diagnos möjlighet till behandling med mjukdelsrensning och byte av utbytbara delar av protesen registreras som revision

Mörkertal vid infektionsregistrering primär total höftartroplastik 2005 2008 49 200 operationer samkörning med Läkemedelsregistret patient som fått ab i 4 veckor postoperativt 1 989 patienter (2 218 höftop) fått antibiotika (4.5 %) av 602 patienter som reopererats pga. infektion fanns 67 % i höftprotesregistret infektionsfrekvens inom 1 år 1,2 % i detta material 60 % diagnostiserade inom första månaden Höftprotesregistret årsrapport 2011 Viktor Lundgren, doktorand

Kommer vi att kunna mäta effekten av PRISS?

Kommer vi att kunna mäta effekten av PRISS? Effekt Insats

Kommer vi att kunna mäta effekten av PRISS? Dagar mellan oönskad händelse SPC Statistical Process Control Månad Pelle Gustafson

Mätning i sammanfattning Effekterna av PRISS mäts bäst med analys av registerdata Fördröjning på 2-3 år Lokal analys svår men nödvändig Behov av nya utfallsmått Behov av nya sätt att mäta

Fortsättningen Expertgrupper best practice 1. Patientselektion och preoperativ optimering 2. Profylaktisk antibiotikabehandling 3. Tidig uppföljning och diagnostik av infektion 4. Optimal operationsmiljö Lokala uppföljningsmöten Slutsymposium 21/11 i Stockholm Referenslistan

http://www.mendeley.com/groups/2793931/priss-referenslista/papers

Sammanfattande erfarenheter Yrkesorganisationer i tvärprofessionell samverkan utgör en betydande potential som kan tas tillvara för nationellt patientsäkerhetsarbete Det är avgörande att yrkesorganisationerna odelat svarar för det medicinska innehållet, samt äger och driver projekten Administrativt och ekonomiskt stöd behövs Högt tempo avgörande Frivillig anslutning fungerar, med dessa förutsättningar, långt