Programdagarna för högskolan 2012 Internationalisering i tider av förändring Dokumentation från workshop, måndagen den 14/5 Nya strategier i ett nytt internationaliseringslandskap?
Programdagar för högskolan 2012, Internationalisering i tider av förändring Arken, Göteborg 14-15 maj Dokumentation från workshop, måndagen den 14/5 Nya strategier i ett nytt internationaliseringslandskap? Beskrivning av workshopen: Workshopen ger deltagarna möjlighet att diskutera frågan om hur avgiftsreformen har påverkat internationellt samarbete och utbyte. Vilka erfarenheter har man av det första året med avgifter? I vilken mån har nya arbetsformer, strategier och handlingsplaner utvecklats? Hur har avgifterna påverkat övrigt internationaliseringsarbete? Under workshopen förväntas deltagarna dela med sig av sina egna erfarenheter och ta del av andras i syfte att få perspektiv på den egna verksamheten och inspireras i arbetet med internationalisering. Åtta grupper diskuterar samma tema. Workshopen ska mynna ut i en sammanfattning av gruppens uppfattning om på vilket sätt införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter har påverkat lärosätenas arbete med samarbete och utbyte och svara på nedanstående övergripande frågor. Har internationalisering blivit mer i fokus på lärosätet? På vilket sätt? I vilken omfattning har det krävts nya strategier för internationalisering och hur har de utformats? På vilket sätt behandlar exempelvis dessa strategier samarbete och utbyte? 1
Grupp 1 Diskussionsledare: Gunnar Enequist, sekreterare: Anna Angermann Flera lärosäten rapporterar att man ser ökning av antalet studenter från EU-länder, och i motsvarande mån en minskning av studenter från tredje land. Man förlorar ett viktigt perspektiv, vilket kan upplevas som en försämring av kvaliteten på undervisningen. Samtidigt påpekar några lärosäten att de utländska studenter som idag antas har en bättre kunskapsnivå generellt sett, och framför allt bättre kunskaper i engelska, vilket positivt påverkar kvaliteten på undervisningen. En ytterligare konsekvens av att man idag har fler svenska och europeiska studenter, och färre studenter från tredje land, är att studenterna ställer större krav på möjlighet till utbytesterminer, vilket utländska studenter från t.ex. Kina inte gör. Har internationalisering blivit mer i fokus på lärosätet? På vilket sätt? Det råder konsensus kring att internationalisering är mer i fokus idag än tidigare. Dock tror de flesta att detta är en utveckling som inte beror på avgiftsreformen, utan är något som tagit fart tidigare och nu fortlever av egen kraft. Många mindre lärosäten rapporterar att man inte satsat på att rekrytera utländska studenter efter avgiftsreformens införande ( studenterna vill inte komma till vårt lilla lärosäte ) men att man idag med förvåning kan konstatera att man fått många utländska (icke-eu) studenter. Avgiftsreformen har medfört att internationaliseringen har blivit något som idag genomsyrar hela lärosätet, även t.ex. studenthälsa och studievägledning har påverkats av internationaliseringen. Flera lärosäten vill framhålla att ledningen satsar strategiskt på internationalisering och inkluderar service-funktioner i arbetet, som en del i arbetet att göra lärosätet attraktivt för utländska studenter. Vissa lärosäten menar att en negativ konsekvens är att man idag mer och mer tänker på internationalisering som ett sätt att få in pengar till verksamheten det har blivit fokus på business. I det sammanhanget upplever vissa lärosäten att ledningen ser internationalisering som något som måste göras (ett politiskt direktiv) och som kostar pengar, men som inte ger några tydliga vinster. Man glömmer bort mötet mellan människor som grunden för internationaliseringen. I vilken omfattning har det krävts nya strategier för internationalisering och hur har de utformats? På vilket sätt behandlar exempelvis dessa strategier samarbete och utbyte? En tydlig förändring är att man på lärosätena jobbar med att rekrytera utländska studenter, vilket man inte gjort tidigare. Man jobbar också mer med likabehandling av utländska studenter, oavsett om de kommer inom ramen för ett utbytesprogram eller som free movers. Tidigare hade utbytesstudenterna fördelar som free movers saknade. Många lärosäten rapporterar att ledningen på olika sätt varit aktiv och drivande i internationaliseringsarbetet, t.ex. genom att tillsätta strategiska internationaliseringsråd eller genom att skapa tjänster riktade särskilt mot internationell rekrytering av studenter. Vissa lärosäten rapporterar att man använder sina partneruniversitet för att marknadsföra sig hos utländska studenter. Andra lärosäten, med tydligt specialiserade utbildningar, rapporterar att man absolut inte vill marknadsföra sig hos sina partneruniversitet, då detta riskerar att tolkas som att man försöker stjäla deras studenter. 2
Många lärosäten talar om vikten av att ha utbytesstudenter på kandidatnivå, som ett sätt att marknadsföra lärosätet och få fler utländska studenter på magisternivå. Många lärosäten använder alumner som en del i strategin för att locka utländska studenter. 3
Grupp 2 Diskussionsledare: Anders Ahlstrand Valfriheten för utbytesstudenter från tredje land har minskat då det blir svårare att ta kurser utanför den på förhand överenskomna planen. Det kommer i så fall kosta pengar för att delta i kurser. Rörligheten mellan lärosäten minskar. Utbildningen utformning och kvalitet diskuteras mer man ser mer kritiskt på den egna utbildningen och lägger mer fokus på lärarnas engelskkompetens, man lyssnar mer på studenterna och lägger större vikt vid kursutvärderingarna. Strävanden att få ut lärare på utbyten. Studenter behandlas bättre, mer kundtänk. Sköter man sig bra när det gäller utbyten på kandidatnivå så kan det vara ett sätt för att rekrytera masterstudenter. Internationella samarbeten och studentutbytespartners kan användas i rekrytering. Man har bra kontakter och man kan visa vad man går för genom utbyten. Genom att betalande tredjelandsstudenter kan delta i utbyten har man lagt större fokus på att följa upp utbytesavtal så att de håller hög kvalitet och passar bra in i programmen. Det har även påverkat tecknandet av nya avtal. Mer fokus på ömsesidighet i utbytena ger ökat fokus på de egna utresande studenterna. Det gäller att få ut dem så att balans råder. Vissa ansåg att betalstudenterna värderas högre och att de ges lite bättre service medan andra hävdade att det inte gjordes skillnad mellan utbytesstudenter och betalande studenter när det gällde service exempelvis. Då kursutbudet kan komma att dras ner till följd av avgifterna kan det få negativa konsekvenser för utbytesstudenter då färre kurser kan komma att ges på engelska. Har internationalisering blivit mer i fokus på lärosätet? På vilket sätt? Internationalisering har lyfts på lärosätet. Fler engagerar sig i internationalisering både på institutionsnivå och på högsta nivå på lärosätet. Frågor kring kvalitet i internationalisering diskuteras mer än tidigare. Kommittéer för internationalisering har bildats på hög nivå. I vilken omfattning har det krävts nya strategier för internationalisering och hur har de utformats? På vilket sätt behandlar exempelvis dessa strategier samarbete och utbyte? Mer fokus på strategiska partnerskap. Diskussionerna handlar mycket om rekrytering, mindre om samarbeten men det fanns ingen konsensus kring frågan om utbyten och samarbeten hade blivit mindre i fokus. En del hävdade att det har kommit mer i fokus. Flera lärosäten rapporterade att nya internationaliseringsstrategier har utformats och att internationalisering har fått en tydligare roll i lärosätenas övergripande måldokument och visioner. 4
Grupp 3 Diskussionsledare: Jari Rusanen, sekreterare: Ingrid Gustafsson För tidigt dra några slutsatser beträffande kvaliteten i utbytesverksamheten. Färre studenter har lett till färre kursutbud. Många nya handläggningar. Bara utbytesdelen som är status quo. Det är svårt att upprätta samma nivå av service till alla. De betalande är en mer resurskrävande grupp; det ställs nya krav på information webben har blivit allt viktigare och att informationen finns på engelska. Det ställs också högre krav på administrationen. Stöd och service har minskat pga mer resurskrävande antagningsprocess. Betalande studenter ställer högre krav än icke betalande studenter, universiteten har inte alltid möjlighet att uppfylla förväntningarna. Det har lett till mer omfattande administration per student och ställer nya krav på information. Problem med att ta emot utbytesstudenter vad gäller bostadsgarantin. De betalande kommer högre upp i prioriteringen när det gäller bostäder. Det har blivit mer noga med antalet i avtalen (krav på bättre balans på in- och utresande). Några lärosäten uppmuntrar fler svenska studenter att gå vidare till masters nivå nu när vi har färre utländska studenter. Har internationalisering blivit mer i fokus på lärosätet? På vilket sätt? Ja, internationalisering har blivit mer i fokus, t ex när det gäller tillgodoräknande, rekrytering, strategiskt tänkande och att ha bra relationer till partneruniversitet. Bologna processen har dessutom underlättat samarbetet med tredje land. Det satsas mer på internationell marknadsföring nu jämfört med tidigare vilket skapat merkostnader vid rekrytering (bl a pga användning av agenter). Agenter vet inte om studenter är behöriga och uppmuntrar dem att söka vilket skapar merarbete eftersom en hel del är obehöriga. Det har lett till att lärosäten börjat profilera sig mer i vissa regioner, satsat mer på forskningsnätverk eller forskningsprojekt. Andra har installerat internationaliseringsansvarig på policy och strateginivå eller skapat nya poster som vicerektor för internationalisering. I vilken omfattning har det krävts nya strategier för internationalisering och hur har de utformats? På vilket sätt behandlar exempelvis dessa strategier samarbete och utbyte? Avgifter ställer nya krav på strategier för internationalisering och bidragit till allianser med vissa universitet och vissa områden. Det ställer krav på information på olika språk, på hemsidan, större krav på anställda och på administrationen. Nya tjänster har inrättats, t ex översättare och förändringar har gjorts på policynivå. Några lärosäten anser att de betalande studenterna kräver mer, efterfrågar ett helt paket, inklusive omhändertagande i större utsträckning än vad som varit aktuellt tidigare. Andra lärosäten har däremot inte en erfarenhet av att betalande studenter kräver mer. De kräver mer av sig själva, eftersom de gör en stor investering i utbildningen, men inte mer av systemet. Uppsala universitet har fått säga nej till utbytesstudenter när de betalande har kommit. 5
Grupp 4 Diskussionsledare: Rebecka Herdevall, sekreterare: Carola Barhammar. Har internationalisering blivit mer i fokus på lärosätet? På vilket sätt? I vilken omfattning har det krävts nya strategier för internationalisering och hur har de utformats? På vilket sätt behandlar exempelvis dessa strategier samarbete och utbyte? Gruppen diskuterade ovanstående frågor och här kommer kommentarer från gruppmedlemmarna: Komplicerat att ha en sådan strategi studenterna väljer andra skolor i så fall. Inga nya sökanden. Operahögskolan har tidigare haft duktiga studenter från Sydafrika men inte ens stipendierna täcker avgiften. Påverkar arbetet mycket. Begriper inte avgifterna vad går de till? Institutionerna drabbas. Många som har råd att betala avgiften kanske inte har den kvalité på sin utbildning som är önskvärt.. Vi har ingen mottagarservice Många negativa synpunkter. Jönköpings högskola har en mer positiv inställning - varför ska vi erbjuda gratis undervisning? Men de har jobbat med detta i fem år och hade en plan. Men en annan typ av studenter som kommer nu. Chalmers: har inte drabbats så svårt hade tidigare byggt upp. Antagningen gör jobbet åt institutionerna. Utbytesstudenternas service verkar bli bättre. Men Lund prioriterar de betalande? Efterlyser en kostnadsanalys rekryteringen av studenter kostar. Sverige har ännu ingen utbyggd struktur för att ta emot. Hur har lärosätena ändrat sina strategier? Mottagarservice, nuvarande avtal? Mittuniversitetet. Håller på med strategin fram till 2015. Inventerar partneruniversiteten. Internationaliseringen har kommit högt upp på listan kanske har det något med att göra när avgifterna infördes? Karin Granevi: som tidigare jobbat på Stockholms universitet men nu finns på Södertörna högskola: strategin har varit att jobba via partneruniversitet. För att rekrytera till mastersutbildningarna. Ser utbytesstud.enterna som en viktig grupp. Man har prioriterat USA, Kina och Ryssland. Budget: var ligger kostnaderna? Mer än hälften går till institutionerna. (ex. Sthlm), Lunds univ. har satsat hårt på mässor och alumni. Institutionerna har en mycket stor arbetsbelastning som de inte får betalt för. Operahögskolan: man får söka privata sponsorer vara kreativ. Vad ger mässor, partneruniversitet? Bör tänka efter vad man vill med det hela. Ett lärosäte(sthlm univ) kommer att ändra strategin man kan använda sig av studenterna som åker ut och ber dem vara ambassadörer i utlandet och därigenom kunna rekrytera. Naturvetenskapliga fakulteten i Lund Lund satsar på EU-studenter som de har avtal med. En viss trend kanske att man satsar mer på EU-stud. Jönköping: fler EU studenter än tidigare. Fler ickebetalande studenter är trenden. Svår balans för lärosätena man ska spara och öka samtidigt. En nationell strategi för internationalisering efterlyses. Tar inte emot några Erasmus-Mundus-studenter längre för att det kostar en massa pengar 6
Göteborgs univ. ekonomisk fråga att kunna ge kurser till Erasmusstudenter. Man konstruerar kurser på engelska. Man får ta pengar från det ordinarie utbudet. Har kursutbudet ändrats? Nja, för vissa. Man måste spara och de engelskspråkiga kurserna har man skurit ner på. Vilket innebär att platserna för utbytesstudenterna blir färre. Men inte alla Lund har ökat antalet kurser /program på engelska dels för att utöka för betalande. Det läggs en massa saker på oss men inga pengar. Och nu ska vi ha praktik också Ett lärosäte har lagt ner 4-5 kandidatprogram skära ner (budgeten). (Mittuniv.) många vill dit men p g a budgeten. Har samarbetet med andra påverkats? Ett lärosäte har börjat om strukit avtalen och börjat om eftersom det i avtalen med svenska lärosätena inte funnits något om avgifter. Internationellt har det ökat. Man försöker samarbeta mer i Sverige och även inom Norden. Sverige är för litet på den globala marknaden. Svenska institutet är totalt frånvarande Ett pedagogiskt problem om de internationella studenterna flyttar mellan lärosätena i Sverige förstagångs problem? - man måste teckna avtal mellan olika svenska lärosätena. Det verkar inte ha påverkats så mycket internationellt de internationella avtalen. Kina Lund. man kan tydligen skicka kinesiska studenter till Kina men Peking vägrar att ta emot. Öppet för alla Norden vi måste få mer mobilitet och mer samarbete inom Norden. Vi skulle kunna erbjuda de olika internationella studenterna t ex Nordiskt Masterprogram. Det finns planer på detta. Sammanfattning grupp 4 Inte så många som är positiva, avgifterna har skapat mycket problem och extra arbete. Vissa ser dock att det finns möjligheter framöver. Förhoppningsvis kommer att servicen när det gäller mottagningen av de utländska studenterna att bli bättre. Institutionerna verkar ha drabbats hårt och fått mycket mera att göra. Färre studenter från 3e land (men det finns redan många studenter från 3e land) Internationaliseringen har kommit högre upp på agendan Betalande studenterna prioriteras. Rekrytering via avtalsuniversitet och svenska studenter har en viktig funktion. Försöker hitta andra sätt att täcka kostnaderna. Satsar mer på EU-studenter. Takbeloppet viktigt. Ett problem eftersom man tagit emot fler än vad man hade pengar till En internationell strategi efterfrågas. Samarbete med Norden föreslogs. Mera jobb men inte mera pengar. 7
Grupp 5 Diskussionsledare: Kate Sevón, sekreterare: Jacob Dygéus 1. Erfarenheter av första året med avgifter? Avgifterna minskar svenska lärosätens konkurrenskraft. Svenska lärosäten ställs mot bättre och än mer välrenommerade skolor utomlands, som även kostar pengar. I diskussionen framkom att Sverige var ett alternativ eftersom utbildningen inte kostade någonting. Med en prislapp på utbildning anser många studenter att de lika gärna, eller hellre går på en annan skola i ett annat land. Kursverksamheten genomgår en förändring, där den både minskar, men samtidigt planeras för att utvecklas för att kunna möta nya studenter i den nya avgiftsreformen. Många lärosäten känner att de arbetar efter 2004 års strategi, men vill se en modernare och mer framtidsinriktad strategi från högre ort för att kunna planera långsiktigt. 2. Hur har lärosätet ändrat sina strategier och handlingsplaner? Har t.ex. arbetet med utbyten och samarbeten påverkats? Generellt har internationalisering kommit mer i fokus pga avgiftsreformen. Diskussioner har funnits om hur lärosäten tar emot studenter, och vilken produkt man anser att man säljer. Efter avgiftsreformen är mycket tydligare att lärosäten säljer en produkt som måste ha ett mervärde. Det finnas en konflikt i kvalitetsbedömningen inom exempelvis konstnärliga utbildningar där de med bästa arbetsprover inte alltid är de som har pengar att betala avgifter. Avgiftsreformen har försämrat det internationella arbetet, anser några lärosäten. Man får inte alltid de bästa studenterna, utan de som kan betala för sig. De stipendier som finns täcker inte behovet som finns, dock är den generella synen att det finns fler, och mer, av privata stipendier att tillgå än statliga. En tydlig skillnad är att IPKs stipendier endast täcker studieavgifterna, medan Svenska Institutets täcker även levnadsomkostnaderna. Det ansågs väldigt viktigt att underhålla kontakterna med studenter som visat intresse för lärosätet, för att få dem att slutgiltigt göra valet att komma till Sverige. Bland de närvarande fanns en konsensus att de länder som satsas på utanför Europa är bland annat Brasilien, Indien, Kina, och Sydostasien. 3. Har interna rutiner och samarbetsformer påverkats? I så fall hur, har t.ex. samarbetet mellan olika funktioner på lärosätet förändrats? Vissa lärosäten erbjuder utbytesstudenter bostadsgaranti, men det gäller ej de som behöver betala avgifter. Samtidigt erbjuder andra lärosäten bostadsgaranti till just betalande studenter. I större städer, exempelvis Stockholm, finns inte tillräckligt med bostäder till studenterna. Därför är det svårt att erbjuda någon form av specialtillgång till bostad. En tydlig förändring som skett är att vissa lärosäten tidigare erbjudit utbytesstudenter bostadsgaranti, numera går betalande studenter före och anses viktigare att få hjälp med bostad. Vissa lärosäten har ändrat utlysningarna så att engelsk information alltid finns tillgänglig, för att kunna ge tid till de utländska studenter som vill söka att ordna med allt det praktiska. 8
Grupp 6 Diskussionsledare: Anna Lindeberg, sekreterare: Jöns Ahlén. Plus och minus med avgiftsreformen Genomförandet var för snabbt, för mycket blev ad hoc-lösningar. Det fanns inga rutiner och för dåliga resurser med tanke på den pressade tidplanen. ( ) Har skapat en administrativ oreda och ställt till det. ( ) Dramatisk minskning av antalet utländska masterstudenter. ( ) Betalningsrutiner och administrativ uppföljning har blivit en stor arbetsbörda. ( ) Mer kunskap om vilka som faktiskt kommer, och därmed möjlighet att planera bättre. (+) Mer studiemotiverade studenter (+) Vi har blivit diktigare på att lyfta fram våra styrkor som lärosäte. Tvingas fokusera på vad vi kan göra bättre. (+) Mer samarbete inom lärosätet, till exempel mellan fakulteter. Vi har lärt oss mycket genom det. (+) Har fått mer resurser till arbete med att marknadsföra och rekrytera studenter. (+) Internationalisering och det globala klassrummet blev något som alla pratade om. Helt plötsligt blev det viktigt. (+) Större intresse för att få studenterna att stanna i Sverige efter avslutade studier. (+) I vilken omfattning har det krävts nya strategier för internationalisering och hur har de utformats? Flera av representanterna betonade att deras lärosäten på olika sätt tvingats fokusera och rikta sitt arbete på ett tydligare sätt än tidigare. En del har börjat jobba med agenter för rekrytering. Man har också i flera fall ringat in vissa geografiska regioner som man prioriterar i marknadsföring och rekrytering. Linnéuniversitetet uppgav att man har tillsatt en vice rektor med särskilt ansvar för internationalisering, och dessutom inrättat olika råd som arbetar med att ta fram handlingsplaner. Ett ökat samarbete mellan lärosäten i Sverige är också något som lyftes fram av flera i diskussionen. Upplevelsen är att man i betydligt högre utsträckning än tidigare hjälper varandra och utbyter idéer för att kunna lösa de problem som man ställts inför. Detta är något som man ser som mycket positivt och som man tror kommer att fortsätta som en viktig del av internationaliseringsarbetet även i framtiden. En tydlig effekt av reformen verkar vara att man även här tvingats snäva av och fokusera. Flera uppgav att man har börjat skära ner på antalet utbytesavtal och fokusera på dem som har potential och/eller som fungerar bra. Någon uppgav att de utbytesavtal som man har kvar blivit mer värda och fått mer tyngd. Flera tyckte också att det blivit lite skifte i mottagandet och service mellan utbytesstudenter och betalande studenter. Där de senare nu ägnas mer möda än tidigare. Detta eftersom man i många fall måste garantera de betalande studenterna bostad, till exempel. Men flera påpekade att de tycker att alla inkommande studenter har fått bättre service i och med detta. 9
Grupp 7 Diskussionsledare: Heléne Säll Matsson, sekreterare: Therese Hadland Efter diskussioner i grupper fick deltagarna ranka de olika synpunkterna genom att sättas notislappar. Jämställdhet/genusperspektiv: Antalet kvinnliga masterstudenter minskar (neg), ökat antal män på högskolan (utjämning, positivt) Mindre spännande mix genom bortfallet av studenter från tredje land Bostäder; betalstudenter prioriteras, andra utbytesstudenter får det tuffare. Fördelningspolitik (på vissa orter) Bättre service för betalstudenter inklusive utbytesstudenter samma service för alla Varför reformen? Enbart full kostnadstäckning? Internationella distans(program)utbildningar drabbas av dip eller totalminskning av studenter från tredje land Pga restriktioner (inte skriva avtal för att undkomma avgifter) är man mer noggrann i skapandet av nya avtal Varför så få stipendier? Betalande masterstudenter kräver mer resurser inga nya tillkommer (utbytesstudenterna får stå tillbaka) Har internationalisering kommit mer i fokus på lärosätet? På vilket sätt? Fina ord på högsta nivå, avsaknad av handlingsplaner på verksamhetsnivå Regeringsunderlag har varit fokus medan utbytesverksamhet och lärarna borde få plats Formuleringar av konkreta mål Representation på alla nivåer Högst aktuellt på alla lärosäten Bostadsfrågan allt mer aktuell Ökad service Mer fokus centralt-lokalt? Internationell strategi. Centraliserade vs decentraliserade högskolor/universitet I vilken omfattning har det krävts nya strategier för internationalisering och hur har de utformats? På vilket sätt behandlar exempelvis dessa strategier samarbete och utbyte? Geografisk prioritering Nationella strategier med synliggjord utbytesverksamhet Utbytesverksamhet som medel/mål Ändrade riktlinjer för Erasmus Mundus samarbeten pga diff i maxavgift för studenter och vad utbildningen de facto kostar Beslut att prioritera rekryteringsinsatser inom EU Agenter i Kina Projektgrupp tillsattes för att utvärdera hur man handlägger vtalsstudenter kontra freemovers/betalande studenter. Målet var att hitta sätt att hantera icke avtalsstudenter Ökat samarbete inom double degrees 10
Kompletta miljöer; Forskning Utbildning 11
Grupp 8 Therese Lindström och Ingrid Gran. Utgångspunkt till gruppen var att i än mindre grupper diskutera och ge exempel på positiva som negativa effekter/strategier som införandet av avgifter inneburit för lärosätena. Man konstaterade i grupperna och i slutdiskussion följande: Mixen av studenter har minskat. Antalet studenter från Asien och Afrika har minskat. Det ser annorlunda ut nu jämfört med tidigare. Förlorat i mångfald. Sårbart för mindre lärosäten då de inte kan konkurrera Samarbetsformerna mellan lärosätena i regioner har ökat och nya tankesätt har införts. Man måste numera tänka utanför sina stuprör. Mer samarbeten söks och inte så många enskilda längre, detta är en ny strategi. Administrationen har ökat och minskat på samma gång, det ser ut på ett annorlunda sätt även här. Många nya arbetsuppgifter har tillkommit och därmed nya arbetssätt samtidigt som problematiken med den enorma anstormningen av studenter som förekom tidigare har minskat. Antalet falska anmälningar har minskat = en fördel Inte så många fortsätter att forska eller undervisa efter studier här i Sverige = en nackdel Personliga kontakter har ökat i och med rekryteringen, som numera måste utföras. Kontakter har ökat vid mässor etc. Det har blivit en annan typ av marknadsföring. Lärosätena tvingas vässa sina erbjudanden, marknadsföring och nischer. Ekonomipersonal har fått nya uppgifter (se ovan) och det kräver nytt sorts samarbete och nya rutiner Återbetalningsrutiner omständiga Svårigheter med att hantera tillgodoräkning av tidigare studier Vem ska hantera det hela? Agenter? Hur ska dessa rekryteras? Platsgarantin för kurser svenska (språket) har frigjorts (Freemovers) Färre kurser på engelska = minskat intresse från utländska studenter. Alumner och underlag till Masterprogram på engelska tappas. De studenter som kommer är mer motiverade och ambitiösa Synliggjort brister i rutiner för att söka visum etc (tidigare reform) Synliggjort brister i svenska, i stort samt bristande övergång (språkbrister). Gruppen som kommer blir en mer uppmärksammad grupp och servicen samt utbudet till dessa studenter blir bättre Dyra utbildningar tappar studenter (exempelvis konsthögskolorna) 12