Hur kan vi underlätta samarbete med utländska lärosäten?

Transkript

1 Hur kan vi underlätta samarbete med utländska lärosäten? Rapport från en hearing Forum för internationalisering 12 april 2011 Stockholm

2 Hearing 12 april I denna skrift redovisas vad som kom fram vid den hearing om samarbete med utländska lärosäten som Forum för internationalisering anordnade våren Förhoppningsvis kan redovisningen användas för vidare diskussioner både inom och utanför högskolesektorn. Bakgrunden till vår hearing Forum för internationalisering (Forum) har i uppdrag att förbättra samordningen mellan svenska myndigheter och organisationer som berörs av och kan påverka universitetens och högskolornas internationalisering. Ett område som berörs är svenska lärosätens samarbete med andra länder, i första hand strategiska samarbeten. För Forums del gäller intresset främst samarbete omkring utbildning. För att kunna diskutera möjliga initiativ behövde medlemmarna i Forum öka sin kunskap, framförallt om de problem som lärosätena upplever. Forum bjöd därför in representanter för alla lärosätena till en hearing. Inbjudna var personer i lärosätenas strategiska ledning och personer med kunskap om aktuella samarbeten vid respektive lärosäte.

3 Genomförande I förväg bad vi, med hjälp av en enkät, lärosätena att ge exempel på pågående och planerade strategiska samarbeten samt problem och möjligheter i detta sammanhang. Underlaget sammanställdes och skickades ut till deltagarna före mötet. På eftermiddagen den 12 april möttes representanter för 26 lärosäten och de flesta av medlemmarna i Forum. Fem lärosäten inledde diskussionerna genom att berätta om något eller några av sina samarbeten. Därefter fortsatte samtalet i grupper, med avgränsade frågor och gemensamma avrapporteringar. Eftermiddagen avslutades med ett sammanfattande samtal i storgrupp. Enkätresultat Ett tiotal lärosäten skickade in exempel på sina strategiska samarbeten. Några av dessa redovisas på följande sidor. Vi bad även lärosätena att beskriva de problem och de möjligheter som samarbete med andra länder erbjuder. Som svar fick vi en lång rad problem, och något färre möjligheter. Detta kan tyckas vara negativt, men beror på att vår hearing hade ett tydligt fokus på problemsidan. Detta är Utbildningsdepartementets uttalade uppdrag till Forum att undanröja hinder för internationalisering. För att kunna göra detta måste hindren först identifieras och detta bad vi lärosätena om hjälp med.

4 Dagens diskussioner I den diskussion som avslutade vår hearing var det många som framförde att det behövs en övergripande strategi på nationell nivå, för att undanröja hinder för internationalisering. Man sade sig vilja se en uttalad politisk viljeinriktning för lärosätenas arbete med internationalisering, samtidigt som en sådan strategi måste ge varje lärosäte utrymme för dess unika kompetens, profil och arbetssituation. En nationell strategi ska, enligt diskussionerna, inte vara alltför detaljerad. Den ska istället svara på frågan om vad Sverige vill. Ska exempelvis internationaliseringen främst syfta till att öka kvaliteten i utbildningen eller är det viktigt att exportera utbildning? En strategi behövs för att skapa en större samstämmighet och ett mer enhetligt agerande från olika politikområden. En nationell strategi kan också ge stöd när svenska representanter i olika sammanhang ska föra fram synpunkter inom EU. Den samlade bilden Det framkom tydligt att det finns många skäl för strategiska samarbeten med utländska lärosäten och att svenska lärosäten ser en stor potential i sådana samarbeten. Lärosätenas representanter menar att samarbeten är nödvändiga för att utveckla kvaliteten i det egna lärosätets utbildningar, öka attraktionskraften och positionera lärosätet. Strategiska samarbeten bidrar till att öka kompetensen och ger en fördjupad förståelse för andra kulturer, vilket ger inspiration och hjälp till att utveckla den egna utbildningen. Lärosätena är engagerade i många internationella samarbeten av strategisk art som syftar till att utveckla utbildning och forskning, till exempel gemensamma program som ger gemensamma examina.

5 Vad Forum för internationalisering kan göra Syftet med denna hearing var att öka medlemmarnas kunskaper, framförallt om de problem som lärosätena upplever vid samarbete med lärosäten i andra länder. Tanken är att de nya kunskaperna ska kunna läggas till grund för olika initiativ från de organisationer som ingår i Forum. Eftersom Forum inte ska fatta några egna beslut blir ett första steg att diskutera de problem som har framförts, så att medlemmarna kan föra frågorna vidare i sina respektive organisationer eller tillsammans bilda tillfälliga arbetsgrupper för att hantera de problem som har redovisats. Därutöver är lärosäten eller enskilda personer välkomna att kontakta sekretariatet med synpunkter på det som redovisas i denna skrift.

6 Fem exempel på samarbeten med andra länder SLU arbetar för att stärka sitt varumärke Helena Eklund Snäll beskrev dels ett samarbete med Cornell University i USA, dels projektet Mekarn i Laos, Thailand, Vietnam med flera länder. Ifråga om Cornell är SLU:s syfte att genom samarbete med ett prestigefyllt lärosäte stärka det egna varumärket. Samarbetet avser utbyte av studenter. Till problemen i detta sammanhang hör skillnader i utbildningarnas nivå och därmed problem med meritvärdring. Projektet Mekarn syftar till kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländer och bygger på bland annat forskarutbildning och regionala masterprogram. Problem som nämns är språksvårigheter, men projektet ger möjligheter genom ökat utrymme för MFS-projekt. Bland uppmaningarna riktade till centrala myndigheter märks ökat antal stipendier samt stöd för långsiktigt arbete med kapacietsuppbyggnad i utvecklingsländer. Högskolan Dalarna satsar på samarbete via webben Andrew Casson inledde med att slå ett slag för internationalisering via webbkontakter och nämnde högskolans satsningar på stöd för detta. Han berättade sedan om två samarbeten. Ett samarbete sker i Kenya med fokus på geografi och klimatologi med kopplingar till projektet VI-skogen och med finansiering från bl.a. Linnaeus-Palme. Samarbetet avser studentutbyte och IKT-utveckling. Detta projekt gör just nu uppehåll på grund av problem med skillnader i synen på kostnadsredovisning och annan administration. Det andra samarbetet avser utbildning av barnmorskeutbildare i Somaliland, med nätstöd, och bygger på utveckling av gemensamma kurser i lärarutbildningen. De problem högskolan ser och där man behöver stöd gäller framförallt fler och utökade stipendier. Uppsala universitet stödjer naturvetenskap sedan 50 år Kay Svensson lyfte fram värdet av att låta samarbeten med länder utanför Europa starta inom Europa. Vidare tog han Erasmus Mundus som exempel på värdet av nätverk, men pekade också på sårbarheten i nätverksarbete. Etableringar utomlands, i till exempel Kina och Indien, blir väldigt sårbara även om mycket pengar plöjs ned i det från början. För att motverka denna sårbarhet behövs nationellt samarbete. Ett väl fungerande samarbete i form av nätverk som funnits i nästan 50 år är International Science Program. Syftet med detta är att stödja uppbyggnaden av undervisningsmiljöer, forskarutbildningar mm. Ett stort problem utgör bostadsfrågan. Det är mycket svårt att få fram bostäder till utländska studenter.

7 Blekinge tekniska högskola samarbetar med Andhra Pradesh Maria Engelmark beskrev samarbetet med delstaten Andhra Pradesh i Indien. Det påbörjades 2006, bl.a. som stöd för rekrytering av studenter om studieavgifter skulle komma att införas i Sverige. Det speciella med detta samarbete är att många olika instanser i Blekinge offentliga och privata är engagerade. Genom starkt stöd från landshövdingen fick projektet hög status i Indien och det förenklade samarbetet utanför lärosätena. Samarbetet har nu utvecklas till bland annat program som drivs gemensamt med lärosäten i Andhra Pradesh. Exempel på frågor som erbjuder problem är kortsiktigheten i tilldelningen av medel från statliga myndigheter, osäkerhet om vad regeringens krav på balans i utbyten innebär, lärar- och forskarkårens hårda arbetsbelastning och personalomsättning både hemma och i Indien. Karolinska institutet har ett strategiskt samarbete med Uganda Anna-Lena Paulsson berättade om det långsiktiga, strategiska, samarbete som bedrivs tillsammans med Makerere-universitetet i Uganda sedan Där ingår bland annat utbildningssamarbete, en gemensam ledarskapskurs, ett gemensamt doktorandprogram, forskning inom sju områden och ett femtontal forskningsprojekt. Genom medel från Linnaeus-Palme har mer än 200 besök/resor genomförts. När sådana medel nu inte längre finns har man skapat en tillfällig alumni-fond, för att under två år ge stöd till inresande studenter från Uganda. Till problemen hör att medel från Linnaeus-Palme måste sökas och rapporteras årligen, men inga garantier ges om stöd från ett år till nästa. Dessutom kan ett och samma projekt inte få stöd längre än åtta år. Styrningen av de statliga stipendierna är problematisk man får inte använda de statliga stipendierna till Uganda, eftersom Uganda är ett långsiktigt samarbetsland. Man behöver också medel till kompetensutveckling av lärarna i Uganda. I Sverige är det nya mobilitetsprogrammet mycket bra. Det möjliggör fortsatt svensk lärarmedverkan i Makerere, men inte omvänt.

8 Problem i utbildningssamarbetet nationell nivå Här redovisas några av de problem som lärosätena framförde i sina enkätsvar eller som kom upp i diskussionen under vår hearing. På detta uppslag redovisas problem som enskilda lärosäten inte kan lösa på egen hand utan som behöver hanteras på nationell nivå. Lång handläggningstid för uppehållstillstånd Den långa handläggningstid som krävs för uppehållstillstånd ställer till problem för studenter som vill komma till Sverige. Vi riskerar att förlora de mest kvalificerade studenterna som får snabbare besked från andra länder. Uppehållstillståndskort måste sökas på ambassad Från och med maj 2011 ska personer från tredje land som uppehåller sig inom EU ha ett särskilt kort. Det kräver besök vid svensk ambassad, något som kan kräva långa resor och höga kostnader. Risken är att studenten avstår från att komma till Sverige. Behov av bättre samarbete omkring uppehållstillstånd Olika utlandsmyndigheter har egna rutiner, utöver dem som UD kräver och detta komplicerar arbetet för lärosätena. Samarbetet med Migrationsverket är dessutom onödigt krångligt. Incitamenten för att delta i olika stipendie- och samarbetsprogram är dåliga Stöd saknas för att delta i vissa EU-program, t.ex. Erasmus Mundus. Deltagandet försvåras av höga administrativa kostnader. Om inte lärosätena kan ta ut full avgift av studenterna eller får avräkna dem mot anslaget för grundutbildning riskerar deltagande i Erasmus Mundus att bli en förlustaffär. Kraven på balans i utbytesprogrammen Regeringens krav på balans mellan antal in- och utresande riskerar att slå mot program som stöds av EU och riktar sig mot utvecklingsländer, exempelvis Erasmus Mundus Insats 2. Kortsiktighet i vissa program Samarbete tar tid att bygga upp. Den begränsade tid (8 år) som stöd kan erhållas från Linnaeus-Palme (LP) för ett projekt gör långsiktigheten svår att upprätthålla. Lärosätena har inga egna medel för att täcka kostnader för inresande studenter och lärare när LP-stöd inte längre kan erhållas.

9 Administrationen i LP-programmet Linnaeus-Palme kräver en omfattande administration med årliga ansökningar och rapporteringar. Inga garantier finns för stöd från ett år till ett annat. Det är också besvärande att tillräckliga medel inte finns för administrationen, eftersom det krävs en hel del samordning. Antagningsprocessen är långsam och försvårar flexibelt arbete De regler som gäller i antagningsprocessen, bland annat ifråga om deadlines och för betalning av avgifterna försvårar samarbetet med agenter som används för rekrytering. Den långa handläggningstiden gör att svenska lärosäten riskerar att förlora studenter till länder där antagningsprocessen är snabbare. Brist i samverkan mellan myndigheter Brist i samverkan mellan myndigheter skapar ett glapp så att inresande studenter hamnar i kläm. Det handlar inte minst om brist på politiska direktiv. Sverige behöver jobba proaktivt kring lagar och förordningar för att underlätta samarbete. Styrning av statliga stipendier Styrningen av de nya statliga stipendierna begränsar möjligheterna för lärosätena att välja mottagarländer vilket gör att lärosätena inte kan använda stipendierna i strategiska samarbeten med de 12 prioriterade biståndsländerna. Behov av medel för kompetensuppbyggnad i utvecklingsländer Vid samarbete med lärosäten i utvecklingsländer behövs ofta insatser för att höja de akademiska lärarnas kompetens i dessa länder. Medel för detta saknas. Kammarkollegiets försäkring godtas inte i alla länder Eftersom Kammarkollegiets försäkring inte godtas i vissa länder tvingas studenterna teckna egna försäkringar.

10 Problem i utbildningssamarbetet andra nivåer Här redovisas några av de problem som lärosätena framförde i sina enkätsvar eller som kom upp i diskussionen under vår hearing. På detta uppslag redovisas problem som kan hanteras internt, eller tillsammans, med andra universitet och högskolor. Service i mottagandet behöver bli bättre Enkla praktiska saker som exempelvis att öppna bankkonton, ordna boende etc. måste lösas på ett bättre sätt för inresande studenter. För få bostäder för inresande studenter Det är viktigt att kunna erbjuda inresande studenter bostäder, och med tanke på bostadsbristen i många städer är detta ett stort problem. Breda samarbeten kräver samordning och resurser Många personer behöver engageras för att samarbeten ska kunna ges både djup och bredd. Det kräver samordning och därmed resurser. Svårt att tolka svenska betyg Det är ibland svårt för utländska lärosäten att avgöra om svenska studenter har tillräckliga förkunskaper. Tar lång tid att få ut betyg från lärosäten i andra länder Den långsamma administrativa hanteringen vid många utländska lärosäten gör det svårt för studenterna att lämna in sina betyg i tid för att få studiemedel i Sverige, efter en utlandsvistelse. Svårt att räkna om utländska studier till svenska poäng Det är komplicerat att uppskatta hur många utländska poäng som krävs för att motsvara t.ex. 30 hp i Sverige. Det gör tillgodoräknande av kurser svårt. Problem på grund av skilda termins- och läsårstider Skillnader i terminernas förläggning orsakar problem, också inom Europa till exempel i Tyskland.

11 Bristande förkunskaper på grund av skilda utbildningsstrukturer Amerikanska och kanadensiska studenter saknar ofta de förkunskaper som krävs för att kunna antas på mastersnivå i Sverige. Språkproblem för utländska studenter På grundnivå ges de flesta kurser på svenska vilket begränsar möjligheterna för utländska studenter att delta. Kraven på kunskaper i engelska är också ett problem för vissa studenter. Språkproblem för svenska studenter Det är svårt att få svenska studenter att delta i utbyte med länder där undervisningen inte bedrivs på engelska, t.ex. Brasilien och Peru. Svårt att rekrytera från Australien, Nya Zeeland och USA Australien, Nya Zeeland och USA är attraktiva länder för svenska studenter att studera i, men det är svårt att rekrytera motsvarande antal studenter från dessa länder till Sverige. Svårt att hitta lämpliga partner Det är svårt att identifiera en eller ett fåtal partner som kompletterar det egna lärosätets undervisning och forskning på bredden, dvs. en partner som passar flera fakulteter, avdelningar eller institutioner. Studieavgifter begränsar kursutbudet för utbytesstudenter Utbytesstudenter kommer bara att kunna läsa kurser inom ett program. Om de vill läsa extra kurser blir de skyldiga att betala avgift.

12 Om Forum för internationalisering Forum för internationalisering (Forum) skapades i slutet av 2008 på Utbildningsdepartementets initiativ. Syftet är att förbättra samordningen mellan de svenska myndigheter och organisationer som berörs av och kan påverka universitetens och högskolornas internationalisering. I Forum kan deltagarna utbyta erfarenheter, inventera möjligheter och samordna sitt arbete för att undanröja hinder för internationalisering. Forum träffas fyra gånger per år och arbetet samordnas av Högskoleverket och Internationella programkontoret. I Forum ingår följande myndigheter, organisationer och departement: Centrala studiestödsnämnden (CSN) Högskoleverket Internationella programkontoret Justitiedepartementet Migrationsverket Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) Svenska Institutet (SI) Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) Utbildningsdepartementet Utrikesdepartementet Verket för högskoleservice (VHS) Kontakt: Gunnar Enequist Högskoleverket fornamn.efternamn@hsv.se tel: Kontakt: Anders Ahlstrand Internationella Programkontoret fornamn.efternamn@programkontoret.se tel: