Forum för internationalisering, 22 april 2015

Transkript

1 Avd. för analys, främjande och tillträdesfrågor Sekreterare Petra Brundell Datum Postadress Box Stockholm Besöksadress Wallingatan Stockholm Telefon Org nr Minnesanteckningar Forum för internationalisering, 22 april 2015 Deltagare Eva Rummel, CSN Henrik Strömberg Croné, CSN Ida van der Woude, Linköpings universitet Sven Bergqvist, Migrationsverket Mattias Löwhagen, Stint Anders Söderholm, Mittuniversitet/SUHF Linda Gerén, SUHF Kurt Bratteby, Svenska institutet Monika Wirkkala, Svenska institutet Carl Wadell, Tillväxtanalys Anders Ahlstrand, Universitets- och högskolerådet Petra Brundell, Universitets- och högskolerådet Mats Embertsén, Universitets- och högskolerådet Hans Grönlund, Universitets- och högskolerådet Tuula Kuosmanen, Universitets- och högskolerådet Anders Viberg, Universitetskanslersämbetet Cecilia Marklund, Uppsala universitet Anna Beijmo, utbildningsdepartementet Albin Gaunt, utbildningsdepartementet Gäster Mia Andersson, Malmö högskola (via videolänk) Carl Larsson, Umeå Studentkår Cecilia George, Universitets- och högskolerådet Malin Jönsson, Universitets- och högskolerådet Marie Stern Wärn, Universitetskanslersämbetet Inledning Tuula Kuosmanen inleder och hälsar alla deltagare välkomna. Kort presentationsrunda av samtliga deltagare. Sida 1 (9)

2 Frågor från förra mötet Kort genomgång av minnesanteckningarna från förra mötet samt uppdatering av aktuella frågor kring internationalisering som hänt sedan dess. Hearingen som UHR tidigare planerat att genomföra under våren 2015 kommer istället att genomföras under hösten Forumsekretariatet återkommer med uppgifter om tid och plats när det har fastslagits. Tillgodoräknande av utbytesstudier Introduktion Anders Ahlstrand, Universitets- och högskolerådet Forum för internationalisering har fått en skrivelse från Umeå studentkår angående genomförda utbytesstudier som inte tillgodoräknas trots ett godkänt förhandsbesked om tillgodoräknade. Umeå studentkår exemplifierar problematiken med ett överklagandeärende och anför att osäkerheten om att få studierna tillgodoräknade kan utgöra ett hinder för internationalisering. Redogörelse för Umeå studentkårs skrivelse och exemplet Carl Larsson, vice ordförande, Umeå studentkår En student vid Stockholms universitet har nekats tillgodoräknande av kurser lästa under utbytesstudier, trots att studenten följt den uppgjorda studieplanen som nedtecknats ett s.k. Learning Agreement. Studenten överklagade SU:s beslut om tillgodoräknande till Överklagandenämnden för högskolan, ÖNH, som avslår överklagan. I sitt beslut skriver ÖNH också att lärosätet inte har möjlighet att lämna bindande förhandsbesked. Ärendet överlämnades till Universitetskanslersämbetet, UKÄ, som liksom ÖNH konstaterar att lärosätet inte har möjlighet att lämna bindande förhandsbesked. Rättsläget medför enligt studentkårens mening två problem: Studenter som inte är medvetna om att förhandsbeskeden inte är bindande riskerar att få avslag trots gynnande förhandsbesked. Ett rättssäkerhetsproblem. Vissa studenter som är medvetna om rättsläget kanske väljer att inte chansa, och avstår från utbytesstudier. Ett internationaliseringsproblem. Umeå studentkår anför att det är ett hinder för internationalisering att studenter inte kan vara säkra på att förhandsbeskeden är bindande. Kåren föreslår därför en utredning med syfte att föreslå förändringar i högskoleförordningen som säkerställer att förhandsbesked blir bindande. Se också PP-presentation om problem med tillgodoräknande Tillgodoräknande generellt och inom utbytesprogram Redogörelse för tillgodoräknande generellt inom utbytesprogrammen och bl.a. ESN:s (Erasmus Student Network) undersökning om tillgodoräknande av utbytesstudier Anders Ahlstrand, UHR Anders inleder med att redogöra vad olika regelverk säger i frågan om tillgodoräknade, Högskoleförordningen, Lissabonkonventionen samt avtalet i Erasmus +. De flesta studenter som åker på utbyte inom utbytesprogram gör det via Erasmus +. Sida 2 (9)

3 Ett villkor för att lärosätet ska få delta i Erasmus+ är att de använder sig av Learning agreement. Learning Agreement upprättas mellan tre parter; studenten, det sändande och det mottagande lärosätet. Avtalet ska signeras av samtliga. Enligt regelverket för Erasmus+ är Learning agreement bindande. Uppfyller inte lärosätet kraven inom Erasmus+, bl.a. att ingå och respektera Learning agreement, kan lärosätets deltagande i Erasmus+ avbrytas. Resultat från olika undersökningar om utlandsstudier gjorda bland studenter, både från Sverige och övriga Europa, visar att många studenter anger risken för att utlandsstudierna skulle förlängda studierna som skäl till att de skulle avstå från utlandsstudier. Detta innebär att studenternas osäkerhet kring huruvida utbytesstudierna kan ingå i utbildningen eller inte blir ett hinder för mobilitet. Frågor som behöver utredas: Två myndigheter, UHR och UKÄ informerar olika om lärandeavtalens status. UHR:s information angående Erasmus+ anger att lärandeavtalen är bindande medan UKÄ:s information innebär att lärandeavtalen inte är bindande. Lärosätena kan inte delta i t.ex. Erasmus+ om lärandeavtalen inte betraktas som bindande. Se också PP-presentation om tillgodoräknande Ärenden som rör tillgodoräknande som inkommer till Överklagandenämnden för högskolan Marie Stern Wärn, Överklagandenämnde och Universitetskanslersämbetet Marie Stern Wärn är jurist på Universitetskanslersämbetet och föredragande i Överklagandenämnden för högskolan, ÖNH. Marie inleder med att kort informera om nämndens (ÖNH) sammansättning. Bland de ärenden som nämnden prövar finns ärenden som handlar om regler för tillgodoräknande. När det gäller tillgodoräknade finns det bestämmelser i Högskoleförordningen om att lärosätet är skyldigt att på begäran pröva om studier vid annat lärosäte kan tillgodoräknas vid det egna lärosätet. Ärenden som rör tillgodoräknande har ökat. Sedan 2005 har ärendena dubblerats och 2014 prövades 109 ärenden om tillgodoräknade. Ca 18 % av nämndens samtliga ärenden handlar om tillgodoräknande. De flesta av dessa ärenden rör tillgodoräknande av studier inom Sverige. Ärenden om tillgodoräknande tillhör den typ av ärenden där nämnden i fler fall än andra beslutar om ändring av det beslut som lärosätet fattat. Många frågor om tillgodoräknande rör poäng, exempelvis problematik kring att poängsystem i olika länder ser olika ut. Andra problem kan vara att få fram kursplaner för de studier som studenten har med sig. Ärenden om Learning agreement är inte så många. Dåvarande Högskoleverket gjorde en rapport 2004 om tillgodoräknande av tidigare utbildning. I den rekommenderas att Learning agreement upprättas inför utlandsstudier och att studenten informeras om villkor för tillgodoräknande. I samma rapport konstarerar Högskoleverket att detta förhandsbesked inte kan vara bindande. Det saknas författningsstöd som medger att ett Learning agreement ska vara bindande. Sida 3 (9)

4 I ett Learning agreement ligger det största ansvaret på lärosätet. Lärosätet bör göra en bedömning av utbytesstudierna och om de kan ingå i den tänkta examen samt om man som mottagande lärosäte tillhandahåller studier som möjliggör de krav som ställs på den tänkta examen. Har lärosätet gjort en god planering innan ett Learning agreement skrivs under borde inga hinder finnas för att hålla avtalet. Går det att utläsa ur CSN:s statistik att utbytesstudier förlänger den totala studietiden? Henrik Strömberg Croné, Rättsavdelningen CSN Henrik inleder med att referera till undersökningar som tyder på att det finns en oro bland studenter som rör utlandsstudier. Oron handlar främst om förseningar av studierna samt frågor av allmän ekonomisk art kopplat till utlandsstudier. Statisk från CSN visar att studenter som har gjort utbytesstudier ofta har fler antal veckor med studiemedel än studenter som inte har studerat utomlands. Utbytesstudenter är dock oftast studenter som har läst på program vilket i sig generar högre skuldsättning samt att utbytesstudenter även lånar till merkostnader för utomlandsstudierna. Processen för ansökan om studiemedel är i många fall längre för sökande som har läst utomlands vilket resulterar i försenade beslut om studiemedel. Den längre processen beror i huvudsak på att information om tillgodoräknande saknas i Ladok. När det saknas tillgodoräknande i Ladok behöver den studerande skicka kompletterande handlingar i form av intyg på de utländska studiestödsresultaten, vilket innebär en manuell handläggning som tar längre tid. Eventuella förseningar genererar stora konsekvenser för den enskilde för studenter som har studerat utomlands och farhågan att beslut om studiemedel kan försenas efter utbytesstudier kan eventuellt avskräcka studenter från att studera utomlands menar Henrik. Se också PP-presentation om statistik utbytesstudier och studiestöd Diskussion Diskussion i forumet med utgångspunkt i följande frågeställningar: - Är tillgodoräknande ett verkligt problem eller är det ett upplevt problem från både studentens sida och från lärosätes sida? - Är det rimligt att två myndigheter informerar olika angående Learning agreements status och om tillgodoräknande av utbytesstudier? - Vad är det som gör att Learning agreements inte är bindande? - Vad kan man göra åt problemet? Vem kan göra något åt problemet? Hur kan vi gå vidare? Är lösningen en ändring av högskoleförordningen vilket Umeå studentkår föreslår? Ledamöter från några lärosäten informerar om erfarenheter av tillgodoräknande. På Uppsala universitet har man en tydlig förankringsprocess vid upprättande av Learning agreement och man upplever inte att man har några problem med tillgodoräknande efter utbytesstudierna vilket man tror beror på ett tydligt arbetssätt inför upprättandet av ett Learning agreement. Andra ledamöter anser att problemen främst finns i svårigheter att hitta motsvarande nivåer inom olika utbildningsprogram, vilket kan vara ett skäl till utbytesstudier inte kan tillgodoräknas i examen. Den problematiken bör dock uppmärksammats innan man upprättar ett Learning agreement om avtalet föregåtts av god planering. Sida 4 (9)

5 Umeå studentkår lyfter frågan kring att det finns olika perspektiv på utlandsstudier inom studentgruppen. Dels finns det de studenter som har utlandsstudier ingår som självklar del i studierna och där eventuell möjlighet att tillgodoräkna studierna är av mindre betydelse, dels finns de studenter där tillgodoräknandet är en förutsättning för att de ska studera utomlands. För den senare gruppen är det väldigt viktigt att Learning agreement följs. Lärosätena vittnar om att det både mellan och inom lärosätet är väldigt olika vem det är som skriver under Learning agreement, vilket kan vara en annan del av problematiken. Den handläggare på lärosätet som upprättar avtalet om Learning agreement är inte alltid den samme som sedan gör tillgodoräknandet i examen, vilket kan leda till olika bedömningar. Samtliga lärosäten anser dock att lärosätet som myndighet som bör ansvara för avtalet oavsett vem som skrivit under avtalet och att det inte är en del av problematiken som ska drabba studenten. Kraven för att lärosätet ska få delta i Erasmus+ är att de utfärdar bindande Learning agreement. Diskussion om vad som egentligen står i avtalstexten i Erasmus+ och hur den ska tolkas. Inflödet till Sverige av utländska studenter är i dag ganska stort medan antalet svenska studenter som studerar utomlands är betydligt färre. Bör processen kring tillgodoräknande synliggöras för studenterna på ett tydligare sätt? Kan lärosätena binda sig hårdare än lag och förordning föreskriver? Kan lärosätena i så fall föra in det i antagningsordningen eller kan lärosätena genom andra interna styrdokument klargöra att ingångna Learning Agreements ska följas? Frågor som behöver lösas: 1. Det finns frågor som rör avtalen inom Erasmus som behöver redas ut. De dokument som finns inom Erasmus+ får inte ändras. För att lärosätet ska kunna delta i Erasmus + måste de regler som finns inom programmet fullföljas. UHR som ansvarig myndighet kommer att titta närmare på mallen för Learning agreement. 2. Hur kan man i lärosätenas interna styrdokument tydliggöra att genomförda kurser som finns med i Learning Agreement ska tillgodoräknas? SUHF tittar på de olika dokumenten och tar upp frågan i den studieadministrativa gruppen. Någon från UHR bör delta i ett möte med den studieadministrativa gruppen. 3. Sena besked om studiemedel efter utbytesstudier. CSN vill se närmare på skälen till detta. 4. Vilket är skälet till att studietiden (med studiemedel) blir längre för studenter som studerar utomlands? Beror det på att utlandsstudierna inte blir tillgodoräknade vilket medför att studenterna får en förlängd studietid? CSNsiffrorna över studietid med studiemedel skulle kunna jämföras med siffror över examina m.fl. uppgifter som UKÄ och SCB har. Anders Viberg, UKÄ, och Henrik Strömberg Croné håller kontakten för att undersöka om man kan samköra uppgifterna för att se om det går att hitta svar på frågan varför den genomsnittliga studietiden är längre för utbytesstudenter. Frågor som kom upp men som inte diskuterades vid mötet. Frågor som eventuellt kan behandlas vid framtida möten: Sida 5 (9)

6 Hur underlättar vi för studenter som generellt inte deltar i utlandsstudier? Umeå studentkår efterfrågar en undersökning vilka studenter som inte deltar i utlandsstudier och varför. Se över studerandemobiliteten i perspektivet breddad rekrytering. UHR och ladokkonsortiet ingår i ett projekt, EMREX, som syftar till elektronisk överföring av studiemeriter efter utbytesstudier. Projektet skulle kunna bidra till snabbare tillgodoräknande exempelvis. Det kan vara intressant att redovisa i Forum. På gång inom internationalisering från utbildningsdepartementet Albin Gaunt, Utbildningsdepartementet Frågan om internationalisering har blivit viktigare överlag och utbildningsdepartementet vill arbeta för att främja möjligheter till internationalisering. Utbildningsdepartementet förbereder för närvarande en process där sektorn ska ges tillfälle att komma med synpunkter på behov och innehåll i en internationaliseringsstrategi för högre utbildning. I olika bilaterala sammanhang kommer också högre utbildning och forskning upp i allt högre grad. Högre utbildning och forskning aktualiseras på andra departement som näringslivsdepartementet och utrikesdepartementet, vilket exempelvis visar sig i att högre utbildning har en tydlig roll i handelsdelegationen som handelsministern leder till Brasilien i maj. Bedömning och tillgodoräknande av utländska akademikers studiemeriter Malin Jönsson och Cecilia George, Avdelningen för utländsk bedömning UHR Mia Andersson, studie- och karriärvägledare, Malmö högskola (via länk). Många nyanlända flyktingar som kommer till Sverige har högskolemeriter, fullständig examen eller delar av en högskoleutbildning. För dem med en ofullständig högskoleutbildning kan hinder uppstå om de vill fortsätta sina studier i Sverige. Avdelningen för utländsk bedömning vid UHR bedömer utländska utbildningar. Avdelningen består av tre enheter, enheten för bedömning av gymnasial utbildning, enheten för bedömning av akademisk utbildning och enheten för bedömning yrkesutbildning. Malin Jönsson och Cecilia George arbetar på enheten för bedömning av akademisk utbildning. På enheten för bedömning av akademisk utbildning arbetar man med utgångspunkt i Lissabonkonventionen och erkänner: utländsk utbildning och bedömer vilken som är motsvarande svenska examensnivå, alt. antal år på grund- avancerad- eller forskarnivå utländsk utbildning som tillhör sektorn för högre utbildning i utbildningslandet utbildning avslutad med examen från erkänt lärosäte utbildning som inte leder fram till yrken som är reglerade i Sverige Bedömningarna görs från fastställda bedömningskriterier: utbildningens nivå studiernas omfattning utbildningens syfte finns det väsentliga skillnader mot svensk utbildning Sida 6 (9)

7 Syftet med utlåtandet är att underlätta anställning på arbetsmarknaden. Sökande med oavslutad utbildning hänvisar UHR till lärosätena. För denna kategori personer krävs i vissa fall lång tid av kompletterande studier. Ofullständig utländsk högskoleutbildning - utvalda erfarenheter från Malmö högskola Mia Andersson, studie och karriärvägledare på Malmö högskola. Mia inleder med att redogöra för vad som står i högskoleförordningen om tillgodoräknanden: 6 handlar om rätt till tillgodoräknade om studenten har en svensk eller nordisk utbildning 7 En student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses i 6, om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. Förordning (2006:1053). Med utgångspunkt i att det är en studenträttighet att få sina tidigare meriter bedömda redogör Mia för de problem som kan uppstå. Rättigheten är kopplad till om man är student och det är man i formell bemärkelse först när man är antagen till studier vid ett lärosäte. Personen måste alltså först vara antagen för att kunna få ett beslut om tillgodoräknande. Det innebär att det för individen är oklart vid studiestart vilka tidigare studiemeriter som kan tillgodoräknas och följaktligen hur lång tid som behövs för att slutföra utbildningen. Mia menar att individen i huvudsak bedöms utifrån vad den inte kan istället för vad den kan. Detta förhållningssätt resulterar i att individen i många fall måste komplettera med en hel del grundläggande behörigheter för att börja studera vid svensk högskola. På Malmö högskola ser arbetet med tillgodoräknande olika ut. I en förfrågan som Mia skickade ut inför mötet har fakulteterna svarat på frågor angående arbetet kring tillgodoräknanden, validering och reell kompetens. I svaren framgår att de problem som man upplever i arbetet rör bristande dokumentation av tidigare studier och resursbrister på lärosätet. Arbetet med tillgodoräknade, validering och reell kompetens bedrivs mycket olika mellan fakulteterna. Om det ser olika ut på de olika fakulteterna inom ett lärosäte är det sannolikt att det också ser olika ut på olika lärosäten menar Mia. Önskvärt är samordning som innebär både kunskapshöjning och utbyte av erfarenheter. Samordningen behövs både internt på lärosätena, mellan lärosäten och UHR, mellan olika aktörer samt på olika utbildningsnivåer. Detta arbete kräver även mer resurser enligt Mia. Diskussion För utländska akademiker med en oavslutad examen finns idag hinder innan de kan påbörja studier på svenska lärosäten och etablera sig i det reguljära utbildningssystemet och arbetsmarknaden. Tillgodoräknanden är en väg för denna grupp för att få en förkortad väg till examen och till arbete. Det är viktigt inte minst för att nå en bättre effektivitet i att tillvarata utländska akademikers utbildning. Arbetet med tillgodoräknanden, validering och reell kompetens är dock resurskrävande. I dagsläget får inte lärosätena någon ekonomisk kompensation för tillgodoräknande. Sida 7 (9)

8 Åsikten att det vore bra om lärosätena kompenserades även för tillgodoräknande framförs. Anna Beijmo menade att UHR skulle kunna ta med tillgodoräknande av utländska akademikers studiemeriter i det regeringsuppdrag som myndigheten har om breddad rekrytering. Representanter från lärosäten ger en samstämmig bild av att spektret av hur bedömningar görs är stort, dels omfattar det olika typer av bedömningar och i enskilda fall. Det är också olika beroende av vad studenterna söker för utbildning avseende kurser på grund- respektive avancerad nivå. Se också PP-presentation om tillgodoräknande för utländska akademiker Nytt studiemedelssystem för utlandsstudier Henrik Strömberg Croné, CSN Från och med den 1 juni 2015 träder ett nytt studiemedelsystem för utlandsstudier i kraft. Det nya studiemedelssystemet för utlandsstudier gäller för studier som påbörjas efter den 1 juli CSN har skrivit föreskrifter för utlandsstudiemedel som har varit ute på remiss. I regelverket för det nya studiemedelssystemet för utlandsstudier förändras definitionen av vad som är utlandsstudier och begreppet kommer att omfatta alla typer av studier som bedrivs utomlands. Vilket innebär att en studerande som är antagen till en svensk utbildning där en del av utbildningen är förlagd utomlands, kommer att anses bedriva utlandsstudier. I det nya studiemedelssystemet införs ett enhetligt belopp som innebär att studenten får samma bidrag och samma lån oavsett var i världen man studerar. För att kompensera för studier i högkostnadsländer införs ett nytt merkostnadslån. Det införs även ett flexibelt merkostnadslån för studieavgifter vilket innebär att det finns ett maxbelopp att låna av, från vilken man ska kunna låna till hela studieavgiftskostnaden. Det är upp till studenten att använda maxbeloppet under en kort eller lång period. Även utbetalning av studiemedlet förändras, idag betalas lånet ut i en klumpsumma, i det nya studiemedelssystemet kommer studiemedlet att betalas ut månadsvis i förskott. Merkostnadslån för exempelvis studieavgifter kan emellertid betalas ut i förskott. En annan ändring gäller språkkurser som innebär att det kommer att bli möjligt att läsa kurser i europeiska språk även utanför Europa om språket har officiellt status. Exempelvis kan man läsa engelska i Australien, eller spanska i Mexiko. Syftet med förändringarna i reglerna för utlandsstudier är att antalet studenter som studerar utomlands ska öka. Det nya studiestödssystemet för utlandsstudier kan dock medföra en risk för ökad skuldsättning påpekar Henrik. Det ger till viss del större frihet och ansvar för individen och CSN har ett vägledningsuppdrag att informera om måttlighet i lånetagandet. CSN kommer att följa upp förändringarna i det nya studiemedelssystemet för utlandsstudier. Se också PP-presentation om nytt studiemedelssystem Övriga frågor Inga övriga frågor. Sida 8 (9)

9 Avslutning Tuula Kuosmanen sammanfattar dagen och avslutar med frågan vem gör vad Tillgodoräknanden och processens kring Learning agreement SUHF tar frågan. UHR skickar underlag till SUHF. Samköra de statistiska uppgifterna från CSN om längre studietid (med studiemedel) för utbytesstudenter med uppgifter om studietid för att ta examen. UKÄ och CSN samarbetar. Frågan om tillgodoräknande av utländska akademikers studiemeriter. Kan frågan behandlas i UHR:s uppdrag att kartlägga och analysera lärosätenas arbete med breddad rekrytering? Några av frågorna kan kanske tas upp på nästa möte den 30 september men en del av är av mer långsiktig karaktär och kan tas upp först vid senare möten. Nästa möte 30 september kl på UHR. Sida 9 (9)