Forum för internationalisering,

Transkript

1 Avd. för analys, främjande och tillträdesfrågor Anders Ahlstrand MINNESANTECKNINGAR Datum Postadress Box Stockholm Besöksadress Wallingatan Stockholm Telefon Org nr Minnesanteckningar Forum för internationalisering, Deltagare Henrik Strömberg Croné, CSN Oscar Berger Justitiedepartementet Erik Jönsson, Justitiedepartementet Marcus Engman, Migrationsverket Camilla Odin, Migrationsverket David Lindstrand, Migrationsverket Erik Åstedt, Näringsdepartementet Linn Svärd, SFS Hans Pohl, STINT Marita Hilliges, SUHF Cilla Häggkvist, SUHF/Uppsala universitet Christina Murray, SUHF/KTH Eva Åkesson, SUHF/Uppsala universitet Kurt Bratteby, Svenska institutet Johanna Jeppsson, Svenska institutet Carl Wadell, Tillväxtanalys Anna Lundh, Universitetskanslersämbetet Anders Ahlstrand, Universitets- och högskolerådet Anders Clarhäll, Universitets- och högskolerådet Daniel Edquist, Universitets- och högskolerådet Tuula Kuosmanen, Universitets- och högskolerådet Susanne Wadsborn Taube, Universitets- och högskolerådet Gäster Agneta Bladh, Internationaliseringsutredningen Albin Gaunt, Internationaliseringsutredningen Maria Wilenius, Internationaliseringsutredningen Marleen Whiteley, Universitets- och högskolerådet André Bryntesson, Uppsala universitet Mikael Börjesson, Uppsala universitet Ashley Haru, Uppsala universitet Sida 1 (8)

2 Inledning och presentationsrunda Tuula hälsade välkommen och Tuula konstaterade att dagens möte samlat ovanligt många deltagare. Därefter gjordes en kort presentationsrunda. Tuula nämnde att internationaliseringsutredningens första delbetänkande har kommit och föreslår att vi vid nästa möte den 5 juni tar upp det betänkandet. Därutöver kommer vi att bereda tid åt utredarna att leda en diskussion om utredningens andra del. Utlandsstudier vad händer sedan? Malin Leonardsson, CSN Malin inledde med att beröra att utlandsstudier förväntas ge positiva effekter. Det anses ge positiva personliga erfarenheter och förbättrade möjligheter på arbetsmarknaden. CSN har undersökt detta och publicerat rapporten Utlandsstudier vad händer sedan? De frågor de har velat får svar på är: - Var bosätter sig de utlandsstuderande efter studierna? - Påverkas sysselsättning och etablering på arbetsmarknaden av utlandsstudier? - Finns det skillnader i inkomster mellan dem som har studerat utomlands och dem som tillbringat hela studietiden i Sverige? - Hur påverkas skuldsättning och återbetalning av studielån av utlandsstudier? CSN har gjort studien i samarbete med SCB. Det är en registerstudie som rör alla som har studerat utomlands på eftergymnasial nivå med studiemedel under åren Det rör sig om personer. Jämförelsegrupp har varit alla som har studerat med studiemedel under samma period men som inte har haft studiemedel för utlandsstudier ( personer). I studien delas utlandsstuderande upp i grupperna freemovers, utbytesstudenter och språkstuderande. Några grundläggande skillnader finns i gruppen utlandsstuderande jämfört med dem som inte har haft studiemedel för utlandsstudier. De är yngre, högre andel kvinnor, större andel med utländsk bakgrund, lägre andel med svensk examen, föräldrar med högre utbildningsnivå och de läser olika studieinriktningar. Det är vanligare att utlandsstuderande bosätter sig utomlands. Av dem som har studerat utomlands är det 82% som är folkbokförda i Sverige jämför med 98% bland dem som inte har studerat utomland. Gruppen freemovers sticker ut, ¼ av den gruppen bosätter sig utomlands. Det är högre andel bosatta utomlands bland dem som har studerat utomlands en längre tid. Storbritannien är det vanligaste landet för utlandsstuderande att bosätta sig i oavsett var man studerade, medan Norge är det land som är vanligast att stanna kvar i efter utlandsstudierna. Malin får frågan om vad språkstudier innebär i detta sammanhang. Det rör sig om språkstudier, ofta på nybörjarnivå som studenterna har hittat själva. I dagens klassificering räknas dessa språkkursen som gymnasiala. Det rör sig inte om språkstuderande på högskolenivå i Sverige som gör del av sina studier utomlands. När det gäller sysselsättningsgrad är den högre bland dem som har studerat hela sin studietid i Sverige. Huruvida man har en svensk examen eller ej är dock avgörande. Såväl utlandsstuderande som de som bara har studerat i Sverige har högre sysselsättningsgrad ifall de har svensk examen. I gruppen studerande med svensk examen är sysselsättningsgraden i princip densamma för utlandsstuderande och för dem som studerat hela utbildningen i Sverige. Utbytesstuderande har högst sysselsättningsgrad. CSN har också tittat på studenternas etablering på arbetsmarknaden. Som etablerade räknas de som har en årsinkomst om minst kr och där det inte finns indikation på arbetslöshet. Det är en högre andel med etablerad ställning på arbetsmarknaden bland dem som studerat hela sin studietid i Sverige jämfört med de som studerat utomlands. Män är etablerade i högre grad än kvinnor. Utbytesstuderande har högst etableringsgrad. Sida 2 (8)

3 Det är betydligt lägre andel etablerade på arbetsmarknaden bland personer utan svensk examen. Andra faktorer som påverkar etableringsgraden är studieinriktning, utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå. Exempelvis har de som studerat teknik och ekonomi och juridik högst etablering på arbetsmarknaden medan de som har studerat humaniora och konst har lägst. När det gäller inkomster har utlandsstuderande högre inkomster än dem som bara har studerat i Sverige. Utbytesstuderande har allra högst inkomster. Eva Åkesson frågar hur föräldralediga räknas i dessa siffror. Om de ingår eller ej kan påverka skillnaden mellan män och kvinnor. Malin svarade att det inte går att se men siffrorna tyder i alla fall att män ökar sina inkomster i högre grad av utlandsstudier men om det beror på kön eller studieval är oklart. Malin fick också frågan om det har gått att fånga upp dem med utländsk examen, d.v.s. skulle det gå att jämföra värdet av en svensk respektive utländsk examen? Malin svarade att det inte går att veta om studenter har tagit examen utomlands eller ej. Anders Ahlstrand sade att man skulle kunna titta på antalet terminer som studenter studerar utomlands för att i alla fall sålla bort dem som har studerat alltför kort tid för att kunna uppfylla kraven för en examen. Det skulle kunna ge en indikation men inget säkert mått. Skuldfrågan är ett självklart intresse för CSN. Skuldsättningen är högre bland utlandsstuderande, särskilt för freemover studenterna. Freemovers tar oftare merkostnadslån än andra. På en fråga svarade Malin att det inte går att se vilka inkomster de som är bosatta utanför Sverige har men att freemovers får nedsättning av återbetalningsbeloppet i högre utsträckning vilket kan tyda på att deras inkomster inte står i paritet med lånen. Freeemovers var den grupp som i högst utsträckning var bosatt utomlands. André Bryntesson påpekade att det skulle vara mer rättvisande att jämföra utlandsstuderandes skuldsättning med bara de inhemska studenter som inte bott i föräldrahemmet, då boendeformen rimligtvis påverkar skuldsättningen. Apropå att utbytesstudenter lyckas bättre än andra kommenterar Anna Lundh att det kanske beror på att de i gruppen har gått igenom ett gallringsförfarande och fått sina platser i konkurrens. Anders A svarar att de flesta lärosäten har platser så att det räcker till många eller i vissa fall alla som vill åka på utbyte. Även om stipendierna räcker, så finns så sker ändå en selektion menar Tina Murray. Det finns ofta betygs- eller poängkrav för att få delta i utbytesstudier. Mikael Börjesson kommenterade att nationella data sätter begränsningar och påpekar det är intressant att folk som har studerat utomlands som freemovers flyttar hem. Vilka skäl har man för att studera utomlands och för att flytta hem? Det vore intressant att göra jämförelser inom de olika grupperna, t.ex. män och kvinnor inom samma studieinriktning. CSN:s rapport finns här: Uppföljning av utlandsstudiemedelsreformen 2015 Henrik Strömberg Croné eller Björn Hammarstedt CSN Den 1 juli 2015 trädde nya regler för utlandsstudier ikraft. Syftet med reformen var bl.a. att skapa ett mer enhetligt och effektivt studiemedelssystem för studier utomlands. CSN fick i uppdrag hösten 2017 att göra en uppföljning av de nya reglerna. De nya reglerna från 2015 innebar bl.a. att det infördes ett nytt valbart merkostnadslån för levnadsomkostnader, flexibelt uttag av lån till undervisningsavgift vilket skulle underlätta finansiering av studier vid prestigelärosäten (det sk. Harvardtillägget), nya möjligheter till språkstudier i länder utanför Europa, månadsutbetalningar. Uppföljningen visar att studenter lånar mer och får därmed högre skulder. Studenterna anpassar också sitt uttag av studiemedel och väljer dyrare utbildningar. Studenterna läser språk utanför EU i högre utsträckning. Sida 3 (8)

4 Studenter väljer inte prestigeuniversitet i högre utsträckning men de studerar vid dyrare universitet, konst i USA eller restaurangskolor i Schweiz. Enkät bland studenter visar att de är mer nöjda med utlandsstudiestödet än tidigare. Utlandsstuderande är lika nöjda med studiemedlen som de som studerar i Sverige men studiestödet har ingen påverkan i val av land eller studieinriktning. Cilla Häggkvist påpekade att det är viktigt att skilja på akademiska språkstudier och andra språkkurser. Dessa har blandats lite i statistiken. Henrik sade att det kanske blir tydligare i framtiden eftersom icke akademiska språkstudier räknas som gymnasiala vilket gör att de inte blandas in statistiken över högskolestuderande på samma sätt som tidigare. CSN har tittat särskilt på felaktiga utbetalningar. Månadsutbetalningar underlättar återkrav men de misstänkta brotten har fyrdubblats. Det misstänkta och bekräftade studiemedelsfusket förekommer främst bland dem som har studiemedel för språkstudier. Ibland ligger det organiserad brottslighet bakom. Att just språkstudier har varit utsatt för fusk beror på att det är lätt att bli antagen till dessa kurser. Det förekommer normalt inget ansökningsförfarande i konkurrens. CSN granskar ansökningar om studiemedel för språkkurser extra noggrant. På frågan om CSN får tillbaka pengarna svarade Henrik att det i vissa fall är svårt eftersom det ibland ligger organiserad brottslighet bakom men CSN har blivit bättre på att upptäcka felaktiga utbetalningar och på att kräva tillbaka pengar. Albin Gaunt undrar hur CSN tolkar det faktum att antalet freemovers har gått ner under tiden som det reformerade studiemedelsvillkoren har varit ikraft. Henrik svarade att det skulle kunna hänga ihop med ungdomskullarna. Mikael B påpekade att det också är ekonomiskt fördelaktigt att studera i Sverige. Henrik avslutade med att nämna att en regeringspromemoria som föreslår en del förändringar i bl.a möjligheten att ta ut merkostnadslån för utlandsstudier har varit ute på remiss. En del av förslagen har sin grund i CSN:s uppföljning. Samordning av webbinformation till internationella studenter Marleen Whiteley, UHR Universitets- och högskolerådet fick i regleringsbrevet för 2017 uppdraget att inom Forum för internationalisering främja en tydlig och samordnad webbaserad information riktad till utländska studenter och potentiella studenter i samråd med medverkande myndigheter. Avdelningen för Antagning och Studentstöd fick uppdraget och Marleen har varit projektledare. En grupp bestående av personer från UHR, SI, Migrationsverket och Stockholms universitet har formats. Gruppen möttes två gånger under 2017 för att diskutera och planera insatser. Gruppen bestod av representanter med kommunikationskompetens och sakområdeskompetens. Beskrivningen av processen att komma till Sverige för att studera som har utarbetats inom Forum har legat till grund för arbetet. Gruppen har utarbetat tre förslag: 1. Livesändningar och webinarier. Facebook live-chattar har genomförts inför ansökningsomgångar och fler planeras. Dessa har varit mycket välbesökta, personer var inne någon gång under sändningen. Vid dessa sammanhang har det kommit många frågor av olika natur. Evenemangen har annonserats via sociala medier och SI:s webbplats. De läggs ut på Youtube. Det kommer frågor om stipendier, uppehållstillstånd, bostad mm. Det vore därför bra att ha med fler myndigheter, lärosäten och kanske en student. 2. Filmserie av alla delar av processen att komma till Sverige för att studera. UHR har tagit på sig huvudansvar för att vidarearbeta detta förslag. Processkartläggningen ligger återigen som grund. En grupp ska bildas för att planera filmserien som ska vara klar till hösten 2018 i tid för dem som söker under våren Redaktionsgrupp för att kommunicera med studenter och potentiella studenter om hur man ansöker om studier i Sverige. Målet är att studenter ska göra rätt från början. Gruppen ska ta fram rekommendationer för hur vi skriver om frågorna och att samma termer används konsekvent. Gruppen bör träffas ett par gånger per år. Gruppen är tänkt att bestå av UHR, Svenska institutet, Migrationsverket, Lärosätesrepresentanter (utsetts av SUHF), SFS, Skatteverket, SKL och Erasmus Student Network. Försäkringskassan har också tillfrågats men har tackat nej. Utöver dessa planerar gruppen att bjuda in en internationell student för att säkra det perspektivet. Sida 4 (8)

5 Carl Wadell kommenterade att möjligheterna att stanna att arbeta är otroligt viktigt för studenterna. Skulle det privata näringslivet kunna inkluderas? Hans Pohl frågade om arbetet med att skapa attraktionskraft för Sverige som studiedestination är upplagt på samma ambitiösa sätt. Mycket av marknadsföringen görs genom SI:s webbplats Study in Sweden. Den syftar till att marknadsföra Sverige medan det som gruppen ska arbeta med handlar mer om själva ansökningsförfarandet. Agneta Blad påpekade att endast ca 7% av de inkommande studenterna stannar kvar efter avslutade studier. Flera studier visar att länderna tjänar om studenter stannar och arbetar efter studierna. Undersökningar från USA visar också att möjligheterna att stanna och arbeta har inverkan på rekrytering. Tina påpekade att det skiljer sig mellan utbildningsområden i vilken mån man stannar eller inte. Hon ställde också frågan om vem som räknas som att ha stannat. Räknas en person som efter sina masterstudier upptar en doktorandtjänst? Anna Lundh berättade om en kommande statistisk analys som UKÄ släpper inom kort. Den innehåller en särskild analys av utländska doktorander. Frågan om huruvida längden på tiden man får stanna efter examen är avgörande eller ej för om man vill komma till Sverige diskuterades. Nu är den 6 månader. Har man inte hittat jobb inom den tiden kanske man inte ska stanna? Carl Wadell kommenterade att om man inte får ett arbete inom sitt område kanske man ansöker jobb i andra branscher för att kunna stanna. Det är därefter svårt att byta till ett jobb som anknyter till studierna eftersom arbetstillstånd beviljas med specifikt angiven arbetsgivare. Maria Wilenius uppmanade alla att föra fram förhållanden som kan utgöra hinder till internationaliseringsutredningen. Utredningen har ju i uppdrag att föreslå åtgärder för att öka Sveriges attraktivitet som studiedestination. Nystart arbetsgrupp för migrationsfrågor Tuula Kuosmanen & Anders Clarhäll, UHR Anders redogjorde för förslaget som har tagits fram i samråd med Migrationsverket och SUHF genom Tina Murray. Forums arbetsgrupp för migrationsfrågor ska arbeta med att förenkla migrationsprocessen för dem som söker sig till Sverige för studier på högskolan. Arbetsgruppen arbeta med hinder och frågor av principiell natur, inte lösa enskilda ärenden. Arbetsgruppen ska ta sig an frågor som har identifierats genom Forums arbete. Uppdraget begränsas till att i huvudsak röra de grupper av personer som kommer till svenska lärosäten som studenter eller gästforskare, samt medsökande till dessa grupper. Arbetsgruppen ska bestå av representanter från svenska lärosäten (nominerade av SUHF), från Migrationsverket, Svenska institutet, Sida och UHR. Flera organisationer behöver ange flera personer med lite olika kompetensområden. Förutom UHR:s ordinarie representant bör även Forumsekretariatet delta i gruppen. Sammankallande för arbetsgruppen är Migrationsverket. Mandatperioden sträcker sig över 2018 och Cilla Häggkvist frågade var ifrån uppdrag kan komma? Som det står i förslaget kan man få intrycket av att uppdrag kan komma från vitt skilda håll. Mötet var överens om att denna del i beslutet bör förtydligas så att det framgår att inte vem som helst ska kunna ge uppdrag utan att uppdragen kommer från Forum men att gruppen även kan egeninitiera frågor. Cilla undrade även hur man ska kunna hitta personer som både har djup kunskap om frågorna och som har beslutsmakt att förändra. Anders Ahlstrand svarade att de förslag som gruppen kommer fram till kan vara av olika art. Vissa saker kan exempelvis vara enkla praxisförändringar som görs inom en av organisationerna, andra kanske är svårare och kräver myndighetsbeslut eller till och med riksdagsbeslut. Dessa frågor kommer med nödvändighet att beredas olika. I beslutsunderlaget ville vi inte precisera en kravprofil alltför tydligt eftersom det kan skilja sig mellan de olika organisationerna. Sida 5 (8)

6 Migrationsverket påpekade att beslut om Migrationsverkets medverkan i denna grupp, särskilt som sammankallande, måste fattas av rättschefen. Det kan inte göras vid sittande bord. En kort diskussion uppstod angående hur ofta arbetsgruppen ska träffas. Anders C sade att det står i förslaget att gruppen ska träffas eller på annat sätt samordnar sig, minst en gång mellan varje möte med Forum och att avrapportering blir en stående punkt vid varje möte med Forum. Tuula frågade mötet om vi skulle kunna fatta beslut per capsulam? UHR kan skicka ut ett reviderat beslutsunderlag per e-post. Mötet beslutade att det kan göras. SUHF:s expertgrupp för internationaliseringsfrågor och samarbete med Forum Eva Åkesson & Tina Murray, SUHF:s expertgrupp för internationaliseringsfrågor Eva som är ordförande i gruppen redogjorde för att SUHF:s expertgrupp har inlett en andra period som sträcker sig fram till och med Den har delvis fått ett nytt uppdrag. Fokus kommer även fortsättningsvis vara att undanröja hinder för internationalisering men kommer att i högre grad fokusera på EU- och forskningsfrågor. Internationaliseringsutredningen kommer att påverka expertgruppens arbete. Den är beredningsgrupp för SUHF:s ståndpunkter. Samarbetet med Forum för internationalisering är viktigt för gruppen. Tina tillade att gruppen är något mindre än tidigare och att första möte kommer att vara i mars. Troligtvis arrangerar expertgruppen ett seminarium i Almedalen på temat internationalisering. Gruppen kommer fortsättningsvis att samverka tätt med expertgruppen för studieadministrativa frågor på SUHF. Kurt Bratteby frågade vilket perspektiv gruppen har på EU-frågorna. Eva svarade att gruppens ståndpunkter kommer att formuleras när den nytillträdda gruppen har börjat arbeta på allvar och lade till att svenska lärosäten bör bli mer aktiva i EU-frågorna. Uppdraget och gruppens sammansättning finns redovisade på SUHF:s webbplats: Från Sverige med Erasmus+ Ett rum av utresande utbytesstudenters upplevelser, praktiker och preferenser André Brynteson, Mikael Börjesson, Ashley Haru, Uppsala universitet Mikael, André och Ashley kommer från ett nybildat forum för forskning om internationalisering vid Uppsala universitet som vill utgöra en knytpunkt mellan forskning om internationalisering och de som arbetar med frågan. De har gjort en studie i samarbete med UHR angående Erasmus+ studenters uppfattning av sin utbytesperiod. Mikael inledde med att beskriva att de i sin studie har använt sig av deltagarrapporter från studenter som har varit på utbyte genom Erasmus+. Svarsfrekvensen är mycket hög då det är obligatoriskt att fylla i rapporten. Han fortsatte med att kort redogöra för de skilda motiv och drivkrafter som finns för utlandsstudier på individuell, institutionell, nationell och internationell nivå. Han menar att ekonomiska motiv och drivkrafter är alltmer viktiga på bekostnad av politiska, kulturella och akademiska skäl. De olika typerna av utlandsstudier, utbytesstudenter och freemover-studenter har delvis skilda drivkrafter för att studera utomlands. Freemovers har valt vad Mikael benämner en alternativ strategi vid sidan av det nationella utbildningsutbudet och drivs i stor utsträckning av en marknadslogik. Utbytesstudenter å sin sida har valt en additiv strategi där de lägger till något till den befintliga utbildningsstrukturen. Den kännetecknas av akademiska och politiska motiv och bygger på en ömsesidighet. Statistik över studentflödena i Europa inom Erasmus+ visar att ömsesidigheter inte är perfekt men Mikael påpekade att flödena av freemoverstudenter är ännu mer ojämn mellan länderna. Tittar man på studentflödena finns det tydliga export- respektive importländer. Språk och närhet har en avgörande betydelse i studentflödena. Länder som ligger nära varandra tenderar att skicka studenter till varandra och länder med mycket undervisning på engelska tar emot ett stort antal av utbytesstudenterna. Storbritannien Sida 6 (8)

7 stör närhetslogiken och driver på den ojämna fördelningen genom att attrahera en stor andel studenter. Engelska språket har en avgörande betydelse. Ashley Haru tog vid och berättade om själva studien. Rapporten bygger på studentrapporter från 6599 studenter som har åkt utomlands inom Erasmus+ under två år. Analysen bygger på en multipel korrespondensanalys. Metoden bygger upp två multidimensionella moln ett bestående av punkter som representerar individer och ett annat bestående av punkter som representerar svarskategorier. Individer som svarat på likartat sätt positionerar sig nära varandra i molnet av individer. Ju mer olikt de svarat desto längre ifrån varandra hamnar de i molnet. En logisk följd av detta är att individer som svarat i linje med de vanligast förekommande svaren hamnar nära molnets centrum, medan individer som svarat mer avvikande hamnar i periferin. Punkternas spridning i dessa moln kan projiceras längs med ett antal axlar där de mest centrala skillnaderna framträder längst den första axeln, de näst mest centrala längs den andra och så vidare. Utgörs planet av den första och andra axeln innebär det att de två mest centrala dimensionerna framträder samtidigt. I undersökningsmaterialet har tre teman urskilts och visar att den första axeln framför allt orienteras av akademiskt relaterade frågor, den andra av kulturellt relaterade frågor medan den tredje axeln främst kännetecknas av arbetsmarknadsrelaterade frågor. Den största skillnaden i materialet utgörs av dem som orienterar sig mot de akademiskt relaterade frågorna och de som orienterar sig mot kulturupplevelsefaktorer. De flesta studenter svarar att de är nöjda med sina utbytesperioder. Akademisk och arbetsmarknadsmässig orientering hänger samman med nöjdhet. Medan det inte finns ett samband mellan kulturellt orienterade och nöjdhet. André Brynteson fortsatte redogörelsen med att säga att de som är nöjda och har valt av akademiska skäl har i stor utsträckning åkt till Norden och till Västeuropa. Det finns också vissa skillnader mellan vilket svenskt lärosäte studenterna kommer från. De från konstnärliga högskolor och fackhögskolor återfinns i rummet som domineras av akademiska skäl till utbyte och som tenderar att vara nöjda. Stora lärosäten hamnar i mitten vilket kan bero på att de rymmer studenter många olika studieinriktningar och intressen. André sammanfattade: - Akademiskt orienterade studenter med fokus på rykte och kvalitet kommer ofta från konstnärliga högskolor och handelshögskolor i Sverige. Deras val styrs ej av sociala och kulturella faktorer. Överrepresenterade vid destinationslärosäten i Norden, Nederländerna och Frankrike, företrädesvis fackhögskolor, vissa högt rankade. - Kulturellt och socialt orienterade studenter läser i stor uträckning vid spanska och franska universitet. Företagsekonomi och juridik överrepresenterade ämnen. - Tidigare studier betonar bilden av Erasmus som ett socialt orienterat program, vilket sägs avskräcka vissa mer akademiskt orienterade studenter från att delta. Denna studie visar att flera lärosäten bland dem som skickar ut högst andel studenter inom Erasmus+ återfinns i den akademiskt orienterade änden av planet där även de mest nöjda studenterna återfinns. Det understryker att Erasmusprogrammet inte uteslutande främjar ett socialt orienterat utbyte. Resultaten kommer att presenteras i en rapport som kommer under våren. Hans Pohl kommenterar att det var intressant att studenter inom kulturutbildningar söker sig utomlands främst av akademiska skäl och inte av kulturella skäl. Vad är det man betonar när man marknadsför utbytesstudier? Daniel Edquist svarar man tenderar att marknadsföra det som är utöver själva studierna. Tina berättade att KTH har gjort mycket för att öka antalet utresande. Bland annat har man kartlagt studenterna och fann tre huvudsakliga grupper som förenklat kan beskrivas som: - CV-gruppen som ser på akademisk kvalitet och vill vässa sitt CV - Äventyrarna för vilka det inte spelar någon roll vart de åker bara det är lång borta - De som vill göra skillnad, åka till utvecklingsländer och hjälpa. Sida 7 (8)

8 Övriga frågor Anders Clarhäll meddelade att detta var hans sista forummöte. Han har slutat på UHR och nyligen börjat arbeta på Formas. UHR kommer att utöka sin verksamhet i Visby. Från och med 1 september i år kommer 15 ytterligare tjänster flytta till UHR:s kontor i Visby till följd av regeringens beslut att flytta statliga tjänster från Stockholm. En större del av dessa tjänster kommer att vara under avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor som Tuula Kuosmanen leder. På frågan huruvida UHR har fått besked om vem som ska bli ny generaldirektör svarade Tuula att vi ännu inte har fått besked om det. Migrationsverket nämnde att 9 av 10 av dem som söker uppehållstillstånd för studier under 2017 fick sin ansökan beviljad. Av doktoranderna som sökte för förlängning fick 97 % sin ansökan beviljad. Doktorander kan numer få uppehållstillstånd för två år i taget. Avslutning Nästa möte är den 5/ Det mötet kommer till stor del fokusera på internationaliseringsutredningen. Sida 8 (8)