Forum för internationalisering,

Transkript

1 Avd. för analys, främjande och tillträdesfrågor Anders Clarhäll, Anders Ahlstrand MINNESANTECKNINGAR Datum Postadress Box Stockholm Besöksadress Wallingatan Stockholm Telefon Org nr Forum för internationalisering, Deltagare Eva Rummel, CSN Sven Bergqvist, Migrationsverket Teresa Soop, Sida Christofer Carlsson, STINT Andreas Göthenberg, STINT Linda Gerén, SUHF Marianne Granfelt, SUHF Lars Holberg, SUHF/Linköpings universitet Cilla Häggkvist, SUHF/Uppsala universitet Kurt Bratteby, Svenska institutet Monika Wirkkala, Svenska institutet Åsa Hansson, Sveriges förenade studentkårer Per Westman, Universitetskanslersämbetet Anders Clarhäll, Universitets- och högskolerådet Mats Embertsén, Universitets- och högskolerådet Anders Ahlstrand, Universitets- och högskolerådet Tuula Kuosmanen, Universitets- och högskolerådet Albin Gaunt, Utbildningsdepartementet Anna Beijmo, Utbildningsdepartementet Adjungerad Markus Filipsson, Migrationsverket Marleen Whiteley, Universitets- och högskolerådet Inledning Tuula Kuosmanen välkomnar till forummötet och deltagarna presenterar sig. En övrig fråga hade anmälts till mötet per e-post innan mötet från Högskolan Dalarna via SUHF som gällde uppehållstillstånd för förberedande utbildningar. Processen att komma till Sverige för att studera Anders Clarhäll redogjorde för bakgrunden till arbetet med processkartan. Arbetsgruppen för processkartläggning (representanter från SI, UmU, LU och UHR) har identifierat och namngivit steg i den process som den internationella studenten Sida 1 (8)

2 genomgår för att kunna starta och genomföra studier vid ett svenskt lärosäte. Processkartan beskriver processteg för en utomeuropeisk student som inte ingår i något utbytesprogram. En reklambyrå har sedan producerat en grafisk bild i form av en Power Point-presentation där det är möjligt att klicka sig vidare för att se vad som krävs ytterligare vid varje steg och vilka problem som eventuellt kan finnas. En pedagogisk svårighet med illustrationen är att den ger sken av att vara en progression där ett steg leder till nästa. I många fall är det verkligen så, men det finns flera exempel på steg som är oberoende av andra steg, samt ytterligare steg som bara gäller vissa studenter. Migrationsverkets processarbete Markus Filipsson, Migrationsverket, började med att tala om vad den nyinrättade kvalitetsavdelningen vid Migrationsavdelningen har för uppgifter. Migrationsverket har omorganiserat och är nu indelat baserat på regioner (i Sverige) och i processer. Alla regioner handlägger samtliga alla processer. Markus fortsatte sedan med att redogöra för Migrationsverkets arbete med processkartläggning och speciellt arbetet med att kartlägga hela flödet för en utomeuropeisk student i Sverige. Här har Markus tagit in informationen från Forums processkarläggning och byggt ut den till att inkludera fler delsteg och fler aktörer. I själva kartläggningen är delstegen i processen överskådligt uppdelade beroende på hur informationsflödet går mellan studenten och andra aktörer som är delaktiga i processen att komma till Sverige för att studera. Diskussion Kurt Bratteby framförde att det var värdefullt att se processen och konstaterade att det är många moment som sökanden ska gå igenom. Albin Gaunt höll med: vi har anledning att vara imponerade över att så många studenter trots allt tar sig igenom processen. Viktigt är hur vi väljer att samarbeta och dela på information. Theresa Soop: Sida vill gärna bidra till det fortsatta arbetet, i synnerhet vad gäller de studenter som deltar i sandwichprogrammen och som har vissa speciella problemområden. Lars Holberg: En tredjedel av de internationella studenter som lärosätena antar avslutar processen innan de påbörjat sina studier. Vi bör därför analysera processen för dem som inte fullföljer processen och var de faller ut. Albin Gaunt framförde att om det finns problem i processen som skulle behöva regeleller lagändringar så bör regeringen få reda på det. Flera steg i studenternas process är ursprungligen inte skapta med studenter som målgrupp. Förslag till ställningstagande för Forum Förutom att överlämna processkartan vill arbetsgruppen också förslå att ett fortsatt arbete bedrivs på två fronter. En del är en mer detaljerad processkartläggning ur myndighetsperspektiv med syfte att redogöra för vem som gör vad och hur flödet går mellan de olika aktörerna. Detta arbete kan förslagsvis bedrivas av Forumsekretariatet i samarbete med Migrationsverket. Den av Forum tillsatta arbetsgruppen kan finnas kvar, men mer i funktionen av en referensgrupp att sammankalla vid behov. Den andra delen av det fortsatta arbetet rör hur ansökningsprocessen ska kommuniceras till studenter. Det här är snarare en kommunikationsfråga och arbetsgruppen föreslår att Forum tar initiativ till bildandet av en arbetsgrupp som består av kommunikatörer från de berörda myndigheterna som arbetar vidare med detta. Forum beslutade att arbeta vidare i enlighet med arbetsgruppens förslag, samt konstaterade att det är viktigt att först i detalj kartlägga processen ur ett Sida 2 (8)

3 myndighetsperspektiv innan man går vidare med att kommunicera processen till studenter. Anders Ahlstrand bad forumrepresentanterna att skicka in eventuella kommentarer på processbilden till forumsekretariatet. Se också PP-bild med processkartan Svensk internationaliseringsstrategi för forskning och högre utbildning Albin Gaunt och Anna Beijmo inledde med att berätta om regeringens intresse för internationalisering av Sveriges universitet och högskolor. Regeringen har haft en inledande hearing med representanter från myndigheter och lärosäten innan sommaren, därefter fyra regionala möten (Halmstad, Södertälje, Malmö och Umeå) med enskilda lärosäten och näringsliv. Syftet med hearingarna har varit att definiera utmaningar och styrkor; vad kan myndigheterna och lärosäten själva göra och vad kan underlättas från regeringen? Mobilitets-, rekryterings- och främjandefrågor har hitintills dominerat diskussionerna. Andra viktiga frågor har varit svenska lärosätens möjlighet till etablering utomlands, samt utländska lärosätens möjlighet att etablera sig i Sverige. Hearingarna har satt igång diskussioner mellan lärosätena, som sannolikt inte blivit av annars. Hur departementets efterarbete med hearingarna skall leda vidare är i dagsläget inte klart. Det kan resultera i en internationaliseringsstrategi eller kan ämnet tas upp i flera olika utredningar och propositioner i en nära framtid. Varje närvarande myndighet/organisation fick ge sin syn på frågan.andreas Göthenberg, Stint: Viktigt är att utlandserfarenhet blir mer meriterande. Det kommer i sådana fall leda till att mobilitet blir mer naturligt och får större tyngd i lärosätenas internationella strategier. För att kunna författa bra strategier borde också omvärldsbevakningen förbättras. Detta måste inte nödvändigtvis ske på lärosätesnivå. Tillväxtanalys gör en del. Goda exempel i andra länder är annars British Council men även hur Danmark arbetar. Kurt Bratteby, SI: marknadsföra Sverige som studiedestination, SI tycket att det är viktigt med närvaro utomlands som många andra länder har i större utsträckning än Sverige (tex Danmark). Detta för att rekrytera studenter men även för att stärka omvärldsbevakningen. Meningsfullt vore att satsa på utbildningsråd vid fler ambassader. SI utbildar ambassadtjänstemän i utbildningsfrågor och rekrytering, samt allmänna främjafrågor. Samverkan i flyktingfrågan är också viktigt, till exempel genom Scholars at Risk. Åsa Hansson, SFS: Förslag om att samarbeta om ett stipendieprogram, Students at Risk, tillsammans med Scholars at Risk. Något liknande finns i Norge. Stöd till lärosätena i fråga om validering är viktigt. Teresa Soop, Sida: Från Sidas perspektiv är det viktigt att satsa på att bygga upp en utbildnings och forskningsmiljö i andra länder. I dessa samarbeten får svenska lärare, studenter och doktorander kontakter med de bästa förmågorna i landet. Viktigt är att få till lösningar på alla de praktiska hinder som försvårar internationellt utbyte, som till exempel uppehållstillstånd. Eva Rummel, CSN: I arbetet med ett nytt IT-system är målet att det ska gå lika enkelt och snabb att söka studiemedel för utlandsstudier som för studier i Sverige. Ett samarbete pågår mellan studiestödsmyndigheterna i de nordiska länderna gällande att ta fram och förvalta information om utbildningar och utbildningssystem vid Sida 3 (8)

4 utlandsstudier. Regelverket för studiemedel är bara delvis anpassat för immigranter och deras anhöriga. Internationaliseringen kan även innebära att risken för hög skuldsättning ökar vid utlandsstudier samt ge upphov till nya frågor angående återbetalning för utlandsbosatta. Återbetalning av studiemedel är en fråga som är viktig för CSN och för studenternas respekt för vad studielån innebär. Lars Holberg, SUHF/LiU: Se över stipendiesystemen så alla lärosäten har samma möjligheter att attrahera internationella studenter. Konkurrens om doktorander hårdnar och blir viktigare det behövs ett samlat grepp om detta. Cilla Häggkvist, SUHF/UUt: UU startar sitt första internationella kandidatprogram till hösten Detta ställer en hel del andra frågor. Vissa av studenterna kan vara omyndiga vilket blir problematiskt. UU har haft en del fall av studenter som inte har kunnat fortsätta sina studier eftersom de inte har förmåga att betala. Ibland kan det till och med vara så att de lånat pengar av en ockrare, så att det blir svårt för dem att åka hem. Fler stipendier skulle kunna avhjälpa det problemet. Kurt Bratteby kan man hitta en nationell lösning på detta; kan man fondera pengar för ömmande fall? Marianne Granfelt, SUHF: SUHF har bildat en expertgrupp för internationalisering. Första mötet kommer äga rum under tidig höst. Mats Embertsén, UHR: För antagningsprocessen pågår ett ständigt förbättringsarbete. Mats Emertsén och UHR:s Generaldirektör, Ulf Melin, har besökt 27 lärosäten under våren. Det som ofta kommer upp är en önskan om fler stipendier och ett ifrågasättande av principen för full kostnadstäckning för avgiftsskyldiga studenter. Önskan och behov av samverkan och styrning är olika vid olika lärosäten. Mer proaktivitet inom alla UHR:s program, mer genomtänkt marknadsföring och information mm. Tuula Kuosmanen, UHR: Obalansen mellan utgående och inkommande studenter i utbytesprogrammen är ett problem. Anders A: Det finns lite stöd i lagar och förordningar kring internationalisering. Internationalisering nämns inte i examensmålen utan bara i en kort passus i högskolelagen. Internationaliseringsaspekter kanske behöver förtydligas? Lars H: om man på EU-nivå skulle vilja att Sverige ska delta i flera projekt skulle man kunna ge tydliga signaler om det. Per Westman, UKÄ: UKÄ arbetar på ett regeringsuppdrag om MOOC, samt en del övriga distansutbildningsfrågor och virtuell mobilitet. Detta är vägar att marknadsföra svensk högre utbildning utomlands. Önskvärt vore att göra en processkarta över dessa också. I Tyskland har man öppnat distansutbildningar för flyktingar. Att säkerställa kvalitetssäkringssystemet är viktigt och för Sverige är det också viktigt att återigen kunna delta i ENQA. Studentcentrerat lärande en viktigt för utvecklingen och här finns också anknytning till breddad rekrytering. Sven Bergqvist, Migrationsverket: EU:s kommande forskar- och studerandedirektiv befinner sig i slutfasen av förhandlingarna. Tillämpning av det nya direktivet kommer sannolikt innebära en del förändringar för medlemsländerna. Om forumrepresentanterna har fler åsikter så går det bra att maila in de till Anna eller Albin. Sida 4 (8)

5 Hearing med internationella studenter Göteborgs universitet, 2 december 2015 Presentation Anders Clarhäll Anders Clarhäll redogjorde för planerna för en hearing i Göteborgs med internationella studenter. Hearingen är planerad att äga rum på Göteborgs universitet den 2 december. Inbjudan är tänkt att gå ut till utbytesstudenter, samt master- och forskarutbildningsstudenter med utländsk examen på föregående nivå som idag studerar vid Göteborgs universitet, Chalmers, Högskolan i Borås och Högskolan Väst. Det maximala antalet deltagande studenter är 100. Utöver studenter kommer även ledamöter ur Forum och administratörer från de fyra lärosätena att kunna medverka. Den huvudsakliga delen av föreslaget program består av gruppdiskussioner kring 7 tema: 1. Application and admission, fees and scholarships 2. Arrival in Sweden - practicalities and problems 3. Study in Sweden, academic culture, relation to professors and study counsellors 4. Health and wellbeing, access to health care 5. Completion of studies career guidance, alumni activities, stay to work in Sweden 6. Live in Sweden social life at and outside campus, contact with fellow countrymen, work on the side of studies 7. International students as a resource in the class room Studenterna delas in i 14 grupper där det blir 7-8 personer i varje grupp. Grupperna kommer att tilldelas ett tema för diskussion, skriva ner sina tankar och förslag på ett stort pappersark och sedan rapportera inför hearingens alla deltagare. Diskussion Synpunkter kring diskussionspunkt 6. Punkten borde gälla svenskar, andra internationella studenter och fellow countrymen. Andreas Göthenberg föreslår att forumsekretariatet kontaktar Stockholms akademiska forum för att höra om deras erfarenhetera med att arbeta samlat kring att välkomna internationella studenter. Vid hearingen behöver grupperna mer detaljerade instruktioner för sin diskussionsfråga. Här är det viktigt att få med frågan: Är det något ni är speciellt nöjda med? Frågan om hur studenter kan ge input till övriga grupper diskuterades. Tanken är att grupperna ska presentera sina diskussioner i plenum. Vidare ska grupperna redovisa sina slutsatser på ett blädderblocksblad som sätts upp så att övriga deltagare kan göra tillägg direkt på blädderblocket. Kurt Bratteby påpekade att den sjunde frågan skulle kunna förtydligas och formuleras i en mer konstruktiv anda. Åsa Hansson föreslog att man kan mixa grupperna med studenter och administratörer? Det är viktigt att administratörer kan ingå i grupper där de inte är i majoritet. Sida 5 (8)

6 Lars Holberg poängterar att det förmodligen finns intresse från många lärosäten att delta med en representant på hearingen. Vi borde överväga att bjuda in fler. Åsa: man skulle kunna webbsända hearingen så kan fler personer ta del av diskussionen. Tuula ställde frågan om vilka av forumrepresentanterna som skulle vara intresserade av att delta. Fyra personer svarade att de var intresserade. Forumsekretariatet ställde frågan om någon hade förslag på keynote speaker. Inte heller var det vid mötet klarlagt vem som tar sig an hearingens avslutande kommentarer. Åsa frågade om hur inbjudan går ut. Ska kåren vara med och välja ut studenter? Forumsekretariatet svarade att det hade fått e-postadresser tillmålgruppen och tänkte skicka ut inbjudan direkt till den Lista över ärenden som har varit uppe i Forum Presentation Anders Ahlstrand Som ett led att spåra vilka frågor som eventuellt inte fått ett fullständigt svar har forumsekretariatet gått igenom samtliga minnesanteckningar från Forums möten och antecknat de frågor som tas upp i anteckningarna. En lista med ärenden delades ut under mötet. Ofta förekommer samma ärende vid upprepade möten. Om så är fallet framgår det ur den dokumenterande tabellen. Beskrivning av varje enskilt ärende är taget direkt ur minnesanteckningarna, vilket gör dem kort och inte alltid enkla att förstå när de blir lösryckta ur sitt sammanhang. Exempel på ärende som återfinns i listan är önskemål om snabbare rutiner för besked om SI:s stipendier, samt önskemål om andra betalningsmöjligheter än VISA och MasterCard vid betalning av ansökningssavgift. Anders Ahlstrand uppmanades att skicka ut listan till forums ledamöter med uppmaning om att komplettera och svara på de frågor som är möjliga att svara på. Rapporter från Arbetsgrupper Migrationsgruppen Linda Gerén redogjorde för migrationsgruppens arbete och ställde frågan om det fortfarande finns ett behov av den och vem gruppen ska rapportera till? Anders Ahlstrand svarade att migrationsgruppen bildades eftersom antalet migrationsfrågor var många och riskerade att ta över forummötena. Arbetet inom migrationsgruppen har beröringspunkter med processkartan och ärendelistan. Kanske ska migrationsgruppen ägna sig främst åt konkreta problem, till exempel formuleringar av antagningsbesked för doktorander, eller checklista för studieprestation när det gäller uppsatsarbete förlängning av uppehållstillstånd. Alla frågor behöver inte komma ifrån forummötena. Gruppen skulle kunna behandla frågor och problem som kommit in från annat håll. Dessa frågor bör dock gå igenom forumsekretariatet för vidare befordran till migrationsgruppen. Migrationsgruppen bör återrapportera till Forum. Vissa komplicerade frågor som exempelvis kräver lag eller förordningsändringar för att lösas bör vidare till regeringskansliet. Sida 6 (8)

7 Tillgodoräknande av utbytesstudier och lärandeavtalens status Frågan om tillgodoräknande behandlades vid forummötet i april. Ärendet gäller problem med förhandsbesked om tillgodoräknande i samband med utbytesstudier. Det exemplifierades med ett fall med en student som nekades tillgodoräknande trots att hon hade fullföljt kurserna hon hade i ett lärandeavtal (Learning Agreement) som var godkänt av såväl sändande som mottagande lärosäte. Studenten överklagade beslutet till ÖNH och fick avslag med motiveringen att Learning Agreement endast är ett preliminärt förhandsbesked som ej är bindande. Det ställningstagandet krockar dock med villkoret i utbytesprogrammet Erasmus+, vars regelverk stipulerar att Learning Agreement är bindande. Frågan togs upp i SUHF:s studieadministrativa grupp i augusti med syfte att hitta en lösning som tydliggör Learning Agreements status. Gruppen diskuterade ärendet men har ännu inte kommit till ett avgörande i frågan. Övriga frågor Högskolan Dalarna, genom SUHF, har skickat in en skrivelse angående uppehållstillstånd för studieförberedande utbildning. Linda Gerén redogjorde för de problem som Högskolan Dalarna har upplevt. Flera studenter hade fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd, enligt vad högskolan tyckte på oklara grunder. Önskan om enhetlig bedömning och tydligare information om skäl till avslag på engelska. Sven Bergqvist sade att han inte kan kommentera ett enskilt ärende. Han underströk att Migrationsverket är angeläget om att tillämpningen ska vara rättssäker och enhetlig. För att uppnå enhetlighet i bedömningarna arrangeras samordningsmöten med enheterna på regelbunden basis. Avslutning Sammanfattning Forumsekretariatet går vidare med förslag 1 när det gäller processkartan i samarbete med Migrationsverket. Forumsekretariatet tar till sig åsikterna och förslagen angående hearingen i Göteborg och kommer bland annat hålla fortsatt kontakt med Åsa angående keynote speaker. Ärendelistan skickas ut till representanterna i Forum med deadline för kommentarer Förslag på punkter till framtida möten Tuula Kuosmanen sade att Forum i högre grad borde behandla frågor som rör utresande studenter och uppmanade forumrepresentanterna att dela med sig av konkreta frågeställningar till forumsekretariatet. Vid nästa möte kommer hearingen att avrapporteras. Albin Gaunt föreslog ett ämne om omvärldsbevakning och undrade om det finns samordningsvinster och hur det skulle kunna göras? Sida 7 (8)

8 Datum för vårens möten I anmälan till detta möta fick forumrepresentanterna ta ställning till förslag till datum för möten under våren Med utgångspunk ur svaren beslutades det att mötena ska äga rum 4 februari respektive 11 maj. Bägge tillfällena mellan kl Sida 8 (8)