Framtagande av handledarmanual för omhändertagande av nyanställd tandläkare

Framtagande av handledarmanual för omhändertagande av nyanställd tandläkare Författare: Christina Hassel Gustafsson, tandläkare Folktandvården Bråten, Mariestad Projektredovisning 2005:3 Handledare: Anna-Lena Östberg, tandläkare, Odont Dr FoU-centrum Primärvården Skaraborg

Sammanfattning Hösten 2003 genomfördes en första handledarutbildning för tandläkare i Skaraborg. Anledningen till att denna utbildning genomfördes är att nyexaminerad tandläkare idag har en relativt begränsad klinisk erfarenhet. Socialstyrelsen har i en översyn av nyexaminerade tandläkares kompetens och yrkeskunnande dragit slutsatsen att dessa bör arbeta under organiserad handledning under sitt första år i klinisk verksamhet. Syftet med det aktuella projektet var att ta fram en handledarmanual som stöd och hjälp vid omhändertagande av nyexaminerad tandläkare. Arbetet resulterade i 2 stycken manualpärmar, en för handledaren och en för den nyexaminerade. Pärmarna ska: - Ge stöd, likriktning, struktur och pedagogisk vägledning till respektive klinik och handledare i Folktandvården Skaraborg vid introduktion av nyexaminerad tandläkare. Dessutom kan valda delar användas i handledning av tandläkare med utländsk examen eller kollega med längre yrkeserfarenhet. - Öka förutsättningarna för den nyanställde att genom tydliga, nedskrivna mål, och individuell utvecklingsplan, bli kvalitetsmedveten och känna trygghet, och därigenom kunna ge patienten ett gott omhändertagande. - Genom strukturerad uppföljning och utvärdering förvissa sig om att den nya tandläkaren fått en god introduktion och praktiska kunskaper i odontologins olika discipliner. - Samla de kravbeskrivningar och riktlinjer som utarbetats för Folktandvården i Skaraborg, samt olika behandlingsförslag för rutinarbeten. Det praktiska arbetet med att ta fram manualpärmarna har skett i samarbete med Ewa Helsinger Kallryd, som utöver sin klinikchefstjänst på Folktandvården Skultorp även har funktion som studierektor för Folktandvården Skaraborg. Hon är tillsammans med Per Backman, personalchef, Jörgen Persson, primärvårdsområdeschef tandvård Mariestad, Kjell Pettersson, sekreterare/läkarutbildning/rekrytering och Kennet Svensson, primärvårdsområdeschef tandvård Skövde, en av de ansvariga för rekryteringen av tandläkare till Skaraborg. Pärmarna har även utarbetats i samråd med de tandläkare som gick handledarutbildningen under höstterminen 2003 och vårterminen 2004. Pärmarna planeras att helt färdigställas under våren 2005.

Innehållsförteckning BAKGRUND... 1 Handledning...1 Kvalitet...2 SYFTE... 3 FRÅGESTÄLLNINGAR... 3 METOD... 4 PROJEKTET GENOMFÖRDES I 3 DELAR.... 4 Del 1. - Litteraturstudier...4 Del 2. - Intervju av handledarkollegor...4 Del 3. - Diskussion med studierektor för Folktandvården Skaraborg...4 RESULTAT... 5 DISKUSSION... 6 KONKLUSION... 7 REFERENSLISTA... 8 Bilaga: Innehållsförteckning i pärmar

Bakgrund I tandvårdslagen från 1985 står skrivet att: Tandvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god tandvård. Det innebär att den skall vara av god kvalitet och lägga särskild vikt vid förebyggande åtgärder. Vidare skall tandvård tillgodose patientens trygghet i vården och behandlingen, vara lättillgänglig, bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet och främja goda kontakter mellan patienten och tandvårdspersonalen (1). Under hösten 2003 genomfördes en handledarutbildning i Skaraborg för omhändertagande av nyexaminerad tandläkare. Kursen leddes av en psykolog och omfattade 5 hela kursdagar. Anledningen till att denna utbildning genomfördes är att nyexaminerade tandläkare idag har en relativt begränsad klinisk erfarenhet. Tandläkarutbildningen är 5-årig, och man får sin legitimation direkt vid avslutad grundutbildning. Åren 1984 94 ingick i utbildningen 1 AT- (allmäntjänst) år då både den kliniska och pedagogiska färdigheten tränades upp. Därefter fick man, efter godkänt AT-prov sin legitimation. Största skälet till varför AT-tjänstgöringen upphörde var att det i mitten på 90-talet fanns ett överskott av tandläkare vilket gjorde att det blev svårt att förse AT-tandläkarna med tillräckligt antal patienter. Före 1984 var utbildningen som idag 5-årig, och man hade sin kliniska träning på skolan. Av samma anledning som att handledarutbildningen genomfördes, gjorde Socialstyrelsen 2003 en översyn av nyexaminerade tandläkares kompetens och yrkeskunnande. Studien publicerades i augusti 2004 (9). Syftet med studien var att visa hur nyexaminerade uppfattar sin kompetens, hur arbetsledarna uppfattar kompetensen, och om de nyexaminerade eventuellt arbetar utan andra tandläkare i sin närhet. Resultatet visade att endast en mindre del av tandläkarna erbjudits ett traineeprogram, och att de flesta fått informell handledning i varierande omfattning. De nyexaminerade löste i första hand uppkomna problem genom att ta råd från en mer erfaren kollega. De nyexaminerade ansåg att orsaken till problemen främst var bristande erfarenhet. Denna studie visade tydligt behovet av handledning, för att under en bestämd tid strukturerat och planerat handleda den nyexaminerade att utveckla ett synsätt som överensstämmer med klinikens och Folktandvårdens synsätt om bl.a. patientomhändertagande, teamsamverkan, professionellt förhållningssätt, kvalitetsnivå, med mera. Handledning Det finns ingen tydlig definition av vad handledning innebär. För en närmare tolkning är man hänvisad till såväl allmänt språkbruk som pedagogisk facklitteratur (4). Nationalencyklopedin har exempelvis följande beskrivning: Typ av praktiskpedagogiskt stöd som ges kontinuerligt under utbildning eller praktik. Inom vissa människovårdande yrken med teoretisk grundutbildning används särskilda handledare som stöd för att bevara och vidareutveckla yrkeskunnandet. Syftet med handledning är att underlätta och öka förmågan att ge god behandling, att ha en stödjande funktion i svåra och krävande situationer och vid etiska dilemman samt att motverka stress. Handledning är inriktad på professionella metoder och processer i arbetet och ges i 1

grupp eller individuellt. En annan form är handledning av studerande i grundutbildningen under praktikperioder, där syftet är att föra en blivande kollega in i den praktiska yrkesutövningen (4). Grundläggande är att handledaren inte har någon traditionell lärarroll. Handledaren skall hjälpa den nyutbildade med att utveckla sin yrkesroll både i fråga om kunskaper, färdigheter och yrkesidentitet. Detta innebär att handledaren måste hålla sig uppdaterad med både praktiska och teoretiska kunskaper vilket bör kännas stimulerande. Handledningen syftar till att komplettera den kunskapsbas som den nyutbildade redan har, med färdighetsträning och att integrera teori och praktik, i samsyn med ett kvalitetstänkande för både barn- och vuxentandvård, och den kravspecifikation som finns angiven för barn- och ungdomstandvård i Folktandvården Skaraborg. Kvalitet Kvalitet är ett begrepp som används för att beskriva egenskaper hos en företeelse, t.ex. en tjänst. Enligt internationell standard definieras kvalitetsbegreppet som: Alla sammantagna egenskaper hos ett objekt eller en företeelse som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade och underförstådda behov (2). Den kliniska kvaliteten och/eller det yrkesmässiga utförandet bedöms efter vissa angivna kriterier. Kvalitetskriterier kan bland annat tas fram och fastställas i samband med consensuskonferenser. Om consensusgruppen är sammansatt av ett representativt urval av professionen, kan consensusuttalandet ses som en accepterad riktlinje, the state of art. Kvalitet i vården innebär en korrekt användning av kunskap, undvikande av risker och en säkrad patienttillfredsställelse. Ansvaret för kvalitetsarbete vilar på den egna arbetsenheten. Egen kontroll är alltså basen för allt kvalitetsarbete. Detta kräver dels en målformulering och dels en systematisk uppföljning av verksamheten. De uppsatta målen bör vara konkreta och kända för alla som deltar i arbetet. Helhetsperspektiv är en förutsättning för ett effektivt kvalitetsarbete. Begreppet kvalitet när det gäller tandvård innefattar även pedagogiska, psykologiska, biologiska och farmakologiska värderingar. Vid kvalitetsarbete bör man sträva efter att göra rätt från början, ett s.k. nollfelstänkande. Kvalitet kostar egentligen ingenting. Det är icke-kvaliteten som kostar, t.ex. i form av omgörningar när det gäller tandvård (3). Sammantaget finns det ett stort behov av att strukturera handledningen av nyexaminerade tandläkare i Skaraborg för att få en god kvalitet i den givna vården. 2

Syfte Syftet med detta projekt var att ta fram en handledarmanual för omhändertagande av nyexaminerad eller nyanställd tandläkare inom Folktandvården, Skaraborg. Frågeställningar 1. Hur ska handledaren dokumentera vilken klinisk erfarenhet den nyanställde kollegan har vid handledningens början? 2. Hur ska handledaren på ett konkret sätt dokumentera att den nyanställde arbetar enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, och följer den kravspecifikation för barnoch ungdomstandvård som finns nedskriven för Folktandvården i Skaraborg i Västra Götalandsregionen? 3. Vilka mål bör den nyanställde ha uppnått efter handledningens slut? 4. Vad kan vi kan garantera den nyanställde i form av auskultationer inom specialisttandvården? 5. Hur lång ska handledningsperioden vara? 6. Hur ska handledningsperioden avslutas? 3

Metod Projektet genomfördes i 3 delar. Del 1. - Litteraturstudier Som en förberedelse inför projektet valdes en del litteratur ut för genomläsning. Litteraturstudierna har bestått av - Vetenskapliga artiklar om bl.a. självevaluering av behandling. (8) - Olika böcker om handledning. (6,7) - Böcker om kvalitet i allmänhet, och kvalitet och kvalitetsindikatorer inom tandvård. (2,3) - Utbildningshandboken, utgiven av Svenska Läkaresällskapets utbildningskommitté 1997. (5) - Handledarpärmen som användes när AT fanns inom tandläkarutbildningen. (10) - Socialstyrelsens rapport om nyexaminerades kompetens och yrkeskunnande. (9) Del 2. - Intervju av handledarkollegor Här användes ett i förväg uppgjort frågeformulär med frågor som rörde handledarnas tidigare erfarenhet av handledning, och deras tankar om hur en handledning kan komma att genomföras. Del 3. - Diskussion med studierektor för Folktandvården Skaraborg Studierektor Ewa Helsinger Kallryd intervjuades om sina tankar angående ovanstående frågeställningar. Ett samarbete inleddes med det praktiska framtagandet av manualen. 4

Resultat Litteraturstudier och intervjuer gav följande resultat som bör beaktas vid handledarmanualens utformning. 1. Ett individuellt utvecklingsschema bör utformas för den nyanställde tandläkaren vid handledningens början. Ett formulär bör finnas där man vid handledningens början går igenom och skriver ner den nyutbildades kliniska erfarenhet från utbildningen. Här antecknas också upplevda svårigheter och den nyutbildades särskilda önskemål. I den individuella utvecklingsplanen ingår då att i möjligaste mån täcka in så stor bredd på patientverksamheten som möjligt. 2. Kvalitetsmålen finns klart definierade i form av en nedskriven kravspecifikation för barn och ungdomstandvård i Västra Götalandsregionen. För vuxentandvård finns inget kvalitetsdokument nedskrivet, utan denna bedrivs enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. I handledningen ingår att dokumentera att den nyutbildade arbetar enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta sker genom terapidiskussioner, men kan även rent kliniskt exempelvis göras genom att handledaren tillsammans med den nyexaminerade genomför patientbehandlingar, där handledaren är behandlaren och den nyexaminerade assisterar, och eventuellt vid ett annat tillfälle växlar roller. Det är nyttigt även för handledaren, som då tvingas hålla sig uppdaterad med nya behandlingsmetoder och att de olika momenten genomförs på rätt sätt. Detta kan göras med jämna intervall och innebär att båda parter blir föremål för personlig granskning. Med en sådan modell kan man efter behandlingen, när patienten gått ut ur behandlingsrummet ha tid avsatt för att gemensamt diskutera behandlingen som helhet, med både kliniskt och patientomhändertagandeperspektiv. Om sådana här gemensamma behandlingar kommer att genomföras under handledningen bör den nyexaminerade informeras om det innan handledningen inleds. Det framkommer i mina intervjuer av handledarkollegor att detta ses som en god pedagogisk modell. 3. I handledningen bör ingå en utvärdering av handledningen. Vikten av en nedskriven utvärdering framkommer i Tveitens bok om yrkesmässig handledning (6). En färdig utvärderingsmall bör tas fram för ändamålet så att alla handledare gör en likartad utvärdering. Detta bör ske dels under handledningen, och efter avslutad handledning. Då går man igenom vad som varit positivt/negativt och om man har uppnått de mål och förväntningar man hade innan handledningen startade. Denna utvärdering bör göras gemensamt mellan handledare nyutbildad. Eventuellt kan även andra ur personalgruppen vara med, t.ex. assisterande tandsköterska och/eller klinikchef. Det är viktigt att den nyutbildade ser sitt eget ansvar för att göra handledningstiden så bra som möjligt. Vilka mål man har satt upp görs individuellt och bör vara grundade på vilken klinisk erfarenhet den nyutbildade hade vid handledningens början. 5

4. Vid diskussion med studierektor framkom att ett rullande auskultationsschema ska upprättas där det ges möjlighet att auskultera på de olika specialistavdelningarna. Det ska alltså finnas regelbundet återkommande möjligheter att auskultera på en viss klinik. Under 1 år ska den nyexaminerade ha hunnit med alla sina auskultationer. 5. Handledningstiden bör troligtvis i normalfallet sträcka sig över ett år. Detta är grundat på att den tidigare AT-utbildningen varade under 1 år, samt Socialstyrelsens utredning (9). 6. Tveiten påpekar i sin bok att lika viktig som den utförliga diskussionen är i handledningsperiodens början, lika viktigt är att handledningsuppdraget får ett konkret slut (6). Då summerar man och avslutar den speciella relationen mellan handledare och handledd, även om den handledde i många fall kommer att arbeta kvar på samma klinik. Diskussion Det är viktigt att handledning sker med en genomtänkt och strukturerad modell som också fungerar som ett kvalitetsinstrument för Folktandvården i Skaraborg. En strukturerad handledning behövs för att handledaren ska känna att den nyexaminerade utvecklas oavsett om den handledde kräver mycket eller lite handledning. Den valda metoden innebar att efter inhämtande av information från litteraturen om hur handledning bör genomföras, diskutera med olika personer med anknytning till ämnet. Kanske kunde ytterligare några handledare ha intervjuats, men det gavs en möjlighet att gå igenom råmaterialet i manualen tillsammans med de övriga deltagarna från handledarutbildningen. Vid detta tillfälle deltog studierektor Ewa Helsinger Kallryd och författaren till denna rapport. Det har tidigare inom tandvården i Skaraborg inte funnits någon strukturerad handledning av nyanställd tandläkare. Behovet av detta har tydligare visat sig sedan AT-tjänstgöringen upphörde här i Sverige (9). På senare år har brist uppstått på tandläkare. Detta har medfört att en aktiv rekryteringskampanj har förts utomlands vilket har resulterat i att ett antal tandläkare med utländsk examen har anställts. Dessa nya kolleger kräver också handledning då den kliniska erfarenheten, synsätt på vård, kvalitetsnivå och lagstiftning skiljer sig mellan olika länder. Med ett auskultationsschema ges ju även kollegan med utländsk examen en inblick i de olika specialiteterna. Genom att en nyanställd kollega arbetar under strukturerad handledning blir det möjligt att från klinikledningens och handledarens sida kunna bedöma det professionella omhändertagandet av patient hos den nyanställde. Att långt efter ta upp upptäckta problem är ju givetvis mycket svårare, än att lösa problemen direkt när de uppstår, och omvänt, ur den handleddes perspektiv ha möjlighet att diskutera terapi eller uppkommen frågeställning med en kollega direkt när den uppkommer, utan att känna att 6

man stör. Detta minskar självfallet också risken för patienten att inte bli behandlad enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Lauvås och Handal påpekar i sin bok att någon form av kvalitetsstyrning är en nödvändig del av handledningen. Det innebär att man redogör för hur arbetet är organiserat, vilka kortsiktiga och långsiktiga planer man arbetar efter och vilka intentioner som ligger bakom det man gör. Lauvås och Handal skriver också att den handledde blir mycket tryggare om man från början fått klart för sig vilka krav som ställs på arbetet och vilka formella och informella regler som gäller (7). Att till exempel från början ha helt klart för sig vad den nyexaminerade har för klinisk erfarenhet vid handledningens början ger också en trygghet för den nyexaminerade att inte känna någon press att försöka leva upp till någon med större erfarenhet än han/hon faktiskt har. Förhoppningen är att den nyanställde med en väl presenterad och beskriven handledning ska uppleva det som positivt, engagerande och välkomnande, och inte som ett övervakningssystem. Handledningsperiodens längd kan självfallet variera. Den får styras utifrån den kliniska erfarenheten, men kan även förkortas eller förlängas under handledningens gång. Det får dock inte vara någon otydlighet i när handledningen avslutas utan detta ska vara klart uttalat och nedskrivet. Förhoppningsvis råder det mellan övriga kolleger på kliniken en öppen och god stämning där man bemöter varandra med respekt. Det är den bilden vi vill förmedla till den nya kollegan - styrkan av att man är flera med olika kompetens och erfarenhet, och att man ber om råd och hjälp när man känner att man behöver det. Konklusion Den här studien lägger en god grund för innehållet i den manual som projektet syftade till. Innehållsförteckning i pärmarna visas i Bilaga 1. Manualen kommer att vara i form av 2 pärmar: en för handledaren, och en för den nyexaminerade. Eventuellt kommer ett intyg om genomgången handledning och vad den inneburit att delas ut när handledningen avslutas. Att erbjuda en nyexaminerad kollega handledning med individuell utvecklingsplan och auskultationsmöjlighet på flera specialistkliniker borde dessutom vara attraktivt ur rekryteringssynpunkt. Den aktiva rekryteringen har gjort att Skaraborg har fått ett antal nya tandläkare anställda. Detta behövs då pensionsavgången de närmaste åren är höga. Det är viktigt att de nya kollegerna blir omhändertagna på bästa sätt. 7

Referenslista 1. SFS 1985:125 Tandvårdslag. 2. SOSFS 1996:24 Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården. 3. Kvalitetsindikatorer inom barn- och ungdomstandvården. Jönköping, Odontologiska institutionen, 1993. 4. Nationalencyklopedin. Bra Böckers förlag, Multimedia 2000. 5. Utbildningshandboken. Svenska Läkaresällskapets utbildningskommitté i samarbete mellan Svenska Läkaresällskapet och Svenska Läkarförbundet. Stockholm 1997. 6. Tveiten, S. Yrkesmässig handledning - mer än ord. Lund: Studentlitteratur, 2003. 7. Lauvås, P. Handal,G. Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur, 2001. 8. Watson, D. A unique manual for self-assessment by dental practitioners. Quintessence, 2003; 67, 38-46. 9. Socialstyrelsens översyn av nyexaminerade tandläkares kompetens och yrkeskunnande, Stockholm: Socialstyrelsen, 2004. 10. Handledarpärm för utbildning av AT-handledare för tandläkare. Använd 1984-1994 8

Bilaga A B Inledning Introduktion Checklista CD Introduktionsprogram för nyanställda E F G H IJ K L Genomgång av klinisk erfarenhet Individuell utvecklingsplan Uppföljningsdokument Pedagogisk vägledning och planeringsunderlag vid olika behandlingar Primärvården Skaraborgs introduktionsdag Obligatorisk auskultation Riktlinjer utarbetade inom FTV i Skaraborg Adresser, telefonnummer M Försäkringskassans regler 65+ N O Tandvård i Västra Götalandsregionen Prislista tandvård, VG-region, kommentarer, prisexempel PQ Intyg Handledarledd introduktion i FTV, Skaraborg R Övrigt S TU VX YZ

FoU-centrum Primärvården Skaraborg Storgatan 18, 541 30 Skövde Tfn: 0500-47 85 94, Fax: 0500-47 85 98