Alla svar till de extra uppgifterna

Relevanta dokument
3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner

Lösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Lösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111

BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/ Bastermin

Svar och anvisningar

8. Atomfysik - flerelektronatomer

Lösningsförslag - tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

7. Atomfysik väteatomen

Lösningsförslag - Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 7 Kvantfysik, Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

12 Elektromagnetisk strålning

Svar och anvisningar

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111

5. Elektromagnetiska vågor - interferens

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

Upp gifter. c. Hjälp Bengt att förklara varför det uppstår en stående våg.

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Hjälpmedel: Grafritande miniräknare, gymnasieformelsamling, linjal och gradskiva

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]

Repetitionsuppgifter. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

Vågor. En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport

Elektromagnetiska vågor (Ljus)

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

Svar och anvisningar

Parbildning. Om fotonens energi är mer än dubbelt så stor som elektronens vileoenergi (m e. c 2 ):

= T. Bok. Fysik 3. Harmonisk kraft. Svängningsrörelse. Svängningsrörelse. k = = = Vågrörelse. F= -kx. Fjäder. F= -kx. massa 100 g töjer fjärder 4,0 cm

2. Mekaniska vågrörelser i en dimension

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Tentamen i fysik B2 för tekniskt basår/termin VT 2014

Lösningar till Tentamen i fysik B del 1 vid förutbildningar vid Malmö högskola

Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2

Kvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Kapitel 35, interferens

ANDREAS REJBRAND NV1A Fysik Elektromagnetisk strålning

Laboration 1 Fysik

Tentamen i Fysik för π,

Tentamen i Fotonik , kl

Vågrörelselära och optik

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Vågrörelselära och optik

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

Vågfysik. Superpositionsprincipen

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

Lösningsförslag - Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Handledning laboration 1

Gauss Linsformel (härledning)

Vågrörelselära och optik

Extra övningsuppgifter

Övning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.

FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Tentamen i Fotonik , kl

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

c = λ ν Vågrörelse Kap. 1. Kvantmekanik och den mikroskopiska världen Kvantmekanik 1.1 Elektromagnetisk strålning

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

Vågrörelselära och optik

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum)

Extrauppgifter som kompletterar uppgifterna i Foot:

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Lösningsförslag

Prov Fysik B Lösningsförslag

9. Molekyl- och fasta tillståndets fysik

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Föreläsning 2. Att uppbygga en bild av atomen. Rutherfords experiment. Linjespektra och Bohrs modell. Vågpartikel-dualism. Korrespondensprincipen

Ljusets interferens. Sammanfattning

OPTIK läran om ljuset

a) En pipa som är öppen i båda ändarna har svängningsbukar i ändarna och en nod i

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

Vågrörelselära och optik

3.7 γ strålning. Absorptionslagen

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m

a) Ljud infalier fran luft mot ett tatare material. Ar stralarna A och B i fas elier ur fas precis vid gransytan?

Upp gifter. är elektronbanans omkrets lika med en hel de Broglie-våglängd. a. Beräkna våglängden. b. Vilken energi motsvarar våglängden?

1. Ge en tydlig förklaring av Dopplereffekt. Härled formeln för frekvens som funktion av källans hastighet i stillastående luft.

Transkript:

Alla svar till de extra uppgifterna Fö 1 1.1 (a) 0 cm 1.4 (a) 50 s (b) 4 cm (b) 0,15 m (15 cm) (c) 0 cm 1.5 2 m/s (d) 0 cm 1.6 1.2 (a) A nedåt, B uppåt, C nedåt, D nedåt 1.7 2,7 m/s (b) 1.8 Våglängd: 2,0 cm Hastighet: 0,2 m/s Frekvens: 10 Hz 1.9 y = 0,044 sin(13x 2,8t) (c) T = 0,4 s för alla delarna Vågen når fram efter 4,4 s 1.3 Amplitud: 1 m 1.10 Alternativ vi Våglängd: 4 m Frekvens: 1,5 Hz Periodtid: 0,67 s

Fö 2 2.1 alternativ iii) och iv) 2.3 2.2 1 s 2.4 190 Hz 2.5 i) 760 Hz 2 s ii) 1140 Hz iii) 258 m/s 2.6 se grafräknare 2.7 22,5 cm 2.8 325 Hz 2.9 75 Hz 3 s

Fö 3 3.1 i) infallsvinkel: 55 3.6 Våglängd: störst i omr I Reflexionsvinkel: 55 Frekvens: lika stor Utbred hast: störst i omr I ii) frekvensen ändras inte för en redan igångsatt vågrörelse 3.7 Till dessa positioner har och utbredningshastigheten är vågorna från den ena alltid samma i samma material sändaren ett udda antal Våglängden oförändrad halva våglängder längre väg att färdas än vågorna 3.2 i) använd v I = f i λ I och beräkna f I från den andra sändaren så att vågorna där ii) 1,5 m/s kommer att försvaga varandra (det blir nod- 3.3 i) (a) smalare => mer markerad punkter i dessa (b) bredare => mindre markerad positioner). Om sändarna har samma styrka har ii) (a) mindre => mindre markerad vågorna samma amplitud (b) större => mer markerad och då kan de i dessa positioner helt ta ut 3.4 i) λ/2 varandra ii) λ = 6,0 cm 3.8 i) 44 cm eller 77 cm bort iii) 3,0 cm ii) 33 cm eller 111 cm iv) 3λ/2 = 9,0 cm 3.9 Cirklarna visar vågtopp: Dubbel topp; P 1 3.5 Konstruktiv: B, D, F, H, J Dubbel dal; P 3 Destruktiv: A, C, E, G, I, K Nollutslag; P 2, P 5 Ingetdera; P 4 Cirklarna visar vågdal: Dubbel topp; P 3 Dubbel dal; P 1 Nollutslag; P 2, P 5 Ingetdera: P 4

Fö 4 4.1 λ = 12,2 cm 4.5 9 ggr 4.2 Reflekterad: 30 cm 4.6 1,42 GHz I vattnet: 23 cm 4.7 55 ps (5,5 10-11 s) 4.3 57 (Totalreflexion i första glas/luft gränsytan) 4.8 n = sin v 2 / sin v 1 4.4 Vatten/glas i = 30 Vatten/glas b = 25 Glas/luft b = 40

Fö 5 5.1 i) 0,26 5.7 i) ii) 1,31 iii) 2,63 5.2 D = 1,65 10-6 [m] ii) längre våglängd: Det blir längre mellan 5.3 Alternativ vi de ljusa fläckarna 5.4 503 nm Längre spaltavstånd: De ljusa fläckarna 5.5 i) avståndet ökar kommer att ligga tätare ihop. 5.6 i) 1,2 µm Längre spalt-skärmii) 4 ringar avstånd: Det blir längre mellan de ljusa iii) nej, den skulle kunna vara fläckarna t.ex. trappstegsformad 5.8 i) 39,3 ii) nej 5.9 i) När n = 0 blir vinkeln 0 för alla våglängder ii) 4,59 resp 8,05 iii) 9,17 cm 5.10 0,10 µm (1,0 10-7 m)

Fö 6 6.1 i) 4,0 10 26 W 6.6 i) 5,525 10-24 kgm/s 5,417 10-24 kgm/s ii) 64 MW/m 2 iii) 5800 K iv) c:a 500 nm 6.2 Mellan tummen och pekfingret Ungefär hälften 6.3 i) 5,90 10-26 J ii) 7,738 10-24 kgm/s I 44,4 vinkel mot den ursprungliga fotonens riktning ii) 11,8 kw 6.4 Olika. Röd stråle sänder ut Flest fotoner per sekund 6.7 2400 K (c:a 2100 C) 6.5 i) 1,5 10 21 6.8 i) 4,32 10 14 Hz ii) 1,3 10-27 kgm/s ii) 2,86 10-19 J iii) 2,7 10-27 kgm/s 6.9 46 iv) 4,0 µn v) 6,6 µpa vi) 6,6 10-11

Fö 7 7.1 i) 150 ev 7.6 Samma våglängd ii) 185 ev 7.7 i) 2,41 10-17 J iii) 208 ev ii) 150 V 7.2 i) λ = 1,05 10-10 m iii) minskas ii) 1,5 10-5 m/s 7.8 i) f max = 822 THz f min = 457 THz iii) λ = 9,05 10-14 m ii) 2467 THz 7.3 i) Från 2 och 3 iii) För stor energiii) a: 0,303 aj skillnad mellan b: 1,634 aj nivån n = 1 och c: 1,937 aj någon av de andra energinivåerna för iii) a: 457 THz att frekvensen ska b: 2470 THz bli lägre än 2467 THz c: 2920 THz 7.9 Violett, blått och grönt 7.4 i) 2,179 10-18 J (13,6 ev) ii) 2,19 10 6 m/s 7.5 i) Övergång n = 6 till n = 2 ger blått ljus medan övergång n = 5 till n = 2 ger grönt ljus ii) 2,12 10-18 J och 2,16 10 6 m/s iii) Nej

Fö 8 8.1 Liknande elektronkonfiguration 8.5 I och II avseende det yttersta skalet, båda saknar bara en elektron för 8.6 i) atomen kan exciteras att ha fullt yttre skal till nivån -5,5 8.2 I Neon är alla energinivåer upp ii) atomen kan exciteras till och med den nivå som till nivån -5,5 ev. motsvarar huvudkvanttalet n = 2 Överskottsenergin helt fyllda av Neons 10 elektroner kvar som rörelseenergi och övriga helt tomma, medan hos elektronen. den 11:e elektronen i Na måste befinna sig i en energinivå med iii) atomen kan exciteras n = 3, d.v.s. de yttersta elektronerna till -5,5 ev nivån, eller i Neon befinner sig från början på till -1,6 ev nivån, eller en lägre energinivå än den yttersta joniseras. Överskottselektronen i Na. Dessutom kommer energin kvar som det i genomsnitt att finnas mer rörelseenergi hos elektroner mellan den yttersta elektronen. elektronen och den positiva kärnan i Na som skärmar den positiva iv) atomen kan exciteras kärnan och gör att den yttersta till nivån -5,5 elektronen känner av en mindre attraktionskraft jämfört med de v) ingenting yttersta elektronerna i Ne. Därmed kommer det att vara lättare att vi) atomen kan joniseras. frigöra den yttersta elektronen Överskottsenergin från Na än från Neon, och den 1:a blir till rörelseenergi joniseringsenergin kommer att vara hos den frigjorda mycket mindre för Na än för Ne. Elektronen. 8.3 i) Från n = 2 till n = 1 8.7 Större positiv kärn- Laddning hos tyngre ii) λ = 330 nm (ej synligt) atomer drar elektronerna tätare inpå kärnan än i 8.4 λ = 1200 nm de lättare atomerna

8.8 Förångade (och därmed fria) 8.9 i) Na atomer kommer att exciteras av det gula ljus som skickas in mot dem i lågan i riktning mot skärmen på andra sidan och därmed absorbera en del av detta ljus. När Na atomerna deexciteras skickas ljuset ut i alla möjliga riktningar varför den del av det från början riktade ljuset som absorberats nu fördelas även på alla andra riktningar. Styrkan (intensiteten) på det gula ljus som passerat lågan ii) λ = 534 nm (grönt) i riktning mot skärmen kommer därmed att vara svagare än på iii) 9,79 10-19 J det som passerat vid sidan om lågan, varför ett område med 8.10 Gul, Röd lägre styrka (skugga)kommer att observeras på skärmen som motsvarar lågans utbredning.

Fö 9 9.1 i) Φ = 7,16 10-19 J 9.6 i) 5,53 10-19 J ii) Nej ii) 1,85 10-19 J, 6,35 10 5 m/s 9.2 i) f max = 1,81 10 19 Hz 9.7 I) Sant ii) 49,6 kv II) Falskt 9.3 i) U acc = 21 kv III) Sant ii) 1,43 10-15 resp 1,29 10-15 J IV) Falskt iii) E 3 E 1 och E 2 E 1 9.8 λ 8,3 10-11 m 9.4 i) Zinkselenid (ZnSe) ii) alternativ 1) 9.5 i) Våglängder kortare än 390 nm ii) alternativ C

Fö 10 10.1 i) 0,45 m/s 10.5 i) Vågrätt kast ii) 72,5 mot stranden ii) Snett kast 10.2 30 år 10.6 32,2 timmar 10.3 ii) Båda är sanna 10.7 i) 25 m 10.4 27 m ii) 24 m iii) 8,4 10 7 m/s

Fö 11 11.1 Ansätt m c = m v/ (1 v 2 /c 2 ) 11.4 p = 2,9 10-19 kgm/s Och lös ekvationen 11.5 4,8 10-15 J 11.2 1,51 10-10 J 11.3 i) 1,95 10-10 J ii) 2,88 10 8 m/s

Fö 12 12.1 i) 12.8 i) Z = 1, N = 2 ii) iii) ii) Z = 13, N = 14 iii) Z = 30, N = 34 12.2 9,11 10-3 u iv) Z = 80, N = 120 12.3 Med m = 60 kg fås E 0 = 5,4 10 18 J 12.9 4,3 10 9 kg 140 TWh = 5,0 10 17 J 12.10 i) 12.4 Fission: bly och guld Fusion: kol och syre ii) Ingen energivinst: järn iii) 12.5 i och iii 12.11 ii) 3,4 10 14 J, tillräckligt 12.6 2,78 10-12 J för c:a 3700 hushålls årsförbrukning 12.7 Järn Fö 13

13.1 3200 år 13.7 i) 8,2 10 13 J 13.2 15700 år ii) 9,1 timmar 13.3 i) A 0 = 451 kbq iii) 960 kg ii) 71 kbq iv) 37 ton 13.4 i) h + 13.8 i) 42 10 6 ii) + β - + ν ii) 8,2 10 6 iii) * + γ 13.9 60 kbq iv) + β + + ν 13.10 + 7,80 10-13 J 13.5 i) + β - + ν 13.11 i) + + ν ii) 252 kev ii) 3,0 10-15 J 13.6 β - iii) 3,1 10-15 J 13.12 A betapartikel