Så gör vi i Ovanåkers kommun En modell för kompetensutveckling. Solveig Landar och Agneta Persson

Relevanta dokument
Regionala matematikutvecklare + Högskolan Dalarna = SANT

Plan för matematikutvecklingen

Variationer i matematik en inspirationskälla för pedagoger

Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner

Matematiklyftet 2013/2014


Lyfta matematiken från förskola till gymnasium

Matematik i Härjedalen

Forskning och matematikutveckling

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Matematikutveckling i Skellefteå kommun

Lesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund

Matematikutvecklare.

Bedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Skolverkets arbete med skolans digitalisering

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Broskolan i Örnsköldsvik

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skolenhet F-6

Matematikstrategi

Planera och organisera för Matematiklyftet

Projektplan: Matematikutveckling Kalmar kommun lå

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

Ht-15 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3

Rudbeckianska gymnasiets lärplan Läsåret 2008/2009

Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer. Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen

Hur är läget på din skola?

Kvalitetssystem grundskola med handlingsplan. Medborgare/brukare Medarbetare Hållbart samhälle Ekonomi

Skolplan Trelleborgs kommun

Ett år med satsningar på matematik

Matematiksatsningen 2011

Varför programmering i läroplanerna?

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Fredag 9 september 2011

Matematikutvecklarna

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Utbildningsinspektion Sandersdalsskolan

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Skolverkets arbete kring matematik

Regelbunden tillsyn i Individuella gymnasiet

Regelbunden tillsyn i Hålabäcksskolan

Nu består Diamant av 127 diagnoser, avsedda

Matematikutvecklare. resurs för utveckling i matematik

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Utbildningsinspektion i Odenslundsskolan

Matematiklyftet. Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling Angelina Briggner och Jenny Sonesson

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

UTVECKLINGSARBETE I REGIONEN. Eva Westergren Holgén, Regionalt utvecklingscentrum (RUC), Umeå universitet

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6

Beslut för förskoleklass och grundskola

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

Utbildningsinspektion i Haganässkolan Förskoleklass, grundskola årskurs 1 5, särskola årskurs 1 6

Regelbunden tillsyn i grundskolan International School of Lund - Katedralskolan

Student Personnummer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

LÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010

Matematiksatsningen

Beslut för förskoleklass och grundskola

Utbildningsinspektion i Båtsmansskolan

Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola

Utbildningsinspektion i Sågtorpsskolan, förskoleklass och årskurs 1 6

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Beslut för grundskola

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN. Skriftliga omdömen och kommentarbanker

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Utvecklingsplan. För förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola tillkommer Värdegrund Språkutveckling/läsutveckling Matematik

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Matte i πteå Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Kursplanen är fastställd av Utbildningsnämnden för Musiklärarutbildningen att gälla från och med , höstterminen 2015.

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Karlbergsskolan RO Läsårsplan

Utbildningsinspektion i. Kyrksjö, Nöbbele och Uråsa skolor

Regelbunden tillsyn i Tunboskolan

Lokal planering i matematik

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Gruppdiskussionen hösten 2011

Matte i πteå. Piteå kommun

Regelbunden tillsyn i Stenhamreskolan och Tallåsens skola

Förra regeringens motiv till IUP

Matematiklyftet. Malmöbiennetten Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem

Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6

KVALITETSREDOVISNING

Transkript:

, Så gör vi i Ovanåkers kommun En modell för kompetensutveckling Solveig Landar och Agneta Persson

Matematikutvecklare Hösten 2007 tillsatte kommunens barn- och utbildningschef en tjänst som matematikutvecklare på 50% Syftet är att utforma ett långsiktigt utvecklingsarbete genom att organisera nätverk och förnya arbetssätt i matematik från förskola till gymnasium

Organisation/målgrupp Ge möjlighet till erfarenhetsbyte kring utvecklingsarbete i matematik på skol-, skolområdes-, kommunal och regional nivå Projektet omfattar huvudman, ledningsgrupp, lärare, barn/elever samt föräldrar: 14 förskolor 11 grundskolor 1 gymnasieskola

Argument för kompetensutveckling Nulägesbeskrivning baserad på: Låg måluppfyllelse i matematik Verksamhetsplan Kvalitetsredovisning SIRIS SALSA Skolverkets utbildningsinspektion BUN:s analys av orsaker till låg måluppfyllelse Stärka lärares ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens Kvalitetsarbete, mål och resultatstyrning ska leda till utveckling genom utvecklingsdialoger i arbets- och ämneslagen

Kvalitetsarbete Visa på verktyg för hur lokalt utvecklingsarbete i matematik kan planeras, genomföras och utvärderas Mål Planering Genomförande Uppföljning Utvärdering

Mål Vad ska barnen/eleverna lära? Allt arbete ska styras utifrån styrdokumenten, Lpfö 98, Lpo 94 och aktuella kursplaner Mål att sträva mot för år 3, år 5 och år 9 Bedömning, mål att uppnå, betygskriterier Hur kan vi tydliggöra målen?

Planering Hur skapar jag som lärare: Större möjligheter för eleverna till inflytande och påverkan på studierna? Ett relevant och begripligt innehåll med uppgifter som utmanar? Större flexibilitet och anpassad undervisning till barn/elevers förkunskaper, förståelse, intresse och studieinriktning? Ett varierat arbetssätt med inslag av laborativa metoder och konkreta upplevelser? Ämnesövergripande arbete? Familjematematik?

Genomförande För att få högre måluppfyllelse i matematik är det viktigt att undervisningen är begriplig, meningsfull och hanterbar Lärarens roll Organisera undervisningen utifrån individen, smågrupper eller helklass Relevant innehåll, problemlösning i och utanför barngruppen/klassrummet Matematiska idéer: begrepp, procedurer, strategier, formler, konventioner Uttrycksformer: konkret, logiskt/språkligt, algebraiskt/ aritmetiskt, grafiskt/geometriskt

Uppföljning Mål att uppnå Arbets- och ämneslagen diskuterar olika verktyg för analys av formativ- och summativ bedömning Nationella prov och uppföljning? Har vi samma syn på bedömning och uppföljning? Hur mäter vi kunskap? Är det bara diagnos/prov resultat som räknas i bedömning och betygssättning? IUP med skriftliga omdömen, åtgärdsprogram Koppla tillbaka mot målen till förmån för ett metakognitivt lärande Utvecklingssamtal och kontakter med vårdnadshavare

Utvärdering Kontinuerlig utvärdering av hela kedjan Måluppfyllelsen, hur gick det? Allsidig utvärdering som lyfter fram olika kvaliteter i lärandet och undervisningen Analysera Vad var bra, vad kan vi förbättra Åtgärder Resursfördelning Kompetensutveckling

Regionala utvecklingscentra RUC, PUX och PUD Lyfta fram relevant forskning och aktuella utvecklingsarbeten om lärande och undervisning i matematik samt om skolutveckling Vilka fortbildningspaket kunde Högskolorna i regionen erbjuda? Lärarlyftet? Högskolans möjlighet att utlokalisera utbildningen? Hur många studenter behöver högskolan för att förlägga utbildningen i Ovanåkers kommun?

Behov och förutsättningar och PUD Rektorerna kartlägger matematikbehörigheten bland lärarna Den 26 november 2007, kallelse till informationsträff för tidigarelärare med sv/so inriktning under ledning av Eva Taflin från Högskolan i Dalarna Eva presenterade kursplanemålen i matematik och lyssnade in lärarnas önskemål Utifrån det presenterades olika kurser som skulle tänkas ingå i fortbildningssatsningen Valet av högskola, Högskolan i Dalarna och deras erfarenhet av utlokalisering av kurser samt en av landets främsta matematikdidaktiker Eva Taflin

Lärarlyftet Lärarlyftet, 80% av lönen under studietiden? Vem skulle nappa på det i näringslivet? Varför ska lärare göra det? Ingen lärare har minskad inkomst för kompetensutveckling, alla behåller hela sin lön

Behov och förutsättningar Villkoren för lärarna? Inom ramen för det kommunala AB-05 och HÖK-avtalet Tid för studier? Varje rektor har gjort en överenskommelse utifrån lärarnas olika tjänstgöringsgrader Närheten till högskolan: Högskolan kommer till oss och det sker inom arbetstidsavtalet Flera får möjlighet till kompetensutveckling samt stora vinster i arbets- och restid, då lärare slipper resor på tio mil tur och retur Implementering av målen för år 3

Högskoleutbildning i tjänsten Alla lärare som undervisar i matematik erbjöds lokal kompetensutveckling. Idag har vi 60 lärare från Fkl- Gymnasiet som studerar tillsammans Matematikundervisning i utveckling I och III, 15 hp under 4 terminer för tidigarelärare och 22,5 hp under 5 terminer för senarelärare Matematisk problemlösning i skolan 7,5 hp Matematikundervisning som utvecklingsprojekt (lesson study) kollegial lektionsplanering 7,5 hp Matematikkunskaper, analys och bedömning 7,5hp

Ahlgrens bilar: 32 Ahlgrens bilar kostar 10 kronor. Hur många bilar får du för 25 kronor? Följdfråga 1: Vad kostar 120 bilar? Följdfråga 2: Hur många bilar får du för 40 kronor x antal bilar som kostar y kronor Eller y antal bilar som kostar x kronor Att övergå från heltalslösningar till rationella tal. Att se proportionalitet för att arbeta vidare med bråkuttryck och procent. Följdfråga 1: Vad kostar 1 bil? Följdfråga 2: Hur många bilar får du för y kronor? Att finna ett funktionsuttryck Att sätta upp en tabell och rita ut en kurva i ett koordinatsystem Konkret lösning Logisk lösning Algebraisk/aritmetisk lösning: Uträkning med siffror, införande av x för att finna ett uttryck. Grafisk lösning: Tabell med bilar och kronor. Markering i koordinatsystem.

Samplanering och långsiktighet Bidra till uppbyggnad och utveckling av nätverk kring matematik på lokal, regional och nationell nivå Kollektiv kompetensutveckling där fokus ligger på att stärka lärares ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens som leder till samsyn analys och bedömning Gemensam konferenseftermiddag en gång per månad. Då kommer högskolans lärare till kommunen och håller föreläsningar och seminarier och lektionsanalyser både i tvärgrupper Fkl-Gymnasiet och hemgrupper Detta sker mellan kl. 14:00 och 18:00, ingen vikariekostnad eftersom eleverna slutat för dagen

Mellan föreläsningarna genomförs seminarier, lektionsplanering samt lektionsanalyser på den egna skolan 1-2 ggr/mån på ämneskonferenstid Modellen kan även omsättas för andra fortbildningsområden vilket kan bidra till högre måluppfyllelse i t.ex. svenska, engelska och NO Genom att lärare tar del av varandras erfarenheter av lärande och undervisning i matematik ges förutsättningar att utveckla och kontinuerligt följa upp arbetet Matematikutveckling i Ovanåkers kommun ur ett förvaltnings- och matematikutvecklarperspektiv