Bakterier kan skydda sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva i olika miljöer.



Relevanta dokument
Allmänt om bakterier

Urdjur mm. Läs sidorna: (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) (bakterier) (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Lunginflammation och vaccinering

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Det svenska vaccinationsprogrammet

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Lunginflammation och vaccinering

Det bästa sättet att skydda sig mot infektion av hepatit A och B är genom vaccination. Det finns också flera saker du kan tänka på avseende sexuellt ö

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från:

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Vaccination för prevention av infektionssjukdomar. Per Björkman Klinisk infektionsmedicin Institutionen för translationell medicin Lunds Universitet

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Information: hiv och STI

Hiv och hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

Kroppen del 2 Stencilhäfte

Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro

Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.

Så fungerar vacciner. Utbildningsdag om vaccinationer Oktober Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten

HEPATIT. Personalföreläsning Lars Goyeryd

Infektioner hos barn i förskolan

6.5 Så försvarar sig din kropp

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

berättelsen om febriga pannor, snoriga näsor och hur små hjältar besegrar fräcka virus och onda bakterier. Text: arne norlin bild: per demervall

Ett liv med hiv. Basfakta om hiv och aids VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010

Behandling och förebyggande av influensa

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.

HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 1

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 :00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

Vilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan?

Allt som lever. Vad är biologi?

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

TENTAMEN Mikrobiologi

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på

Hepatiter och blodsmitta

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

Personalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Till Dig som ska eller har vaccinerats med

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

! Vecka 45. TitaNO Biologi, v ! - Veta vad biologi handlar om! - Förklara vad som skiljer en levande varelse från något som inte lever!

Influensa. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil.

Multiple choice frågor

Det svenska vaccinationsprogrammet

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

Säkra steg för en säker mathantering

Virusinfektioner. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

Det svenska vaccinationsprogrammet

Allmäna vaccinationsprinciper Helena Palmgren

Frisk utan antibiotika

Perspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne

Infektioner hos barn i förskolan

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Infektioner hos barn i förskolan

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

KROPPEN Kunskapskrav:

Vägledning om smitta och smittskydd till hälso- och sjukvårdspersonal i möten med migranter

Vaccinationer. DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april Jan Smedjegård, smittskyddsläkare

Fakta om virus, hiv och aids

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Fakta om mässling. Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar.

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Frisk utan antibiotika

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

Behandla orsaken - istället för symptomen

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Kunskapsveckan ht 2018

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Blod och blodsmitta. Ingrid Isaksson Hösten 2016

Vad kan finnas under ytan?

Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård

Klimatförändring och hälsa Arne Runehagen. Vaccinationsplan, /1

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

VACCINERA NU? Aktuellt om vaccination och sjukdomar hos hund

Frisk utan antibiotika

2 Bakterier och virus nyttiga och farliga

Transkript:

Bakterier (mikroorganism) Bakterie (Bacill) - efter grekiskans ord "bakterion" som betyder "liten stav". En encellig organism som delas in efter sin form (bacillerna är avlånga, kockerna är runda, spiriller & spiroketer är spiralformade) och förökar sig genom delning. Bakterier består av en enda cell med cellvägg, men saknar cellkärna. En del har små trådar för att kunna förflytta sig. Bakterier räknas som de första organismerna på jorden. (3,5 miljarder år gamla). Från dessa bakterier har de sk cyanobakterierna (tidigare kallade blågröna algerna) utvecklats. (innehåller klorofyll och kunde därför tillverka syre). Är det för mycket i vattnet kallas det för algblomning. Bakterier kan skydda sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva i olika miljöer. Bakterier tillsammans med svampar och smådjur kallas för nedbrytare, då de äter döda djur, växter och sönderdelar detta till jord. (ingår i ett kretslopp) Vissa bakterier är elaka eftersom de bryter ner vävnader (tänder: karies) och sprider gifter i kroppen och en del ger oss dålig lukt. Andra är nyttiga för oss, till exempel de som håller till i tarmen och hjälper till att bryta ner maten och tillverka b-vitaminer. De spris genom mat, smittat vatten, insektsbett, samlag samt genom hosta & nysningar. Är lättare än virus att angripa eftersom de har en egen cellstruktur som man kan ge sig på. Sjukdomar som orsakas av bakterier eller andra smittämnen kallas för infektionssjukdomar. (sprids snabbt = epidemier) Inkubationstid = Tiden det tar innan sjukdomen bryter ut (olika) Antibiotika: Ämnen som dödar bakterierna som tex. Penicillin (mot infektionssjukdomar). Fungerar inte alltid pga. bakterierna har blivit resistenta mot det. (Bakterierna överlever). Idag kan man också vaccinera sig mot en del bakterier (så att man inte får sjukdomen som t.ex. stelkramp). 1

Skydda maten mot bakterier genom: Torka, sockra, salta, syra, röka, kyla, värme, konservera, vakuumförpacka (ingen luft) eller bestråla. Om man inte gör något så är risken stor för matförgiftning som t.ex. salmonella från rå kyckling (vanligt i Asien t.ex. Thailand) Bakterier i människans tjänst Bakterier på olika materiel (ej kunna): Kundvagnshandtag: 155 000 Vattenkran: 7 750 Disktrasa: 108,5 miljoner Ledstången: 775 Telefonluren: 3875 Tangentbordet: 465 Skrivbordet: 3 100 Spolknappen: 7 750 Toasitsen: 186 Enhet: bakterier / cm 2 Bioteknik: använder sig av mikroorganismer som tex bakterier för att tillverka produkter med bättre egenskaper. (filmjölk: mjölksyrebakterier) Man kan även framställa vaccin och läkemedel som antibiotika och insulin (diabetes, sockersjuka) Rena avloppsvatten och vid oljekatastrofer. Tillverka metangas ur sopor och avloppsvatten. (används som bränsle) Virus (mikroorganism) Virus - latinets ord för "gift". Ett virus är en miljondels millimeter liten levande partikel som bär på smittämnen. Inte förrän den tränger in i en levande cell kan den göra nån skada. När den väl hittar en lämplig cell (olika virus har olika målceller) inuti människa, djur eller växt tränger den sig in, tar över kommandot och tvingar cellen att börja producera fler viruspartiklar. Olika virus sprids på olika sätt. Vi luft, vatten, mat, kontakt mellan slemhinnor, insektsbett samt samlag. Virus är också listiga och förändrar sig så att kroppens immunförsvar inte skall känna igen dem direkt nästa gång de dyker upp. Mindre än bakterier Ligger bakom många sjukdomar (har också vilsporer som bakterierna) Viruspartiklar även kallade: Virion (20-300 nm långa; miljondels mm) Virusen sprid bl.a. via luften, vatten eller livsmedel, andra genom sexuell kontakt. Det finns minst 600 virus som kan infektera människor. 2

Influensa är ett vanlig återkommande virus (olika typer) som ger oss hosta, värk och hög feber. Värsta typen var Spanska sjukan (40 milj. dödade) Ett av de farligaste virusen är HIV som sedan utvecklas till AIDS. Några andra exempel virustyper: Rinovirus Ger olika former av förkylningar (flera hundra typer) Rotavirus Som ger bl a diarréer. Ett av världens största hälsoproblem, speciellt i U-länderna. Herpesvirus Ger blåsor på bl a munnen och könsorganen. Hepatit - http://sv.wikipedia.org/wiki/hepatit Hepatit A-Virus Leverinflammation (gulsot) http://netdoktor.passagen.se/default.ns?lngitemid=3312 http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/hepatit-a/ http://www.slv.se/templates/slv_page.aspx?id=10430&epslanguage=sv Hepatit B-virus Ger leverinfektion genom blodburen smitta. http://netdoktor.passagen.se/default.ns?lngitemid=3313 Hepatit C-Virus http://netdoktor.passagen.se/default.ns?lngitemid=3314 Hur kan virus bekämpas? Väldigt många virustyper kan man inte bota helt utan mer lindra de symptom som virusen ger. Det är tex. förkylningar som är av så många varianter att immunförsvaret inte kan bygga upp ett försvar emot under en lång tid. Det finns dock i dag medel med effekt på influensainfektioner och vissa herpesvirusinfektioner. Det effektivaste sättet idag är att förebygga genom vaccination. Enkelt går det ut på att man tillför en mycket liten mängd av det virus man vill få ett skydd emot. När detta kommer in i kroppen börjar immunförsvaret att tillverka ett skydd mot 3

detta (antikroppar). Tyvärr varar detta skyddet olika lång tid beroende på vilket virus vaccinet skall skydda emot. Forskning för att få fram vacciner mot andra former av sjukdom, t.ex. cancer, förekommer men är ännu på experimentstadiet. Infektion Betyder att kroppen utsätts för en invasion av skadliga mikroorganismer, som bakterier eller virus. Nästan alltid leder en infektion till en inflammation (men inflammationer kan också orsakas av andra saker). Inflammation - Betyder att kroppen har svarat på invasionen. Svullnad, värme, rodna och smärta är typiska symptom som säger att nu har kriget mellan inkräktare och kroppens försvarare börjat. Olika sjukdomar (Kursivt, behöver inte kunna) Difteri Orsakas av en bakterie som växer i svalget, leder ofta till svår halsinfektion. Bakterien bildar ett gift/toxin, som kan ge nerv- och hjärtmuskelpåverkan. Det ingår i det svenska barnvaccinprogrammet med vaccinering mot Difteri och en ny dos kan behöva fyllas på i vuxen ålder. Gula Febern Virussjukdom som sprids via myggor i vissa delar av Afrika och Sydamerika, ger upphov till leverinflammation med hög dödlighet. En dos av vaccinet är verksamt under tio år. Hepatit A Ett virus som kan förekomma i förorenad mat och vatten, speciellt i länder med dålig standard på vatten och avlopp. Viruset ger upphov till en leverinfektion med långvarigt sjukdomsförlopp. Detta vaccin är verksamt i minst 20 år. Japansk Encephalit Virussjukdom som sprids via myggor vissa delar av Asien, kan leda till svår hjärnhinneinflammation. Vaccinet (Japansk B) tas i tre doser (med två till fyra veckors mellanrum) och är verksamt i tre år. Kolera En allvarlig tarmsjukdom som orsakas av bakterier från förorenat vatten. Områden där kolera finns är Asien, Afrika och Sydamerika. Vaccinet (Dukoral) är drickbart, är verksamt under sex månader och skyddar även delvis mot vanlig turistdiarré. 4

Malaria Febersjukdom som sprids via anophelesmyggor. I de flesta länder i Afrika finns risk för malaria, liksom på många platser i Asien och Central- och Sydamerika. Malariamyggor sticker (biter) vanligen på kvällar och nätter. För att skydda sig mot malaria får resenären ta malariamedicin (piller) regelbundet under resan. Polio Virussjukdom som sprids genom förorenad mat och vatten, kan leda till hjärnhinneinflammation och förlamning. Vaccinering mot polio ingår i det svenska barnvaccinprogrammet, men en dos av vaccinet kan behöva fyllas på i vuxen ålder. Rabies Denna virussjukdom överförs endast genom bett eller rivning från smittat djur (vanligast från hund). Vaccinet är väldigt dyrt (omkring 2 000 kr) och det är endast i enstaka fall som vaccination rekommenderas. För den som inte är vaccinerad och skulle bli hundbiten på resan, kontakta genast (inom 24 timmar) närmaste sjukhus för vård. Meningokocksjukdom (epidemisk hjärnhinneinflammation) Denna bakterie kan orsaka allvarliga infektioner i blod och i hjärnhinnnor. Vaccinet bör övervägas vid resa till land med pågående epidemi, eller till vissa delar av Afrika och Saudiarabien. Stelkramp Orsakas av ett nervgift från bakterier, som kommer in i kroppen via sår och leder till svår muskelspasm. Vaccinering mot detta ingår i det svenska barnvaccinprogrammet, men personer över 40 år kan behöva fylla på en dos. Tyfoid Orsakas av bakterien Salmonella typhi, ger feber med svår allmänpåverkan. Bakterien kan finnas i förorenad mat och vatten. Tyfoid-vaccinet är verksamt i kroppen under ungefär tre år. Källa: http://www.jordenrunt.nu/vaccination/vacciner_sjukdomar.htm Övrigt I filmens värld I filmen I m a legend med Will Smith, 2007 försöker man få fram ett vaccin mot de människor som är smittade av ett cancervaccin som det blev fel på och beter sig som zombier. I verkligheten kan man inte vaccinera någon som är smittad och tro att denne ska bli frisk. Man kan bara vaccinera någon för att förebygga att man inte insjuknar. 5

Hur länge smittar ett dörrhandtag? http://fof.se/?id=05259a Hur bakterier/virus sprids i kontormiljö http://pcforalla.idg.se/2.1054/1.84125 Länkar http://netdoktor.passagen.se/default.ns?lngitemid=3584 http://www.jordenrunt.nu/vaccination/vacciner_sjukdomar.htm http://sv.wikipedia.org/wiki/vaccination http://www.ktl.fi/portal/svenska/publikationer/guider_och_handbocker/vaccinat orens_handbok/basinformation_om_vacciner/vad_ar_vaccinering_/ http://www.fass.se/lif/produktfakta/sok_lakemedel.jsp?expanded=j_j07_j07a _J07B_J07C#J07C http://sv.wikipedia.org/wiki/bakterier http://sv.wikipedia.org/wiki/virus 6