Hur får vi en jämställd (kris)kommunikation? Vad är jämställd kommunikation och vad kan vi göra för att få ett genusperspektiv i arbetet?

Relevanta dokument
Processtöd jämställdhetsintegrering

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Jämställdhetsintegrering

0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult

Bilaga 5. Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

Hur kan du arbeta med jämställdhet? Anna Swift Johannison och Kerstin Lillje

Genusperspektiv på ANDT

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Sveriges jämställdhetspolitik

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg

Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Grundläggande jämställdhetskunskap

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Lika rättigheter och möjligheter

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Fokus Yrkesutbildning VO

Ordlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Förvirrande begrepp?

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

JämKART jämställdhetskartläggning

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Program för jämställdhetsintegrering. i Borås Stad

JAG JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! BKV 26 september 2016

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Ett jämt Västernorrland

För ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring

Program för ett jämställt Stockholm

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

Leka jämt. en del av hållbar utveckling

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete

Ta del av våra spelkort!

Från ojämställdhet till jämställdhet. Göteborg 15 oktober Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Jämställd kommunikation

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86

Program för ett jämställt Stockholm

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Workshop om mål och mätning. Mikael Almén

SÅ HÄR SKRIVER VI JÄMSTÄLLT PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS. Skrivhandbok för jämställda och inkluderande texter

Program för ett jämställt Stockholm

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Idrott, genus & jämställdhet

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

Jag ser inte till kön, jag ser till individen. Om jämställdhet i socialtjänsten

På spaning efter jämställdheten

Jämställdhet och Entreprenöriellt förhållningssätt. Inger Jarnkvist Schalander

Genusperspektiv på ANDT

STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING ETT JÄMSTÄLLT LÄN. Strategi för jämställdhetsintegrering LÄNSSTYRELSEN UPPSALA LÄN

Samordnare för lika villkor. Kajsa Svaleryd

Program för ett jämställt Stockholm

Workshop 3. De horisontella principerna. Jämställdhet Tillgänglighet Likabehandling. DigIT

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se

Jämställd vård - bättre vård

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Program för ett jämställt Stockholm

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Jämställdhetsintegrering. 30 januari 2019 Forum Jämställdhet Marie Trollvik och Katarina Olsson

J Ä M S T Ä L L D H E T

Hur kan vi utveckla vår verksamhet genom att jobba med jämställdhet?

Guide till jämställd kommunikation

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Remiss: Förslag till reviderad läroplan för förskolan. Sammanfattning. 1. Förskolans värdegrund och uppdrag

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Riktlinje. för Uppsala kommuns normkritiska arbete för ökad jämställdhet enligt CEMR

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Vem leder hemarbetet?

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället.

Förskolans arbete med jämställdhet

Förklaring av olika begrepp

13 Program för ett jämställt Stockholm Kulturförvaltningens svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.1/2297/2017


Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

och

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Handlingsplan för jämställdhet enligt CEMR (Council of European Municipalities and Regions)

Jämställdhetspolicy. Antagen 14 dec. 2016

För ett jämställt Dalarna

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Kommentarer och användarguide. Detta häfte innehåller: kommentarer till den könsuppdelade statistiken i häftet

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Jämställdhetsperspektiv inom ekonomiskt bistånd

Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?

Transkript:

Hur får vi en jämställd (kris)kommunikation? Vad är jämställd kommunikation och vad kan vi göra för att få ett genusperspektiv i arbetet? Monica Forsman, Särskilt sakkunnig i jämställdhet Länsstyrelsen Västerbotten monica.forsman@lansstyrelsen.se 010-2254316

Varför jämställdhet? Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet Regeringsformen första kapitlet 2 Svensk språkpolitik Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig. Motverka språkbruk som konserverar könsroller och osynliggör kvinnor

Definitioner, vad är Genus: En persons sociala kön. Begreppet används för att beskriva de kulturella och sociala förväntningar som finns på kvinnor och män. Kön: Biologiskt kön: Bedöms utifrån könsorgan, kromosomer och hormonnivåer i kroppen. Socialt kön: Se genus. Könsidentitet: Ett begrepp som beskriver det kön en person identifierar sig med eller känner sig som. Juridiskt kön: Det kön som står i passet och som i Sverige framgår av näst sista siffran i personnumret. Alla personer har ett juridiskt kön. I Sverige finns det två juridiska kön: man och kvinna. Om en person gör en könskorrigering kan det juridiska könet bytas. Könsuttryck: De attribut vi använder för att uttrycka kön utifrån rådande könsnormer. Det kan vara kläder, frisyr, smink, kroppsspråk och språkbruk.

Jämställdhet Jämställdhet är ett politiskt begrepp som betonar jämlikhet mellan könen. Jämställdhet brukar definieras som att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. För att det ska råda jämlikhet krävs jämställdhet. Kvantitativt jämställdhetsarbete - innebär en strävan efter en jämn könsfördelning och/eller inom ramen 40/60. Kvalitativt jämställdhetsarbete där står kvinnors och mäns villkor i fokus. Det handlar om att uppmärksamma attityder, normer, värderingar och ideal som påverkar kvinnors och mäns möjligheter, skyldigheter och rättigheter. Gruppen kvinnor eller gruppen män är inte homogena. Alla har inte samma livserfarenheter eller levnadsvillkor. Flera maktordningar kan samspela.

Jämställdhetspolitiken Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Delmål 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet Delmål 2. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut Delmål 3. En jämn fördelning av det obetalda hemarbetet och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor Delmål 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet

Kommunikation Kommunikation handlar om att nå fram jämställd kommunikation innebär att nå fram utan att återskapa och befästa traditionella föreställningar om kvinnor och män. Allt är kommunikation All kommunikation sker på mottagarens villkor Kommunikation påverkar Jag påverkar

Genusperspektiv i krisberedskapsarbetet och i kriskommunikationen Före, under och efter kris vad är ett genusperspektiv då? Vart finns kvinnor och män i processen? Vilka identifierar risker? Vem/vilka påverkas av dessa risker? Vad får det för konsekvenser? Hur når vi den målgruppen? Vilka ingår i krisorganisationen, vilka positioner/arbetsuppgifter har dessa personer? Hur påverkar det upplägget av arbetet och kommunikationen?

Behövs ett genusperspektiv i krishantering? Könssegregering i krisorganisationen/krisledningsorganisationen. Vertikal och horisontell Marginaliserade grupper drabbas hårdare av konsekvenserna av katastrofer. Socioekonomiska skillnader har betydelse. Kvinnor är överrepresenterade i dödsfall som följer av drunkning under översvämningar och tsunamis. Hem och omsorgsansvar inverkar Läskunnighet Riskbenägenhet Kommunikation och beslutsfattande har betydelser för människors handlingsmönster. I

Genus i risk- och krishantering Vad räknar vi som ett hot/risk Vem/vilka är involverade i hot/risken Hur hanteras krisen när den händer? Vem/vilka hanterar följderna av kriser och olyckor? Exempel: Trafikolyckor Kan vi könskoda?

Jämställd kommunikation hur göra? Målgrupp Könsstereotyper Representation Text Bild

Målgruppsanalys Vem ska ni nå? Vem är min målgrupp? Vad vet vi om målgruppen? Finns det målgrupper som påverkas olika av kriser? Ex Dammbrott Naturkatastrofer Elavbrott Storm Social oro Hur träffar ni rätt målgrupp?

Målgrupp Kvinnor och män finns på olika platser i samhället och har olika medievanor. Vi behöver anpassa kanalval och budskap beroende på målgruppens könsfördelning (ålder) Vem riktar sig kommunikationen till? Är målgruppen blandad eller domineras den av något kön? titta på kvinnors och mäns behov. På vilket sätt arbetar ni idag med budskap, tilltal och kanal utifrån könssammansättningen? Vilka kanaler behöver vi använda? Använder målgruppen de befintliga kanalerna?

Könsstereotyper hur framställs kvinnor och män i text och bild? Könsstereotyper genussystemet, dvs isärhållandet mellan kvinnor och män, återskapas genom hur vi talar om och beskriver oss själva och samhället. Hur framställs kvinnor och män, i text och bild? Vilken roll tilldelas kvinnor respektive män? Vilka föreställningar om kön förmedlas medvetet eller omedvetet i texter, bilder och åsikter som möter oss? Bilder förmedlar och skapar värderingar och normer Analysera bilder och text utifrån utifrån aktiv passiv, subjekt- objekt, vem agerar, står i centrum m.m.

Representation vem syns och vem säger vad? Det demokratiska grundvillkoret, att kvinnor och män har samma rätt till det offentliga rummet, samma rätt att ta plats, synas, påverka och uttala sig om olika saker. Vems syns? Vem får uttala sig under en pågående kris? Vem görs till expert? Vem säger vad?

Bilder Vad ska bilden förmedla? Vad vill vi säga med bilden? Vad säger era bilder om kvinnor och män?

Bilder att tänka på Vad fångar din uppmärksamhet Hur kopplas rubrik till bild? Finns både kvinnor och män representerade på bilden/bilderna? Vilka kvinnor och män syns finns en spridning utifrån ålder, hudfärg/ hårfärg, funktionsförmåga? Är alla tydliga kvinnor eller män? I vilken miljö/miljöer är bilder tagna? Ute, inne, hemmiljö, arbetsmiljö? Vad gör personen/personerna på bilden? Är hen aktiv eller passiv? Poserar personen? I så fall på vilket sätt? Är personer namngivna? Med för- och efternamn? Var finns personer i förhållande till kameran? På avstånd, nära, fotat ovanifrån eller underifrån? Vilka framställs som objekt att betrakta eller som handlande aktiva subjekt?

Att jämställa en text 1. Synliggör texten både kvinnor och män? - Gör aktiva val när det finns möjlighet, eftersträva balans i könsfördelning - Ge kvinnor och män lika stort utrymme Rikta texten/beslutet till både kvinnor och män 2. Framställs kvinnorna och männen på ett nyanserat sätt i texten? - Uppge bara kön om det är relevant i sammanhanget - Undvik stereotypa beskrivningar - Undvik att könsbestämma när det inte är nödvändigt = använd könsneutrala personbeteckningar - Undvik slentrianmässig användning av kvinnlig och manlig

3. Tar texten upp relevanta könsaspekter? Världen är inte könsneutral, det kan finnas motiv till att lyfta fram könsrelaterade aspekter Exempelvis könsuppdelad statistik för att synliggöra både kvinnor och män En artikel om löner inom olika yrken tar den upp att det finns skillnader mellan kvinnor och män? En rapport om miljö/hållbar utveckling tar den upp skillnader mellan kvinnor och män gällande exempelvis miljöförstöring?

Ordspråk och uttryck Vad säger vi egentligen? Att köra som en kärring Karl för sin hatt Ta det som en man Att gråta som en liten flicka Visa stake Bra karl reder sig själv Språk avspeglar och formar samhället. Språk är makt!

Övning beteckningar Riksdagsman Tjänsteman Fröken Kassör/kassörska Brandman Fackman

Tips och råd Fundera på om det är möjligt att skriva om en text, ex: Upprepning av huvudord (läraren, besökaren, osv) Omskrivning till plural, de, dem, dom Dubbla pronomen, hon eller han Den som Direkt tilltal, du Könsneutralt pronomen, hen, den, en Könsneutrala beteckningar Låt inte alltid det manliga ordet komma först i ordpar, ex: Hon och han istället för Han och hon Kvinnor och män istället för Män och kvinnor Om kön behöver framhävas, använd formuleringen kvinnor som är eller män som är, ex: Kvinnor som är skogsägare istället för kvinnliga skogsägare

Tips och råd Uppmärksamma hur kvinnor och män beskrivs, ex: Utifrån yrke eller utifrån roll som fru/man eller förälder? Som aktiv eller passiv? Med endast förnamn, både för- och efternamn eller endast efternamn? Både män och kvinnor ska springa, hoppa och ha namn! Kom också ihåg: Bilder Illustrationer Färger

Tack! Tips; Gävle kommun Schysst! Genusfotografen Jämställ.nu