Jämställd kommunikation
|
|
- Astrid Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Jämställd kommunikation Normkritik och kommunikation Så får du till en normkritisk kommunikation En norm är en oskriven regel om vad som är normalt eller godtagbart beteende inom en viss grupp. Den kan vara outtalad, sitta i väggarna och tas ofta för självklar. Den är ofta kopplad till makt och fungerar utestängande för vissa och inkluderande för andra. Oftast får det konsekvenser att bryta mot normer, allt från exkludering till mer allvarliga följder som våld. En del normer behövs i ett samhälle för att förhindra anarki. Men andra fungerar begränsande och leder till att vissa får privilegier och andra inte. Exempel på det är könsmaktsordningen, etniska normer, normen om religion, heteronormen, tvåkönsnormen, normen om funktionsförmåga och åldersnormen. Alla dessa har en grund i diskrimineringslagen. Normkritik handlar om att synliggöra normen och normpersonerna det vill säga det som sitter i väggarna. Genom att synliggöra det som tas gör givet blir det lättare att ifrågasätta normen och göra den mer inkluderande. Normkritik är motsats till det som brukar kallas toleranspedagogik och som bygger på att de som tillhör normen ska tolerera dem som ses som avvikare. Det finns ett maktperspektiv inbyggt i toleranspedagogiken, det är vissa som har makten att tolerera andra. Det är till exempel den sven-ska majoriteten som har makten att tolerera invandrarna. Det är de heterosexuella som ska tolerera de homosexuella. När vi tänker oss standardmedborgaren är det många som osynliggörs. Om en tidning exempelvis ska trycka en artikel om kärlek på Alla hjärtans dag blir det ofta en genrebild på ett heterosexuellt par, antagligen vita, antagligen med full funktionsförmåga. Det är så bilden av kärlek ser ut om du inte är normmedveten. För att inkludera fler måste du vara medveten och inte slentrianmässigt återupprepa normerna. Det är också viktigt att se till att undvika stereotypa situationer och stereotypa miljöer. Personer med funktionsnedsättning gestaltas till exempel oftast som offer som ska hjälpas på olika sätt. De får sällan synas på en bild som inte handlar om funktionsnedsättning. Du måste också ta hänsyn till att normer samverkar. Vi är alla människor och har ett kön, en etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religiös tillhörighet, nationalitet, ålder, och så vidare. Vår identitet är en komplex sammansättning av olika komponenter och en och samma person kan i vissa avseenden tillhöra normen och samtidigt avvika från den i andra.
2 Sammanfattning normkritik Kommunikation skapar en bild av vår omvärld. Normkritisk kommunikation borde då: Nå fram utan att återskapa stereotyper Synliggöra normen och ifrågasätta den Vända upp och ner på normativiteten Inkludera flera grupper Kännetecknas av begreppsmedvetenhet Etnisk tillhörighet När är det egentligen viktigt att beskriva etnisk tillhörighet? Utgå från självidentifikation att individen själv får tillskriva sig en grupptillhörighet Undvik stereotyper Benämn normen inte bara den som avviker från normen Några saker att tänka på kön Hur beskriver vi kvinnor respektive män? Vem är offer, förövare, subjekt, objekt, aktiv, passiv? Vem nämns bara med förnamn och vem med förman och efternamn? Funktionsnedsättning En är inte sin funktionsnedsättning Undvik ord som funktionshindrad och funktionsnedsatt. Använd person med funktionsnedsättning istället Utgå från självidentifikation att individen får själv tillskriva sig en grupptillhörighet Vem är aktiv passiv? Vad signalerar t.ex. ordet rullstolsbunden? Använd hellre rullstolsburen/person som använder rullstol. Checklista normkritik Finns det ett vi i texten? Vilka är det? Vad har vi för egenskaper? Finns det ett dem i texten? Vilka är det? Vad har dem för egenskaper? Vad beskrivs som ett problem? Vem har ansvar för lösningen? Vem är aktiv, vem är passiv? Vem syns, vem syns inte? Vad ska bilden demonstrera? Vad vill jag säga med bilden?
3 Genusmedveten bildkommunikation Vad säger dina bilder om kvinnor och män? Med begreppet genus avses de aspekter av kön som är socialt, kulturellt och historiskt konstruerade, det vill säga det som räknas som manligt respektive kvinnligt i ett samhälle. Det finns gott om normer som avgör vad som är normalt och begripligt manligt och kvinnligt uppträdande. Maskulinitet och femininitet är något vi skapar hela tiden genom kroppsspråk, kläder, val av toalett, yrken, intressen, etc. Och det är något som skapas genom bildspråk. På många sätt visar bilder vad som är möjligt you can t be what you can t see. Generellt för normativt bildspråk är att kvinnor fotas uppifrån och män nerifrån. När en person fotas nerifrån ser den ner på dig och får mer symbolisk makt. Och du får mer symbolisk makt över den som ser upp på dig. Den personen ser dessutom mindre ut. Kvinnor sitter oftare ner på bild. De ler mer och möter betraktarens blick. Män tittar sällan in i kameran och undviker därmed att bekräfta den som tittar. Män porträtteras ofta i sitt yrkessammanhang, de arbetar på bild, de ska se upptagna ut. Även kvinnor med makt fotas ofta normativt. På så sätt blir det begripligt varför Mona Sahlin ler, blickar in i kameran och fotas ovanifrån när Göran Persson får vara fullt upptagen med att prata och agera på en bild tagen i grodperspektiv. Trots att de har exakt samma funktion, ledare för Socialdemokraterna, så är bilderna tagna på helt olika sätt. Den normativa regeln för bildspråk är att kvinnan är passiv medan mannen är aktiv. Varför är vi som tittar så bekväma med det? En förklaringsmodell är teorin om den manliga blicken/the male gaze. Den går ut på att kvinnan alltid är objekt, både i tidningar som riktar sig till kvinnor och till tidningar som riktar sig till män. Kvinnor och män ser alltså på bilder på samma vis, med samma blick. Därför ska kvinnor alltid posera med ett kroppsspråk som inbjuder till att betraktas. Däremot ser man nästan aldrig en man som bjuder in med blicken. De vanligaste klichéerna Kvinnor som skildras med en påtaglig osäkerhet genom ord, kroppspråk och minspel Män som framstår som bestämda, kontrollerade, dominanta, självsäkra och riskbenägna Kvinnor som är yrkesmänniskor tas ur sitt sammanhang och ler och poserar Män som agerar och ser upptagna ut Män/pojkar är aktiva och jobbar/leker Kvinnor/flickor är passiva och posar för kameran Pojkar tar plats, flickor står kröka, hukande Söta flickor, starka pojkar Arga män Sälj grej med tjej en vit, smal, ung, retuscherad kvinna som säljer något i minimal outfit
4 Genusbildtänk Representation räkna huvuden procent av alla som syns i media är män Utgå från de sju diskrimineringsgrunderna för att få en bra spridning. Gå igenom ditt material, till exempel en hemsida, och se ur det ser ut. Hur många är svenska män kring trettio? Byt ut för att få en större inkludering Fler synliga representanter minskar risken att en grupp bedöms stereotypt, till exempel när ett möbelföretag lät ett lesbiskt par representera Familjen i sin inredningskatalog Jämställt språk Hur kan vi använda språket för att bedriva jämställdhetsarbete? När det pratas om språk som ska främja politisk förändring, däribland jämställdhet, är det svårt att komma ifrån relationen mellan språket och verkligheten. Det finns två sätt att se på kön och språk: Språket är en spegel av vekligheten det finns kvinnor och män, därför talar vi om kvinnor och män Språket skapar verkligheten det att vi pratar om kvinnor och män gör att vi ser mänskligheten som kvinnor eller män Ibland är språket en spegel av verkligheten, till exempel när en person ger sin bild av en upplevelse. Men språket är samtidigt ett sätt att skapa verkligheten. Det görs genom språknyanser, uttryckssätt, ord som kan betyda olika saker för olika människor, osv. Ordet jämställdhet har till exempel varit med och skapat en verklighet där det är eftersträvansvärt att arbeta för lika villkor mellan könen. För 200 år sedan hade ingen förstått innebörden av ordet. Språk har en viss eftersläpningseffekt. Till exempel hette det länge riksdagsman oavsett om det var en man eller kvinna som avsågs, en rest från den tid då det bara satt män i riksdagen. På 1970-talet började många ifrågasätta om språket verkligen skulle spegla gamla värderingar. Bland annat ville Grupp 8 i Kvinnobulletinen införa ett kvinnligt bokstaveringssystem. De ville hitta kvinnliga alternativ till den manliga språkförbistringen: om vi ska ha ett jämställt samhälle måste vi även ha ett språk som hänger med. I Sverige går vi allt mer mot den mer könsneutrala språklinjen med personbeteckningar som talesperson, riksdagsledamot, stadsanställd, osv. Framförallt har vi valt Det är även angeläget att motverka språkbruk som konserverar könsroller och osynliggör kvinnor i exempelvis myndigheternas texter och i det språk som används i medier, på arbetsplatser och i skolor. Ur boken Bästa språket (2005) en könsneutral linje i allt myndighetsspråk där kön inte ska behövas specificeras överhuvudtaget. För några år sedan fick forskaren Karin Milles ett uppdrag från regeringen att tillsammans med Språkrådet att skriva en
5 handbok i hur man uttrycker sig jämställt. I svenska språket är personbeteckningarna extra problematiska när det kommer till jämställdhet; när vi talar om personer så könar vi dem. En del beteckningar avslöjar vilket kön som traditionellt innehaft en viss position, till exempel sjuksköterska och talman. Sedan länge har både kvinnor och män innehaft dessa positioner men ändå lever beteckningen kvar. I vissa fall finns mycket investerat i dem, det kan vara svårt att bara byta ut. Pronomen I svenska språket finns det många fasta uttryck som osynliggör kvinnor, exempelvis gemene man, bemannad, mansålder, mannen på gatan, osv. Det finns också en gammal konvention att använda han när vi inte vet kön på någon eller talar om en allmän person. Ett exempel från lagspråket: Varje medborgare är skyddad mot kroppsstraff. Han är därjämte skyddad mot tortyr... Inte förrän år 2010 ändrades texten till Var och en är skyddad mot kroppsstraff. Ingen får heller utsättas för tortyr Övergripande strategi för jämställt språk: Rikta dig till alla könen, kvinnor, män och alla andra språket ska vara tillgängligt för alla Befolka ditt språk med både kvinnor och män, använd exempel, undvik stereotyper Använd könsneutrala personbeteckningar när det går: lärare, författare, frisör, etc. Även om dessa beteckningar är traditionellt manliga så är det mer otydligt än till exempel talman. Använd adjektiven kvinnlig eller manlig framför där det behövs, kvinnliga och manliga lärare istället för lärare och lärarinnor Inför gärna mer neutrala beteckningar. Språkrådet går inte alltid i bräschen, det måste komma från gräsrötterna, vi kan bara själva bestämma vad vi vill kallas. Så undviker du generiskt han Exempel: Om en student vill överklaga sitt betyg bör han först vända sig till kursansvarig. Alternativ: Han eller hon/hon eller han Den Hen Pluralisera: Om studenter vill överklaga bör de först vända sig till Upprepa pronomen: Om en student vill överklaga sitt betyg bör studenten först Skippa pronomen: En student som vill överklaga sina betyg bör fört vända sig till Ibland funkar även du
6 Hen Det är oklart var ordet hen kommer ifrån. Troligtvis är det en blandning av hon och han. Kanske har det hämtats med inspiration de från finskans könsneutrala pronomen hän. Hen användes första gången av Karl-Hampus Dahlstedt som nämner det i en språkvårdsskrift där han avfärdar det som en besvärlig operation. Det finns belägg för att han funderade på det redan på 1950-talet. År 2012 har kallats hen-året. Queer- och transpersoner började använda ordet för personer som hamnade mellan könen. Det blev en stor debatt kring ordet och många var upprörda. Hen har både vänner och fiender. Bland vännerna finns feminister, genuspedagoger, transaktivister, författare, studenter, vissa partipolitiker och journalister. Ordet har börjat dyka upp som ett alternativ i riksdagsmotioner, studentuppsatser, tidningar, tidskrifter, osv. Dock är förekomsten marginell i exempelvis myndigheters externa kommunikation. Övningar Workshop 1 Hen ska genomgående användas som generiskt pronomen på er externa webbplats. Hur ställer ni er till det? Lista de viktigaste för- och nackdelarna! Workshop 2 Hitta könsneutrala alternativ till följande personbeteckningar: Tjänsteman Talman Huvudman Sjuksköterska Brandman Om dokumentationen Detta material togs fram 17 mars 2014 vid utbildningen Jämställd kommunikation i statliga myndigheter inom ramarna för satsningen Jämställdhetsintegrering i Myndigheter (JiM). Utbildningen leddes av Lillemor Dahlgren och Anneli Tillberg från Nationella sekretariatet för genusforskning. Föreläsare var Karin Milles, docent vid Södertörns Högskola som forskar i svenska, samt fotografen och bloggaren Thomas Gunnarsson, även kallad genusfotografen, som bloggar om hur kön gestaltas i media och reklam. Materialet är en dokumentation från utbildningen som har sammanställts av Cecilia Köljing, Nationella sekretariatet för genusforskning.
Jämställt språk. Karin Milles
Jämställt språk Karin Milles Jämställdhet: = jämlikhet mellan könen Ur: Boverkets Regleringsbrev ett statsråd, vartill Konungen kallar och utnämner kunnige, erfarne, redlige och allmänt aktade, infödde
Läs merÖka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.
Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa
Läs merFörvirrande begrepp?
Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen
Läs merBLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN
BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag
Läs merFormuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera
Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera Medborgare Riskerar att förbise personer utan formellt medborgarskap i Sverige. Invånare innefattar alla som bor i staden, regionen eller landet,
Läs merSÅ HÄR SKRIVER VI JÄMSTÄLLT PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS. Skrivhandbok för jämställda och inkluderande texter
SÅ HÄR SKRIVER VI JÄMSTÄLLT PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS Skrivhandbok för jämställda och inkluderande texter INLEDNING Hur jämställda är vi egentligen? Kommunikation handlar om att nå fram i bruset. Att kunna
Läs merGenus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?
Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper
Läs merFeminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort
Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa
Läs merHur får vi en jämställd (kris)kommunikation? Vad är jämställd kommunikation och vad kan vi göra för att få ett genusperspektiv i arbetet?
Hur får vi en jämställd (kris)kommunikation? Vad är jämställd kommunikation och vad kan vi göra för att få ett genusperspektiv i arbetet? Monica Forsman, Särskilt sakkunnig i jämställdhet Länsstyrelsen
Läs merFörklaring av olika begrepp
Förklaring av olika begrepp Främjande arbete Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekt för allas lika värde. Främjandearbetet utgår
Läs merHos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor
Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande
Läs merIdentitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan
Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för
Läs merArbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.
Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både
Läs merMång falds check. underlag för ett normkreativt arbete
Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se
Läs merTjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9
Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Tjej och entreprenör I de flesta skildringar av den svenska ekonomiska historien är det männen som dominerar.
Läs merOrdlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista
[vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista Här hittar du nyckelbegrepp som återkommer i Lås Upp. Bisexuell: En person som har förmågan att vara känslomässigt
Läs merSyns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys
Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys Del 1 Dokumentanalys Skrivhjälp för jämlik text Ett verktyg som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i texter och bilder. En produkt
Läs merÖka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper
Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper Vad menas med HBTQ? HBTQ - Ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner samt andra personer
Läs merTa del av våra spelkort!
Ta del av våra spelkort! Observera att de även går att beställa i fysisk form. Välkommen att kontakta oss via www.ettjamstalltsormland.se På följande sidor hittar du först en introduktion och därefter
Läs merHOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA!
HOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA! DAGENS UPPLÄGG Om Make Equal Normer Normkritik => Normkreativitet Intersektionalitet Likvärdighet I praktiken?! REFLEKTION Ni kommer få chansen att reflektera och relatera till
Läs merChecklista för mångfaldskommunikation inkluderande kommunikation
1(11) Checklista för mångfaldskommunikation inkluderande kommunikation 1 Målgrupp, syfte och bakgrund... 1 2 Verktyg för att arbeta med mångfaldskommunikation... 2 3 Checklista... 2 3.1 Representation...
Läs merHbtq - bemötande och arbetsmiljö
Hbtq - bemötande och arbetsmiljö 1 2 Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter Bildades 1950 Medlemsorganisation Arbetar för att alla ska ha samma rättigheter,
Läs merEtt verktyg i två delar som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i text och bild. Del 2 Skrivhjälp
Ett verktyg i två delar som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i text och bild. Del 2 Skrivhjälp Skrivhjälp för jämlik text Syns normer i vårdens dokument? Västra Götalandregionens verksamheter
Läs merNormkritisk checklista
Normkritisk checklista Region Skåne 2016-03-10 Sammanfattning Normer synliga, osynliga och outtalade spelar en stor roll för hur människor skildras i olika medier. Även till synes neutral information kan
Läs merMångfaldspolicy. Policy Plan Riktlinje Handlingsplan Rutin Instruktion. Kommunfullmäktige. kommunsekreterare POLICY
POLICY 1(6) Susanna Göransdotter, 0586-481 85 susanna.goransdotter@degerfors.se Policy Plan Riktlinje Handlingsplan Rutin Instruktion Dokumenttyp Policy Dokumentet gäller Kommunkoncernen Revideringar Beslutsinstans
Läs merFokus Yrkesutbildning VO
Fokus Yrkesutbildning VO Att arbeta praktiskt med genus och jämställdhet Hanna Knutsson hanna.knutsson@vo-college.se Mer information finns på: www.vo-college.se/esf Bakgrund Kort om mig Mina uppdrag för
Läs mer20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare
20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby Sandra Ehne, ordförande, RFSL MODERATOR: Charlotte Lindmark, skådespelare och folkbildare,
Läs merUddens förskola Porsön. En av Luleås kommunala förskolor
Uddens förskola Porsön En av Luleås kommunala förskolor Från genusfokus till HBTQ-certifiering Mål: Att synliggöra och granska samhällsnormer och deras konsekvenser för att skapa en miljö där alla kan
Läs merLidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930
Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är
Läs merSvenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.
1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor
Läs merKunskapsbakgrund Växthuset
Kunskapsbakgrund Växthuset Faktablad om diskrimineringsgrunderna Broschyren har givits ut med stöd av EU-kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. Innehållet
Läs merLäroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt
Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga
Läs merGe barnen 100 möjligheter Istället för 2
Ge barnen 100 möjligheter Istället för 2 Liberala kvinnor 140222 Marie Tomicic www.olika.nu Genusfällor för att vi lätt trillar i dem och för att de begränsar barnens möjligheter Genuskrux för att det
Läs merSammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?
Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet
Läs merEtt steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll
1 Ett steg framåt Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll En reflektionsövning under vilken eleverna föreställer sig att de är någon annan person och reflekterar över
Läs merKunskapsbakgrund Växthuset
Kunskapsbakgrund Växthuset Faktablad om diskrimineringsgrunderna Diskrimineringsombudsmannen, DO DO Tryck Tabergs tryckeri, Taberg, 2012 Kunskapsbakgrund Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering
Läs merIDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE
IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE ORDLISTA 4R Ett verktyg för att uppnå jämställdhet inom en organisation Feminism Det finns många definitioner av feminism men en allmän definition är strävande efter jämställdhet
Läs merFörskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SPARVEN 2014-2015 Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. Förskolans allmänna förebyggande arbete:
Läs merVägen till VO-branschen
Vägen till VO-branschen De flesta flickor/kvinnor vi frågade har alltid vetat pojkar/män uttryckte ofta att det var slumpen som avgjorde och att de fick testa på yrket: Jag jobbade som kakelsättare men
Läs merNormer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga
Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Innehåll Varför ska vi arbeta med jämställdhet? Är jämställdhet positivt för både kvinnor och män, flickor och pojkar? Normer kring
Läs merSyns norm e r i vårdens dokument? Del 2 Skrivtips
Syns norm e r i vårdens dokument? Del 2 Skrivtips Del 2 Skrivtips Skrivhjälp för jämlik text Ett verktyg som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i texter och bilder. En produkt framtagen
Läs merLikabehandlingsplan Slättens förskola
Likabehandlingsplan Slättens förskola Främjande arbete på Slättens förskola Främjandearbetet utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.
Läs merSamtal med Hussein en lärare berättar:
Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar
Läs merKön och sexualitet i ett fackligt perspektiv
Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Lisa Ericson Lisa.ericson@stockholm.rfsl.se RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter - Bildades 1950 - Arbetar för att
Läs merVägen till en jämställd myndighet
Vägen till en jämställd myndighet Göteborg 30 november 2017 Pernilla Lovén, NORMACT Ni får bilderna Mitt och ditt uppdrag under detta pass Mitt uppdrag Ge dig kunskap om medvetenhet om jämställdhet generellt
Läs merTryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för
Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,
Läs merNORMKRITISK SKOLA. Sexualitet och identitet är en del av skolans helhet. Fyra principer i din undervisning
NORMKRITISK SKOLA Alla våra 29 filmer och vårt metodmaterial, är baserat på vad styrdokumenten föreskriver i det ämne som du undervisar i. Poängen är att göra det enklare och roligare för dig och dina
Läs merSå bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder
Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder Vi är varandras arbetsmiljö Därför har vi alla ett gemensamt ansvar för att skapa en trygg
Läs merIdentitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.
Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin
Läs merATT FÅ VARA SIG SJÄLV
ATT FÅ VARA SIG SJÄLV om livsstilar, identitet normer och grupptillhörighet. Mikael C. Svensson LIVSSTIL Livsstil är hur livet levs, vad man tycker om och livsinnehåll som man väljer själva, men som delas
Läs merSPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO
SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO SKRIVREGLER FINNS I FLERA DOKUMENT I det här dokumentet finns våra övergripande riktlinjer för enkelt språk, tilltal samt inkluderande,
Läs mer>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR
>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater
Läs merVÄSSA BLICKEN. Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken
VÄSSA BLICKEN Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken photospin.com VÄSSA BLICKEN Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken Lisa Lindén, genusvetare och dramaturg,
Läs merDiskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.
Diskriminering och fördomar Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Om arbetet Vi är två ungdomar som har sommarjobbat med Agenda 21 och folkhälsofrågor under fyra veckor. Som eget arbete valde vi
Läs merHur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Läs merSOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET
SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET 1 I Karlskrona vill vi att alla föreningar är öppna för alla på lika villkor Öppet för alla innebär att vi visar respekt
Läs merVälkomna till samråd och workshop!
Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???
Läs merBakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:
Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom
Läs merKan ett normkreativt förhållningssätt bidra till att främja ungas hälsa? Aktuell skolpolitik 2017
Kan ett normkreativt förhållningssätt bidra till att främja ungas hälsa? Aktuell skolpolitik 2017 Linda Moestam, genusvetare och processledare Folkhälsocentrum Region Norrbotten Normkreativt förhållningssätt:
Läs merEn inkluderande idrott för alla
En inkluderande idrott för alla Sofia B. Karlsson Utbildningsansvarig jämställdhet och inkludering #inkluderandeidrott Syfte med passet Syfte: Ökad förståelse för utvecklingsresan En inkluderande idrott
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Barrskogens och Djupedals enhet 16-17
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barrskogens och Djupedals enhet 16-17 I samarbete med enhetens Likabehandlingsgrupp, Nina Holmberg specialpedagog och Andrea Skoglund förskolechef. Varför
Läs merGENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial
GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas
Läs merBilaga 3 DET BÖRJAR MED MIG. Fördjupning
Bilaga 3 DET BÖRJAR MED MIG Fördjupning Fördjupning Normer Normer är oskrivna regler som vi tar för givet. Många normer är praktiska och nödvändiga i vårt samhälle. Till exempel skaka hand med högerhanden
Läs merKopieringsunderlag Your place or mine? Frågor till avsnittet
Your place or mine? Frågor till avsnittet Förståelsefrågor: nyhetsbyrån Reuters inte att ordet terrorist ska användas, utan självmordbombare, tänker du? den närmaste israeliska staden. Hur många raketer
Läs merVästra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter
Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter Kommittén för mänskliga rättigheter Kommittén har ett strategiskt och samordnande ansvar för VGRs
Läs merBara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan
Bara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan 1. Familjen Hur kan en familj se Brainstorm i grupp, Grupp om 4-5 En första
Läs merTema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA
Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns
Läs merNär hände det? Likabehandlingspussel
När hände det? Likabehandlingspussel Spelet om jämställdhetens och likabehandlingens historia i Sverige Ett spel om händelserna som gjort Sverige mer jämlikt och jämställt. Så här gör ni: Dela in er i
Läs merSamhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande).
1 Heteronormen Material Time Age B10 2x45 min 13-15 Nyckelord: hbt, normer/stereotyper Innehåll Detta material innehåller tre delar där eleverna reflekterar över vad normer är och hur dessa förväntningar
Läs merFörskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision
Läs merMÅNGFALDSPROGRAM FÖR VÄXJÖ KOMMUN
MÅNGFALDSPROGRAM FÖR VÄXJÖ KOMMUN 2015 2025 Ett sammanhållet Växjö Lättläst version 2016 Växjö kommun Ansvarig utgivare: Växjö kommun www.vaxjo.se Översatt till lättläst svenska av Bjelle Media AB, Ylva
Läs merRiktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM
Läs merFör inkludering och utveckling i den interna och externa verksamheten
För inkludering och utveckling i den interna och externa verksamheten Vem och vad? Arbetat i 13 år som gymnasielärare (Sh + Drama) Sexualupplysare för RFSU Jobbat med likabehandlingsfrågor sedan 2007 Utbildare,
Läs meratt Uppsala kommun i allmänna handlingar ska använda beteckningen tjänsteperson synonymt med tjänsteman,
KF 70 27 mars 2017 Diarienummer KSN-2016-2361 Kommunfullmäktige Motion av Mona Camara Sylvan och Tomas Karlsson (båda FI) om avkodning av könsprefix vid politiska förtroendeuppdrag och arbete i offentlig
Läs merGranskat likabehandlingsplaner. Citat figurerar exempel. Ramat in normer Cis- Hetero- 33 berättelser om dessa normers verkan.
Copyright SFQ Granskat likabehandlingsplaner Citat figurerar exempel Ramat in normer Cis- Hetero- 33 berättelser om dessa normers verkan Handlingsplan Fokus på normer Norm = idéer, idealisering, stereotypa
Läs merInspirationsföreläsning om normkritik
Förutsättningar för ett normkritiskt arbete: Inspirationsföreläsning om normkritik En vilja att förändra verksamheten och sig själv Gemensam teoretisk och praktisk kunskapsgrund Konkreta mål och arbetsmetoder
Läs merKunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke
Kunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke Som medarbetare i Region Gotland har vi i uppdrag att bemöta brukare, kunder, klienter, patienter och kollegor utifrån värdegrunden delaktighet,
Läs merInnehåll. Introduktion Min Stora Sorg. Diskussionsfrågor. Bildanalys. Analysera musiktexter. Tips på ytterligare fördjupning
Detta lärarmaterial är till för er som vill fördjupa er i det bildspråk som Min Stora Sorgs musik och konstnärskap berör men också koppla det till den bildvärld vi lever i idag. I denna performancekonsert
Läs merIdrott, genus & jämställdhet
Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap
Läs merSå här gjorde vi. Gävle kommun. Marie-Louise Andersen
Så här gjorde vi Kultur & fritid Gävle kommun Marie-Louise Andersen Informationschef Gävle kommun 2013-07-31 2 Varför? Säkra att alla får likvärdig medborgarservice Alla ska känna sig välkomna till oss
Läs merNär hände det? Likabehandlingspussel
När hände det? Likabehandlingspussel Spelet om jämställdhetens och likabehandlingens historia i Sverige Ett spel om händelserna som gjort Sverige mer jämlikt och jämställt. Så här gör ni: Dela in er i
Läs merLikabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Västerhaninge förskoleenhet 2013/2014 Inledning Västerhaninges förskolors vision Västerhaninge förskolor är mötesplatser för lek, lärande
Läs merFörebyggande arbete mot diskriminering
Förebyggande arbete mot diskriminering Arbete med aktiva åtgärder i förskolan och skolan Nolhaga förskola Läsår 2018/2019 Undersöka och analysera Undersökningens syfte är att identifiera vilka risker det
Läs mer2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola
2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan
Läs merLikabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016 En plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-08-01 Förskolans namn: Nyckelpigans
Läs merPraktiskt likabehandlingsarbete i skolan
Praktiskt likabehandlingsarbete i skolan Diskrimineringsbyrån Uppsala Kostnadsfri rådgivning, stöd och medling i diskrimineringsärenden Förebygger diskriminering genom information, utbildning och opinionsbildning
Läs merIdentitet - vilka är du?
Identitet - vilka är du? Det är utsidan som räknas När vi ser en människa läser vi snabbt av vilka kategorier hen tillhör. Är det en kvinna eller en man? Vilket land kommer personen ifrån? Hur gammal är
Läs mer1 (14) Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling. 2015-05-11. Giltighet
1 (14) Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling. 2015-05-11 Giltighet Försvarshögskolans studentkårs handlingsplan för jämställdhet och likabehandling fastställdes 2015-05-11 av årsstämman och
Läs merPlan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns
Läs merIsberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.
Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror
Läs merJämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta
Jämlik medborgarservice En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice, hur arbetar vi för det? Dialog och services vision Dialog och service har en vision
Läs merPlan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Vargön 2016 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2016/ 2017 Hallebergs förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers
Läs merBullerbyns. Likabehandlingsplan
Bullerbyns Likabehandlingsplan Ht15vt16 På Bullerbyns förskola har varje Barn rätt att vara sitt allra bästa JAG, varje Förälder rätt att vara sitt allra bästa JAG, varje Medarbetare rätt att vara sitt
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Gärdesbacken 2019
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Gärdesbacken 2019 Planen gäller from 2019-01-01 tom 2019-12-31 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Lagstiftning s. 4 3. Diskrimineringsgrunder
Läs merLgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att
Läs merVälkomna till workshop om socialt bokslut!
Välkomna till workshop om socialt bokslut! 2013-11-15 1 Upplägg Inledning Vad är ett socialt bokslut? Hur jobbar vi med jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet? Hur kan vårt sociala bokslut se
Läs merVärdegrundsutveckling i Skåne
Värdegrundsutveckling i Skåne - ett stöd till kommuner som vill inkludera flera Linda Leveau, värdegrundsutvecklare Nytt material Nyckelpersonsutbildningar Nätverk Normkritik SåSantmodellen -en handbok
Läs merWorkshop 3. De horisontella principerna. Jämställdhet Tillgänglighet Likabehandling. DigIT
Workshop 3 De horisontella principerna Jämställdhet Tillgänglighet Likabehandling Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsmålen Jämställdhet beskriver förhållandet mellan kvinnor och män. Kvinnor och män
Läs merMEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER
MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,
Läs mer