Huvudtitel 33 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde har till uppgift att för befolkningen främja god hälsa och funktionsförmåga samt en hälsosam arbets- och livsmiljö och säkerställa tillräcklig utkomst och tillräckliga social- och hälsovårdstjänster. Omkring en tredjedel av socialutgifterna finansieras via statsbudgeten. Andelen under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel utgör ungefär en femtedel av socialutgifterna. Överföringsutgifterna till hushållen, kommunerna och samkommunerna utgör de största utgiftsposterna under huvudtiteln. Den kraftiga samhällsekonomiska tillväxten, det förbättrade sysselsättningsläget och de strukturella reformerna har lindrat utgiftstrycket inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster har fortsatt att öka. För Finlands del har socialutgifternas andel av bruttonationalprodukten understigit den genomsnittliga nivån i EU-länderna. Andelen beräknas vara 23,8 % år 2002. Internationella och nationella ändringsfaktorer ger vid handen att de viktigaste faktorer som påverkar utvecklingen av den sociala tryggheten under de närmaste åren utgörs av den åldrande befolkningen, globaliseringen, den samhällsekonomiska utvecklingen, sysselsättningen, långtidsarbetslösheten, utslagningen, ibruktagandet av ny teknik samt den regionala utvecklingen. Med tanke på en hållbar finansiering av socialskyddet framhävs möjligheterna att fortsätta arbeta samt upprätthållandet av befolkningens arbets- och funktionsförmåga. När det gäller den sociala tryggheten är utmaningarna gemensamma för länderna i Europeiska unionen. De strategiska prioriteringarna inom social- och hälsovårdspolitiken de närmaste åren kan sammanfattas i följande sakkomplex: främjande av befolkningens hälsa och funktionsförmåga, större dragningskraft till arbetslivet, förebyggande och skötsel av utslagningen samt fungerande tjänster och skäligt utkomstskydd. Upprätthållande av arbets- och funktionsförmågan samt egen företagsamhet utgör hörnstenarna inom den sociala välfärden. Utgångspunkten är att bevara det nordiska välfärdssamhället. Socialskyddet stöder för sin del människornas möjligheter att klara olika livssituationer samt deras aktiva deltagande. För att basservicen inom social- och hälsovården skall kunna tryggas för alla befolkningsgrupper krävs det en balanserad utveckling av kommunalekonomin, ombesörjande av tillgången på tjänster för grupper som har det svårt, samarbete mellan kommunerna och ibruktagande av nya verksamhetsmodeller samt ökade ekonomiska drivfjädrar när det gäller serviceproduktionen. Grunden för utvecklingsåtgärderna inom social- och hälsovården de närmaste åren utgörs av det mål- och verksamhetsprogram för social- och hälsovården åren 2000 2003 som regeringen godkände 1999. Utöver de grundläggande uppgifterna har social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde uppställt följande strategiska allmänna mål för verksamheten år 2002: Socialskyddets motivationsverkan och finansieringen av socialskyddet. Arbetstagarnas möjligheter att orka och fortsätta arbeta. Förebyggande och avbrytande av utslagningen. Hälsosamma levnadssätt, funktionsförmåga och en god livsmiljö. Tryggade social- och hälsovårdstjänster och effektiverad vårdpraxis. Starkare jämlikhet. Effektiverad styrning och övervakning. I syfte att säkerställa en långsiktig verksamhet är målen desamma som under de två föregående åren. De konkreta åtgärder som målen förutsätter ingår i motiveringen till kapitlen och momenten under huvudtiteln. I de resultatavtal som utarbetas tillsammans med ämbetsverken och inrättningarna inom förvaltningsområdet avtalas om inrättningarnas ansvar i fråga om uppnåendet av de strategiska allmänna målen. Vid uppställandet av målen har också beaktats Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1
prioriteringarna i det dokument gällande social- och hälsovårdspolitiska strategier 2010 som social- och hälsovårdsministeriet publicerade på våren 2001. Förvaltningsområdets utgifter kapitelvis 2000 2002 År 2000 bokslut 1000 År 2001 ordinarie statsbudget 1000 År 2002 budgetprop. 1000 Ändring 2001 2002 1000 % 01. Social- och hälsovårdsministeriet 39 516 46 025 50 905 4 880 11 02. Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården 18 689 19 392 22 980 3 588 19 03. Arbetslöshetsnämnden 1 518 1 622 1 697 75 5 04. Prövningsnämnden 1 377 1 431 1 552 121 8 06. Rättsskyddscentralen för hälsovården 3 249 3 207 3 860 653 20 07. Institutet för arbetshygien 33 528 32 797 34 320 1 523 5 08. Folkhälsoinstitutet 29 078 31 469 33 929 2 460 8 09. Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral 3 903 4 154 4 377 223 5 10. Strålsäkerhetscentralen 9 053 9 318 10 417 1 099 12 11. Läkemedelsverket 1 395 1 246 1 333 87 7 12. Statens skolhem 250 588 588-0 13. Arbetarskyddets distriktsförvaltning 19 255 19 522 20 730 1 208 6 14. Statens sinnessjukhus 407 407 607 200 49 15. Utjämning av familjekostnader 1 388 483 1 378 973 1 368 000-10 973-1 16. Allmän familjepension 40 074 41 374 42 000 626 2 17. Utkomstskydd för arbetslösa 567 344 530 465 578 000 47 535 9 18. Sjukförsäkring 402 561 557 543 670 500 112 957 20 19. Pensionsförsäkring 1 383 802 1 434 475 1 477 575 43 100 3 20. Olycksfallsförsäkring 12 934 12 278 12 500 222 2 21. Frontveteranpensioner 125 544 123 450 116 000-7 450-6 22. Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst och vissa utgifter för rehalibitering 268 755 264 946 263 293-1 653-1 23. Annat skydd för personer som lidit skada av krigen 3 344 3 364 3 280-84 - 2 28. Annat utkomstskydd 10 007 9 923 10 900 977 10 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 2 405 716 2 538 074 2 716 296 178 222 7 33. Vissa utgifter inom social- och hälsovården 5 700 5 700 0 53. Hälsofrämjande verksamhet och hälsoövervakning 19 380 9 284 9 345 61 1 57. Semesterverksamhet 162 973 162 470 186 000 23 530 14 92. Användningen av avkastningen av Penningautomatföreningens verksamhet 324 603 346 299 357 285 10 986 3 Sammanlagt 7 276 737 7 584 093 8 003 969 419 876 6 Det totala antalet anställda 3 400 3 440 3 490 1) 01. Social- och hälsovårdsministeriet 1) Den avgiftsbelagda verksamhetens andel uppgår till 1 415 årsverken. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2
F ö r k l a r i n g : Utöver de grundläggande uppgifterna koncentrerar sig social- och hälsovårdsministeriet på att konkretisera de strategiska allmänna mål för förvaltningsområdet som uppställts i förklaringsdelen i motiveringen till huvudtiteln. Under år 2002 uppmärksammas följande frågor: Konkretiseringen av riktlinjerna för de social- och hälsovårdspolitiska strategierna 2010 Genomförandet och uppföljningen av mål- och verksamhetsprogrammet för social- och hälsovården Det fortsatta arbetet med förslagen i kommissionen för finansiering av socialskyddet Effektiverat förebyggande av utslagning genom bättre samarbete mellan olika aktörer Främjandet av hälsa och funktionsförmåga genom att påverka livsstilen och förbättra livsmiljön Utvecklandet av arbetsförhållandena för anställda inom social- och hälsovården samt deras arbets- och funktionsförmåga, yrkesskicklighet och kunnande Minskade regionala skillnader i fråga om välfärden Vidtagandet av de åtgärder som ingår i den nationella narkotikastrategin Verkställandet av verksamhetslinjerna i arbetarskyddsstrategin Utvecklandet av den service och den psykiska hälsovård som den åldrande befolkningen behöver Utnyttjandet av datateknik vid utvecklandet av social- och hälsovårdens funktioner och service Organisatoriskt förtydligande av jämställdhetsfrågorna Stärkandet av kvalitetspolitiken inom förvaltningsområdet Främjandet av regionalt samarbete, serviceproduktion och kunnande Genomförandet av delstrategierna för utvecklandet av organisationens verksamhet (estm, personalstrategi, kommunikationsstrategi) För den avgiftsbelagda verksamhetens del baserar sig social- och hälsovårdsministeriets budget delvis på nettobudgetering. De inkomster som intäktsförs under omkostnadsmomentet utgörs av inkomster av läkemedelsprisnämndens avgiftsbelagda prestationer enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet har fastställt med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992), inkomster av arbetarskyddsförvaltningens avgiftsbelagda prestationer, ersättningar enligt 45 lagen om penningautomatunderstöd (har inte stadfästs) för övervakning av Penningautomatföreningen och ersättningar enligt 52 lotterilagen (har inte stadfästs) vilka uppbärs hos penningspelssammanslutningarna för uppföljning av och forskning kring problem som anordnandet av lotterier vållar. Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro): Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten offentligrättsliga prestationer 437 780 640 411 745 840 övriga prestationer enligt AvgiftsL 105 847 121 271 146 939 Intäkter sammanlagt 543 627 761 682 892 779 Kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten Särkostnader: material, förnödenheter och varor 12 360 14 969 11 091 personalkostnader 300 250 354 186 356 531 hyror 90 651 64 416 65 911 köpta tjänster 166 748 264 405 347 215 övriga särkostnader 9 217 19 342 16 873 Särkostnader sammanlagt 579 226 717 318 797 621 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3
Driftsåterstod -35 599 44 364 95 158 Den avgiftsbelagda verksamhetens andel av gemensamma kostnader kostnader för stödfunktioner 28 970 28 554 28 554 avskrivningar 9 659 13 455 10 091 räntor 857 1 141 1 009 Andel av gemensamma kostnader sammanlagt 39 486 43 150 39 654 Kostnader sammanlagt 618 712 760 468 837 275 Räkenskapsperiodens överskott (+)/underskott (-) -75 085 1 214 55 504 Kostnadsmotsvarighet-% 88 100 107 Tabell med jämförelsetal som beskriver utvecklingen inom den avgiftsbelagda verksamheten: utfall prognos uppskattning Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 543 627 761 682 892 779 Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 579 226 717 318 797 621 Driftsåterstod (t ) -35 599 44 364 95 158 % av intäkterna -7 6 11 Andel av gemensamma kostnader (t ) 39 486 43 150 39 654 Överskott (+)/underskott ( ) (t ) -75 085 1 214 55 504 % av intäkterna -14 0 6 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 32 046 000 euro. Anslaget får även användas för anordnande av huvudfesten på den nationella veterandagen, till betalning av utgifter för beredskapen med tanke på det medicinska räddningsväsendet och undantagsförhållanden och anskaffning av anordningar och inventarier i samband härmed samt till finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som social- och hälsovårdsministeriet godkänner. Av anslaget får högst 270 000 euro användas till betalning av utgifter för utbildning inom företagshälsovården och för genomförande av projekt i samband med utvecklandet av personalen inom företagshälsovården. F ö r k l a r i n g : Vid dimensionering av anslaget har såsom tillägg beaktats 198 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 30 000 euro i löneutgifter för de tjänster som inrättats 2001. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 216 000 euro i löneutgifter och övriga utgifter för den jämställdhetsenhet som inrättats vid ministeriet. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 47 000 euro i överföring av löneutgifter och övriga utgifter för ett årsverke till moment 33.13.21 samt det anslag på 84 000 euro som ingick som en utgift av engångsnatur i budgeten för 2001. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 32 939 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 826 000 Övriga omkostnader 32 113 000 Bruttoinkomster 893 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 893 000 offentligrättsliga prestationer 746 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4
övriga prestationer 147 000 Nettoutgifter 32 046 000 2002 budget 32 046 000 2001 budget 30 282 236 2001 tilläggsb. 695 625 2000 bokslut 29 491 753 62. Statlig medfinansiering för social- och hälsovårdsministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar (förslagsanslag) Under momentet beviljas 2 796 000 euro. År 2002 får nya beslut om beviljande av medel fattas för sammanlagt 3 105 000 euro. Om en del av bevillningsfullmakten för 2001 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas 2002. Anslaget får användas för statlig medfinansiering v projek för genomförandeav mål 1-, mål 2- och mål 3-program samt gemenskapsinitiativ samt innovativa åtgärder vilka finansieras ur Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. Tillsammans med EU-medfinansieringen under momenten 26.98.61 och 34.05.61 får anslaget även användas för anställande av den tekniska hjälp och personal som behövs för genomförande av de program som nämns ovan. En del av anslaget utgör regionutvecklingspengar enligt 6 lagen om regional utveckling (1135/1993). F ö r k l a r i n g : Det beräknas att 1 026 000 euro används för den statliga medfinansieringen i Europeiska regionala utvecklingsfondens projekt och 1 770 000 euro för den statliga medfinansieringen i Europeiska socialfondens projekt. Användningen av bevillningsfullmakten beräknas åsamka staten utgifter enligt följande (milj. euro): Bevillningsfullmaktår 2002 2003 2004 2005 Sammanlagt Förbindelser 2000 2001 1,864 0,841 0,202-2,907 Förbindelser 2002 0,932 1,052 0,752 0,369 3,105 Sammanlagt 2,796 1,893 0,954 0,369 6,012 Bevillningsfullmakten under momentet beräknas fördela sig på fonder och program enligt följande (milj. euro): Mål 1 Mål 2 Mål 3 Gemenskapsinitiativ Sammanlagt Europeiska regionala utvecklingsfonden 0,433 0,161-0,544 1,138 Europeiska socialfonden 0,216 0,050 1,701-1,967 Sammanlagt 0,649 0,211 1,701 0,544 3,105 2002 budget 2 796 000 2001 budget 1 580 967 2000 bokslut 127 454 63. Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 8 410 000 euro. Anslaget får användas till finansiering av forskningsoch utvecklingsprojekt som stöder social- och hälsovårdsministeriets strategiska planering och beslutsfattande samt till betalning av omkostnader och finansieringsunderstöd som föranleds av genomförandet av program och försök som hänför sig till ministeriets verksamhetsområde. Anslaget får även användas till finansiering av projekt enligt de ramprogram och särskilda program som EU godkänner. Anslaget får användas till avlöning av personal motsvarande högst två årsverken. F ö r k l a r i n g : Avsikten är att anslaget skall användas för genomförande av följande projekt: Fortsättning och effektivering av pågående projekt: Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5
Genomförande och verkställande av social kreditgivning Verkställande av socialpolitiska förstadsprojekt Projekt gällande förebyggande av våld mot kvinnor samt förebyggande av prostitution som ingår i regeringens jämställdhetsprogram Projekt som hänför sig till mål- och verksamhetsprogrammet för social- och hälsovården Projektet som gäller hälso- och sjukvård för 2000-talet Projektet som gäller specialservice som bildar nätverk Det nationella åldersprogrammet (IKOMI) Välfärdsklusterverksamhet samt genomförande av strategin för utnyttjande av datateknik inom social- och hälsovården Forsknings- och åtgärdsprogrammet gällande möjligheterna att orka i arbetet Information om familjeledigheter Utredning av läkemedels kostnadseffektivitet EU:s ramprogram och särskilda program: Nationell medfinansiering i programmet DAPHNE Nationell medfinansiering i EU:s jämställdhetsprogram Inledande av nya projekt: Utvecklingsprojekt i de ekonomiska regionerna och försök för utveckling av hälso- och sjukvårdens servicesystem Programmet gällande olycksfall i arbete Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 2002 budget 8 410 000 2001 budget 6 508 873 2000 bokslut 6 138 859 64. Främjande av social- och hälsovårdens servicesystem med hjälp av datateknik samt byggande av behövlig infrastruktur (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 3 364 000 euro. Anslaget får användas för utvecklande av social- och hälsovårdens servicesystem med hjälp av datateknik och byggande av den infrastruktur som utnyttjandet av datatekniken förutsätter samt för sådan utbildnings- och utvecklingsverksamhet som genomförandet av projektet kräver på de grunder som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer särskilt. Anslaget får användas till avlöning av personal motsvarande högst ett årsverke. F ö r k l a r i n g : Anslaget grundar sig på det principbeslut gällande användningen av inkomster av försäljning av statens egendom 2000 2003 som statsrådet fattade den 26 maj 2000. Användningen av anslaget fördelar sig på flera år och med hjälp av det stöds utvecklandet av social- och hälsovårdens servicesystem. Understöd betalas till kommuner, samkommuner och andra serviceproducenter. Målet är att genom effektiverat utnyttjande av datatekniken förbättra en jämn tillgång på service och kvaliteten på den samt stöda människors egen företagsamhet, boende hemma och möjligheter att klara sig på egen hand. Målet är också att säkerställa att den nya datatekniken tas i bruk på ett rättvist sätt i hela landet. 2002 budget 3 364 000 2001 budget 3 363 759 67. Internationella medlemsavgifter och finansiella bidrag (förslagsanslag) Under momentet beviljas 4 289 000 euro. Anslaget får användas till betalning av internationella organisationers medlemsavgifter, finansiella bidrag och utgifter för stödande av speciella program. 2002 budget 4 289 000 2001 budget 4 288 792 2000 bokslut 3 757 707 02. Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6
F ö r k l a r i n g : Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (Stakes) skall främja hälsa och välfärd samt arbeta för att garantera högklassiga och resultatrika social- och hälsovårdstjänster för hela befolkningen på lika grunder. I detta syfte producerar och förmedlar centralen information och kunnande inom social- och hälsovårdssektorn till beslutsfattarna och aktörerna på området. Till kärnfunktionerna vid Stakes hör forskning, utveckling samt dataarkiv och information. Stakes tillhandahåller sakkunnigtjänster för social- och hälsovårdsministeriet och den övriga statsförvaltningen för utvecklande av social- och hälsovården samt stöder de riksomfattande målen för social- och hälsovården i samarbete med kommunerna, samkommunerna och andra aktörer. Stakes medverkar till att de allmänna målen för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 2002 uppnås. För Stakes del är de viktigaste av dem förebyggande och avbrytande av utslagningen, hälsosamma levnadssätt, funktionsförmåga och en god livsmiljö samt tryggade social- och hälsovårdstjänster och effektiverad vårdpraxis. Stakes fullföljer också förvaltningsområdets forskningspolitiska målprogram. Under år 2002 påverkas Stakes verksamhet i synnerhet av mål- och verksamhetsprogrammet för social- och hälsovården. Stakes forsknings- och utvecklingsprojekt och informationsproduktion inriktas på att tjäna nämnda program. Utvecklingen av Stakes verksamhet fortgår enligt förslagen i den internationella utvärdering som blev klar 1999 och enligt förslagen i den utredarrapport som gjordes 2000. Stakes utvecklar sina produkter och tjänster tillsammans med sina viktigaste samarbetspartner och kunder. Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Stakes år 2002: Stakes forsknings- och utvecklingsarbete, informationsproduktion och informationsförmedling inriktas särskilt på att stöda följande mål inom social- och hälsovården: Att social- och hälsovårdstjänsterna utgår från klienternas behov och fungerar på ett sammanhängande sätt Att metoder som gör verksamheten lönsammare, effektivare och verkningsfullare används inom social- och hälsovården Att de regionala och sociala välfärdsskillnaderna hålls under kontroll Att främjandet av välfärd och hälsa beaktas i allt beslutsfattande Att styrningen av informationen inom social- och hälsovården fungerar på ett interaktivt och resultatrikt sätt. År 2002 beräknas Stakes producera följande tjänster för sina kunder i form av avgiftsbelagd serviceverksamhet: 250 utbildningsdagar Antalet publikationer 34 böcker 44 duplikat Publikationsupplaga: 30 000 Utvecklingsenheten för internationellt samarbete vid Stakes tillhandahåller sakkunnigtjänster i anslutning till utvecklingssamarbetet inom det sociala området, hälsovården och befolkningsfrågor samt annat utlandsbistånd och fullföljer projekt inom detta område. Den i administrativt hänseende självständiga Stiftelsen för alkoholforskning främjar och stöder alkoholforskning och annan rusmedelsforskning genom att dela ut stipendier och genom att bedriva eller låta bedriva forskning samt genom att idka publikationsverksamhet i anslutning till forskningen. Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro): Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten Försäljningsintäkter av den avgiftsbelagda verksamheten 6 057 7 906 7 906 Övriga intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten 277 118 118 Intäkter sammanlagt 6 334 8 024 8 024 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7
Kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten Särkostnader: material, förnödenheter och varor 99 164 164 personalkostnader 1 541 1 472 1 472 hyror 190 220 220 köpta tjänster 2 242 2 630 2 630 övriga särkostnader 2 610 3 050 3 050 Särkostnader sammanlagt 6 682 7 536 7 536 Driftsåterstod -348 488 488 Den avgiftsbelagda verksamhetens andel av gemensamma kostnader kostnader för stödfunktioner 559 488 488 Andel av gemensamma kostnader sammanlagt 559 488 488 Kostnader sammanlagt 7 241 8 024 8 024 Räkenskapsperiodens överskott (+)/underskott (-) -907 0 0 Tabell med jämförelsetal som beskriver utvecklingen inom den avgiftsbelagda verksamheten (offentligrättsliga prestationer och företagsekonomiska prestationer): utfall prognos uppskattning Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 6 334 8 024 8 024 Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 6 682 7 536 7 536 Driftsåterstod (t ) -348 488 488 % av intäkterna -5 6 6 Andel av gemensamma kostnader (t ) 559 488 488 Överskott (+)/underskott (-) (t ) -907 0 0 % av intäkterna -14 0 0 Intäkterna i % av kostnaderna 86 100 100 Från och med 2001 täcker intäkterna av den avgiftsbelagda verksamheten totalkostnaderna för den avgiftsbelagda verksamheten. 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 22 980 000 euro. Anslaget får även användas till betalning av medlemsavgifter samt till betalning av utgifter för användningen av social- och hälsovårdens statistikdatabas och utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet som på uppdrag eller i form av samprojekt bedrivs utanför Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården. Anslaget får dessutom användas för statsbidrag till Stiftelsen för alkoholforskning och till betalning av utgifter som verksamheten vid Stiftelsen för alkoholforskning åsamkar Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården samt till betalning av understöd för kompletterande utbildning och utgifter för projekt som genomförs i utlandet. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8
F ö r k l a r i n g : Av anslaget har 542 473 euro reserverats för betalning av statsbidrag till Stiftelsen för alkoholforskning. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 163 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen och 2 508 000 euro för kostnader föranledda av flyttningen till nya lokaliteter. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats de anslag på sammanlagt 252 282 euro som ingick som utgifter av engångsnatur i budgeten för 2001. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 33 118 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 8 024 000 Särskilda utgifter för samfinansierad verksamhet 2 108 000 Övriga omkostnader 22 986 000 Bruttoinkomster 10 138 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 8 024 000 Inkomster av samfinansierad verksamhet 2) 2 108 000 Övriga inkomster 6 000 Nettoutgifter 22 980 000 2002 budget 22 980 000 2001 budget 19 392 068 2001 tilläggsb. 445 530 2000 bokslut 18 689 042 03. Arbetslöshetsnämnden F ö r k l a r i n g : Arbetslöshetsnämnden är första besvärsinstans i ärenden som gäller arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd, medlemskap i arbetslöshetskassor, studiesociala förmåner för arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, alterneringsersättning, stöd för arbetslösas frivilliga studier och integrationsstöd samt i vissa lönegarantiärenden. Dessutom är arbetslöshetsnämnden enda besvärsinstans i ärenden som baserar sig på lagen om utbildnings- och avgångsbidragsfonden. År 2000 anhängiggjordes 8 751 besvärsärenden. Antalet ärenden som anhängiggörs 2002 beräknas uppgå till ca 8 500 besvärsärenden. Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för arbetslöshetsnämnden år 2002: Behandlingstiden för besvär som avgjorts av arbetslöshetsnämnden var i genomsnitt ca 6,5 månader år 2000. Nämnden har som mål att få behandlingstiden ner till en nivå som är skälig med tanke på de ändringssökandes rättsskydd, dvs. ca 5 månader år 2002. Med till buds stående resurser kan ca 9 000 besvärsärenden avgöras år 2002, dvs. ca 500 fler besvärsärenden än antalet nya ärenden som enligt beräkningarna kommer att anhängiggöras. Kostnaderna per beslut var 164 euro år 2000. År 2002 beräknas motsvarande kostnader uppgå till 189 euro. Produktiviteten var 289 besvärsärenden/årsverke år 2000. År 2002 beräknas produktiviteten uppgå till 273 besvärsärenden/ årsverke. Detta motsvarar ett jämviktsläge, då anhopningen av behandlingar år 2000 har retts ut. Målet är att avgörandena kvalitativt sett skall ligga på en sådan nivå att ändringsgraden vid försäkringsdomstolen i fråga om de beslut som arbetslöshetsnämnden har fattat med anledning av besvär kvarstår oförändrad, dvs. ca 13 %. Arbetslöshetsnämndens prestationer, dvs. beslut som meddelas med anledning av besvär, är avgiftsfria. 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 1 697 000 euro. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 9 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen. 04. Prövningsnämnden 2002 budget 1 697 000 2001 budget 1 621 836 2001 tilläggsb. 26 237 2000 bokslut 1 517 728 2) Användningsrätten till odelade anslag inom utrikesministeriets förvaltningsområde har beaktats som inkomst. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9
F ö r k l a r i n g : Prövningsnämnden är en nämndliknande besvärsinstans för socialförsäkringen och kan jämställas med en specialdomstol. Den är första besvärsinstans i folkpensionsärenden, i rehabiliteringsärenden som Folkpensionsanstalten behandlar och i ärenden som gäller allmänt bostadsbidrag samt högsta besvärsinstans i sjukförsäkringsärenden samt i ärenden som gäller bostadsbidrag för pensionstagare, barnbidrag, stöd för hemvård av barn och privatvård, militärunderstöd och moderskapsunderstöd. År 2000 inkom 10 196 besvärsskrifter till prövningsnämnden. Av besvären gällde 6 336 Folkpensionsanstaltens avgöranden i pensions- och handikappbidragsärenden, och 458 rehabiliteringsärenden, 769 sjukförsäkringsärenden och 2 100 ärenden som gällde allmänt bostadsbidrag inkom. År 2002 beräknas antalet besvärsärenden förbli på samma nivå. Under de senaste åren har antalet besvärsärenden sjunkit något. Antalet avgjorda ärenden påverkas av att ärendena har blivit svårare och av att det krävs bättre motiveringar till besluten. År 2000 behandlades 9 739 besvärsärenden. Till följd av kravet på bättre motiveringar minskades föredragandenas arbetsmängd per vecka med fem ärenden i början av juni 2000, vilket innebär att antalet ärenden som avgörs minskar med ca 2 000 ärenden per år. Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för prövningsnämnden år 2002: Den genomsnittliga behandlingstiden när det gäller besvär var 4 månader 6 dagar år 2000. Målet är att besvärstiden skall bibehållas vid ca fem månader. Målet är att den tekniska kvaliteten på avgörandena skall ligga på samma nivå som tidigare så att ändringsgraden vid försäkringsdomstolen i fråga om prövningsnämndens beslut kvarstår oförändrad, dvs. kring 18 %. Målet är också att utveckla motiveringarna till prövningsnämndens beslut så, att också de avgöranden som innehåller medicinska aspekter allt oftare motiveras individuellt. Kostnaderna per beslut var 138 euro år 2000 och har uppskattats till 159 euro år 2001 och 155 euro år 2002. Produktiviteten (avgjorda ärenden/årsverke) var 360 år 2000. Produktiviteten beräknas sjunka till 333 år 2001 och till 323 år 2002. Prövningsnämndens samtliga prestationer är avgiftsfria. 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 1 552 000 euro. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats justeringarna av arvodena för medlemmarna i prövningsnämnden samt 6 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen. 05. Försäkringsinspektionen 2002 budget 1 552 000 2001 budget 1 431 447 2001 tilläggsb. 26 406 2000 bokslut 1 377 123 F ö r k l a r i n g : Försäkringsinspektionen skall övervaka och inspektera försäkrings- och pensionsanstalterna, försäkringsmäklarna samt arbetslöshetskassorna, arbetslöshetsförsäkringsfonden och utbildnings- och avgångsbidragsfonden. Ämbetsverkets verksamhetsidé är att stärka förtroendet för det finländska försäkringssystemet och främja ett effektivt system till förmån för försäkringstagarna och de försäkrade genom att övervaka och inspektera tillsynsobjektens verksamhet och ekonomiska utveckling. Ämbetsverket sköter de uppgifter som föreskrivits för det genom att fästa särskild uppmärksamhet vid tillsynen över försäkringsbolagsgrupper och finansiella konglomerat samt sin förmåga att förutse förändringar i ansvarsförmågan hos tillsynsobjekten. Ämbetsverket analyserar och övervakar verksamheten, risktagningen och ansvarsförmågan hos enskilda tillsynsobjekt både när det gäller lagstadgade och frivilliga försäkringar och arbetslöshetskassornas verksamhet. Målet är att problemen upptäcks i så god tid att försäkringstagarnas och de försäkrades intressen inte äventyras. Inom tillsynen över utkomstskyddet för arbetslösa granskar ämbetsverket också enhetligheten inom praxisen för beviljande av förmåner. Ämbetsverket utvecklar sin funktions- och samarbetsförmåga så att den motsvarar den nivå som marknadsförändringarna och omorganiseringen av tillsynsobjektens verksamhet och internationaliseringen förutsätter. Det kombinerar på ett synergistiskt sätt övervakningen av frivilliga försäkringar, de ökade lagstadgade försäkringarna och arbetslöshets- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10
kassorna. Ett ytterligare mål för ämbetsverket är att främja vetenskaplig forskning och utbildning inom försäkringsbranschen vid högskolorna, i synnerhet försäkringsmatematik. Inom verksamheten i hemlandet framhävs ett fortsatt fungerande samarbete med Finansinspektionen. Som det nu ser ut kommer verksamhetsvolymen vid Försäkringsinspektionen att bibehållas oförändrad. Tyngdpunkten i den internationella verksamheten gäller samarbete mellan de europeiska tillsynsinstanserna. I deltagandet i utvecklandet av EG-lagstiftningen betonas projekt som är viktiga med tanke på utvecklingen av tillsynen. Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Försäkringsinspektionen år 2002: På grund av ikraftträdandet av ändringar i lagen om försäkringsbolag vilka preciserar marknadstillsynen fortgår arbetet med att precisera innehållet i marknadstillsynen och definiera tillsynsobjekten och tillsynsmetoderna. Ämbetsverket deltar aktivt i projektet Solvens II, vilket inletts inom EU, och följer samtidigt utvecklingen av de nya bokföringsstandarderna och bedömer också deras verkningar på solvenskraven. Ämbetsverket fäster särskild uppmärksamhet vid att förändringarna inom den finansiella sektorn förutsätter ett välfungerande myndighetssamarbete både i hemlandet och utomlands. Målet för servicenivån är att ansökningar skall behandlas snabbt och följdriktigt genom fortsatt utveckling av anvisningarna och behandlingsrutinerna. Budgeten för Försäkringsinspektionen baserar sig på nettobudgetering och ämbetsverkets bruttoutgifter och bruttoinkomster har budgeterats under moment 12.33.05. Den nettobudgeterade avgiftsbelagda verksamheten uppvisar inget överskott. Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro): Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten Försäljningsintäkter av den avgiftsbelagda verksamheten 3 071 4 666 4 766 Övriga intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten 1 2 2 Intäkter sammanlagt 3 072 4 668 4 768 Kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten Särkostnader: material, förnödenheter och varor 53 85 84 personalkostnader 2 089 3 257 3 244 hyror 418 502 545 köpta tjänster 399 613 652 övriga särkostnader 87 112 142 Särkostnader sammanlagt 3 046 4 568 4 667 Driftsåterstod 26 99 101 Den avgiftsbelagda verksamhetens andel av gemensamma kostnader avskrivningar 68 101 101 räntor 14 15 15 Andel av gemensamma kostnader sammanlagt 82 116 116 Kostnader sammanlagt 3 128 4 685 4 783 Räkenskapsperiodens överskott (+)/underskott (-) -56-17 -15 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11
Totala kostnader utan avskrivningar, räntor och förändringar i semesterlönsskulden 2 998 4 567 4 667 Investeringar 74 101 101 Totala kostnader + investeringar sammanlagt 3 072 4 668 4 768 Räkenskapsperiodens överskott (+)/underskott (-) - - - Tabell med jämförelsetal över den avgiftsbelagda verksamheten: utfall prognos uppskattning Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 3 072 4 668 4 768 Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 3 046 4 568 4 667 Driftsåterstod (t ) 26 99 101 % av intäkterna 0,9 2,1 2,1 Andel av gemensamma kostnader (avskrivningar+räntor) (t ) 82 116 116 Överskott (+)/underskott (-) (t ) -56-17 -15 % av intäkterna -1,8-0,4-0,3 Intäkterna i % av de totala kostnaderna 98,2 99,6 99,7 Investeringar (t ) 74 101 101 % av intäkterna 2,4 2,2 2,2 Kostnader som täcks med försäkringstillsynsavgifter (utan avskrivningar, räntor och förändringar i semesterlönsskulden) 3 072 4 668 4 768 + investeringar sammanlagt 3) (t ) Intäkterna i % av ovan nämnda kostnader och investeringar 100,0 100,0 100,0 Överskott av försäkringstillsynsavgifter (som resultatreglering; gottgörs vid faktureringen följande år) (t ) 714 06. Rättsskyddscentralen för hälsovården F ö r k l a r i n g : Rättsskyddscentralen för hälsovården skall ombesörja kvaliteten på den hälsovårdsservice som tillhandahålls medborgarna samt patientsäkerheten genom att utöva tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Rättsskyddscentralen för hälsovården skall dessutom sköta de uppgifter som åläggs den enligt bestämmelser i lagstiftningen om utredande av dödsorsak, rättspsykiatri, avbrytande av havandeskap och sterilisering eller i annan lagstiftning samt sådana andra uppgifter inom hälso- och sjukvården som vederbörande ministerium bestämmer. År 2000 inkom sammanlagt 16 200 ärenden till Rättsskyddscentralen för hälsovården, av vilka 6 500 gällde legitimering och 6 700 registrering av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Antalet ärenden var 10 % mindre än året innan, vilket huvudsakligen berodde på att antalet legitimerings- och registreringsärenden samt ärenden som gäller begäran om intyg över rätt att utöva yrke minskade. Antalet klagomål, misstankar om fel i samband med vården och utlåtanden gällande dem samt andra tillsynsärenden som inkom till Rättsskyddscentralen för hälsovården bibehölls på ungefär samma nivå som tidigare. Den ändring av lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) som trädde i kraft vid ingången av 2001 innebar en tydlig ökning av antalet legitimeringsärenden som inkom till Rättsskyddscentralen för hälsovården. Samtidigt överfördes underhållet av centralregistret över den yrkesutbildade hälsovårdspersonalen i sin helhet till Rättsskyddscentralen för hälsovården. Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Rättsskyddscentralen för hälsovården år 2002: 3) Gottgörs med stöd av lagen om bestridande av kostnaderna för försäkringsinspektionen (479/1944) vid faktureringen följande år. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12
Rättsskyddscentralen för hälsovården utvecklar och förenhetligar metoderna för tillsynen över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och samarbetet med länsstyrelserna. Rättsskyddscentralen för hälsovården utvecklar kvaliteten på och innehållet i tillsynen över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården tillsammans med andra tillsynsmyndigheter. Behandlingstiderna för tillstånds- och tillsynsärenden som inkommer till Rättsskyddscentralen för hälsovården bibehålls i genomsnitt på följande nivå: Tillstånd legitimering av yrkesutbildade personer som avlagt sin examen i Finland 1 3 dagar ansökningar om tillstånd för avbrytande av havandeskap 1 5 dagar Andra tillståndsärenden tillståndsärenden som avgörs utan ytterligare utredningar 1 3 dagar tillståndsärenden som kräver utlåtanden eller ytterligare utredningar högst 90 dagar Utlåtanden i ärenden som gäller sinnestillstånd 3 4 mån. (inkl. undersökningsperioden) Tillsyn klagomål 6 12 mån. andra tillsynsärenden 6 24 mån. Budgeten för 2002 för Rättsskyddscentralen för hälsovården baserar sig på nettobudgetering för den avgiftsbelagda verksamhetens del. De inkomster som nettointäktsförs under omkostnadsmomentet är sådana tillstånds- och tillsynsavgifter som avses i lagen (1074/1992) och förordningen (1121/1992) om rättsskyddscentralen för hälsovården enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet har bestämt med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro): Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten offentligrättsliga prestationer 398 269 378 423 496 154 övriga prestationer enligt AvgiftsL 16 819 16 819 Intäkter sammanlagt 398 269 395 242 512 973 Kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten Särkostnader: material, förnödenheter och varor 3 532 4 205 4 205 personalkostnader 263 214 272 633 358 577 övriga särkostnader 63 407 65 089 82 076 Särkostnader sammanlagt 330 153 341 926 444 857 Driftsåterstod 68 116 53 316 68 116 Den avgiftsbelagda verksamhetens andel av gemensamma kostnader, kostnader för stödfunktioner 53 484 52 643 60 884 Andel av gemensamma kostnader sammanlagt 53 484 52 643 60 884 Kostnader sammanlagt 383 637 394 569 505 741 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13
Räkenskapsperiodens överskott (+)/underskott (-) 14 632 673 7 232 Tabell med jämförelsetal som beskriver utvecklingen inom den avgiftsbelagda verksamheten: utfall prognos uppskattning Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 398 269 395 242 512 973 Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 330 153 341 926 444 857 Driftsåterstod (t ) 68 116 53 316 68 116 % av intäkterna 17,2 13,3 13,3 Andel av gemensamma kostnader (t ) 53 484 52 643 60 884 Överskott (+)/underskott (-) (t ) 14 632 673 7 232 % av intäkterna 3,72 0,2 1,4 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 2 260 000 euro. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 14 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen samt 220 000 euro på grund av ibruktagande av extra lokaliteter, avlöning av personal och ökade övriga utgifter. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 2 773 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 505 700 Övriga omkostnader 2 267 300 Bruttoinkomster 513 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 513 000 offentligrättsliga prestationer 496 200 övriga prestationer 16 800 Nettoutgifter 2 260 000 2002 budget 2 260 000 2001 budget 1 961 912 2001 tilläggsb. 38 347 2000 bokslut 1 986 299 26. Utgifter för sinnesundersökningar (förslagsanslag) Under momentet beviljas 1 600 000 euro. Anslaget får användas till betalning av statliga ersättningar enligt 32 mentalvårdslagen (1116/1990) till statens sinnessjukhus och sjukhus som lyder under fångvårdsväsendet. Anslaget får också användas till betalning av ersättningar för utlåtanden som gäller sinnestillstånd och som Rättsskyddscentralen för hälsovården beställer. 2002 budget 1 600 000 2001 budget 1 244 591 2000 bokslut 1 262 404 07. Institutet för arbetshygien F ö r k l a r i n g : Institutet för arbetshygien är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Institutet för arbetshygien deltar i utvecklandet av arbetshygienen, arbetarskyddet och arbetsförhållandena för den arbetsföra befolkningen i vårt land och strävar efter att främja arbetsförmågan och arbetslivskvaliteten samt förebygga arbetsoförmåga. För detta ändamål producerar, sammanställer och förmedlar institutet information grundad på vetenskaplig forskning kring växelverkan mellan arbete och hälsa samt främjar utnyttjandet av denna information. Forskningen skapar grund för institutets sakkunskap. Med hjälp av utbildning, informationsförmedling och service för arbetsplatserna omvandlas kunskaperna så att de har praktiska effekter. Tidsbundna verksamhetsprogram riktar sakkunskaperna till lösning av aktuella problem. Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Institutet för arbetshygien år 2002: Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14
Förebyggande av yrkessjukdomar och arbetsrelaterade sjukdomar Forskningen och den förebyggande verksamheten tar fasta på allergier, sjukdomar i stöd- och rörelseorganen samt arbetsrelaterad cancer. Institutet undersöker yrkessjukdomspatienter i enlighet med sina ansvarsområden på riksnivå och regional nivå. Institutet deltar i analyserna av resultaten av projektet Hälsa 2000. Förbättrad kvalitet i arbetsmiljön Institutet utvecklar metoder som är avsedda att kartlägga riskfaktorer och bedöma risker samt säkerhetskriterier och modellösningar för att minska arbetsmiljörelaterad exponering. Institutet har inlett ett verksamhetsprogram för en övergripande kartläggning av exponering som finländare utsätts för i arbetsmiljön. Genom verksamhetsprogram utreds också vilka men trädamm och icke-joniserande strålning har för hälsan och hur de kan förebyggas. Utveckling av arbetstagarnas psykiska resurser Institutet undersöker psykisk överbelastning och hur de anställda orkar i sitt arbete samt utvecklar praktiska lösningsmodeller för att förebygga utbrändhet och öka resurserna. Institutet har inlett ett verksamhetsprogram där man utreder hur arbetstagarens resurser utvecklas och kan utvecklas under olika skeden i karriären. Institutet undersöker hur belastande olika arbetstidsformer är och utvecklar arbetstidsarrangemang. Utveckling av arbetsgemenskaperna Institutet utvecklar verksamhetsmodeller för arbetsorganisationerna, vilka främjar inlärning samt sunda och fungerande arbetsgemenskaper. Institutet undersöker förutsättningarna för att organisationerna skall vara framgångsrika. Det utreder jämställdheten på arbetsplatserna och utvecklar angreppssätt som syftar till att främja jämställdheten i arbetslivet, tillvarata olikheterna och öka toleransen. Främjande av verksamhet som avser att upprätthålla arbetsförmågan Institutet utvecklar metoder för verksamhet som avser att upprätthålla arbetsförmågan, tillämpar metoderna i interventionsprojekt och bedömer effekterna av dem. Arbetsförmågan hos de äldre samt skapandet av förutsättningar för människor i den goda s.k. tredje åldern utgör särskilda objekt för verksamhet som avser att upprätthålla arbetsförmågan. Institutet deltar i det nationella åldersprogrammet, och tillsammans ministeriet och andra forskningsinstitut planeras ett forskningsprogram kring arbets- och funktionsförmågan. Inom forskningen och utvecklingen fäster institutet särskild uppmärksamhet vid arbetsförhållandena och arbetsförmågan i yrken inom social- och hälsovården samt säkerhetsbranschen. Främjande av hälsa och säkerhet i informationsarbetet Institutet undersöker det kunskapsintensiva arbetets verkningar för hälsan och utvecklar hälso-, säkerhets- och användbarhetskriterier för informationstekniken. Verksamhetsprogrammet Människan och informationsarbete fullföljs som ett av Sitras spetsprojekt för utvecklingen av informationssamhället. Förbättrad arbetshygien för unga Institutet undersöker faktorer som påverkar arbets- och funktionsförmågan hos unga människor och utvecklar för både utbildningssystemet och företagen handlingsmodeller som syftar till att förbättra de ungas färdigheter för arbetslivet. Institutet deltar i utvecklingen av den yrkesinriktade undervisningen i arbetshygien och arbetarskydd och främjar säkra och sunda skolarbetsmiljöer. Ett verksamhetsprogram planeras för insatsområdet. Förbättrad kvalitet och verkningsfullhet för företagshälsovården och arbetarskyddet Institutet utvecklar angreppssätt för företagshälsovården samt arbetsredskap och arbetsmetoder så att de stöder ett övergripande och systematiskt arbetssätt och så att företagshälsovården blir mera heltäckande. Ett verksamhetsprogram planeras för att utveckla arbetarskyddsverksamheten, både på myndighetsnivå och på arbetsplatsnivå. Institutet utbildar yrkespersonal inom arbetshygien och arbetarskydd. Institutet har som mål att effektivera utbildningen av yrkesutbildade personer inom företagshälsovården och i synnerhet utbildningen av läkare specialiserade på företagshälsovård också genom att vidareutveckla den nyinrättade företagshälsovårdsavdelningen samt genom att utnyttja nätverket av företagshälsovårdsstationer inom utbildnings- och forskningssamarbetet mellan universiteten och Institutet för arbetshygien. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15
Institutet för arbetshygien har ställt upp följande prestationsmål för år 2002: Mål Vetenskapliga publikationer 540 Populariserade publikationer 400 Sakkunnigtjänster (dagar) 55 000 Mätningar och analyser av arbetsmiljön 40 000 Undersökningar för bedömning av yrkessjukdomar och arbetsförmåga 2 500 Utbildningsdagar 18 000 För institutets totala utgifter, som beräknas uppgå till 60 000 000 euro, beviljas 34 320 000 euro i statsbidrag. Det är främst fastighetskostnader i samband med ibruktagandet av reparerade och nya lokaliteter som ökar statsbidraget. Omfattningen av verksamheten vid institutet enligt resultatområde år 2002 beräknas vara som följer (milj. euro): Resultatområde Utgifter Inkomster Statsbidrag Arbetstagarens hälsa 31 13 17 Arbetsmiljön 21 9 12 Arbetsgemenskaperna 8 4 5 Sammanlagt 60 26 34 Finansieringsandel % 100 41 59 Det uppskattas att till löneutgifterna för ca 591 årsverken används 4/5 i statsandel och att ca 260 årsverken finansieras helt med inkomsterna av den egna verksamheten. Det totala antalet årsverken beräknas således vara ca 851. 50. Statsbidrag för utgifterna vid Institutet för arbetshygien (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 34 320 000 euro. Anslaget får användas till betalning av det statsbidrag som med stöd av 3 lagen om institutets för arbetshygien verksamhet och finansiering (159/1978) skall betalas för utgifterna för institutets verksamhet. Anslaget får också användas till finansiering av forskningsprojekt som EU godkänner. 08. Folkhälsoinstitutet F ö r k l a r i n g : För de utgifter som social- och hälsovårdsministeriet fastställt betalas till Institutet för arbetshygien i statsbidrag 80 % av kostnaderna, dock så att den andel som motsvarar den hyra och mervärdesskatt för verksamhetslokalen som skall betalas till Senatfastigheterna beviljas som utökat statsbidrag med stöd av 3 2 mom. i ovan nämnda lag. Av statsbidraget beräknas 21 600 000 euro hänföra sig till löneutgifter och 12 720 000 euro till övriga utgifter. 2002 budget 34 320 000 2001 budget 32 796 646 2001 tilläggsb. 536 856 2000 bokslut 33 528 263 F ö r k l a r i n g : Folkhälsoinstitutet har som mål att främja befolkningens hälsa och förebygga sjukdomar. Folkhälsoinstitutet följer, utövar tillsyn och undersöker befolkningens hälsa och sjukdomars utbredning samt deltar i utredningar och försök som behövs för att främja befolkningens hälsa. Institutet sköter också anskaffning, kvalitetsövervakning och distribution av vaccin som behövs för befolkningens vaccinförsörjning samt uppgifter i anslutning till massundersökningar och rättsmedicinska laboratorieanalyser som ministeriet ger institutet i uppdrag. Omfattningen av Folkhälsoinstitutets verksamhet förblir på samma nivå som året innan, men de innehållsmässiga accentueringarna påverkas av behovet av mera forskningsrön för lösning av rusmedelsproblemet, upprätthållandet av hälsan och arbetsförmågan och andra uppgifter som föranleds av den åldrande befolkningen samt behovet att revidera det allmänna vaccineringsprogrammet. Folkhälsoinstitutet fullgör sina uppgifter genom att med budgetfinansiering bedriva forskning och utföra sakkunniguppgifter, genom att se till att det allmänna vaccineringsprogrammet genomförs och sköta försäljningen och förmedlingen av s.k. sällan förekommande vaccin, samt Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16