TMFT13 Fö: Temperaturmätning

Relevanta dokument
TFEI01 Föreläsningsanteckning Temperaturmätning Signalbehandling

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt

Temperaturgivare. Värmetransport på 3 sätt: Typer av givare för temperatur: * Värmeledning * Konvektion * Strålning

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter om måttenheter;

Temperaturmätning av Niklas Lind, Robert Vonkavaara, Jonas Johansson Temperaturmätning. Mätenheter

Temperatur T 1K (Kelvin)

Fysiken i temperaturmätningen. Fysiken gör sig bäst i tillämpad form

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Ingenjörsmetodik IT & ME 2010 Föreläsning 2. Enheter i SI-systemet Kap 1 Dimensionsanalys Kap 6

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

LABORATION 3 FYSIKLINJEN AK1. Denna laboration gar ut pa att studera sambandet mellan tryck och temperatur,

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Materia Sammanfattning. Materia

Lösningar till övningsuppgifter i

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Värmelära. Fysik åk 8

Mätning med termoelement 1. Den fysikaliska bakgrunden

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV. om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning för måttenheter.

Vätskors volymökning

Kapitel 1. Kemiska grundvalar

Temperaturgivare, teknik mm

Termodynamik FL1. Energi SYSTEM. Grundläggande begrepp. Energi. Energi kan lagras. Energi kan omvandlas från en form till en annan.

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Ingenjörsmetodik IT & ME Föreläsare Dr. Gunnar Malm

TMFT13 Fö: Mätdatorer

Materiens tillstånd. Bohrs atommodell. Bohrs atommodell. Grundämnen. Idag kan vi se atomer. Atomer Materiens minsta byggstenar.

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

Kapitel 1. Kemiska grundvalar

Fakta mätteknik. Kortfattad temperaturfakta - givarsystem, val av rätt givare, noggrannheter, svarstider etc. fakta - kunskap - utbildning - support

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft

Temperatur. fakta mätteknik. Kortfattad temperaturfakta - givarsystem, val av rätt givare, noggrannheter, svarstider etc

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)

Innehållsförteckning

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

Nollte huvudsatsen och temperatur. mekanisk jämvikt

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3

Densitet Tabellen nedan visar massan och volymen för olika mängder kopparnubb.

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget

Lektion 5. Analys av en mätövning Några problem ur boken Demolabben Systematiska fel Enheter sammanfattning Dimensionsanalys

Övningar till datorintroduktion

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar

!"#$%&'()*+&%$(,-$%."'/0/1(2( 3&)4'5"$%/'('&$6+&6$(478('*))*/'"9/0/1( :/%$10(0(*&)4'5"$%/( ;6<%/'(56+=18%&( >&$?./0/1(!

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Lösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen

Uppgift 1. Kraftmätning. Skolornas Fysiktävling Finalens experimentella del. Isaac Newton

Kap 12 termodynamiska tillståndsrelationer

Ytor och gränsskikt, Lektion 1 Ytspänning, kapillaritet, ytladdning

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Lösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Förmågor och Kunskapskrav

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Ämnen runt omkring oss åk 6

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Figur 1 Konstant ström genom givaren R t.

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Termodynamiska potentialer Hösten Assistent: Frans Graeffe

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler Kan du gissa rätt vikt?

BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/ Bastermin

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

hur man beräknar längdutvidgningen på material hur man beräknar energiåtgången när man värmer, smälter eller förångar olika ämnen

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

Kalibratorer med simuleringsfunktion för ström, spänning och temperaturer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Övningstentamen i KFK080 för B

Ch. 2-1/2/4 Termodynamik C. Norberg, LTH

Lösningsförslag - tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Problem Vågrörelselära & Kvantfysik, FK november Givet:

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

Sammanfattning Fysik A - Basåret

Svar och anvisningar

Prov Fysik B Lösningsförslag

Lösningsförslag. Universitetet i Linköping Institutionen för Fysik och Mätteknik Arno Platau. Tentamen för "BFL 110, Tekniskt Basår, Fysik del 3"

Impedans och impedansmätning

1. INLEDNING 2. TEORI. Arbete A4 Ab initio

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

Temperatur. Värme är rörelse

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk fysik för F3

Nr L 39/40 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING RÅDETS DIREKTIV. av den 20 december 1979

Repetition F6. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration

Transkript:

TMFT13 Fö: Temperaturmätning Per Sandström Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Grundenheterna i Si-systemet Massa 1 kg Massan av en platina vikt som förvaras i Frankrike. Längd 1 m Det avstånd som ljus i vacuum hinner färdas på tiden 1/299 792 458 sekunder. Tid 1 s Varaktigheten av 9 192 631 770 perioder av den strålning som motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna hos atomen cesium 133 El. ström 1 A Storleken på den ström som behövs för att frambringa kraften 2 10-7 N / m mellan två raka parallella ledare med oändlig längd samt försumbart cirkukärt tvärsnitt placerade på en meters avstånd från varandra. SI-enheterna forts, Intensiva/Extensiva storheter Temperatur 1 Kelvin 1 / 273,16 av den termodynamiska temperatur som trippelpunken för vatten har. Ljusstyrka 1 candela Ljusstyrkan i en given riktning från en källa som utsänder monokromatisk strålning med frekvensen 540 1012 hertz och vars strålningsstyrka i denna riktning är 1/683 watt per steradian. Materiemängd 1 mol Mängden av ett ämne som innehåller lika många element (t.ex. atomer, joner och molekyler) som det finns atomer i 0,012 kilogram kol-12. Extensiva storheter Massa 2 kg+3kg=5kg Intensiva storheter Två lika bitar med densiteterna 1300 kg/m3 får efter hopslagning densiteten 1300 kg/m3 Temperatur är enda intensiva grundenheten Två bitar med 2 och 5 grader blir inte 7 grader Temperaturenheter Farenheit Grad Kelvin K Grad Celsius C Grad Fahrenheit F Grad Réameur R Fahrenheit Gabriel Daniel 1686-1736 Införde kvicksilver-termometern 0 F salt och is-vatten 100 F blodtemperaturen hos frisk människa (96 F, dvs. 35,6 C) 0 C 32 F 100 C 212 F C=5 ( F-32)/9

Réamur Celsius de Réamur René Antoine 1683-1757 Införde sprit-termometern 0 R fryspunkten för vatten 1 R motsvarande utvidgningen 1/1000 av spritbehållarens volym kokpunkten för vatten 80 R Väldigt ovanlig. En del mejerier som gör parmesanost i Italien använder den f Celsius Anders 1701-1744 Införde fixpunkterna 100 C fryspunkten för vatten 0 C kokpunkten för vatten Linné vände på skalan Mätning av temperatur A. Temperatur går inte att mäta direkt Definition av temperatur Resistansändring Längdutvidgning Spänningsändring Översätts Temperatur 1 K är 1/273,16 av den termodynamiska temperaturen vid vattens trippelpunkt. B. Temperaturen själv är sällan intressant. Ex: Mätning av hälsotillstånd via kroppstemperatur (Feber). Ex: Mätning av processtillstånd via temperaturen (pappersmaskin) Termodynamiska temperaturen vid vattens trippelpunkt är 273.16 K. C. Temperaturen speglar energitillståndet Referens Trippelpunkten för vatten Tryck mbar Diagrammet ät unikt för vatten då smältpunkten sjunker med ökande kritisk punkt (373,946 C) tryck. Alla andra ämnen har gränslinjen mellan fast NTP 1013,25 flytande och flytande positiv fast gas derivata. Smältpunkten för rent 6,11657 trippelpunkt vatten (kranvatten) kan temp C antas hålla 0,0 C. 99,974 Trippelpunkten mer Smältpunkten 0.00 Trippelpunkten 0,01 (0,008) väldefinierad än smältpunkten. Fixpunkter (ITS 90) BP He 3 3-5 K TP H2 13,8033 K BP H2 17 K BP H3 20,3 K TP Ne 24,5561 K TP O2 54,3584 K TP Ar -189,3442 C TP Hg -38,8344 C TP H2O 0,01 C MP Ga 29,7646 C FP In 156,5985 C FP Sn 231,928 C FP Zn 419,527 C FP Sb 630,630 C FP Al 660,323 C FP Ag 961,78 C FP Au 1064,18 C FP Cu 1084,62 C MP Pd 1553,4 C fastlägges med gastermometer.

Termoelektriska material Seebeck koefficienter för vanliga termoelement material Termoemk Material Seebeck-koefficienten Termoelektrisk känslighet S µv / o C [ ] Vismut -72 Konstantan -35 Nickel -15 Alumel -13,6 Nisil -10,7 Platina 0 Koppar +6,5 Nicrosil +15,4 Järn +18,5 Chromel +25,8 Några vanliga typer av termoelement SAB Typ Positiva material Negativa materia Känslighet µv o C J Järn Konstantan 50,4 K Chromel Alumel 39,5 N Nicrosil Nisil 26,1 S Pl 10% Rh Platina 5,4 T Koppar Konstantan 38,7 Chromel och Alumel (element av typ K) S Chromel / Alumel = 25,8 ( 13,6) = 39,4 µv o C

Vanlig mätsituation kopplingsdosa T k referens T r S A S A E Korr T m µv S B S B U V = (T k )S A + (T m T k )S A + (T k T m )S B + (T r T k )S B + E Korr = = (T m )S A (T m )S B + E Korr = = (T m )S AB + E Korr Välj E Korr = T r S AB U V = T m S AB Översättningstabell Korrigering för variation av referenstemperaturen Tr Mät T r kompensera i mjuk- eller hårdvara, vanligaste metoden i elektroniska instrument Sätt T r = 0 C Sänk ned referenstället i isvatten ger nogrannare temperatur värden Pt-100 forts; R 0 är resistansen vid 0 o C (Pt-100 är 100 Ω) A = 3,90830. 10-3 o C -1 B = - 5,77500. 10-7 o C -2 t = temperaturen i o C För intervallet 0 t 100 o C duger R(t) = R 0 (1+ α t) R 0 = 100 Ω α Ω α = 0,00358 o C -1 0 o C motsvarar 100.0 Ω 100 o C motsvarar 138,5 Ω

Transmitter - signalomvandlare Dekadresistans (Simulerad Pt-100) Transmitter + 15V + DVM Modell 88 000 _ com V 250 Ω Standard 4-20 ma Strömloop Halvledargivare: Exempel LM35 Temperaturområde -40 till +110 o C Olinjaritet ±0,2 o C typ Noggrannhet ±0,4 o C typ vid 25 o C Långtidsstabilitet (1000h) ±0,08 o C Strömförbrukning 91µA Kapsel TO92 Enkel matningsspänning +4 till +30V Känslighet 10mV/ o C (med 0mV vid 0 C) o +Vs β T R(T) = R 0 e eller R(T ) = R 25 e β 1 T 1 298 GND V out

Planks Strålningslag Rel. Intensitet 10 1000 o C W (λ) = c 1 λ 5 (e c 2 / λt 1) [W / m 2 ] 2 700 o C 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Våglängd µm synligt område Totala effekten (ytan under grafen) c 1 W = λ 5 (e c 2 / λt 1) dλ = σ T 4 σ = 5,67 10 8 W /m 2 K 4 0 Stefan-Boltzmanns konstant Instrumentrealisering Emissivitet Reella ytor strålar W = ε σt 4 ε = det strålande materialets totala emissivitet Sambandet är synnerligen olinjärt Emissiviteten beror på våglängden. För att få korrekt temperatur måste man veta emissiviteten Termokoppel Spegel Först. Voltmeter Pyrometer Totalstrålningspyrometrar (vanligast) Del- eller bandstrålningspyrometrar Kvot- eller tvåfärgspyrometrar. Felkällor vid temperaturmätning

Termoelement i LabView med DAQ-kort För stabilare mätvärde bör man medelvärdesbilda Termoelement i LabView forts. Använd FOR-loop Single ended mode Från MEAN på kanal 0 till CJC voltage-ingång Från MEAN på kanal 1 till data ingång på Therm. Linear Välj lämpliga (olika) förstärkningar på kanalerna Se till att numeriska värdet från kanal 1 är positivt Var noga med att göra rent termoelementets anslutningar. Inga oxider. Switcharna i rätt läge för mätning med Therm. Linear