Temperaturmätning av Niklas Lind, Robert Vonkavaara, Jonas Johansson Temperaturmätning. Mätenheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Temperaturmätning av Niklas Lind, Robert Vonkavaara, Jonas Johansson 2002-09-19. Temperaturmätning. Mätenheter"

Transkript

1 Temperaturmätning Mätenheter Vanligtvis används 3 st olika mätenheter Kelvin (K) och Celsius (C) och Farenheit (F), inom vetenskapen använder man sig mest av Kelvin. För att konvertera de olika mätskalorna kan man använda följande formler: Kelvin vs Celcius T K = T c eller T c = T K Celcius vs Farenheit T C = ( T F -32 )x5/9 eller T F = ( T c x9/5 )+ 32 Definition Temperaturskalan är enligt internationell överenskommelse baserad på den termodynamiska temperaturen T. Som enhet för temperatur har man valt en kelvin (1 K). För att definiera temperatur utgår man från två definierade punkter, absoluta nollpunkten och vattnets trippelpunkt. Absoluta nollpunkten är satt till 0 kelvin (K) och vattnets trippelpunkt till 273,16 K. Anledningen till denna något udda temperatur är att en kelvin ska vara lika stor som en grad Celsius. Vattnets trippelpunkt (jämviktstillståndet mellan is, vatten och vattenånga) mätt i grader Celsius är satt till exakt 0,01 C, ej att förväxla med vattnets fryspunkt (ispunkten) som beroende på omgivningen varierar kring 0 C. SI-enheten för temperatur är kelvin och en kelvin (1K) definieras som 1/273,16 av temperaturen vid vattnets trippelpunkt. Sambandet med Celsiustemperaturen t blir således t = T 273,15. Mekaniska temperatur givare Vätska i glas Är en mycket enkel konstruktion som bygger på vätskan termodynamiska egenskaper. Om en vätska befinner sig i ett slutet utrymme ( konstant tryck) och temperaturen ökar, så ökar även volymen. PV=NRT. Om N och R är konstanter för vätskan kan vi förenkla, förändringar beror av PV = T (temperaturen som en funktion av trycket och volymen). Från början använde man sig av kvicksilver(mercury), men eftersom det är ett mycket giftigt ämne så har man övergått till alkoholer istället. 1

2 För att mäta höga temperaturer, upp till 540 C så använder man fortfarande kvicksilver. För att mäta låga temperaturer,ner till -217 C så använder man alkoholer(typ blandning Propan och Propylen). Med denna typ av termometer kan man uppnå en noggrannhet på upp till ±0.2 C. Bimetall termometer (termostat) Denna termometer bygger på att olika metaller har olika temperaturkoefficienter. Vilket innebär att de utvidgar sig olika mycket beroende på temperatur. Genom att sätta ihop 2 stycken metaller med olika koefficienter så kommer metallen att böja sig olika mycket beroende på temperaturen. Eftersom att det inte finns någon metall med negativ temperaturkoefficient så använder man sig vanligtvis av en metall med en koefficient som ligger väldigt nära 0. Invar är en legering av järn och nickel med en koefficient på 1.7x10-6. Temperaturområdet som denna typ av termometer kan hantera är från -73 C till 540 C Onoggrannheten ligger på 0.5 1% av temperaturintervallet. Radien på den böjning som uppkommer kan man räkna ut med hjälp av följande formel. ρ 3 2t ( α A α B 2 1 ) ( T T ) ρ= Radien på kurvaturen t = Den totala tjockleken på bimetallen α A, α B = Termisk expansions koefficienter T 2 -T 1 =Temperaturförändring Det vanligaste användningsområdet är som överhettnings skydd i ugnar, diskmaskiner, varmvattenberedare. ( On/Off reglering). 2

3 Elektriska temperatur givare Termoelement (Termocouple) Om 2 metaller av olika material kopplas ihop till en krets så uppkommer en elektromekanisk kraft (EMK). Denna spänning är ett resultat av en termoelektriskt fenomen i kopplings punkten mellan metallerna, Seebecks effekt. Spänningen som uppkommer är proportionell mot temperaturen. Vad som är intressant när vi mäter är temperaturen i mätpunkten ( J1 i figur) men vi har ytterliggare 2 st punkter i mätuppställningen. Dessa punkter (J2,J3) kommer också att ge upphov till en spänning vilken kommer att orsaka ett mätfel. Men om vi kan definiera en temperatur för dessa 2 punkter så kan dessa användas som referens för punkten J1(mätpunkt). Vanligtvis väljer man 0 C som referens, det är också anledningen till att man brukar kalla dessa för det kalla lödstället. Den spänning som vi då mäter är proportionell mot en temperatur relativt 0 C. Formeln för att räkna ut spänningen som uppkommer består av 2 stycken olika satser Thomson effect: Tar hänsyn till ledarnas inverkan C 2 (T 1 2 -T 2 2 ) Peltier effect: Tar hänsyn till kopplingspunktens inverkan C 1 (T 1 -T 2 ) Totala spänningen i µv E= C 1 (T 1 -T 2 )+ C 2 (T 1 2 -T 2 2 ) Temperaturer angivna i K. Det finns ett antal standard element, där spänningen är angiven som en funktion av temperaturen. Normalt använder man sig av dessa när man vill mäta temperatur med hjälp av ett termoelement. Viktigt att tänka på när man använder sig av termoelement är att ingen ström får flyta genom kretsen eftersom det uppstår resistiva förluster som påverkar temperaturmätningen. 3

4 Sedan skall man använda sig av samma material i kontakterna som i ledarna, måste man skarva kabeln skall man använda sig av en så kallad kompensationsledning. Den är gjord av samma 2 metaller som givaren. Sedan måste man på något sätt kompensera för det kalla lödstället. Använder man sig av ett fabrikstillverkad instrument så är det redan kompenserat. Om man väljer att göra det själv(egen tillverkat instrument) så mäter man temperaturen i anslutningspunkten(där givaren är ansluten i instrumentet) och kompenserar för den temperatur offset som den ger upphov till. Vanliga typer(standard) Typ Material Färg Temp( C) Kännslighet(mV/ C) T Koppar/Konstantan Blå E Krom/Konstantan Violett J Järn/Konstantan Svart K Krom/Alumel Gul R Platina/Pt +13% Rh Grön S Platina/Pt +10% Rh Grön Rh = Rhodium Alumel Typ K är den mest använda pga bra prisnivå, korroderar inte, bra temperaturområde. Typerna R och S är väldigt dyra och har inte så hög känslighet de kan dock klara av relativt höga temperaturer. Typ T är billiga och känsliga men korroderar snabbt vid temperaturer över 400 C Givare finns att köpa som färdiga mätprober man kan också köpa de i formen av en termotråd där man får foga samman de 2 ledarna själv. För att få en större utsignal så kan man seriekoppla flera stycken termoelement till en så kallad thermopile utsignalen kommer att bli n Elementspänningen, där n är antalet termoelement. Normalt ligger mätosäkerheten inom ±0.2 C. Resistiva Temperatur Detektorer (RTD) Den elektriska resistansen i olika material ändras pga temperaturen vilket gör att de på ett mycket enkelt sätt kan användas till att mäta temperaturer. Man kan dela in materialen i 2 klasser halvledare(semiconductors) ledare(metals). De ledande materialen kom först och kallas för resistans termometrar(resistance temperature detector). Halvledande material har blivit vanligare på senare tid och kallas normalt för termistorer. 4

5 De mest vanliga RTD:er är tillverkade av Platina och för denna metall kan resistansen beräknas med hjälp av Calander-Van Dusen equation. R T =R 0 (1+α [T-δ(0.01T-1)(0.01T)-β(0.01T-1)(0.01T) 3 ]) α = Temperatur koefficient vid T = 0ºC (typi Ω/Ω/ºC) δ = 1.49 (typ för platinum) β = 0 T > (typical) T < 0 En förenklad formel kan användas för temperaturer från 0 C --> 100 C R T =R 0 (1+αT+βT 2 ) α= / C β= x10-7 / C 2 Dessa kan ha olika värden beroende på vilken kalibrerings kurva som har använts, U.S och europeisk. För värden på dessa konstanter hänvisar vi till (Introduktion to engineering experimentation A.J Wheeler/ Ahmad R Ganji Sid 248 Table 9.3). Normalt är dessa givare betydligt större fysiskt än vad ett termoelement är, men de har en betydligt högre noggrannhet (±0.001 C). Responsen är dock något sämre, detta beror till största del på att de är större i storlek. Med en RTD så mäts temperaturen direkt och inte relativt någon referens. I de flesta fall kopplas givaren in i en mätbrygga (Wheatstone) för att öka noggrannheten i mätningen. V1 R1 R R2 R V source Zero Adjust Vout Vout R5 R3 R R4 RTD Viktigt att tänka på när man kopplar in en RTD i en mätbrygga är att inte skicka för hög ström igenom bryggan efter som denna ström kommer att orsaka en liten uppvärmning i RTD: n som sedan resulterar i ett mätfel( P=R I 2 ). En tumregel vid dimensionering av mätbryggan, R 1 och R 2 väljs till 10 R 4 5

6 Om man har långa ledningar mellan givaren och mätbryggan så kan man använda sig av något som kallas för Siemens Three-lead circuit. V1 R1 R R2 R V source Vout Vout R3 Zero adjust R4 RTD Mätkrets/Givare Med denna mätuppställning kompenserar man för eventuella resistansförändringar och impedanser i ledarna till mätgivaren.ledaren som går till Vout kommer bara att fungera som en mätpunkt,ingen ström kommer att flyta i ledaren. När man applicerar givaren mot ett mätobjekt så skall man tänka på att inte utsätta den för något stort mekaniskt tryck, eftersom resistansen kommer att påverkas av detta. Givaren tillverkas för olika mätområden som kan variera från -100 F till 500 F 0 F till 1000 F -100 C till 200 C 0 C till 200 C 0 C till 500 C Utsignalen kommer att vara linjär 1mV/grad med 0mV vid 0 C alt 0 F med en noggrannhet på ±0.1% av mätområdet. Signalen kan användas direkt i tex datainsamlingsystem utan mjukvarumässig linjärisering Mest vanliga RTD:n är PT100-givaren, den är väldigt ofta använd inom processindustrin. PT100 står för Platina 100Ω vid 0 C. Den går att köpa i färdig kappslingar med gängade anslutningar för rörkopplingar, för forsknings och analys så finns temperaturprober att tillgå 6

7 Termistor Termistorn räknas också till resistansgivare men den består av ett halvledande material vilket gör att utsignalen inte är linjär med temperaturen. Från början så tillverkade man dessa givare genom att mala samman Mangan,nickel och Kobolt oxider. Sedan tillsatte man bindemedel och pressade samman alltihop till en liten kropp i önskad form. Idag tillverkas de till största delen av kol, kisel och germanium kristaller. Utsignalen från en termistor är större än för en RTD, normalt tillverkas den för att ge en utsignal som är ca 4% / grad. Vidare har den en negativ temperaturkoefficient vilket betyder att resistansen minskar med ökad temperatur. Resistansen kommer att variera med temperaturen enlig följande formel: R=R 0 *e β(1/t-1/t 0 ) R= Resistans vid temperatur T R 0 = Resistan vid temperatur T 0 β= Material konstant T,T 0 = Absoluta temperaturer i K T 0 är oftast vald 298 K ( 25 C) Noggrannheten ligger runt ±0.02 C med en utsignal på ca 6mV/grad för temperaturer under 100 C Termistorer har ett temperatur spann från -200 C 1000 C men detta kan inte täckas upp av en enda termistor. En enskild termistor klarar bara av ett spann på totalt 100 C Termistorer tillverkas i olika former, kulor, stänger och skivor. För de flesta applikationer så finns det färdiga prober med olika fästanordningar som saluförs av olika tillverkare. För att få en linjär utsignal så finns det kommersiella linjäriseringsmoduler att köpa, dessa ger normalt en utsignal 0-10V eller 4-20mA för det önskade temperaturområdet. Om man så önskar så kan man själv tillverka en sådan modul. Halvledar sensorer (Junction semiconductors) Transistorer, dioder har egenskaper som beror av kristall temperaturen vilket gör att de kan användas för att mäta temperaturer. Om man lägger en spänning över tex en diod och mäter strömmen genom den och sedan ökar omgivningstemperaturen så kommer strömmen genom dioden att öka. Det är detta fenomen som man drar nytta av i denna typ av givare. 7

8 Här ser vi ett diagram över strömmen som en funktion av spänningen på en diod med olika temperatur på kristallen. Om spänningen hålls konstant kommer strömmen att ändras i förhållande till temperaturen Dessa givare är idag väldigt populära att använda pga av deras enkelhet(linjär utsignal) och relativt höga noggrannhet (±0.2 C). De tillverkas i olika typer av kapslingar allt från ytmonterat till vanliga hålmonterade typer. Det finns sensorer som är direkt anpassade för att kommunicera direkt mot olika bussar(i 2 C, 1-Wire) vilket gör dem enkel att ansluta mot microdatorsystem. Strålnings givare (Pyrometrar) Att mäta temperaturer utan att vara i direkt kontakt med mätobjektet har väldigt många fördelar. Att mäta på stora ytor, objekt som rör sig samt höga temperaturer är några av de områden där direktmätning inte lämpar sig så bra. Alla kroppar som har en temperatur över absoluta nollpunkten avger någon form av elektromagnetisk strålning (värmestrålning (IR)) det är detta som utnyttjas av strålningstermometrar(pyrometer). En ideal kropp kallas för den svarta kroppen (black-body). Den har en väldigt låg reflektion vilket innebär att den absorberar all energi som träffar den(ljus) kroppens temperatur kommer att stiga,detta i sin tur resulterar i att den kommer att avge(emittera) energi i form av värmestrålning Detta samband förklaras med hjälp av Stefan Boltzmanns lag E b =σt 4 T= Absoluta temperaturen i Kelvin σ=stefan Boltzmanns konstant (5.669x10-8 W/m 2 K 4 ) Man kan också relatera strålningen i förhållande till våglängden enligt följande. Den Monokromatiska emissions effekten inom ett litet våglängdsområde λ som en funktion av våglängden. 8

9 E b λ = C 5 1λ C2 e λt 1 E bλ= Monokromatiska emissions effekten λ=våglängden på strålningen C 1 =3.743x10 8 W µm 4 /m 2 C 2 =1.4387x10 4 µm K Den utstrålande effekten ökar med ökad temperatur men våglängden för max effekten minskar. Om våglängden hålls konstant så kommer effekten(intensiteten på strålningen) att vara proportionell mot temperaturen. Detta ger oss 2 möjligheter att bestämma temperaturen, att mäta den avgivna strålningseffekten alternativt titta på det avgivna strålnings spektrat (Våglängder). Strålningstermometrar är ett samlingsnamn på ett antal olika typer av termometrar som bygger på att man samlar ihop den avgivna strålningen med linser och reflektorer. Sedan mäter man temperaturen i fokuseringspunkten med en vanlig konventionell temperaturgivare. Vanligtvis använder man sig av ihopkopplade termoelement(termopile). Ett instrument med ett stort antal sensorer kommer att ha långsammare respons än ett med färre sensorer, känsligheten kommer dock att vara högre. IR kamera är an annan typ av metod att mäta temperatur. Den kommer att generera en bild i olika färgskalor. De tidiga modellerna var dock svart-vita(gråskala). Den använder sig av en IR(infraröd) detektor för att detektera värmestrålningen. Utsignalen från givaren kommer att vara proportionell mot strålningens intensitet. Genom att sedan ge olika intensitetsnivåer olika färger kommer man att få en bild över hur värme strålningen från objektet ser ut. 9

10 Här nedan ses en princip skiss över hur en IR kamera är konstruerad. Den här bilden är från ett instrument som AGA tog fram under slutet på 60-talet B C A D Funktion: IR strålningen kommer in från vänster och fokuseras m ha reflektor A och spegel B. Spegel B oscillerar med en frekvens av 16 Hz fram och tillbaka vilket resulterar i att man scannar av objektet 16 ggr/s. Den fokuserade strålen träffar prismat C som roterar 200 varv/s (sveper över bilden i horizontal led) strålen ut från prismat fokuseras med ytterligare en lins och träffar sedan själva IR detektorn D. Resultatet ut är en bild med 16 bilder/s och 100 linjer/bild(200(rps) x 8(sidor) / 16(svep/sek). Denna teknik tillämpas i instrument som används inom sjukvården för att lokalisera olika sjukdomar och problem hos människor och djur. En tjock vävnad avger mer värmestrålning, på detta sätt kan man tex diagnostisera cancer och cirkulations störningar i blodomlopp. Inom byggnads branchen används IR fotografering för att lokalisera dåligt isolerade väggar, kalldrag vid fönster mm. Inom eldistributions företag så använder man IR temperatur mätare för att mäta temperaturer på kopplingspunkter i högspänningsställverk och transformatorstationer, detta skulle vara väldigt komplicerat att utföra med direktmätning utan att orsaka driftstörningar. Referenser Anthony J Wheeler Ernest O Doebelin Elfa Introduction to engineering experimentation Measurement systems application and design 10

11 . 11

Temperaturgivare. Värmetransport på 3 sätt: Typer av givare för temperatur: * Värmeledning * Konvektion * Strålning

Temperaturgivare. Värmetransport på 3 sätt: Typer av givare för temperatur: * Värmeledning * Konvektion * Strålning Värmetransport på 3 sätt: * Värmeledning * Konvektion * Strålning Typer av givare för temperatur: * Beröringstyp (värmetransport via värmeledning) * Beröringsfri typ (värmetransport via strålning) Givare

Läs mer

Fakta mätteknik. Kortfattad temperaturfakta - givarsystem, val av rätt givare, noggrannheter, svarstider etc. fakta - kunskap - utbildning - support

Fakta mätteknik. Kortfattad temperaturfakta - givarsystem, val av rätt givare, noggrannheter, svarstider etc. fakta - kunskap - utbildning - support Temperatur Fakta mätteknik Kortfattad temperaturfakta - givarsystem, val av rätt givare, noggrannheter, svarstider etc fakta - kunskap - utbildning - support Er kunskapspartner Nordtec Instrument AB 03-704

Läs mer

TFEI01 Föreläsningsanteckning Temperaturmätning Signalbehandling

TFEI01 Föreläsningsanteckning Temperaturmätning Signalbehandling TFEI01 Föreläsningsanteckning Temperaturmätning Signalbehandling c Lennart Båvall 2 Temperatur Grundenheterna i SI Massa Längd Tid El. ström Temperatur Ljusstyrka Materiemängd 1 kg 1 m 1 s 1 A 1 grad 1

Läs mer

Temperatur. fakta mätteknik. Kortfattad temperaturfakta - givarsystem, val av rätt givare, noggrannheter, svarstider etc

Temperatur. fakta mätteknik. Kortfattad temperaturfakta - givarsystem, val av rätt givare, noggrannheter, svarstider etc Temperatur fakta mätteknik Kortfattad temperaturfakta - givarsystem, val av rätt givare, noggrannheter, svarstider etc Fakta - kunskap - utbildning - support Er kunskapspartner Nordtec Instrument AB 03-704

Läs mer

TMFT13 Fö: Temperaturmätning

TMFT13 Fö: Temperaturmätning TMFT13 Fö: Temperaturmätning Per Sandström Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Grundenheterna i Si-systemet Massa 1 kg Massan av en platina vikt som förvaras i Frankrike. Längd 1 m Det avstånd som

Läs mer

Nollte huvudsatsen och temperatur. mekanisk jämvikt

Nollte huvudsatsen och temperatur. mekanisk jämvikt Mekanisk jämvikt Betrakta två slutna gasbehållare, bägge med en kolv vid ena sidan. Kolverna är fästa i varandra: om ena kolven rör sig innåt rör sig den andra utåt Öppnar skruven så att kolvarna kan röra

Läs mer

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen

Läs mer

Figur 1 Konstant ström genom givaren R t.

Figur 1 Konstant ström genom givaren R t. Automationsteknik Övning givaranpassning () Givaranpassning Givare baseras ofta på att ett materials elektriska egenskaper förändras när en viss fysikalisk storhet förändras. Ett exempel är temperaturmätning

Läs mer

Mätning av temperatur

Mätning av temperatur Mätning av temperatur Processindustriell mätteknik Zacharias Aarnio 10.5.2013 Innehållsförteckning Inledning... 1 Sensortyper... 1 Vätsketermometer... 1 Bimetalltermometer... 2 Elektriska sensorer... 2

Läs mer

Kalibratorer med simuleringsfunktion för ström, spänning och temperaturer

Kalibratorer med simuleringsfunktion för ström, spänning och temperaturer Kalibratorer med simuleringsfunktion för ström, spänning och temperaturer KALIBRATORER Kalibrator för termoelement J, K, T, E, R, S, B och N Kalibrator för motståndsgivare Pt 10, Pt 50, Pt 100, Pt 200,

Läs mer

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Föreläsning 6: Opto-komponenter Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser 1 Komponentfysik - Kursöversikt Bipolära Transistorer pn-övergång: kapacitanser

Läs mer

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Fysiken i temperaturmätningen. Fysiken gör sig bäst i tillämpad form

Fysiken i temperaturmätningen. Fysiken gör sig bäst i tillämpad form Fysiken i temperaturmätningen Fysiken gör sig bäst i tillämpad form Elisabet Blom Konsult 52 år Civilingenjör i maskin Specialist i mätteknik Sitter i nämnden för skolsamverkan Studier Gymnasieingenjör

Läs mer

Mätning med termoelement 1. Den fysikaliska bakgrunden

Mätning med termoelement 1. Den fysikaliska bakgrunden Mätning med termoelement 1. Den fysikaliska bakgrunden Metaller är goda elektriska ledare liksom värmeledare. Om temperturen 1 ϑ 1 längs ett stycke metall varierar, kommer även laddningstätheten i detta

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 10: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värmestrålning är en av de kritiska komponent vid värmeöverföring i en rad olika förbränningsprocesser. Ragnhild

Läs mer

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare 1 1 Introduktion Denna laboration baseras på två äldre laborationer (S4 trådtöjningsgivare samt Instrumentförstärkare). Syftet med laborationen är

Läs mer

Bruksanvisning Elma 610 Infraröd termometer med lasersikte EAN:

Bruksanvisning Elma 610 Infraröd termometer med lasersikte EAN: Bruksanvisning Elma 610 Infraröd termometer med lasersikte EAN: 5703317620071 Elma 610 sid 2 Beskrivning: Beröringsfri temperaturmätning Inbyggt lasersikte Automatisk val av upplösning 0.1º eller 1º Val

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

1000TR TEMP. Svensk manual

1000TR TEMP. Svensk manual 1000TR TEMP Svensk manual INNEHÅLL 1. INTRODUKTION... 2 1.1 ALLMÄN INTRODUKTION... 2 1.2 DELAR & TILLBEHÖR... 2 2. INSTALLATION... 3 2.1 KAPSLING... 3 2.2 MONTERING... 3 2.3 ELEKTRISK INSTALLATION... 3

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda

Läs mer

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201 DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201 1. INLEDNING Den digitala serie 92-multimetern är ett kompakt, batteridrivet instrument med 3½ LCD-skärm. Fördelar: Stor noggrannhet Stor vridbar LCD (flytande

Läs mer

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens

Läs mer

Palm Size Digital Multimeter. Operating manual

Palm Size Digital Multimeter. Operating manual Palm Size Digital Multimeter 300 Operating manual Fig 1. Voltage measurement DC and AC Illustrations Fig 2. DC Current Measurement Fig 3. Diode test Continuity test Fig 4. Temperature measurement Fig 5.

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme

Läs mer

LABORATION 3 FYSIKLINJEN AK1. Denna laboration gar ut pa att studera sambandet mellan tryck och temperatur,

LABORATION 3 FYSIKLINJEN AK1. Denna laboration gar ut pa att studera sambandet mellan tryck och temperatur, I I V E R S U N + C K H O L M S FYSIKUM Stockholms universitet EXPERIMENTELLA METODER LABORATION 3 GASTERMOMETERN FYSIKLINJEN AK1 Varterminen 2001 1 Mal. Denna laboration gar ut pa att studera sambandet

Läs mer

Halvledare. Transistorer, Förstärkare

Halvledare. Transistorer, Förstärkare Halvledare Transistorer, Förstärkare Om man har en två-ports krets v in (t) ~ v ut (t) R v ut (t) = A v in (t) A är en konstant: Om A är mindre än 1 så kallas kretsen för en dämpare Om A är större än 1

Läs mer

SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse

SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse Kosmisk strålning Gammastrålning Röntgenstrålning Ultraviolet Synligt Infrarött Mikrovågor Radar Television NMR Radio Ultraljud Hörbart ljud Infraljud SEKTROSKOI () Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi,

Läs mer

Sensorer och mätteknik Laborationshandledning

Sensorer och mätteknik Laborationshandledning Sensorer och mätteknik Laborationshandledning Institutionen för biomedicinsk teknik LTH Introduktion Välkommen till introduktionslaborationen! Syftet med dagens laboration är att du ska få bekanta dig

Läs mer

4 Laboration 4. Brus och termo-emk

4 Laboration 4. Brus och termo-emk 4 Laboration 4. Brus och termoemk 4.1 Laborationens syfte Detektera signaler i brus: Detektera periodisk (sinusformad) signal med hjälp av medelvärdesbildning. Detektera transient (nästan i alla fall)

Läs mer

Mät resistans med en multimeter

Mät resistans med en multimeter elab003a Mät resistans med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Laboration Resistans och hur man mäter resistans Olika ämnen har olika förmåga att leda den elektriska strömmen Om det finns gott om

Läs mer

TENTAMEN Tillämpad mätteknik, 7,5 hp

TENTAMEN Tillämpad mätteknik, 7,5 hp Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik Stig Esko Nils Lundgren Jan-Åke Olofsson TENTAMEN Tillämpad mätteknik, 7,5 hp Fredag 20 januari, 2012 Kl 9.00-15.00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare. Tentamen

Läs mer

HT10 2011 01 17. med avseende på projektarbetet på kursen KPP039 i samarbete med Herbert Lewin. Agnieszka Szreder 1

HT10 2011 01 17. med avseende på projektarbetet på kursen KPP039 i samarbete med Herbert Lewin. Agnieszka Szreder 1 KPP039 Eskilstuna HT10 2011 01 17 med avseende på projektarbetet på kursen KPP039 i samarbete med Herbert Lewin 1 Innehållsförteckning Vad är en sensor?... 3 Induktiva givare... 3 Magnetgivare... 3 Kapacitiva

Läs mer

LABORATIONSINSTRUKTION. Mätning på dioder och transistorer

LABORATIONSINSTRUKTION. Mätning på dioder och transistorer Lars-Erik Cederlöf LABORATIONSINSTRUKTION LABORATION Mätning på dioder och transistorer KURS Elektronik grundkurs LAB NR 4 INNEHÅLL Data om dioden 1N4148 Kontroll av diod Diodens karaktäristik Data om

Läs mer

nmosfet och analoga kretsar

nmosfet och analoga kretsar nmosfet och analoga kretsar Erik Lind 22 november 2018 1 MOSFET - Struktur och Funktion Strukturen för en nmosfet (vanligtvis bara nmos) visas i fig. 1(a). Transistorn består av ett p-dopat substrat och

Läs mer

Lektion 5: Sensorer och givare. 5MT030: Automation - Lektion 5 p. 1

Lektion 5: Sensorer och givare. 5MT030: Automation - Lektion 5 p. 1 Lektion 5: Sensorer och givare 5MT030: Automation - Lektion 5 p. 1 Lektion 5: Dragonfly 5MT030: Automation - Lektion 5 p. 2 Lektion 5: Innehåll Givartyper Analoga- och digitala givare 5MT030: Automation

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

210 manual.pdf Tables 4

210 manual.pdf Tables 4 1 Illustrations 2 Tables 3 Tables 4 Tables 5 Tables 6 Tables English... 8 Svenska... 19 Norsk... 25 Dansk... 29 Suomi... 37 Deutsch... 44 Netherlands... 52 Français... 60 Italiano... 68 Español... 76 Português...

Läs mer

Referenstermometer K20REF

Referenstermometer K20REF Tack för Ert val av COMARK referenstermometer modell KM20REF. Termometern är speciellt framtagen för att enkelt och snabbt kalibrera (kontrollmäta) vanliga brukstermometrar. KM20REF har en fast monterad

Läs mer

Sortimentöversikt / innehåll

Sortimentöversikt / innehåll Mätomvandlare Sortimentöversikt / innehåll IME presenterar ett komplett program mätomvandlare för mätning inom elkraft och process. Serierna D4,D6,D8 är tillverkade i enighet med kraven som finns angivna

Läs mer

DGN 75. Programmerbart universalinstrument

DGN 75. Programmerbart universalinstrument DGN 75 Utgåva Januari 2017 Programmerbart universalinstrument Tre olika versioner: Processingång En bipolär DC-ström eller spänningsingång: ±100mV, ±1V, ±10V, ±300V, ±20mA Temperaturingångar En termoelementingång:

Läs mer

Vävnadsbehandling med högenergetiskt ultraljud

Vävnadsbehandling med högenergetiskt ultraljud Vävnadsbehandling med högenergetiskt ultraljud Jonas Brink, Marcus Holm, Trygve Sjöberg, Nils-Gunnar Holmer Avdelningarna för medicinsk teknik och thoraxkirurgi Universitetssjuk huset i Lund Målsättning

Läs mer

Temperaturgivare, teknik mm

Temperaturgivare, teknik mm El-skåp Temperaturgivare / Fuktgivare Allmän information Temperaturgivare, teknik mm Termoelement eller resistansgivare Standardgivare från lager eller kundanpassade Resistanstabell PT100, PT1000, NTC,,,

Läs mer

Sammanfattning av likströmsläran

Sammanfattning av likströmsläran Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Sensorteknik Ex-tenta 1

Sensorteknik Ex-tenta 1 Elektrisk mätteknik LTH Sensorteknik Ex-tenta 1 Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator och/eller tabell. Anvisningar: De 16 första frågorna bör besvaras relativt kortfattat, t.ex. genom en enkel ritning och en

Läs mer

Manual. Kalibreringsugn LTH Pontus Bjuring Gerlich

Manual. Kalibreringsugn LTH Pontus Bjuring Gerlich Manual Kalibreringsugn LTH 2011-11-11 Pontus Bjuring Gerlich 1 Beskrivning av Kalibreringsugnen Den sfäriska kalibreringsugnen består av ett inre skal av hårt oxiderat material för att förbättra den spektrala

Läs mer

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans. Föreläsning 3 20071105 Lambda CEL205 Analoga System Genomgång av operationsförstärkarens egenskaper. Utdelat material: Några sidor ur datablad för LT1014 LT1013. Sidorna 1,2,3 och 8. Hela dokumentet (

Läs mer

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt Fysikaliska modeller Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment Peter Andersson IFM fysik, adjunkt På denna föreläsning Vad är en fysikalisk modell? Linjärisering med hjälp av logaritmer

Läs mer

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105)

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) 6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) Termodynamikens nollte huvudsats säger att temperaturskillnader utjämnas i isolerade system. Med andra ord strävar system efter termisk jämvikt

Läs mer

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Föreläsning 6: Opto-komponenter Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser Dan Flavin 2014-04-02 Föreläsning 6, Komponentfysik 2014 1 Komponentfysik

Läs mer

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna

Läs mer

Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande;

Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande; Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande; Är det AC eller DC ström som ska mätas? (DC tänger är kategoriserade som AC/DC tänger eftersom de mäter både lik- och växelström.)

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

1 Laboration 1. Bryggmätning

1 Laboration 1. Bryggmätning 1 Laboration 1. Bryggmätning 1.1 Laborationens syfte Att studera bryggmätningar av fysikaliska storheter, speciellt kraft och temperatur. 1.2 Förberedelser Läs in laborationshandledningen samt motsvarande

Läs mer

Automationsteknik Laboration Givarteknik 1(6)

Automationsteknik Laboration Givarteknik 1(6) Automationsteknik Laboration Givarteknik () Laboration Givarteknik I denna laboration ska trådtöjningsgivare i bryggkoppling och med tillhörande förstärkare studeras. Vidare ska ett termoelement undersökas.

Läs mer

Hjälpmedel: Kungakrona, bägare, vatten, dynamometer, linjal, våg, snören och skjutmått

Hjälpmedel: Kungakrona, bägare, vatten, dynamometer, linjal, våg, snören och skjutmått Uppgift 1. De flesta vet ju att Archimedes sprang runt naken på de grekiska gatorna ropandes "Heureka!" Vad som ledde till denna extas var naturligtvis en vetenskaplig upptäckt. Meningen med denna uppgift

Läs mer

2E1112 Elektrisk mätteknik

2E1112 Elektrisk mätteknik 2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, 100 44 Stockholm Tentamen för fd E3 2007-12-21 kl 8 12 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter med

Läs mer

Temperatur T 1K (Kelvin)

Temperatur T 1K (Kelvin) Temperatur T 1K (Kelvin) Makroskopiskt: mäts med termometer (t.ex. volymutvidgning av vätska) Mikroskopiskt: molekylers genomsnittliga kinetiska energi Temperaturskalor Celsius 1 o C: vattens fryspunkt

Läs mer

Mätinstrument för Industri & VVS TM 210. Trådlös kommunikation Mellan instrument och givare

Mätinstrument för Industri & VVS TM 210. Trådlös kommunikation Mellan instrument och givare Mätinstrument för Industri & VVS Tryck Temperatur Luftflöde Ljud Varvtal Rökgas Vibration Avstånd Inspektion Läcksökning Termometer TM 210 Mätning av temperatur, klimat, Uvärde Utbytbara mätmoduler 4 ingångar

Läs mer

SM Serien Strömförsörjning

SM Serien Strömförsörjning Resistorn Resistorn, ett motstånd mot elektrisk ström. Resistans är ett engelskt ord för motstånd. Det är inte enbart ett fackuttryck utan är ett allmänt ord för just motstånd. Resist = göra motstånd Resistance

Läs mer

Regulatorer Avfrostningsregulatorer Differentialtermostater Multistegsregulatorer

Regulatorer Avfrostningsregulatorer Differentialtermostater Multistegsregulatorer regulator Regulatorer Avfrostningsregulatorer Differentialtermostater Multistegsregulatorer R Regulator Regulator 2-Steg R38S Elektronisk panelmonterad 2 stegsregulator med touchtangentbord. Reglering

Läs mer

============================================================================

============================================================================ Konstantström på konstant spänning trafo Postad av Sebastian Andersson - 04 jan 2018 17:52 Har bara en teoretisk fråga om man skulle kunna köra en 350mA 5 watts konstantström led armatur parallellkopplat

Läs mer

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare

Läs mer

Flexibla tänger för AC

Flexibla tänger för AC AmpFLEX serien Dessa flexibla strömtänger mäter från 50mA till höga strömmar upp till 10 ka. Det intressanta med denna teknik är att det är enkelt att mäta på alla storlekar av kablar och skenor även där

Läs mer

Ström- och Effektmätning

Ström- och Effektmätning CODEN:LUTEDX/(TEIE-7227)/1-4/(2008) Industrial Electrical Engineering and Automation Ström- och Effektmätning Johan Björnstedt Dept. of Industrial Electrical Engineering and Automation Lund University

Läs mer

Strömtänger för AC ström

Strömtänger för AC ström Strömtänger för AC ström Y serien Denna serie strömtänger är gjorda för att vara enkla att använda och ha ett brett mätområde. Tängerna har en form som gör de enkla att kunna omsluta en kabel eller skena

Läs mer

Laboratorier Element Metech AB Linköping Ackrediteringsnummer 0012 Ackrediterat laboratorium 0012 A ±50 khz - ±1100 MHz ±50 khz - ±1100 MHz

Laboratorier Element Metech AB Linköping Ackrediteringsnummer 0012 Ackrediterat laboratorium 0012 A ±50 khz - ±1100 MHz ±50 khz - ±1100 MHz Ackrediteringens omfattning Laboratorier Element Metech AB Linköping Ackrediteringsnummer 0012 Ackrediterat laboratorium 0012 A000787-005 Kalibrering Elstorheter Elektrisk spänning, AC T/2003:PMM915- Elektrisk

Läs mer

Laboration: Optokomponenter

Laboration: Optokomponenter LTH: FASTA TILLSTÅNDETS FYSIK Komponentfysik för E Laboration: Optokomponenter Utförd datum Inlämnad datum Grupp:... Laboranter:...... Godkänd datum Handledare: Retur Datum: Återinlämnad Datum: Kommentarer

Läs mer

Mikrokontroller. Klocka, interface, sensorer

Mikrokontroller. Klocka, interface, sensorer Mikrokontroller Klocka, interface, sensorer Synkronisering Alla operationer på digitala signaler måste ske synkront synkroniserat 0 0 1 1 0 0 = 1 C 0 0 0 osynkroniserat 0 0 1 1 0 0 = 1 C?? 0 Synkronisering

Läs mer

Infraröd termometer CIR350

Infraröd termometer CIR350 Infraröd termometer CIR350 Manual (ver. 1.2) Introduktion CIR350 IR-termometer från injektor solutions, erbjuder dig ett kvalitetsinstrument till ett mycket attraktivt pris. Fördelarna med detta instrument

Läs mer

Partiell Skuggning i solpaneler

Partiell Skuggning i solpaneler Partiell Skuggning i solpaneler Amir Baranzahi Solar Lab Sweden 60222 Norrköping Introduktion Spänningen över en solcell av kristallint kisel är cirka 0,5V (vid belastning) och cirka 0,6V i tomgång. För

Läs mer

Trådtöjningsgivare TTG. Zoran Markovski

Trådtöjningsgivare TTG. Zoran Markovski Trådtöjningsgivare TTG Zoran Markovski Mekanisk Konstruktion Belastning deformation Dragkraft töjning Tryckkraft komprimering Hur mäter vi denna förändring Transduktor (eng. tansducer) Omvandlar en fysisk

Läs mer

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration Sensorer, effektorer och fysik Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration Töjning Betrakta en stav med längden L som under inverkan av en kraft F töjs ut en

Läs mer

Impedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.!

Impedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.! Impedans och impedansmätning Impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z), X = Reaktans = Im(Z) Belopp Fasvinkel Impedans

Läs mer

PT 100 / 500 / 1000 PRODUKTINFORMATION

PT 100 / 500 / 1000 PRODUKTINFORMATION PT 100 / 500 / 1000 temperaturgivare används vid mycket exakta temperaturmätningar. Den linjära funktionen resistans/temperatur förenklar många elektroniska applikationer. Temperaturövervakning av lagerhus

Läs mer

LED lamper for UV-lys. Labino AB Magnus Karlsson Teknisk Chef Maj 2011

LED lamper for UV-lys. Labino AB Magnus Karlsson Teknisk Chef Maj 2011 LED lamper for UV-lys Labino AB Magnus Karlsson Teknisk Chef Maj 2011 Labino Labino utvecklar och tillverkar UV- and vitljuslampor för industri och offentlig sektor Lamporna är baserade på MPXL och LED

Läs mer

Analoga norminstrument

Analoga norminstrument TD1512SV D4E Amperemeter, växelström, direktmätande Frekvens: 45-65Hz Egenförbrukning: 1,1VA 1,2 In kontinuerlig 10 In under 10 sekunder 130g Övriga tekniska data, se dokument TD1511SV. Med eller utan

Läs mer

Föreläsnng 1 2005-11-02 Sal alfa. 08.15 12.00

Föreläsnng 1 2005-11-02 Sal alfa. 08.15 12.00 LE1460 Föreläsnng 1 2005-11-02 Sal alfa. 08.15 12.00 pprop. Föreslagen kurslitteratur Elkretsanalys av Gunnar Petersson KTH Det finns en många böcker inom detta område. Dorf, Svoboda ntr to Electric Circuits

Läs mer

Digital Clamp Meter. Operating manual

Digital Clamp Meter. Operating manual Digital Clamp Meter 20 Operating manual Fig 1. Voltage measurement DC and AC Illustrations Fig 2. Current measurement AC Fig 3. Diode test Continuity test Resistance Fig 4. Replacing battery 1 Voltage

Läs mer

FÖRELÄSNING 3. Förstärkaren. Arbetspunkten. Olika lastresistanser. Småsignalsschemat. Föreläsning 3

FÖRELÄSNING 3. Förstärkaren. Arbetspunkten. Olika lastresistanser. Småsignalsschemat. Föreläsning 3 FÖRELÄSNING 3 Förstärkaren Arbetspunkten Olika lastresistanser Småsignalsschemat Per Larsson-Edefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 1(36) Förstärkaren (S&S4 1.4, 5.2, 5.4, 5.5, 5.6/

Läs mer

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4 Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och

Läs mer

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Om man vill ansluta en mikrodator (eller annan digital krets) till sensorer och givare så är det inga problem så länge givarna själva är digitala. Strömbrytare, reläer

Läs mer

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik = läran om värmets natur och dess omvandling till andra energiformer (Nationalencyklopedin, band 18, Bra Böcker, Höganäs, 1995) 1

Läs mer

BANDGAP 2009-11-17. 1. Inledning

BANDGAP 2009-11-17. 1. Inledning 1 BANDGAP 9-11-17 1. nledning denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive

Läs mer

Vätskors volymökning

Vätskors volymökning Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

** Mät solstrålningen

** Mät solstrålningen ** Mät solstrålningen Kort version Prova att mäta Klar himmel Molnigt Mulet Mitt på dan Morgon och kväll Söder, öster, väster, norr Rakt upp eller vinklat 1 *** Mät solstrålningen Utförlig version Att

Läs mer

Lösningar till övningsuppgifter i

Lösningar till övningsuppgifter i Lösningar till övningsuppgifter i mätteknik 1. Wheatstonebrygga a. Beräkning av spänningarna U 1 och U 2 Spänningarna kan t ex beräknas med hjälp av spänningsdelning. U 1 = E R 3 R 1 + R 3 U 2 = E R 4

Läs mer

LABORATION 1 TERMODYNAMIK TEMPERATURMÄTNING

LABORATION 1 TERMODYNAMIK TEMPERATURMÄTNING Fysikum FK4005 - Fristående kursprogram Laborationsinstruktion (3 maj 2009) LABORATION 1 TERMODYNAMIK TEMPERATURMÄTNING Mål I denna laboration skall vi studera gastermometern och några olika sätt att mäta

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Installationsutrustning. HelaTape. Eltejp för tätning, isolering och buntning av kabel och slang.

Installationsutrustning. HelaTape. Eltejp för tätning, isolering och buntning av kabel och slang. Eltejp för tätning, isolering och buntning av kabel och slang. HellermannTyton erbjuder ett brett utbud av tejp i PVC och gummi för tätning, isolering och buntning av kabel och ledningar. PVC-baserad tejp

Läs mer

Impedans och impedansmätning

Impedans och impedansmätning 2016-09- 14 Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans

Läs mer

- Exempel på elektrotekniskt innehåll i en Mutterdragare och en maskin för tillverkning av elektronik. - Vinkel och varvtalsmätning med pulsgivare

- Exempel på elektrotekniskt innehåll i en Mutterdragare och en maskin för tillverkning av elektronik. - Vinkel och varvtalsmätning med pulsgivare Elektroteknik MF1017 föreläsning 8 - Exempel på elektrotekniskt innehåll i en Mutterdragare och en maskin för tillverkning av elektronik. - Vikningsdistorsion antivikningsfilter - Trådtöjningsgivare U1:28

Läs mer

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011 Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Ljud definieras som tryckvariationer i luft, vatten eller annat medium. Det mänskliga örat uppfattar

Läs mer

Sensorer och Mätteknik 2014

Sensorer och Mätteknik 2014 Sensorer och Mätteknik 2014 Lab Impedans Biomedicinsk teknik LTH Lektion: Impedans Läsanvisningar Carlson, Johansson: Elektronisk Mätteknik. Kap. 1.3 1.5, sid. 15 40. Kap. 3.8, sid. 166 169. Kap. 7, sid.

Läs mer

Användarmanual (ver. 1.31 Injektor Solutions)

Användarmanual (ver. 1.31 Injektor Solutions) KombiTemp HACCP För livsmedelsinspektioner Användarmanual (ver. 1.1 Injektor Solutions) KombiTemp HACCP är speciellt framtagen för dig som arbetar med egentillsyn av livsmedel. KombiTemp kombinerar det

Läs mer

Sensorer och brus Introduktions föreläsning

Sensorer och brus Introduktions föreläsning Sensorer och brus Introduktions föreläsning Administration Schema Kurslitteratur Föreläsningar Veckobrev Övningsuppgifter Laborationer Tentamen Kommunikation Kursens Innehåll Mätsystem Biasering Brus Sensorer

Läs mer

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning 1 BANDGAP 13--6 1. Inledning I denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive

Läs mer

Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser Decibel Ett relativt mått på effekt, med enheten [db]: Man kan också mäta absoluta värden genom att relatera till en referens: Impedans på ingång och

Läs mer

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10 Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del För uppgift 1 9 krävs endast svar. För övriga uppgifter ska slutsatser

Läs mer