Lösningar till övningsuppgifter i

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lösningar till övningsuppgifter i"

Transkript

1 Lösningar till övningsuppgifter i mätteknik 1. Wheatstonebrygga a. Beräkning av spänningarna U 1 och U 2 Spänningarna kan t ex beräknas med hjälp av spänningsdelning. U 1 = E R 3 R 1 + R 3 U 2 = E R 4 R 2 + R 4 1) 2) b. Härled U 2 - U 1 Bryggans utspänning U är dierensen av spänningarna U 2 och U 1. U = U 2 U 1 = E R 4 R 2 + R 4 E R 3 R 1 + R 3 = E R 4R 1 + R 3 ) R 3 R 2 + R 4 ) R 2 + R 4 )R 1 + R 3 ) = E R 1R 4 + R 3 R 4 R 2 R 3 R 3 R 4 R 2 + R 4 )R 1 + R 3 ) R 1 R 4 R 2 R 3 = E R 2 + R 4 )R 1 + R 3 ) 3) c. Villkor för balanserad brygga U = 0) För att bryggan ska vara balanserad, d v s U = 0, måste summan av termerna i täljaren av 3) bli 0. R 1 R 4 R 2 R 3 = 0 R 1 R 4 = R 2 R 3 R 1 = R 2 4) R 3 R 4-1 -

2 D v s för en balanserad brygga gäller alltså villkoret att kvoten av resistanserna i båda bryggbenen är samma. d. Utsignalen om R 1 ändras med R Under förutsättningen att R 0 = R 1 = R 2 = R 3 = R 4 och bara R 1 = R 0 + R) ändras med R erhålls en 1/4-brygga och utsignalen blir som i 5). R 0 + R)R 0 R 0 R 0 U = E R 0 + R 0 )R 0 + R) + R 0 ) = E R2 0 + RR 0 R0 2 4R R 0 R R = E 4R R under antagandet att R << R 0 försumas termen in nämnaren = 1 4 E R R 0 5) 2. Placering av givare för att kompensera temperaturberoendet Den första givaren på balken utsätts för mätstorheten och temperaturändringar. Ytterliggare en givare läggs till för att kompensera för temperaturberoendet. Den andra givaren ska placeras på ett sådant sätt att den i idealfallet känner av temperaturen och längändringen från udvidningen av balkens. Däremot ska den inte utsättas för någon påverkan längdutvidning) av mätstorheten. Resistansändringen R kan ha olika orsaker. Den kan t ex uppstå genom temperaturändring R t och givarens längdutvidgning R l. Längdudvidningen leder till en resistansändring R l,m orsakad av mätstorheten och en resistansändring R l,t orsakad av temperaturändringar. Med rätt placering kan antas att båda givarens resistansändring R ändras lika mycket för temperaturändringar men bara den ena givarens resistansändring R varierar med själva mätstorheten. För den första givaren gäller R = R l,m + R l,t + R t, för den andra R = R l,t + R t. För att få en utsignal som inte är temperaturberoende ska då den andra givaren kopplas in som R 2 eller R 3. I båda fallen blir utspänningen lika med noll om båda givare ändras lika mycket. Är det däremot ont om plats kan den andra givaren för temperaturkompenseringen sättas på balken som i Figur 1. Då sätts den på tvären vilket leder till att den känner av - 2 -

3 själva längdutvidgningen från mätstorheten också, dock i tvärriktning. Givaren på tvären utsätts då inte för samma resistansändringen som den första givaren längs med mätstorheten utan resistansändringen multipliceras med Poissons tal γ och är då R 3 = γ R. Figur 1: Exempel på hur en andra givare kan placeras på balken och i bryggkopplingen för att kompensera temperaturberoendet. Anmärkning: I guren är givaren placerad som R 3 i bryggkopplingen men den skulle kunna placeras som R 2 också. 3. Mäta dragkraft i en balk med två TTG a. Placering av givarna För att mäta dragkraft i balken med två trådtöjningsgivare ska de kopplas enligt Figur 2 nedan. b. Temperaturberoendet av utsignalen Då båda trådtöjningsgivarna ändras lika mycket vid en temperaturändring R 1,t = R 3,t ) och givarna är placerade diagonalt i bryggan vilket leder till att de har samma tecken påverkas utsignalen. Denna koppling är temperaturberoende. Anmärkning: I denna lösning har valts att placera givarna som R 1 och R 4 i bryggan men placering som R 2 och R 3 skulle fungera lika bra

4 Figur 2: Placering av trådtöjningsgivarna för att mäta dragkraft i en balk. 4. Mäta böjmoment i en balk med fyra trådtöjningsgivare TTG) a. Placering av givarna För att mäta böjmoment i balken med fyra trådtöjningsgivare ska de kopplas enligt Figur 3 nedan för att få maximal utspänning. Figur 3: Placering av trådtöjningsgivarna för att mäta böjmoment i en balk

5 b. Utsignalen från bryggan Utsignalen från bryggan blir då enligt 6) under förutsättningen att R 0 = R 1 = R 2 = R 3 = R 4. R 1 R 4 R 2 R 3 U = E R 2 + R 4 )R 1 + R 3 ) = E R 0 + R 1 )R 0 + R 4 ) R 0 + R 2 )R 0 + R 3 ) R 0 + R 2 + R 0 + R 4 )R 0 + R 1 + R 0 + R 3 ) med R = R 1 = R 4 och R = R 2 = R 3 = E R 0 + R)R 0 + R) R 0 R)R 0 R) R 0 R + R 0 + R)R 0 + R + R 0 R) = E R R 0 R + R 2 ) R0 2 2R 0 R + R 2 ) 2R 0 2R 0 = E 4R 0 R 4R0 2 = E R 6) R 0 c. Påverkning av en dragkraft i balken Då alla trådtöjningsgivarna ändras lika mycket av en dragkraft R 1 = R 2 = R 3 = R 4 ) påverkas utsignalen inte. Denna koppling är inte känslig för dragkraft i balken. d. Temperaturberoendet av utsignalen Då alla trådtöjningsgivarna ändras lika mycket vid en temperaturändring R 1 = R 2 = R 3 = R 4 ) påverkas utsignalen inte. Denna koppling är inte temperaturberoende. 5. Gör om bryggan till en theveninekvivalent: R th = R 0 //R 0 + R 0 //R 0 = R R 0 2 = R 0 = 300Ω För förstärkaren gäller: = R 1 = 1kΩ - 5 -

6 U in = U th + R th U ut = 100U in Det relativa felet beräknas som: 6. σ = Fel Avläst värde - Rätt värde = Rätt Rätt värde 100U th σ = + R th 100U th ) 100U th = + R th 1 = = 23.1% Figur 4: Potentiometer som vinkelmätare. a. P = E 2 /R E = P R = 0.1W 1kΩ = 10V b. 10V/270 = 37mV/ c. Gör om till tvåpol. Relativa felet är: σ = U in U th U th = + R th U th U th U th - 6 -

7 Relativa felet ska vara mindre än 0.2%: R th R th R th R th 1 + R th R 1 th = 499R th Det värsta fallet, alltså det som kräver stört inresistans till förstärkaren, är med maximal R th. R th varierar med varierande läge på potentiometern. Bestäm alltså det största möjliga värdet på R th. Antag att potentiometerns totala resistans är R och att den delen av potentiometern över vilken man plockar ut spänningen har resistansen R x. Om potentiometern betraktas som en tvåpol ger detta R th = R xr R x ) R x + R R x ) = R R x Rx 2 R Derivering ger att R th är störst när R x = R 2 Detta ger den maximala reistansen för R th R th,max = 500Ω//500Ω = 250Ω Vilket i sin tur ger den minimala inresistansen till förstärkaren 499 R th,max = = 125kΩ 7. Temperaturmätning med PT100 En PT100 är en standard givare vilkens resistans ändras med temperaturändringar. Vid 0 C är givarens resistans 100 Ω. För att mäta temperaturen med en PT100 leds en konstant ström genom givaren vilket leder till en spänning över givaren som är proportionellt mot temperaturen

8 Följande värden är givna: Mätinstrumentets inre resistans R i = 100 kω PT100-givarens resistans R t = 100 Ω Ledningens resistans R L = 1 Ω Strömgeneratorns ström I = 10 ma Utan att koppla in något mätinstrument hade spänningen över givaren U g varit enligt 7). U g = I g R t = = 1 V 7) a. Relativa felet i uppmätt spänning V med två trådar Genom att koppla in ett mätinstrument vid strömgeneratorn uppstår två oönskade effekter: 1. Strömmen från strömgeneratorn delas mellan mätinstrumentet och givaren. 2. Spänningsfallet över ledningens resistans R L ingår i mätningen. Strömmen från strömgeneratorn delas upp enligt 8). R i I g = I R i + R t + 2R L ) = ) = A 8) Spänningen som mätinstrumentet mäter blir då enligt 9). U m = I g R t + 2R L = ) = V 9) Det relativa felet beräknas enligt 10). relativa felet = = mätt värde rätt värde rätt värde = ˆ= 1.9 % 10) - 8 -

9 Anmärkning: Antas att R i >> R t + 2R L ) kan strömdelningen försummas i praktiken. Spänningen som mäts blir då enligt 11) istället. U m = I g R t = ) = 1.02 V 11) I detta fall blir det relativa felet 2 %. b. Relativa felet i uppmätt spänning V med fyra trådar Fyrtrådsmätning används för att eliminera felet härrörande från ledningens resistans R L genom att skilja ledningarna som är strömförande från de som ska mäta spänningen och dessa kan pga mätinstrumentets höga inre impedans anses som strömlösa. Strömmen från strömgeneratorn delas upp enligt 12). R i + 2R L I g = I R t + R i + 2R L ) = ) = A 12) Spänningen över givaren U g blir då enligt 13). U g = I g R t = = V 13) Om det antas att strömmen genom mätinstrumentet inte kan försummas helt, måste spänningsfallet över ledningen beaktas genom spänningsdelning enligt 14). R i U mat = U g R i + 2R L = = V 14) Då R L << R i syns ingen skillnad i resultaten för 13) och 14). Det relativa felet beräknas enligt 15). relativa felet = mätt värde rätt värde rätt värde - 9 -

10 = = ˆ= 0.1 % 15) Jämförd med tvåtrådsmätning minskar det relativa felet med faktor 19 genom att använda fyrtrådsmätning. 8. Temperaturberoendet av en temperaturgivare a. Givarens resistans vid 0 C Då givarens temperaturkoecient α 2 är given för 20 C måste omräkningen för resistansens värde från 200 C till 0 C ske via 20 C. Utgående från 16) beräknas givarens resistans vid 20 C enligt 17). R t = R r 1 + α r t t r )) = R r 1 + α r T ) 16) R 20 = R t, α 20 T ) med T = = = = 584 Ω 17) I nästa steg beräknas resistansen vid 0 C enligt 18). R 0 = R α 20 T ) med T = 0 20 = 20 = ) = 538 Ω 18) Vid 0 C är givarens resistans 538 Ω. b. R 3 för U = 0 V vid 0 C För att uppfylla villkoret U = 0 V vid 0 C behöver bryggan vara balanserad. En brygga är balanserad om R 1 R 3 = R 2 R 4. Då R 1 = R 2, ska R 3 injusteras till samma värde som R t, dvs R 3 = 538 Ω

11 c. Utsignalens känslighet Från 16) fås resistansändringen per C till 19). R = R 20 α 20 T = = 2.31 Ω/ C 19) Bryggans utspänning U beräknas enligt 20). R t U = E E R 3 R 2 + R t R 1 + R 3 med R 1 = R 2 Rt = E R ) 3 R 1 + R t R 1 + R 3 20) För att beräkna känsligheten i mv/v kring 0 C beräknas dierensen av utspänningen för 0 C och 1 C enligt 21). U = U 1 U 0 Rt,1 = E R ) 3 R 1 + R t,1 R 1 + R 3 Rt,1 = E R ) t,0 R 1 + R t,1 R 1 + R t,0 ) = ) Rt,0 E R 1 + R t,0 R 3 R 1 + R 3 = 4.14 mv/ C 21) Utsignalens känslighet blir då 4.14 mv/ C kring 0 C. Anmärkning: P g a oliniäriteten av bryggkoppling R - termen i nämnaren) skulle känsligheten kring 20 C vara annorlunda som visas i 17) när spänningsdierensen mellan 20 C och 21 C används. U = U 21 U 20 Rt,21 = E R ) 3 R 1 + R t,21 R 1 + R 3 Rt,21 = E R ) t,20 R 1 + R t,21 R 1 + R t,20 ) = ) Rt,20 E ) R 1 + R t,20 R 3 R 1 + R 3 = 4.11 mv/ C 22) )

12 9. a. Spänningen till förstärkarens plusingång är E/2. Alltså är även spänningen vid minusingången E/2. Strömmen genom R t är samma som genom R 3 vilket ger matningsspänningen som krävs för att få en ström på 1mA genom R t E 2 = R 3 I E = 2 R 3 I = 2 500Ω 1mA = 1V b. Givarens resistans ges av: R t = R α 0 T ) där α 0 = och R 0 = 500Ω Resistansändring / C: R 0 α 0 1 = 500Ω = 2.145Ω/ C Utsignalen från förstärkaren är: U = E 2 R ti Bryggan är balanserad vid 0 C vilket betyder att utsignalen vid 1 C ger känsligheten: U = )Ω 1mA = 2.145mV/ C

1 Laboration 1. Bryggmätning

1 Laboration 1. Bryggmätning 1 Laboration 1. Bryggmätning 1.1 Laborationens syfte Att studera bryggmätningar av fysikaliska storheter, speciellt kraft och temperatur. 1.2 Förberedelser Läs in laborationshandledningen samt motsvarande

Läs mer

Wheatstonebryggans obalansspänning

Wheatstonebryggans obalansspänning Wheatstonebryggans obalansspänning Punkterna A och B ligger på ungefär halva batterispänningen. A ligger närmare +polen och B närmare -polen. Skillnaden U AB kan mätas med en känslig millivoltmeter ansluten

Läs mer

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, inledning Förstärkning o Varför förstärkning. o Modell för en förstärkare. Inresistans och utresistans o Modell för operationsförstärkaren

Läs mer

Automationsteknik Laboration Givarteknik 1(6)

Automationsteknik Laboration Givarteknik 1(6) Automationsteknik Laboration Givarteknik () Laboration Givarteknik I denna laboration ska trådtöjningsgivare i bryggkoppling och med tillhörande förstärkare studeras. Vidare ska ett termoelement undersökas.

Läs mer

TENTAMEN Tillämpad mätteknik, 7,5 hp

TENTAMEN Tillämpad mätteknik, 7,5 hp Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik Stig Esko Nils Lundgren Jan-Åke Olofsson TENTAMEN Tillämpad mätteknik, 7,5 hp Fredag 20 januari, 2012 Kl 9.00-15.00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare. Tentamen

Läs mer

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Tvåpolssatsen. Revma utbildning

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Tvåpolssatsen. Revma utbildning Sven-Bertil Kronkvist Elteknik Tvåpolssatsen Revma utbildning TVÅPOLSSATSEN Tvåpolssatsen används vid analys, för att ersätta komplicerade linjära kretsar med enkla seriekretsar. INTRODUKTION Anta att

Läs mer

Figur 1 Konstant ström genom givaren R t.

Figur 1 Konstant ström genom givaren R t. Automationsteknik Övning givaranpassning () Givaranpassning Givare baseras ofta på att ett materials elektriska egenskaper förändras när en viss fysikalisk storhet förändras. Ett exempel är temperaturmätning

Läs mer

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006 Tentamen i Elektronik för F, 3 januari 006 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori, miniräknare Du har fått tag på 6 st glödlampor från USA. Tre av dem visar 60 W och tre 40 W. Du skall nu koppla

Läs mer

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010 Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 200 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori Tvåpol C A I V Du har tillgång till en multimeter som kan ställas in som voltmeter eller amperemeter. Voltmeter

Läs mer

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 5 april 2013

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 5 april 2013 Tentamen i Elektronik för E (del ), ESS00, 5 april 03 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori. Spänningen mv och strömmen µa mäts upp på ingången till en linjär förstärkare. Tomgångsspänningen

Läs mer

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning elab005a Strömdelning och spänningsdelning Namn Datum Handledarens sign Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt strömmätning

Läs mer

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans. Föreläsning 3 20071105 Lambda CEL205 Analoga System Genomgång av operationsförstärkarens egenskaper. Utdelat material: Några sidor ur datablad för LT1014 LT1013. Sidorna 1,2,3 och 8. Hela dokumentet (

Läs mer

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U,, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar

Läs mer

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik IE06 Inbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U,, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys

Läs mer

Impedans och impedansmätning

Impedans och impedansmätning 2016-09- 14 Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans

Läs mer

MÄTNING AV ELEKTRISKA STORHETER

MÄTNING AV ELEKTRISKA STORHETER MÅ NIVSITT Tillämpad fysik och elektronik Hans Wiklund 996-05- MÄTNING AV LKTISKA STOHT Laboration 5 LKTO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): ättningsdatum Kommentarer Godkänd: ättningsdatum

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Impedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.!

Impedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.! Impedans och impedansmätning Impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z), X = Reaktans = Im(Z) Belopp Fasvinkel Impedans

Läs mer

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter

Läs mer

- Exempel på elektrotekniskt innehåll i en Mutterdragare och en maskin för tillverkning av elektronik. - Vinkel och varvtalsmätning med pulsgivare

- Exempel på elektrotekniskt innehåll i en Mutterdragare och en maskin för tillverkning av elektronik. - Vinkel och varvtalsmätning med pulsgivare Elektroteknik MF1017 föreläsning 8 - Exempel på elektrotekniskt innehåll i en Mutterdragare och en maskin för tillverkning av elektronik. - Vikningsdistorsion antivikningsfilter - Trådtöjningsgivare U1:28

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen IF1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpol mät och

Läs mer

Elektroteknikens Grunder (MIE012)

Elektroteknikens Grunder (MIE012) LTHIEA Tentamen i Elektroteknikens Grunder (MIE012) Onsdagen den 11/5 2016 kl 813 Tillåtna hjälpmedel: TEFYMA (eller motsvarande), eget formelblad, kalkylator. Tentamen består av två delar med vardera

Läs mer

5 OP-förstärkare och filter

5 OP-förstärkare och filter 5 OP-förstärkare och filter 5.1 KOMPARATORKOPPLINGAR 5.1.1 I kretsen nedan är en OP-förstärkare kopplad som en komparator utan återkoppling. Uref = 5 V, Um= 13 V. a) Rita utsignalen som funktion av insignalen

Läs mer

Sensorteknik 2017 Trådtöjningsgivare

Sensorteknik 2017 Trådtöjningsgivare Sensorteknik 2017 Johan Nilsson http://www.kyowa-ei.com www.hbm.com Uppfanns 1938 i USA för mätningar under utveckling av jordbävningssäkra byggnader (Simmons & Ruge) Använda nu i ett stort antal tillämpningar

Läs mer

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005 Tentamen i Elektronik för F, juni 005 Tid: 83 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori, miniräknare CEQ: Fyll i enkäten efter det att du lämnat in tentan. Det går bra att stanna kvar efter 3.00

Läs mer

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00 Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Uppgifterna

Läs mer

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl Institutionen för Elektro och informationsteknik, LTH Tentamen i Elektronik, ESS00, del den 8 oktober, 00, kl. 08.00.00 Ansvariga lärare: Anders Karlsson, tel. 40 89, 07 98 (kursexp. 90 0). arje uppgift

Läs mer

Tentamen den 21 oktober TEL102 Inledande elektronik och mätteknik. TEL108 Introduktion till EDI-programmet. Del 1

Tentamen den 21 oktober TEL102 Inledande elektronik och mätteknik. TEL108 Introduktion till EDI-programmet. Del 1 Karlstads universitet / lektroteknik / TL108 / Tentamen 021021 / BHä & PRö 1 (1) Tentamen den 21 oktober 2002 TL102 Inledande elektronik och mätteknik TL108 Introduktion till DI-programmet Del 1 xaminator:

Läs mer

OP-förstärkaren, INV, ICKE INV Komparator och Schmitt-trigger

OP-förstärkaren, INV, ICKE INV Komparator och Schmitt-trigger OP-förstärkaren, INV, ICKE INV Komparator och Schmitt-trigger Resistiv förskjutningsgivare OP-förstärkare OP-förstärkaren, operationsförstärkaren, är den analoga elektronikens mest universella byggsten.

Läs mer

nmosfet och analoga kretsar

nmosfet och analoga kretsar nmosfet och analoga kretsar Erik Lind 22 november 2018 1 MOSFET - Struktur och Funktion Strukturen för en nmosfet (vanligtvis bara nmos) visas i fig. 1(a). Transistorn består av ett p-dopat substrat och

Läs mer

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013 Tentamen i Elektronik för E (del ), ESS00, januari 03 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori. Du har en mikrofon som kan modelleras som en spänningskälla i serie med en resistans. Du vill driva

Läs mer

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010 Tentamen i Elektronik för E, ESS00, april 00 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori v i v in i Spänningen v in och är kända. a) Bestäm i och i. b) Bestäm v. W lampa spänningsaggregat W lampa 0

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 3 för D 999-3-5 Tentamen omfattar 4 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 2 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa.

Läs mer

KOMPONENTKÄNNEDOM. Laboration E165 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Anton Holmlund Personalia:

KOMPONENTKÄNNEDOM. Laboration E165 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Anton Holmlund Personalia: UMEÅ UNIVESITET Tillämpad fysik och elektronik nton Holmlund 1997-03-14 KOMPONENTKÄNNEDOM Laboration E165 ELEKTO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): ättningsdatum Kommentarer Godkänd:

Läs mer

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1 AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/

Läs mer

Bestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2

Bestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2 7 Elektriska kretsar Av: Lasse Alfredsson och Klas Nordberg 7- Nedan finns en krets med resistanser. Då kretsen ansluts till en annan elektrisk krets uppkommer spänningen vin ( t ) och strömmen ( ) Bestäm

Läs mer

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare Elektroteknikens grunder Laboration 3 OPförstärkare Elektroteknikens grunder Laboration 3 Mål Du ska i denna laboration studera tre olika användningsområden för OPförstärkare. Den ska användas som komparator,

Läs mer

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E 003-0-4 Tentamen omfattar poäng. 3 poäng per uppgift. 0 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa. För full poäng krävs

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av U och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpol mät och sim F/Ö8

Läs mer

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik E106 nbyggd Elektronik F1 F3 F4 F Ö1 Ö PC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys

Läs mer

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration Sensorer, effektorer och fysik Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration Töjning Betrakta en stav med längden L som under inverkan av en kraft F töjs ut en

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs

Läs mer

Svar till Hambley edition 6

Svar till Hambley edition 6 Svar till Hambley edition 6 Carl Gustafson, Bertil Larsson 2011-01-20, mod 2012-11-07, mod 13-11-19 1 Svar Kapitel 1 P1.21P a = 60 W P b = 60 W P c = 210 W Positiv: absorbed (=upptagen, förbrukad) och

Läs mer

Laboration 1. Töjning och Flödesmätning

Laboration 1. Töjning och Flödesmätning Töjningsmätning 1 Laboration 1. Töjning och Flödesmätning Litteratur 1. Läs igenom avsnitten i boken som behandlar mätning med töjningsgivare (kap. 2, 6.2, 8.1-8.2). 2. Läs igenom avsnitten "Mätning av

Läs mer

Current clamps for AC current

Current clamps for AC current Current clamps for AC current MINI serien Små, kompakta och med många mätområden, är denna serie av minitänger utvecklade för att mäta några ma upp till 150Aac. Med en praktiskt utformad tångöppning som

Läs mer

Strömdelning på stamnätets ledningar

Strömdelning på stamnätets ledningar Strömdelning på stamnätets ledningar Enkel teori och varför luftledning ungefär halva sträckan Överby-Beckomberga är nödvändigt 1 Inledning Teorin bakom strömdelning beskriver varför och hur flödet av

Läs mer

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 1 version 2.1 Laborationens namn Likströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Noggrannhet vid beräkningar Anvisningar

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö8 F/Ö9

Läs mer

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen april 2006

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen april 2006 24 april 2006 (9) Institutionen för elektrovetenskap Daniel Sjöberg ETE5 Ellära och elektronik, tentamen april 2006 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori. OBS! Ny version av formelsamlingen finns

Läs mer

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07 Tentamen i Elektronik, ESS00, del 4,5hp den 9 oktober 007 klockan 8:00 :00 För de som är inskrivna hösten 007, E07 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00,

Läs mer

Förberedelseuppgifter... 2

Förberedelseuppgifter... 2 Syftet med denna laboration är att låta studenten bekanta sig med systemet Elvis II+ samt ge känsla för de komponenter och fenomen som förekommer i likströmskretsar. I laborationen ingår övningar på att

Läs mer

Kurskod: 6B2267 (Ten1 2p) Examinator: William Sandqvist Tel

Kurskod: 6B2267 (Ten1 2p) Examinator: William Sandqvist Tel Institutionen för Tillämpad IT Omtentamen i Givare och Ställdon (även omtentamen Mekatronik-komponenter 6B31 med annan rättning) Kurskod: 6B67 (Ten1 p) Datum: 10/4 007 Tid: 13.00-17.00 Examinator: William

Läs mer

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare 1 1 Introduktion Denna laboration baseras på två äldre laborationer (S4 trådtöjningsgivare samt Instrumentförstärkare). Syftet med laborationen är

Läs mer

(c) Summatorn. och utspänningen blir då v ut = i in R f. Med strömmen insatt blir utspänningen v ut = R f ( v 1. + v 2. ) eller omskrivet v ut = ( R f

(c) Summatorn. och utspänningen blir då v ut = i in R f. Med strömmen insatt blir utspänningen v ut = R f ( v 1. + v 2. ) eller omskrivet v ut = ( R f Elektronik för D Bertil Larsson 03-05-3 Sammanfattning föreläsning 7 Mål Olika OP-kopplingar, komparatorn Summatorn I transimpedansförstärkaren (sammanfattning föreläsning 5) förstärks en inström till

Läs mer

Sensorer och Mätteknik 2014

Sensorer och Mätteknik 2014 Sensorer och Mätteknik 2014 Lab Impedans Biomedicinsk teknik LTH Lektion: Impedans Läsanvisningar Carlson, Johansson: Elektronisk Mätteknik. Kap. 1.3 1.5, sid. 15 40. Kap. 3.8, sid. 166 169. Kap. 7, sid.

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Laborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den. Laborationsrapport Kurs Elkraftteknik Lab nr 3 vers 3.0 Laborationens namn Likströmsmotorn Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Allmänt Uppgiften på laborationen är att bestämma karakteristiska

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpol mät och

Läs mer

Trådtöjningsgivare TTG. Zoran Markovski

Trådtöjningsgivare TTG. Zoran Markovski Trådtöjningsgivare TTG Zoran Markovski Mekanisk Konstruktion Belastning deformation Dragkraft töjning Tryckkraft komprimering Hur mäter vi denna förändring Transduktor (eng. tansducer) Omvandlar en fysisk

Läs mer

Spänningsfallet över ett motstånd med resistansen R är lika med R i(t)

Spänningsfallet över ett motstånd med resistansen R är lika med R i(t) Tillämpningar av differentialekvationer, LR kretsar TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER LR KRETSAR Låt vara strömmen i nedanstående LR krets (som innehåller element en spole med induktansen L henry,

Läs mer

Mät resistans med en multimeter

Mät resistans med en multimeter elab003a Mät resistans med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Laboration Resistans och hur man mäter resistans Olika ämnen har olika förmåga att leda den elektriska strömmen Om det finns gott om

Läs mer

Krets- och mätteknik, fk

Krets- och mätteknik, fk Krets- och mätteknik, fk Bertil Larsson 2014-08-19 Sammanfattning föreläsning ecka 1 Mål Få en förståelse för förstärkare på ett generellt plan. Kunna beskria olika typer a förstärkare och kra på dessa.

Läs mer

- Digitala ingångar och framförallt utgångar o elektrisk modell

- Digitala ingångar och framförallt utgångar o elektrisk modell Elektroteknik för MF1016. Föreläsning 8 Mikrokontrollern ansluts till omvärden. - Analoga ingångar, A/D-omvandlare o upplösningen och dess betydelse. o Potentiometer som gasreglage eller volymratt. o Förstärkning

Läs mer

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U,, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar

Läs mer

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Likspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

1 Grundläggande Ellära

1 Grundläggande Ellära 1 Grundläggande Ellära 1.1 Elektriska begrepp 1.1.1 Ange för nedanstående figur om de markerade delarna av kretsen är en nod, gren, maska eller slinga. 1.2 Kretslagar 1.2.1 Beräknar spänningarna U 1 och

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK ELEKTOTEKNK MSKNKONSTKTON KTH Tentamen med lösningsförslag. En del skrivutrymme borttaget. nlämningstid Kl: TENTMENSPPGFTE ELEKTOTEKNK Elektroteknik för Media och CL. MF035 (4F4) 0 05 5 9:00 3:00 För godkänt

Läs mer

TENTAMEN Elektronik för elkraft

TENTAMEN Elektronik för elkraft Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik JH TENTAMEN Elektronik för elkraft HT 2012 Omtentamen 9/1 2013 Tillåtna hjälpmedel: Räknedosa. Lärobok (Analog elektronik, Bengt Molin) Labbar Tentamen består

Läs mer

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs

Läs mer

Kalibratorer med simuleringsfunktion för ström, spänning och temperaturer

Kalibratorer med simuleringsfunktion för ström, spänning och temperaturer Kalibratorer med simuleringsfunktion för ström, spänning och temperaturer KALIBRATORER Kalibrator för termoelement J, K, T, E, R, S, B och N Kalibrator för motståndsgivare Pt 10, Pt 50, Pt 100, Pt 200,

Läs mer

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband Experimentella metoder, FK3001 Datorövning: Finn ett samband 1 Inledning Den här övningen går ut på att belysa hur man kan utnyttja dimensionsanalys tillsammans med mätningar för att bestämma fysikaliska

Läs mer

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Automation 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet 5MT001: Lektion 1 p. 2 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet Ohms lag Ström Spänning Motstånd 5MT001: Lektion 1 p.

Läs mer

Karlstads universitet / Elektroteknik / TEL108 och TEL118 / Tentamen / BHä & PRö 1 (5) Del 1

Karlstads universitet / Elektroteknik / TEL108 och TEL118 / Tentamen / BHä & PRö 1 (5) Del 1 Karlstads universitet / Elektroteknik / TEL108 och TEL118 / Tentamen 041028 / Hä & PRö 1 (5) Tentamen den 28 oktober 2004 klockan 08.15-13.15 TEL108 Introduktion till EDI-programmet TEL118 Inledande elektronik

Läs mer

Tentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,

Tentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N, Tentamen ETE5 Ellära och elektronik för F och N, 2009 0602 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori och elektronik. Observera att uppgifterna inte är ordnade i svårighetsordning. Alla lösningar

Läs mer

2E1112 Elektrisk mätteknik

2E1112 Elektrisk mätteknik 2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, 100 44 Stockholm Tentamen för fd E3 2007-12-21 kl 8 12 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter med

Läs mer

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00.

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00. Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00. Uppgifterna i tentamen ger totalt 60p. Uppgifterna är inte ordnade

Läs mer

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

Tentamen Elektronik för F (ETE022) Tentamen Elektronik för F (ETE022) 2008-08-28 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori, ellära och elektronik. Tal 1 En motor är kopplad till en spänningsgenerator som ger spänningen V 0 = 325 V

Läs mer

Elteknik. Superposition

Elteknik. Superposition Sven-Bertil Kronkvist Elteknik Superposition evma utbildning SPEPOSIION Superposition kan förenkla analys av linjära kretsar som har mer än en spänningskälla. LINJÄIE ill att börja med ska vi erinra oss

Läs mer

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6)

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6) Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6) Kapitel 1: sid 1 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd

Läs mer

Kortlaboration Fil. Mätning av vikt med lastcell. Förstärkning, filtrering och kalibrering av mätsignal.

Kortlaboration Fil. Mätning av vikt med lastcell. Förstärkning, filtrering och kalibrering av mätsignal. Laboration 1 Kortlaboration Fil Mätning av vikt med lastcell. Förstärkning, filtrering och kalibrering av mätsignal. 1.1 Förberedelseuppgifter Inledning I industrin används olika sorters givare för mätning

Läs mer

Laboration - Operationsfo rsta rkare

Laboration - Operationsfo rsta rkare 6-8- Laboration - Operationsfo rsta rkare 6-8- Introduktion och redovisning Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka små signaler, för att

Läs mer

Kortlaboration Fil. Mätning av vikt med lastcell. Förstärkning, filtrering och kalibrering av mätsignal.

Kortlaboration Fil. Mätning av vikt med lastcell. Förstärkning, filtrering och kalibrering av mätsignal. Laboration 1 Kortlaboration Fil Mätning av vikt med lastcell. Förstärkning, filtrering och kalibrering av mätsignal. 1.1 Förberedelseuppgifter Inledning I industrin används olika sorters givare för mätning

Läs mer

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning

Läs mer

Laboration 1: Likström

Laboration 1: Likström 1. Instrumentjämförelse Laboration 1: Likström Syfte och metod Vi undersöker hur ett instruments inre resistans påverkar mätresultatet. Vi mäter spänningar med olika instrument och inställningar, och undersöker

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar 9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är

Läs mer

Mätteknik för E & D Impedansmätning Laborationshandledning Institutionen för biomedicinsk teknik LTH

Mätteknik för E & D Impedansmätning Laborationshandledning Institutionen för biomedicinsk teknik LTH Mätteknik för E & D Impedansmätning Laborationshandledning 2016 Institutionen för biomedicinsk teknik LTH Lektion: Impedans Inför laborationen Skriv ut den här laborationshandledningen eller ladda ner

Läs mer

Operationsförstärkarens grundkopplingar.

Operationsförstärkarens grundkopplingar. Operationsförstärkarens grundkopplingar. Vi har i tidigare artikel bekantat oss med operationsförstärkaren som komparator. Här tittar vi närmare på OP-förstärkaren som just förstärkare. Finessen med op-förstärkaren

Läs mer

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans

Läs mer

Program: DATA, ELEKTRO

Program: DATA, ELEKTRO Program: DATA, ELEKTRO TENTAMEN Datum: 0 aug 007 Kurser: MATEMATIK OCH MAT STATISTIK 6H3000, 6L3000, MATEMATIK 6H30 TEN (Differential ekvationer, komplea tal) Skrivtid: 3:5-7:5 Lärare: Armin Halilovic

Läs mer

Temperaturgivare, teknik mm

Temperaturgivare, teknik mm El-skåp Temperaturgivare / Fuktgivare Allmän information Temperaturgivare, teknik mm Termoelement eller resistansgivare Standardgivare från lager eller kundanpassade Resistanstabell PT100, PT1000, NTC,,,

Läs mer

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Elektro- och informationsteknik Ingenjörshögskolan, Campus Helsingborg Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15 Exempeltentamen Uppgifterna i tentamen ger

Läs mer

Palm Size Digital Multimeter. Operating manual

Palm Size Digital Multimeter. Operating manual Palm Size Digital Multimeter 300 Operating manual Fig 1. Voltage measurement DC and AC Illustrations Fig 2. DC Current Measurement Fig 3. Diode test Continuity test Fig 4. Temperature measurement Fig 5.

Läs mer

TENTAMEN Elektronik för elkraft HT

TENTAMEN Elektronik för elkraft HT Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik UH TENTAMEN Elektronik för elkraft HT 2015-2015-10-30 Tillåtna hjälpmedel: Räknedosa. Lärobok (Analog elektronik, Bengt Molin) Laborationer Tentamen består

Läs mer

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström Förberedelseuppgift: Gör beräkningarna till uppgifterna 1, 2, 3 och 4. Uppgift 1: Summering av växelspänningar med visardiagram U in 1 L U U U L Spole: L =

Läs mer

Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar

Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar I denna laboration får du träna att koppla upp kretsar baserat på kretsscheman, göra mätningar med multimetern samt beräkna strömmar och spänningar i en krets.

Läs mer

Lektion 2: Automation. 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1

Lektion 2: Automation. 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1 Lektion 2: Automation 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1 Lektion 2: Dagens innehåll Repetition av Ohms lag 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 2 Lektion 2: Dagens innehåll Repetition av Ohms lag Repetition

Läs mer

DN-SERIEN 5.00 (1/2) E - Ed 1. Icke-bindande dokument

DN-SERIEN 5.00 (1/2) E - Ed 1. Icke-bindande dokument Pinces Strömtänger ampèremetriques för AC-ström pour courant AC DN-SERIEN D N-serien omfattar en rad högpresterande AC-strömtänger utvecklade för högströmsmätningar. Deras utmärkta strömtransformatoromsättning

Läs mer

Impedans och impedansmätning

Impedans och impedansmätning Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z),

Läs mer