Jämställdhetsplan 2010

Relevanta dokument
Jämställdhetsplan 2011

Jämställdhetsplan 2012

Jämställdhetsplan 2013

Plan för lika villkor

Plan för lika villkor

Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2009

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2007 för Institutionen för Kemiteknik

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik

UPPFÖLJNING AV JÄMSTÄLLDHETSPLANEN FÖR

Jämställdhetsplan Institutionen för Kemiteknik Lunds universitet

Jämställdhetsplan för institutionen för astronomi vid Stockholms universitet

Lika villkors-plan

Jämställdhetsplan

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012

Institutionen för immunteknologi, LTH. Jämställdhetsplan 2007 för Institutionen för immunteknologi

Nulägesbeskrivning läsåret

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONENS JÄMSTÄLLDHETSPLAN

Jämställdhetsplan för Nationalekonomiska institutionen Utgångspunkter. 1.1 Uppsala universitets utgångspunkter

INSTITUTIONEN FÖR MARIN EKOLOGI

Institutionen för ekologi och genetik. Institutionen för organismbiologi. Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan för kemiska institutionen

Lika villkors- och jämställdhets-plan

Handlingsplan lika villkor 2018

Jämställdhetsplan

JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige

Jämställdhetsplan

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap

Medicinska fakulteten Sid 1 (7)

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2011

Dnr IM 2016/29. Institutionen för informatik och media Uppsala universitet. Fastställd av IM:s styrelse JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2016

Institutionen för ekologi och genetik samt Institutionen för organismbiologi. Jämställdhetsplan

Verksamhetsplan

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

KRIMINOLOGISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET EVA TIBY

Psykologiska institutionen Jämställdhets- och jämlikhetsplan

HANDLINGSPLAN FÖR LIKABEHANDLING Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet

att utarbeta förslag till jämställdhetsplan för institutionen samt lämna förslag till åtgärder som i övrigt främjar jämställdheten

Fastställd av prefekten, ställföreträdande prefekten och institutionsstyrelsen

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhet- och mångfaldsplan

Jämställdhetsplan för år 2012

HANDLINGSPLAN LIKABEHANDLING SAHLGRENSKA AKADEMIN 2011

Företagsekonomiska institutionens jämställdhetsplan för 2008

Jämställdhetsplan för Institutionen för orientaliska språk

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Institutionen för svenska språket

Arbetsordning när det gäller rekrytering av lärare och forskare vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet

RAPPORT OM JÄMSTÄLLDHETSARBETET 2007 Institutionen för Marin ekologi

Handlingsplan för lika villkor

Riktlinje för jämställdhet & mångfald

Jämställdhetsplan vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap fastställd av institutionsstyrelsen

Jämställdhetsplan. Inst för medicinsk biokemi och mikrobiologi

Handlingsplan för lika villkor 2016

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Handlingsplan för lika villkor för Institutionen för Medicinska vetenskaper

Punkt 9: Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017

Jämställdhets- och likabehandlingsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige , 20 SÄTERS KOMMUN

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Institutionen för svenska språket

Bokslut, Statsvetenskapliga institutionens arbete med jämställdhet, likabehandling och mångfald 2015

Jämställdhetsplan för Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Österåkers Kommun

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/

Jämställdhetsplan. vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap 1/ / fastställd av institutionsstyrelsen

Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

Jämställdhetsplan

Lika-villkorsplan. Lika-villkorsplan. Inst för medicinsk biokemi och mikrobiologi

1.1 Giltighet Högskolan Västs handlingsplan för jämställdhet träder i kraft och gäller tom

Handlingsplan lika villkor

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Rinkeby-Kista 2017

Ansvarig: Personalchefen

Handlingsplan för Lika villkor

Likabehandlingsplan 2012 Utbildningsvetenskapliga fakulteten

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Juridiska institutionen

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSHETPLAN

Plan för lika rättigheter & möjligheter

Institutionen för lingvistik och filologi Jämställdhetsplan

JÄMSTÄLLDHETSÅTGÄRDER Inledning. 2. Verktyg. 3. Jämn könsfördelning

Arbetsordning när det gäller rekrytering av lärare och forskare vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet

Riktlinjer för befordran av biträdande universitetslektor till universitetslektor vid teknisknaturvetenskapliga. vetenskapsområdet UPPSALA UNIVERSITET

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Områdeskansliet för humanvetenskap

Jämställdhet Skolan skall mot denna bakgrund särskilt beakta följande i arbetet med att skapa jämställdhet i arbetslivet:

Jämställdhetsplan

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Likabehandlingsplan för Institutionen för baltiska språk, finska och tyska (2012)

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Med årliga åtgärdsprogram

Jämställdhetsplan. Inst för medicinsk biokemi och mikrobiologi

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige

Medicinska fakultetens handlingsplan för likabehandling 2010

Lika-villkorsplan. Lika-villkorsplan. Inst för medicinsk biokemi och mikrobiologi

Riktlinjer för anställda

arbeta-med-jamstalldhet-och-lika-villkor

Likabehandlingsplan och policy för IT-fakulteten 2010

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan. för anställda Personalavdelningen, Bengt Wirbäck Dnr /08

Transkript:

atematik och matematisk statistik Jämställdhetsplan -4-9 Sid () Jämställdhetsplan A. Uppföljning Nedan kommenterar vi de mål och aktiviteter vi beskrev i 9 års jämställdhetsplan. Ökad andel kvinnliga doktorander, lärare och forskare ommentar: Det är fortfarande låg andel kvinnliga lärare, doktorander och forskare på institutionen och ingen kvinnlig doktorand har antagits sedan 5. Det har under året genomförts en översiktlig kartläggning av de som sökt doktorandtjänsterna efter 5. artläggningen syftar till att få en bild av de sökande till tjänsterna och lyfta genusaspekten. Vid alla kommande doktorandtillsättningar ska rekryteringsfasen dokumenteras. Exakta former för hur dokumentationen ska se ut är pågående arbete. Under året genomfördes även en del förändringar för att ge jämställdhetsföreträdare en större insyn i rekryteringsprocessen. Alla annonstexter ska numera diskuteras i lokal samverkansgrupp där jämställdhetsföreträdaren ingår. Vidare har det beslutats att det ska finnas en jämställdhetsrepresentant i beredningsgrupperna som bildas vid tillsättningen av doktorand- och postdoktortjänster. Vid institutionen finns ett flertal amanuenser och det är relativt vanligt att amanuenser går vidare till forskarstudier. Därför är det bra att alla amanuenstjänster numera annonseras på anslagstavlor, via kåren och på vår hemsida. Under hösten 9 utannonserades ett antal tjänster, med start /, och hälften tillsattes med kvinnor och hälften med män. Vi har ännu inte påbörjat arbetet med att bedriva en organiserad aktiv rekrytering, i avseendet att uppmuntra tänkbara kvinnliga sökanden till en tjänst. Ta tillvara erfarenheterna från jämställdhetscertifieringen ommentar: På institutionen är det enbart kursen Statistik för lärare som är certifierad. Denna kurs har genomförts två gånger efter certifieringen med samma lärare. Han har informerat kollegiet om certifieringen och kursupplägg samt reflektioner kring genomförandet. Institutionen ska verka för att fler kvinnor fortsätter läsa matematik på högre nivåer. Detta kan man göra genom att visa på kvinnliga förebilder. inst en gång per termin skall det därför anordnas informella träffar för kvinnliga studenter, doktorander och forskare. ommentar: Även detta år har två tjejträffar anordnats. Vårterminens träff hade temat Stresshantering och argarta Hultman från studenthälsan var inbjuden talare. Träffen var förlagd 5. 7. med efterföljande middag. Höstterminens träff anordnades som en lunchträff,. 3.. Inbjuden talare denna gång var Elin Götmark och temat var Varför blir man forskare? Vid båda tillfällena var det omkring -5 deltagare.

Sid () Vi har fortfarande kvar av de pengar som beviljades från Naturvetarutskottet vid Teknisk naturvetenskaplig fakultet i början av 6. Under 8 gjordes en redovisning av hur vi hittills har använt de medel vi tilldelades. Där uttrycktes även en önskan om att få använda pengarna under kommande år. B. artläggning och analys Anställda Nedanstående statistik baseras på de som var anställda 3/ 9 om inget annat anges.. vinnliga och manliga arbetstagare ges samma möjlighet att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Tabell. önsfördelning bland föräldralediga 9. dagar för män dagar för kvinnor - dagar 5 (38 %) 8 (6 %) dagar eller fler 67 (8 %) 86 (9 %) Under 9 har totalt 84 föräldradagar tagits ut av kvinnor och 7 föräldradagar tagits ut av män. Detta inkluderar även dagar med deltidsledighet.. Förebygga och förhindra sexuella trakasserier och kränkningar på grund av kön Ingen särskild aktivitet under 9. 3 a. Främja jämn könsfördelning Tabell. önsfördelning inom olika personalkategorier (avser tjänstebenämning) 9. Befattning män kvinnor Administratör ( %) 3 ( %) Amanuens 5 ( %) ( %) Doktorand 4 (78 %) 4 ( %) :e forskningsassistent ( %) ( %) Forskningsassistent (67 %) (33 %) Forskningsingenjör ( %) ( %) Forskarassistent 3 ( %) ( %) Postdoktor 3 (75 %) (5 %) Professor 3 (75 %) (5 %) Projektanställd ( %) ( %) Universitetsadjunkt 5 ( %) ( %) Universitetslektor (inkl docenter) 7 (89 %) ( %) Totalt 54 (8 %) 3 (9 %)

Sid 3 () För kommentar se punkt 3 b. Tabell 3. önsfördelning inom lednings- och arbetsgrupper under 9. Institutionsledning arbetsgrupper och män kvinnor Lokal samverkansgrupp 3 (5 %) 3 (5 %) Beslutsmötesdeltagare 5 (7 %) (9 %) Prefekt ( %) ( %) Biträdande prefekt ( %) ( %) Studierektor (5 %) (5 %) Administrativa gruppen 4 (44 %) 5 (56 %) Arbetsmiljö och miljö 3 (6 %) (4 %) Bibliotek 4 (8 %) ( %) Budget och personal 3 (5 %) 3 (5 %) Dator och webb 4 (67 %) (33 %) Grundutbildning 3 (75 %) (33 %) Handledarkollegiet 6 (94 %) (6 %) Jämställdhet 4 (67 %) (33 %) Rekrytering och info 5 (7 %) (9 %) Strategi 6 (86 %) (4 %) önsfördelningen inom lednings- och arbetsgrupper är stort sett oförändrad vid en jämförelse med 8, förutom att det tillsattes en manlig biträdande tillika ställföreträdande prefekt i stället för kvinnlig ställföreträdande prefekt. Tabell 4. önsfördelning bland huvudhandledare och biträdande handledare för de 5 personer som var registrerade i forskarutbildningen den 3/ 9. Bland huvudhandledarna finns unika huvudhandledare. Sammanställningen inkluderar även externa handledare. Befattning män kvinnor Huvudhandledare (88 %) 3 ( %) Biträdande handledare 3 (86 %) 5 (4 %) Data i tabell 4 baseras på en lista över antagna doktorander som studierektor för forskarutbildningen har sammanställt i februari. Ingen ny doktorand hann påbörja sina doktorandstudier under 9, medan 4 stycken ( män och kvinnor) disputerade. 3 b. önsfördelning på tjänster Vid en jämförelse med 8 ser man att antalet manliga amanuenser har ökat med 3 personer medan de kvinnliga amanuenserna har minskat med 3 personer. Här bör det påpekas att det under 9 har funnits kvinnliga amanuenser, men att de inte var anställda den 3/. Inom tjänstekategorin doktorander har antalet män minskat med 4 stycken och antalet kvinnor med stycken jämfört med 8. Ingen kvinnlig doktorand har anställts sedan 5. et postdoktorer har ökat med

Sid 4 () manliga resp. kvinnlig. För professorer finns det nu en kvinnlig professor för första gången i institutionens historia. I övriga befattningar är antalet kvinnor och män i stort sett oförändrade. 4. Jämställda löner I tabell 6 presenteras medellönen för två av institutionens personalkategorier; doktorander och lektorer. I övriga personalkategorier finns för få kvinnor eller för få män och en jämförelse är därmed inte lämplig eller ens möjlig. För övriga personalkategorier hänvisar vi därför till universitetets centrala lönekartläggning. Tabell 5. edellön uppdelat på olika personalkategorier, 9. edellön än vinnor Doktorand 34 36 Universitetslektor (inkl docenter) 38965 386 För doktorander följs lönestegen och här kan man förklara att medellönen för kvinnor är något högre med att det inte har anställts några nya kvinnliga doktorander och därmed har de flesta kvinnliga doktoranderna hunnit längre i sin doktorandutbildning. När det gäller universitetslektorer finns inga uppenbara osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. 5. Sjukfrånvaro Tabell 6. önsfördelning bland sjukskrivna 9. dagar för män dagar för kvinnor -8 dagar 8 (95 %) (5 %) 9 dagar eller fler 366 ( %) ( %) sjukdagar har ökat för män och minskat för kvinnor jämfört med 8. För män har antalet dagar ökat i intervallet 9 dagar eller fler, från 8 dagar 8 till 366 dagar 9, vilket till stor del beror till stor del på en långtidssjukskrivning. 6. Övrigt För de interna resurser som anställda kan ansöka om gäller för 9 att alla som sökt också har erhållit medel. De interna resurser som åsyftas är resemedel för doktorander, resemedel för övriga anställda samt publiceringsbidrag. Studenter. Studier och föräldraskap Enligt universitetets regelsamling ska schema finnas tillgängligt en månad innan kursstart. För studenter med barn tror vi att detta är extra viktigt. Vid schemaläggning ska institutionen undvika att lägga föreläsningar efter kl 5. för att möjliggöra att de studenter som är föräldrar ska kunna hämta sina barn i rimlig tid.. Förebygga och förhindra sexuella trakasserier och kränkningar på grund av kön

Sid 5 () Information om handlingsplaner och vart man vänder sig vid trakasserier ges till samtliga nyantagna studenter. 3. Jämn könsfördelning inom utbildningsområden och nivåer Tabell 7. önsfördelning bland studenter 9, totalt sett. Basåret är inte inräknat. män kvinnor Helårsstudenter (HST) 9 (73 %) 8 (7 %) Data till tabell 8 är hämtat från LIC (ledningsinformationssystem). Denna källa ger inte antal helårsstudenter uppdelat på kön utan detta är manuellt sammanställt. Siffrorna är därför ungefärliga. Under 7 var antalet helårsstudenter 35, 73 % män och 7 % kvinnor och under 8 hade antalet helårsstudenter sjunkit till 78, 7 % män och 9 % kvinnor. Ökningen inom civilingenjörsprogrammen under 9 bestod endast av män därav minskningen av andelen kvinnor med procentenheter. Vi hade förväntat oss en större ökning i antal HST från 8 till 9 i och med att det är en topp i antal studenter på universitetet. En anledning till att skillnaden inte är så stor som förväntat är kursförflyttningar inom programmen. 4. Betygssättning och examination Tabell 8. Betyg och genomströmning för ett urval av kurserna med betygen U, 3, 4 och 5 uppdelat på män () och kvinnor (). Siffrorna gäller 9. urs förstagångsregistrerade 5:or 4:or 3:or U Genomströmning Envariabelanalys (5A9) Envariabelanalys (5A) Optimering (5S) Statistik för teknologer (5S8) Transform- etoder (5A34) 45 79 % 5 77 % 83 % 39 56 % 4 % 66 % 68 3 % 4 7 % 3 44 % % 9 % 4 8 % 7 35 % 5 % % 5 % 3 % % 6 % % 34 4 % 49 % 8 4 % 4 % 5 % 5 % 4 % 5 % 6 % % 86 35 % 49 % 4 % 9 3 % 5 % 6 4 % 3 9 % 5 % 7 3 % % 4 4 % 87 38 % 5 % 4 6 % 5 % 3 % 9 8 % 5 % 37 % % 4 58 % 38 6 % 9 95 % 5 38 % 3 75 % 46 7 % 49 7 % 75 % 9 63 % % Tabell 9. Betyg och genomströmning för ett urval av kurserna med betygen U, G och VG uppdelat på män () och kvinnor (). Siffrorna gäller 9.

Sid 6 () urs förstagångsre gistrerade VG G U Genom- Strömning PDE med FE (5S3) Statistik för lärare (6S) Statistiska metoder (5S) ultivariat dataanalys (5S5) 7 87 % 8 57 % 6 3 % 6 76 % 3 % 6 43 % 34 68 % 5 4 % 9 % 3 % 3 % 6 38 % % % 35 % 5 % % 5 % 6 % 8 5 % % 3 5 % 6 47 % % 5 7 % 5 6 % 4 5 % % % 3 5 % 6 8 % % 9 % 3 37 % 75 % 4 88 % % 3 5 % 8 8 % 5 % Genomströmningssiffrorna för kurser som går sent under året, t.ex. Statistik för lärare och Statistik för teknologer, är i själva verket högre än vad tabellen visar. Tabellen baseras på de resultat som var rapporterade för höstterminen 9, vilket inte inkluderar första omtentamenstillfället. När det gäller kursen PDE med FE har ingen kvinna registrerats varken 7, 8 eller 9. Precis som tidigare år har några kurser alarmerande låg genomströmning och detta är väl uppmärksammat av institutionens studierektorer. Diskussioner förs kontinuerligt om hur detta bör hanteras/åtgärdas. 5. önsmedveten pedagogik Under 8 jämställdhetscertifierades kursen Statistik för lärare och diskussionerna om könsmedveten pedagogik har fortsatt under 9. ursen har under 9 getts för andra gången. Den idéskrift som utarbetades finns tillgänglig för all undervisade personal. I övrigt pågår det kontinuerligt pedagogiska diskussioner där könsmedveten pedagogik hela tiden finns med. 6. vinnliga och manliga lärare Tabell. önsfördelningen bland kursansvariga lärare samt övriga lärare inblandade på institutionens kurser. atematisk statistik - ursansvarig lärare - Övrig lärare Våren 9 Hösten 9 män kvinnor män kvinnor ( %) (79 %) ( %) 3 ( %) 4 (88 %) 5 (83 %) ( %) (7 %) atematik - ursansvarig lärare - Övrig lärare (84 %) 6 (75 %) 4 (6 %) (5 %) 7 (93 %) 39 (87 %) (7 %) 5 ( %) Tabellen ovan är sammanställd genom att gå igenom de scheman som finns på institutionens hemsida. I ovanstående sammanställning ingår inte kurser på basåret och kurser som ges inom lärarfortbildningen. ålet att studenter ska möte både kvinnliga och manliga lärare blir svårt att

Sid 7 () uppfylla när vi har så få kvinnliga lärare/forskare. Under 9 har 4 av institutionens kvinnliga doktorander varit helt eller delvis föräldralediga och detta avspeglar sig i ovanstående tabell. 7. Diskriminering/trakasserier under arbetsplatsförlagd praktik Ingen särskild aktivitet under 9. 8. Studieförhållanden för kvinnor och män Vi har inte fått några indikationer på att studieförhållandena specifikt missgynnar våra kvinnliga eller manliga studenter. Trots detta har vi fört en aktiv diskussion om könsmedveten pedagogik. Vi tror att en varierad undervisning är positiv för de flesta av våra studenter. C. ål I kartläggningen och analysdelen kan vi identifiera ett antal olika problemområden att arbeta med. Här har vi dock valt ut de vi tycker är extra viktiga att arbeta med under.. En ökad andel kvinnliga doktorander Strategi: Fortsätt inventeringen av hur antagningsprocessen till forskarutbildningen går till. Hur skrivs annonserna? Vilka bedömningskriterier används? Vad är meriterande hos de sökande? Vilka egenskaper hos sökanden väger tyngst? Det är viktigt att alla i handledarkollegiet är medvetna om vilket mål institutionen strävar mot. De ska även vara pålästa på kapitel. i Umeå universitets lokala anställningsordning. Att tidigt fånga upp duktiga studenter och uppmuntra dem till en akademisk karriär görs i viss utsträckning i dagsläget. I stället för att det enbart sker på individuella initiativ av enskilda lärare, så kommer också en anställd att få nedsättning i tjänsten för att kunna jobba med aktiv rekrytering. De kvinnliga sökande som saknar tillräckliga förkunskaper för att bli antagna kan man vägleda så att de erhåller tillräckliga meriter. Pengar för ett projekt (NOR), som delvis rör aktiv rekrytering av de från det underrepresenterade könet, har sökts och om projektet beviljas medel så kommer även detta projekt vara en del i strategin för att öka andelen kvinnliga doktorander. Ansvarig: Prefekt/Studierektor för forskarutbildningen Tidsplan: Vid all utannonsering och tillsättning. Uppföljning: När institutionen ska anta en ny doktorand ska ett tydligt underlag finnas. I detta underlag ska det tydligt framgå på vilka grunder man baserar sitt förslag. Om det är en man som föreslås ska det även framgå varför denna person har valts före eventuella kvinnliga sökanden. Enligt diskrimineringslagen kap 3 9 ska arbetsgivaren vid nyanställningar särskilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet. Arbetsgivaren ska försöka se till att andelen arbetstagare av det underrepresenterade könet efter hand ökar. Den som kommer att jobba med aktiv rekrytering redovisar och delger erfarenheter angående denna vid årets slut. Återfinns på http://www.anstalld.umu.se/anstallning-lon-och-personal/avtal/anstallningsordning. Lagen återfinns på http://6.95.69.3/sfsdoc/8/8567.pdf.

Sid 8 (). En ökad andel kvinnliga lektorer/forskare. Strategi: Gör en kartläggning av tänkbara kvinnliga sökanden i samband med att en tjänst utlyses. Uppmuntra dem att söka tjänsten. I annonser ska det uttryckligen stå att institutionen gärna ser kvinnliga sökanden. artläggning av tänkbara kvinnliga sökanden koordineras av den som jobbar med aktiv rekrytering. Även här kan NOR-projektet, om det beviljas pengar, vara en del i den aktiva rekryteringen av kvinnor. Ansvarig: Prefekt Tidsplan: Vid alla nya lektors- och forskartjänster. Uppföljning: Innan annonsering ska någon ur jämställdhetsgruppen läsa annonsen. I övrigt sker en årlig uppföljning i samband med att jämställdhetsplanen upprättas. Den som kommer att jobba med aktiv rekrytering redovisar och delger erfarenheter angående denna vid årets slut.

Sid 9 () Aktivitetsplan Utvecklingso mråde Förbättra könsfördelning en bland lärare och forskare Anställa fler kvinnliga lärare och forskare - Vid all utannonsering av tjänster beakta institutionens skeva könsfördelning (ex. i annonstexter, riktlinjer till ev. sakkunniga). - Uppmana kvinnor inom matematik/ matematisk statistik att söka lediga tjänster (aktiv rekrytering). - Ansöka om pengar för att kunna bedriva aktiv rekrytering. ål Aktiviteter Resurs Tidsplan + utsedd representant Nedsättning (4 h) som finansieras av institutionen Ansvarig Prefekt Resultat/ Uppföljni ng Ökad kunskap om Diskriminerin gslagen och anställningsor dningen Genomgång vid handledarekollegium och strategigruppsmöten Att ansvariga för doktorandrekryteringar får ökad kunskap om jämställdhetsas pekter i rekryteringssiutationen Prefekt

Sid () D. Uppföljning av aktivitetsplan 9 ål Aktivitet Resurs Ansvarig Resultat/ Uppföljning Ökad andel kvinnliga doktorander Ökad andel kvinnliga lärare/forskare deltar i hela anställningsprocessen vid utlysning av nya doktorandtjänster under 9 deltar i utformning av annonser, deltar aktivt och uppmanar kvinnliga sökanden att söka lediga tjänster Prefekt Under 9 beslutade vi dels att en jämställdhetsrepresentant ska ingå i beredningsgruppe Prefekt n (inför tillsättning av doktorand eller postdoktor) och dels att annonstexter inför utlysningar ska diskuteras i LSG där jämställdhetsföreträdaren har en plats. Genomgång vid Handledarekollegium och strategigruppsmöten Ökad kunskap om Diskrimineringslagen och anställningsordningen Prefekt Ej genomfört under 9 Ta tillvara erfarenheterna från jämställdhetscertifieringen Genomföra kursen Statistik för lärare med erfarenheterna från förra årets certifieringskurs. Seminarium och diskussioner Inom befintliga ramar Studierektor Lars-Daniel presenterade sina erfarenheter vid ett seminarium den 4/ 9. En andra uppföljning sker i mars. Visa på kvinnliga förebilder Visa på kvinnliga doktoranders erfarenheter En tjejträff per termin. 3 kr Jämställdhets gruppen utser personer Seminarium 4 kr Jämställdhets -gruppen Två tjejträffar anordnades. Eftermiddagsträff 3/3 samt lunchträff den 8/. Ej genomfört under 9.