FÖRA BARNEN PÅ TAL -LOGGBOK för samtal inom småbarnsfostran

FÖRA BARNEN PÅ TAL -LOGGBOK för samtal inom småbarnsfostran 16.12.2015 Tytti Solantaus 2013

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 1 FÖRA BARNEN PÅ TAL- SAMTAL INOM SMÅBARNSFOSTRAN...2 2 FÖRE SAMTALET...4 2.1 Deltagare och samtalets syfte och förlopp...4 2.2 Loggbok...4 3 FÖRA BARNEN PÅ TAL - SAMTALETS FÖRSTA DEL...5 3.1 Föra barnen på tal- samtalet börjar...5 3.2 Samtal om barnet, familjen och småbarnsfostran som utvecklingsmiljö...6 4. FÖRA BARNEN PÅ TAL - SAMTALETS ANDRA DEL...12 4.1 Samtalets förlopp...12 4.2 Exempel: Föra barnen på tal- samtal och - rådslag med fyraåriga Minna....15 Tack Tack till personalen inom småbarnsfostran och föräldrarna särskilt i Siikajoki, Brahestad och Imatra för att ha provat den tidigare versionen av loggboken för Föra barnen på tal - samtal. Ut- ifrån dessa erfarenheter har Föra barnen på tal - samtalet omarbetats så att det lämpar sig för småbarnsfostran. Tack även till mina kolleger Mika Niemelä och Maija Hiltula för ett friktionsfritt samarbete. 6.11.2013 Tytti Solantaus

2 1 FÖRA BARNEN PÅ TAL- SAMTAL INOM SMÅBARNSFOSTRAN Syftet med Föra barnen på tal - samtalet (FBT) är att i samarbete mellan hemmet och småbarns- fostran stöda barnets välbefinnande och gynnsamma utveckling samt att förebygga eventuella sociala problem och känslomässiga svårigheter. Ett ytterligare syfte är att skapa en stödjande vardag för barnet såväl i hemmet som inom småbarnsfostran. FBT- samtalet förs under 1 2 mö- ten och vid behov ordnas ett FBT- rådslag. Under det första samtalet av FBT kartlägger man genom barnets livssituation. Man identifierar styrkor och eventuella sårbarheter hos barnet och i barnets livssituation. Om det inte finns sär- skilda utmaningar i barnets vardag utarbetar man redan under detta samtal en plan för handling för att stöda en gynnsam utveckling. Den andra delen av FBT ordnas då det finns belastningar i barnets liv, antingen i hemmet eller inom småbarnsfostran, eller om barnet själv har problem. Till detta samtal kan man gärna bjuda in en specialbarnträdgårdslärare eller en medarbetare från barnrådgivningen, beroende på vem som kan vara till nytta. Under samtalet går man igenom de styrkor och sårbarheter som kommit fram under kartläggningen (1. samtalet). Därefter gör man en plan för handling utifrån förteck- ningen över skyddsfaktorer för barnet som finns i slutet av loggboken. Vid behov ordnar man ett FBT- rådslag tillsammans med föräldern (vårdnadshavaren). Ett FBT- rådslag ordnas då det i samtalet kommer fram ett behov av ytterligare stöd i hemmet eller inom småbarnsfostran. Till rådslaget bjuder man in personer som kan ge konkret stöd till barnet, familjen eller medarbetaren. Man kan också enligt behov bjuda in personer från familjens nätverk och t.ex. en ledare från en fritidsverksamhet. Gällande utförandet av FBT- samtalet inom småbarnsfostran finns det flera alternativ av vilka man kan skräddarsy en modell som passar bäst för den egna verksamheten. 1. I det första alternativet förs ett FBT- samtal med alla barns föräldrar. Man kan planera att samtalet systematiskt erbjuds några gånger före skolåldern. Man avtalar ändå om att både föräldern och medarbetaren kan be om ett nytt samtal då det, antingen i hemmet eller inom småbarnsfostran, sker förändringar som kan leda till belastningar för barnet, då barnet själv har det svårt och/eller då en vuxen är förvirrad över barnet. Detta alternativ gäller alla barn inom småbarnsfostran. I detta alternativ strävar man efter att trygga en gynnsam utveckling hos barnet och att före- bygga problem. Om barnet redan har problem är det möjligt att omedelbart stöda det. Förde- len med denna modell (alternativ) är att FBT- samarbetet skapas mellan föräldrarna och medarbetarna som en del av barnets vanliga vardag. Detta uppmuntrar till att ta kontakt med låg tröskel även i fortsättningen.

3 2. I det andra alternativet får föräldrarna information om möjligheten till ett FBT- samtal, då det i hemmet eller inom småbarnsfostran uppstår situationer eller sker förändringar som kan be- lasta barnet eller då barnet själv har svårigheter. Föräldrarna får information om FBT- samtalet under föräldramöten, gärna även skriftligt eller per e-post. De får också gärna FBT samtalets webbadress. I detta alternativ ligger tyngdpunkten på att förebygga problem. Man reagerar på barnets situation i ett senare skede än i det första alternativet och enbart de barn vars föräldrar eller medarbetare föreslår ett samtal tas med i arbetet. Det har visat sig att varken föräldrar eller medarbetare tenderar att reagera på små problem, vilket leder till att barnet inte får stöd lika fort i jämfört med det första alternativet. 3. I det tredje alternativet erbjuds FBT- samtalet först då barnet redan har påtagliga problem. Syftet är att stöda barnets behandling och rehabilitering och att få barnets utveckling att ta upp sitt vanliga spår igen. Även i detta skede kan ett FBT- samtal vara till stor nytta. 4. Resursfrågor. Det första alternativet vara initialt vara det mest tidskrävande för såväl föräld- rar som medarbetare. Det tredje alternativet är minst tidskrävande då det begränsar sig till endast en liten del av barnen. På lång sikt kan situationen ändå vara omvänd. Utländsk forskning har visat att förebyggande verksamhet är ekonomiskt lönsamt. Vi har ändå inte ännu egen forskning på området. 5. Dokumentering. Ett FBT- samtal är ett gemensamt redskap för föräldrarna och medarbetaren inom småbarnsfostran. Loggboken är inte ett officiellt dokument som skall arkiveras. Efter- som anteckningarna i loggboken görs tillsammans känner föräldrarna till det som nedteck- nats. Tillsammans med föräldrarna kommer man överens om ifall hela loggboken eller endast planen för handling skall sparas som en del av medarbetarens anteckningar. Man ska alltid komma överens om eventuell överföring av information med föräldrarna då dagvårdsplatsen byts. Föräldrarna har rätt att besluta vilken information som överförs och även rätt att inte samtycka till detta. Den plan för handling inom småbarnsfostran som görs under FBT- samtalet dokumenteras den enligt bestämmelserna för planen för småbarnsfostran.

4 2 FÖRE SAMTALET 2.1 Deltagare och samtalets syfte och förlopp Båda föräldrar, en förälders partner eller en stödperson kan bjudas in till samtalet. Med föräldern kommer man överens om eventuella andra deltagare (t.ex. specialträdgårdslärare, hälsovårdare från barnrådgivningen eller psykolog). Föräldrarna och eventuella andra deltagare får information om samtalets syfte och förlopp och de centrala begreppen styrka och sårbarhet förklaras. 2.2 Loggbok Deltagarna får FBT- loggboken så att de kan bekanta sig med den. Föräldrarna uppmuntras att samtala kring loggbokens teman även med barnet, så att barnet kan berätta om saker som är viktiga för honom eller henne.

5 3 FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTALETS FÖRSTA DEL 3.1 Föra barnen på tal- samtalet börjar 1. Presentation, att bekanta sig och att förklara metodens syfte och samtalets förlopp för alla deltagare (Första samtalet/delen, andra samtalet/delen och rådslaget) 2. Att förklara de centrala begreppen Styrka betyder i ett FBT- samtal något som fungerar som vanligt i vardagen trots att det finns svårigheter. Med andra ord, då man funderar på hur en viss vardaglig rutin fungerar innebär svaret "helt ok, inget särskilt" en styrka som skall uppmärksammas. En förmåga att intressera sig för och njuta av små och stora saker är också en styrka. Sårbarhet avser något som redan nu är ett till eller som kan leda till problem senare om inget görs åt saken. Plan för handling avser en överenskommelse om konkreta handlingar. Man funderar på hur man kan stöda de styrkor som identifierats i vardagen och vilka handlingar man kan vidta gällande eventuella sårbarheter. 3. Uppmärksamhet på eventuella förändringar. I hemmet och inom småbarnsfostran kan det hända saker som tynger barnet och som syns i barnets välbefinnande. Syftet med samtalet är att upptäcka sådana situationer och att handla på basen av dem. 4. Möjlighet och rätt till olika perspektiv. Synpunkter och erfarenheter hos barn, föräldrar och medarbetare inom småbarnsfostran kan avvika mycket från varandra. Det handlar inte om rätt och fel, utan om att var och en har sitt eget perspektiv, sin egen upplevelse. Barn är också olika i hemmet och i skolan eftersom utvecklings- miljöer är väldigt olika. Grunden för goda och konstruktiva samtal är respekten för den andras och varandras uppfattningar och perspektiv. 5. Beskrivning av Föra barnen på tal- samtalets andra del och -rådslaget FBT- samtalets andra del är ett samtal där man funderar man närmare på hur barnet kan stödas i situationer där det förekommer belastningar i familjens och barnets liv eller inom småbarnsfostran. Under samtalet går man igenom de s.k. skyddsfaktorerna för barnet och hur man kan stärka dessa. Under detta andra samtal/denna andra del kan man också tillsammans med föräldrarna (vårdnadshavarna) planera ett FBT- rådslag. Ett FBT- rådslag ordnas då det under samtalet kommer fram ett behov av utomstående stöd i hemmet eller inom småbarnsfostran. Till rådslaget bjuder man in personer som kan erbjuda konkret stöd till barnet, familjen eller medarbetaren. Enligt behov kan också personer från familjens nätverk och t.ex. en ledare från en fritidsverksamhet bjudas in.

6 3.2 Samtal om barnet, familjen och småbarnsfostran som utvecklingsmiljö 1. Hur skulle ni beskriva er familj och era familjeförhållanden? Vad gör ni tillsammans? Vad njuter barnet av? Styrka: En positiv atmosfär dominerar. Sårbarhet: Atmosfären präglas av oro. Barnet njuter av: 2. Hur skulle ni beskriva barnet? Styrka: Beskrivningen lyfter fram positiva egenskaper Sårbarhet: Beskrivningen präglas av problematiska egenskaper eller oroande omständigheter 3. Hur skulle ni beskriva miljön för småbarnsfostran? Hurudan är den med tanke på just det här barnet? Trivs barnet och vad njuter han eller hon av? Styrka: En positiv atmosfär dominerar. Sårbarhet: Atmosfären präglas av oro. Barnet njuter av:

7 4. Hurudant är barnet till sitt humör och sin sinnesstämning? Styrka: Barnets sinnesstämning är i regel positiv och barnet uttrycker sina känslor på ett mångsidigt sätt. Sårbarhet: Nedstämdhet, ängslighet, rädsla, irritation och ilska dominerar, barnet uttrycker sina känslor i begränsad utsträckning eller inte alls. Arbetstagaren Styrka Sårbarhet 5. Hur fungerar barnet över lag och hurdant är barnet till sitt beteende? Hur förhåller sig barnet till nya situationer? Hur reagerar barnet på besvikelser? (barnets utvecklingsål- der beaktas) Styrkor utgörs bl.a. av att barnet kan vara i positiv samvaro med såväl vuxna som andra barn, njuta av gemensamma aktiviteter, är nyfiken på nya saker, är relativt flexibelt vid övergång från en situation till en annan, kommer över besvikelser, har förmåga att försonas och göra upp efter en konflikt o.s.v. Sårbarheter utgörs bl.a. av att barnet drar sig undan från samvaro, är känsligt, vilket förhindrar nyfikenhet och gör det svårt att glädjas i olika situationer, har en tendens att ge efter för den starkares vilja, råkar ofta i gräl, är konfliktbenägen, får raseriutbrott med jämna mellanrum, har svårigheter att förflytta sig från en situation till en annan och svårt att hantera besvikelser o.s.v. 6. Hur fungerar barnet i samspel/samvaro och i lek med andra barn? 7. Hur fungerar vardagsrutinerna och -sysslorna? I hemmet/inom småbarnsfostran Måltider, bordsskick, matvanor Styrka Sårbarhet Sömn: dagssömn, kvällssysslor, nattsömn Styrka Sårbarhet Att klä på och klä av sig Styrka Sårbarhet Toalett- bestyr Styrka Sårbarhet Tv, datorspel o.d. Styrka Sårbarhet Att gå till och gå hem från dagvården Styrka Sårbarhet

8 8. I vilka situationer uppstår det konflikter med barnet hemma och inom småbarnsfostran? Hur agerar barnet vid konflikterna, hur agerar de vuxna? Samtala också om ifall någon under konflikterna tappat tålamodet, sagt elaka saker eller blivit hårdhänt. Styrka: Konflikter förekommer, men man kan försonas/reda ut dem efteråt. Ingen känner sig dålig efteråt. Sårbarhet: Konflikter uppstår ständig och präglar samvaron, det är svårt eller omöjligt att göra upp efter sådana, konflikterna innefattar fysiskt eller psykiskt våld, t ex kränkningar och sårande ord. 9. Har ni varit oroliga för barnet? Har ni sökt och fått hjälp? Varifrån? Oron kan gälla samvaron, känslolivet, den fysiska hälsan eller livssituationen. Styrka: Ingen särskild oro finns eller har funnits, alternativ har man sökt och fått hjälp. Sårbarhet: Man är orolig och har inte ännu fått hjälp. 10. Finns det i familjen bekymmer eller belastningar som kan återspegla sig på barnet? Det skulle vara bra om medarbetaren som sköter barnet känner till ifall det finns bekymmer i hemmet för att så bättre kunna förstå barnet och för att kunna handla på bästa möjliga sätt. Vårdnadshavarna bestämmer vilka bekymmer man ska diskutera och i vilken omfattning. Om föräldrarna inte vill tala om problemet i sig är det ändå bra om de kunde berätta hur bekymret eller belastningen återspeglar sig på samvaron och atmosfären i hemmet. Atmosfären i hemmet kan vara fylld av sorg eller präglas av ängslighet, trötthet eller t.ex. irritation och spänningar. Redan denna information hjälper medarbetaren inom småbarnsfostran att förstå barnets känslor och beteende i dagvården, att stöda barnet och eventuellt hindra att problem uppkommer. Som avslutning på det första samtalet i FBT- samtalet utarbetar man tillsammans en plan för handling för att stöda barnet. Vid behov kan man ordna ett andra FBT- samtal för detta ändamål. 11. Har eventuella belastningar eller bekymmer i familjen visat sig på något sätt i barnets varande eller beteende? Har barnet förändrats i hemmet eller inom småbarnsfostran?

9 12. Har barnet ett socialt nätverk, hur är det med vårdnadshavarna? (mor- eller farföräld- rar, släktingar, faddrar, grannar, vänfamiljer) 13. Finns det inom småbarnsfostran någon vuxen som står barnet nära, någon som barnet kan vända sig till om han eller hon så önskar? 14. Finns det något inom småbarnsfostran som återspeglar sig på barnet i form av t.ex. rastlöshet eller nedstämdhet? Detta kan vara t.ex. mobbning, vikarier som byts, rastlöshet i barngruppen, utmattning hos personalen o.s.v. 15. Hur lätt eller svårt är det att samtala om utmaningar och problem som finns i hemmet, hos barnet och inom småbarnsfostran? 16. Mål för fostran i hemmets och inom småbarnsfostran. Hurdana egenskaper upplevs som viktiga mål för fostran i hemmet och inom småbarnsfostran? Dessa kan utgöras av empati, god självkänsla, kreativitet, självständighet, ansvarskänsla, respekt av andra männi- skor och fysisk integritet o.s.v. Hemmets och dagvårdens mål kan vara olika, t.ex. understryks sociala färdigheter, flexibilitet och funktion i en grupp i daghemmet. Styrka: Målen är liknande eller så kompletterar de varandra. Sårbarhet: Målen står i strid med varandra. 17. Hur upplever ni samarbetet och samspelet mellan hemmet och småbarnsfostran? Hur önskar man samarbeta och samspela i detta barns fall? Vad önskar barnet av småbarnsfostran/dagvården? Vårdnadshavarna/Medarbetaren

18. Skall FBT- samtalet andra del genomföras? 10 Vårdnadshavarna Ja Nej Medarbetaren Ja Nej 19. Plan för handling Styrkor och sårbarheter Om det finns särskilda utmaningar i barnets liv utarbetar man en plan för handling under den andra delen av FBT- samtalet. Boka en separat tid för detta. Bottnen för planen finns på följande sida. Efter att ha gjort planen för handling återgår man till denna sida för den sista frågan. 20. Hur kändes detta samtal? Vårdnadshavarna/Medarbetaren Det är möjligt att föra ett nytt samtal efter en tid om det så önskas och framför allt, om det i familjens eller barnets liv, eller inom småbarnsfostran, sker förändringar som på ett eller annat sätt kan äventyra barnets välbefinnande.

Plan för handling 11 Barnets namn: Datum: Närvarande: En överenskommelse om hur man stöder följande styrkor: Vårdnadshavarna/Medarbetaren I hemmet: Inom småbarnsfostran: Gällande sårbarheter kommer man överens om följande handlingar: Vårdnadshavarna/Medarbetaren I hemmet: Inom småbarnsfostran:

4. FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTALETS ANDRA DEL 12 Den andra delen av FBT- samtalet utförs i situationer där barnet, familjen eller småbarnsfostran har utmaningar eller bekymmer. Inom ramen för samtalet utarbetas en plan för handling om hur detta unika barns välbefinnande och utveckling kan stödas såväl hemma som inom småbarnsfostran och under fritiden. Det är särskilt viktigt att komma ihåg att även satsa på styrkor med tanke på skyddsfaktorerna, och inte endast fokusera på sårbarheter. Som grund för samtalet används den kartläggning som gjordes under FBT- samtalets första samtal och den bifogade förteckningen över skyddsfaktorer. Målet är att göra upp konkret plan för handling - inom ramen för det som är möjligt - för såväl hemmet som småbarnsfostran. Om en förälder lider av trötthet, psykisk ohälsa eller missbruksproblem, rekommenderas det att man läser Tytti Solantaus små handböcker Hur hjälper jag mitt barn? En handbok för föräldrar med psykiska problem (kan beställas från Anhörigas stöd för mentalvården/ Nylands region, www.otu.fi, kan även googlas Hur hjälper jag mitt barn ) och Hur tar jag hand om mina barn. En handbok för föräldrar som oroar sig för sitt alkohol- eller drogbruk (kan beställas i THL:s bokhan- del och även via nätet genom att googla Hur tar jag hand om mina barn ). För ungdomar finns den egna handboken Vad är det med våra föräldrar? En handbok för barn och ungdomar som har en mamma eller pappa, som har psykiska problem. Böckerna har illustrerats av Antonia Ringbom. 4.1 Samtalets förlopp 1. Vid vårt tidigare samtal kom det fram att det finns belastningar och/bekymmer i hemmet eller inom småbarnsfostran. Vill ni berätta närmare om dessa? Vårdnadshavarna/Medarbetaren 2. Hur visar sig belastningarna hemma i samvaro och i samspel? Än inom småbarnsfostran? Hos barnet? Vårdnadshavarna/Medarbetaren 3. Har ni sökt och fått hjälp? Föräldern (t.ex. av vänner, släktingar, tjänsteproducenter) Inom småbarnsfostran (t.ex. av specialbarnträdgårdsläraren, psykologen) 4. Har ni inom familjen samtalat om saken? Inom småbarnsfostran? Hur tror ni barnet förstår situationen/saken? 5. En plan för handling ska utarbetas utifrån de styrkor och sårbarheter som konstaterades vid det föregående samtalet och med hjälp av förteckningen nedan över skyddsfaktorer för barnets utveckling i hemmet och inom småbarnsfostran (1 10). Målet är att utarbeta en så konkret plan som möjligt för såväl hemmet som småbarnsfostran - inom de ramar av resur- ser som finns. Det räcker det med en konkret liten handling. Planen finns på sidan 15.

13 Genomgång av skyddsfaktorer för barnets utveckling i hemmet och inom småbarnsfostran 1. En så välfungerande vardag som möjligt: rutiner, sömn, måltider, småbarnsfostran, skola osv. 2. Så goda och fungerande relationer som möjligt: till föräldrar och syskon, till vuxna och jämnåriga inom småbarnsfostran. 3. Att det finns sådant som ger barnet glädje i vardagen. Det kan handla om små, skojiga stunder av samvaro, små trivsamma leksituationer. Om det finns oro och bekymmer hemma kan småbarnsfostran och fritidsverksamheten ha en speciell betydelse för upple- velser av glädje och framgång, och vice versa. 4. Anknytning till småbarnsfostran och en upplevelse av att höra till gruppen (samhörighet): Barnet känner att det är välkommet, emotsett, barnet trivs och har det roligt med de övri- ga, det klarar av de uppgifter det har och barnet är omtyckt av de andra i gruppen. 5. Barnet har en nära tillitsfull relation till en vuxen inom småbarnsfostran och även till nå- gon annan vuxen utanför hemmet (mor- eller farförälder, förälder till en vän o.s.v.). 6. En åldersanpassad förståelse för förälderns och hemmets situation eller för en problema- tisk situation inom småbarnsfostran. Barnet behöver förklaringar för sådant som det upplever, hör och ser samt information om att de vuxna strävar efter att ta hand om saken. 7. För barnet är det viktigt att veta att medarbetaren inom småbarnsfostran (se punkt 5) känner till situationen i hemmet och att barnet kan och får prata om sin oro och sina erfarenheter med denna. 8. Det är viktigt att det inom utvecklingsmiljön finns en förståelse för växlingar i barnets sin- nesstämning och beteende och att barnet får stöd unders svåra dagar. Det ser ut som om du känner dig ledsen eller Jag förstår väl att du är ilsken. Barnets känslor och käns- loutlevelse skall inte förbises eller fördömas ( Sluta nu ) Det kan också hända att barnet inte alls vill prata, men det går också att stöda ett barn som inte pratar. 9. Det är viktigt att de vuxna i barnets liv visar respekt mot varandra. Inom småbarnsfostran talar man med värme, förståelse och respektfullhet om barnets föräldrar och i hemmet skall man göra på samma sätt gällande medarbetarna inom småbarnsfostran. 10. Ett gott samarbete mellan hemmet och småbarnsfostran. För alla barn är det viktigt att de vuxna i deras liv kan samarbeta. Särskilt viktigt är det för barn som har det bekym- mersamt eller som mött svårigheter i vardagen.

Plan för handling 14 Barnets namn: Datum: Närvarande: Överenskommelse om hur man stöder följande styrkor: Vårdnadshavarna/Medarbetaren I hemmet: Inom småbarnsfostran: Gällande sårbarheter kommer man överens om följande handlingar: Vårdnadshavarna/Medarbetaren I hemmet: Inom småbarnsfostran:

15 6. Att ordna ett FBT- rådslag. Vem skall bjudas in? Vem kan ställa upp med konkret stöd? Skall man, för att stöda hemmet och/eller småbarnsfostran bjuda in någon från familjens eget nät- verk eller medarbetare från någon stödorganisation? Till exempel om man inom småbarns- fostran eller i hemmet är förvirrade över barnets beteende, kan man bjuda in en medarbetare från familjerådgivningen. Om barnet visar tecken på psykiskt illamående kan man, i mån av möjlighet, bjuda in en medarbetare från barnpsykiatrin. Om man bestämmer sig för att ordna ett FBT- rådslag, ska man använda loggboken för rådslaget. 7. Till slut, hur kändes detta samtal? Vårdnadshavarna Medarbetaren 4.2 Exempel: Föra barnen på tal- samtal och -rådslag med fyraåriga Minna. En anställd inom småbarnsfostran och Minnas föräldrar för ett FBT- samtal som en del av rutinerna inom småbarnsfostran. Enligt föräldrarna är Minna en söt flicka som alltid varit lätt att sköta. Även medarbetaren berättar att det är lätt att tycka om Minna, hon är en flicka som tar hänsyn till andra, även om hon är lite känslig. Under den senaste tiden har hon börja dra sig undan lite mer. Hon ser dock ut att trivas för sig själv och koncentrerar sig långa stunder på olika pyssel. Ibland ser hon ut att vara trött. Under den senaste tiden har Minna varit irriterad och gråtig hemma och hon har svårt att gå och sova. Pappa har blivit arbetslös och familjens ekonomiska situation är svår. Pappa är ängslig, irriterad och kraftlös. Hans intresse har varit att göra naturutflykter men under den senaste tiden har han inte orkat gå ut. Även mamma har slutat med sina motionsrundor, även om de alltid piggat upp henne. Både föräldrarna och barnen (4 år och 7 år) bråkar mycket, särskilt på vardagskvällar. Det sjuåriga barnet har börjat skolan och det har gått bra, men barnet är irriterat hemma och hoppar lätt på det yngre barnet. Mamma försöker hålla ihop familjen och upprätthålla en positiv atmosfär. Hennes krafter börjar ta slut.. Familjerna har slutat att åka på gemensamma utflykter. Föräldrarna är oroliga för barnen. Oron i sin tur ökar känslan av kraftlöshet. Inom småbarnsfostrans upplever man inte Minnas situation alarmerande, man upplever hennes koncentrationsförmåga som beundransvård. I samband med FBT- samtalet upp- märksammar man ända att det finns en risk för en utveckling mot ökad isolering och eventuell depression. Man bestämmer sig för att ordna ett FBT- rådslag, till vilket föräldrarna bjuder in mormor. Mamma föreslår att pappa bjuder in sin goda vän, men pappa säger nej. Medarbetaren inom småbarnsfostran bjuder in specialbarnträdgårdsläraren. Med samtycke av föräldrarna bjuder man även in en depressionsskötare från hälsovårdscentralen.

16 Plan för följande fyra veckor. Specialbarnträdgårdsläraren kommer att följa med Minnas vardag, främja hennes lek med andra barn och få en uppfattning om hur Minna fungerar i gruppen. Därefter vägleder hon Minnas medarbetare att göra på samma sätt en gång per dag både under inomhuslekarna och under utomhuslekarna. Man visar uppskattning för Minnas pyssel och tillsammans med föräldrarna beundrar man det. På daghemmet finns det ett annat barn som också är intresserat av pyssel och man bestämmer att ordna gemensamma pysseluppgifter för dem. Man ser dock till att Minna även får vara för sig själv. Mormor lovar att komma hem till familjen två kvällar per vecka och mamma beslutar att börja mo- tionera åtminstone en gång per vecka. Depressionsskötaren bokar en tid för pappa för en bedömning. Pappa lovar att besöka socialbyrån för att rådgöra om eventuellt utkomststöd. Han lovar också att föreslå en naturutflykt till sin vän följande söndag. Föräldrarna beslutar att göra en utflykt med barnen en gång per veckoslut. Ett kort referat över de överenskomna handlingarna utarbetas och delas ut till alla deltagare. Man avtalar ett följande rådslag om fyra veckor för att följa upp hur det står till med Minna och för att få kunskap om ifall handlingarna varit till hjälp och vad som behövs i fortsättningen. Reflektion. Hemmets bekymmer i kombination med Minnas naturliga känslighet identifie- rades som en sårbar ekvation under FBT- samtalet. Minnas goda koncentrationsförmåga och pysselfärdigheter gömde under sig hennes nedstämdhet. Inom småbarnsfostran beslöt man att stöda Minnas samvaro med de andra barnen (upplevelse av gemenskap och samhörighet vs. isolering och ensamhet) samt på hennes styrka, intresset för att pyssla. Atmosfären hemma var irriterad, krafterna räckte inte till och glädjen hade försvunnit. Man var medveten om att mormoderns närvaro har en lugnande effekt under kvällarna, speciellt vid läggdags. Pap- pa beslöt sig för att ta emot vård och att reda ut familjens ekonomiska situation. Man be- stämde sig också för att göra mer aktivitet som medför glädje och avslappning, naturutflykter för pappa med sin vän, motionsrundor för mamma och gemensamma utflykter eller utevis- telse för hela familjen en gång per vecka. Målet var att stöda Minnas utveckling och före- bygga eventuella problem genom att på ett så mångsidigt sätt ta hänsyn till Minnas livssituation.