interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt

Relevanta dokument
Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar

Båda systemen erbjuder både fördelar och nackdelar, men man har tidigare inte jämfört systemen mot varandra i en prospektiv randomiserad studie.

Studiedesign och effektmått

Infarter - journaltabell Gäller för: Region Kronoberg

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Infarter. Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt

Perifert inlagd central venkateter. inte utvärderad för kliniskt bruk Mer vetenskapligt stöd krävs, visar litteraturstudie. klinik och vetenskap

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Kan vi sätta och använda perifera venkatetrar med vetenskapligt stöd?

Clinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer TUNNELERAD CVK Region Östergötland

Central venkateter. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö

Clinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer ICKE TUNNELERAD CVK. Region Östergötland

Kommentarer till Power point presentation. PERIFERT INLAGD CENTRAL VENKATETER (PICC-line)

UTVECKLINGSKRAFT ATT PRAKTISERA SÄKER VÅRD TVÅ EXEMPEL. Pusselbit nr 4: Förebygga infektioner i centrala infarter. Jessica Wernlid, IVA, Värnamo

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro

Gradering av evidensstyrka ABCD

Bilaga 2. Granskningsmallar

Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Standardvårdplan för patienter med Central venkateter (CVK)

Perifert inlagd central venkateter (PICC)

I särskola eller grundskola?

Granskningsmall för randomiserad kontrollerad prövning

Infektionsverktyget. med fokus på vårdrelaterade infektioner (VRI)

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

Handhavande av centrala och perifera infarter på Hematologiska kliniken

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Sepsis, svår sepsis och septisk chock

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^)

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar

Tillstånd: Friändstandlöshet i underkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro med extension

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Delirium och Komplikationer

Bilaga 3 till SBU-rapport 1 (7)

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Syrgas efter hjärtstopp

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Studiedesign: Observationsstudier

Smittskydd Värmland. Ingemar Hallén, bitr smittskyddsläkare

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Lasses timme. Lars Berggren Överläkare, docent HTA-CAMTÖ Univeritetssjukhuset Örebro

När ska man ge PPI för att skydda mot blödande magsår? Ellen Vinge, klinisk farmakolog, Kalmar

Strukturera och avgränsa

Krav på nya anslutningar. Infektionsverktyget

Tillstånd: Entandslucka i sidosegment som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd krona

Kateterrelaterade infektioner. Andreas Berge Karolinska sjukhuset, Solna för Infektionsläkarföreningen Båstad Uppdaterad för

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012

Barn med psykisk ohälsa

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

CVK, CDK eller Subkutan venport inläggning - lokal anvisning Barn

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer

Pneumothoraxfrekvens vid datortomografiskt vägledd lungpunktion. En jämförelse mellan två olika tekniker

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

17/10/14. Kvantitativ metod och grundläggande statistik. Varför. Epidemiologi

Att läsa en vetenskaplig artikel

Krav på nya anslutningar. Infektionsverktyget

Handhavande och skötsel av centrala venösa infarter

Appendix I. Mallar för kritisk granskning och dataextraktion

Herpes simplexmeningit

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Bilaga 3 Inkluderade studier.

Infektionsverktyget. Emma Halme Projektledare Verksamhetsutveckling/IT Utvecklings- och patientsäkerhetsenheten

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Vårdrutin 1 (5) Central venkateter Gäller för: LiV. Central venkateter (CVK)

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Catharina Gustavsson & Daniel Sjöberg

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Mall och manual för granskning av interventionsstudier

SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017

2. Metoder för litteratursökning och granskning

PICC-line Skötselanvisning

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg keram klinikframställt

Kostnadsminimeringsanalys av antibiotikaprofylax vid elektiva sectio

VRI Vårdrelaterade infektioner

Komplikationer hos patienter med PICC

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

ATT FÖREBYGGA CVK- RELATERADE INFEKTIONER

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?

CRF för SAMS Version

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Medicin-Geriatriska kliniken Skellefteå

Transkript:

Tillägg till bilaga 4. Sammanfattning av 9 studier som graderades som låg kvalitet. Författare År, Land Kim HJ et al 2010 SydKorea Studiedesign Prospektiv kohortstudie med er Onkologi Ej vedertagen DVTdefinition Antal patienter i interventions- respektive Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Resultat i interventions- respektive (median, range): PICC: 37* CVK: 21* Venport: 269* * Spridningsmått ej angivet Totalt antal komplikationer: PICC: 50 % CVK: 18.1 % Venport: 34.7 % CVK färre komplikationer än övriga Studiekvalitet Kommentarer Oklart om vilka som inkluderades i studien eller ej. Ej definierade skötselrutiner Var de lika för de olika systemen? Saknas analys av komplikation i förhållande till användningstid och samtidigt system Al-Raiy B et al 2009 Prospektiv kohortstudie med Slutenvård, icke intensivvård. Tid till kateterinfektion Vedertagen infektionsdefinition PICC: 622 (1 per patient) CVK: 638 (oklart hur många patienter) PICC: 9.2±9.9 CVK: 7.7±5.0 kateterrelaterad blodburen infektion: Oklart om inläggning, skötsel och uppföljningsrutiner var lika i grupperna. Patientgrupperna förefaller ej 1

PICC: 2.3 per 1000 CVK: 3.9 per 1000 jämförbara Oklart om vilka som inkluderades i studien eller ej Ingen statistisk skillnad Otillräcklig redovisning av möjliga riskfaktorer Worth L et al. 2008 Australien Kohortstudie med kontroll grupp Hematologisk vård- Primära frågeställningar: - Naturalförlopp av CVK-inläggning och användning - Riskfaktorer för CRBSI - Jämföra komplikationer beroende på CVKtyp (PICC, CVK, t-cvk) 106 patienter PICC: 75 CVK: 31 t-cvk: 0 PICC: 24.2±24.3 CVK: 18.8±18.7 Trombos/kateterrelaterad blodburen infektion: PICC: 7.71/6.61 per 1000 dagar Litet material underpowered Oklart om vilka som inkluderades i studien eller ej och vem som fick vilken kateter. Vedertagen infektionsdefinition. Oklar trombosdefinition (=ocklusion) CVK 3.42/10.27 per 1000 dagar Ingen statistisk skillnad Man planerade studien med tre olika katetrar men använde bara två. Alonso- Echanove J et al 2003 Prospektiv kohortstudie. Multicenter. Ren observationsstudie som följer utfallet hos patienter med olika katetrar. Ingen randomisering eller definierad Intensivvård Riskfaktorer för CRBSI 4535 patienter 8593 olika centralvenösa accesser PICC: 637 CVK: 5185 pulmonaliskateter : 2203 CDK: 498 Hela gruppen: 6.6±5 Ej angivet för resp grupp. kateterrelaterad blodburen infektion: PICC 1.99 per 1000. Ingen definierad Oklart om vilka patienter som fick vilken kateter och detta varierade mellan enheterna (PICC varierade 1-25%). 2

Vedertagen infektionsdefinition Övriga: 70 CVK 7.5 per1000 Riskreduktion 74 % p< 0.001 Inläggning och skötselrutiner är ej definierade för respektive enhet. Cowl CT et al 2000 Randomiserad kontrollerad studie TPN i slutenvård Skillnad i förekomst av komplikationer, som kräver borttagande av katetern, mellan PICC och CVK i v subclavia Ej vedertagna infektionsdefinitioner Antal patienter 102 PICC: 51 CVK: 51 Bortfall: 0 (median, range): PICC: 9.8(1-36) CVK: 10.8(2-27) Svåra inläggningar PICC: 21.6% CVK: 9.8% (p<0.05) Katetern kunde användas hela behandlingen: PICC: 47.1 % CVK 68.6 % (p<0.05) Tromboflebit PICC 15.4 % CVK 2.0 % (p<0.01) Randomisering av inläggare, inläggningsteknik och skötsel var olika i de bägge grupperna. Studien var för liten för att statistiskt säkerställa skillnader mellan grupperna (<15 %) avseende viktiga komplikationer. Adekvata tidsanalysmått med beräkning per 1000 gjordes ej Avsaknad av multivariat analys. Duerksen DR et al 1999 Prospektiv kohortstudie med. Registerstudie. Tre tidsperioder med olika huvudsaklig användning av olika katetrar jämförda. 1988-89 t-cvk (80%) 1992-93 CVK (46%) 1996-97 PICC (48%) Antal patienter: okänt Antal katetrar 1988-89 147 1992-93 190 1996-97 363 Perioden 1996-97 PICC 2209 Övriga CVK 3597 I övrigt saknas uppgifter. Historisk jämförelse av grupper. Inläggare, inläggningsteknik 3

TPN i sluten vård Skillnader i kateterval och komplikationer över tiden. Följande komplikationer minskade över tiden: Sepsis, Pneumothorax, Kuffglidning, kateterskada eller läckage. Följande komplikation ökade över tiden: Flebit och skötsel var olika i de bägge grupperna. Hänsyn har ej tagits till skillnad i användningstid mellan de olika katetrarna Avsaknad av multivariat analys Guiffrida DJ et al 1986 Kohortstudie med Intensivvårdade patienter Skäl till borttagande av venösa infarter och samband mellan katetertyp och komplikationer Otydliga definitioner för flebit och infektion Antal patienter: okänt PICC: 472 CVK: 713 PVK: 1024 (medel): PICC: 4.9±3.2 CVK: 6.2±4.7 PVK:2.9±1.7 Borttagande pga flebit PICC: 12 % CVK: 3 % PVK:34.5 % Borttagande pga dålig funktion PICC: 7 % CVK: 9 % PVK:2.1 % Beskrivning av karakteristika för respektive katetertyp saknas, oklart om grupperna var lika. Vid analys av skillnader mellan katetertyper har hänsyn ej tagits till användningstid PVK och PICC gav fler flebiter än CVK (p<0.001) Raad I et al 1993 Kohortstudie med Antal patienter: 340 PICC: 87±120 4

Patienter med cancer Primärfrågeställning: Funktionsduglighet och infektiösa komplikationer Vedertagna infektionsdefinitioner PICC: 154 CVK: 205 Bortfall:0 CVK : 136±136 Lokal CVK infektion och kateterrelaterad blodburen infektion per 1000 : PICC: 1.9 CVK : 0.9 Beskrivning av karakteristika för respektive katetertyp saknas, oklart om grupperna var lika. Analyser avseende eventuella skillnader mellan PICC och CVK saknas Riskfaktorer för kateterinfektioner: Akut leukemi vs övriga diagnoser (p<0.04). (Oklart vilka övriga cancerdiagnoser som inkluderats i undersökningsgruppen) Avsaknad av multivariat analys Mollee P et al 2011 Australien Kohortstudie med Patienter med hematologisk eller onkologisk diagnos Incidens av kateterassocierad BSI och riskfaktorer Vedertagna infektionsdefinitioner Antal patienter:727 PICC: 807 CVK: 154 T-CVK: 124 T-dialys-CVK: 30 Venport: 12 Bortfall: Okänt (median, range): 29 (1-936) Kateterassocierad blodburen infektion 2.5 per 1000 Kateterrelaterad blodburen infektion 1.05 per 1000 Beskrivning av karakteristika för respektive katetertyp saknas, oklart om grupperna var lika Oklart vilka variabler som testades i de multivariata analyserna. Mycket ojämn fördelning av olika katetrar Kateterassocierad BSI CVK HR 3.5 p=0.0001 T-CVK HR 1.77 p=0.01 Ingen analys av akut eller elektiv inläggning 5

jämfört med PICC Subgruppsanalys av patienter med aggressiv hematologisk sjukdom I = interventionsgrupp; K = ; RCT = randomiserad kontrollerad studie 6