Informationskompetens

Informationskompetens En fenomenografisk undersökning av skolledares uppfattningar om informationskompetens Therese Olsson Institutionen för ABM Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap ISSN 1650-4267 Masteruppsats, 30 högskolepoäng, 2012, nr 590

Författare/Author Therese Olsson. Svensk titel Informationskompetens: En fenomenografisk undersökning av skolledares uppfattningar om informationskompetens. English Title Information literacy a phenomenograpfic study about school administrators perceptions about information literacy. Handledare/Supervisor Christer Eld. Abstract The aim of my two years master thesis was to examine school administrators perceptions about important information literacy skills that the students should be able to control, perceptions about what role the teachers and the librarians have in teaching students information literacy and perceptions about the collaboration between these groups. My questions have been: Have the school administrators reflected upon the conception of information literacy? What conceptions do school administrators have about important information literacy skills that the students should be able to control? What role do they consider the teachers and the librarians to have in making all students information literate? How do they consider the collaboration between the teachers and the librarians work? What role do they consider themselves to have on a management level to make all students information literate? I used a phenomenographical method and carried out six qualitative interviews with school administrators from five senior high schools in the municipality of Gävle. Both public schools and independent schools were included in the study. Most of the school administrators considered information literacy to be the same as criticism of sources, which they also considered as one of the most important information literacy skills. Only one of the school administrators thought that information literacy is about arranging the information. All of the school administrators thought that the teachers have the main responsibility for the education in information literacy. The librarians were by the school administrators considered not to be used at their full potential and the perceptions about the librarians tasks was that they were to be a guidance in databases, tempt students in to reading by talking about books and ask students critical questions through the information literacy process. The school administrators thought that the collaboration between the teachers and the librarians was satisfying. All of the school administrators thought that they should provide the right conditions for collaboration between the groups, but that the school administrators should not run the project. One of the reasons why the school administrators in my essay focused on criticism of the sources and not on the arranging of information can be due to that information literacy is vaguely described in the school curriculum. A conclusion in the study is that the school administrators have insufficient knowledge and insight in how the collaboration between the teachers and the librarians work and that the school administrators do not allocate enough time for the teachers and librarians to collaborate. Ämnesord Informationskompetens, fenomenografi, skolledare, lärare, bibliotekarie Key words Information literacy, Phenomenography, School administrators, Teacher, Librarian 2

Innehållsförteckning Inledning... 7 Begrepp... 9 Informationskompetens... 9 Tidigare forskning... 11 Hur elever söker information på gymnasiet... 11 Lärare och skolbibliotekariers uppfattningar av informationskompetens och undervisning i informationssökning... 14 Samarbete mellan lärare och bibliotekarier... 15 Teoretiska perspektiv på informationskompetens... 19 Tidigare uppsatser... 20 Hur elever upplever informationssökningsprocessen... 22 Universitetslärare och universitetsbibliotekariers uppfattningar om informationskompetens... 23 Elevers lärande på folkbibliotek... 25 Rektorers påverkan på informationsfärdighet... 26 Syfte och frågeställningar... 28 Den fenomenografiska ansatsen... 31 Historisk bakgrund... 31 Teoretiska förutsättningar och begrepp... 32 Kritik mot fenomenografin... 34 Metod... 36 Kvalitativ metod... 36 Intervjuerna... 36 Genomförande av analysen... 38 Analys... 41 Fenomen 1 Begreppet informationskompetens... 41 Söka information och vara källkritisk.... 41 Söka information, vara källkritisk och bearbeta materialet.... 41 Analys fenomen 1... 42 3

Fenomen 2 Viktiga informationsfärdigheter elever bör behärska... 43 Vara källkritisk... 43 Att vara bekant med ett antal databaser och ha god datorvana... 43 Önskar bättre kunskaper i böcker och arkiv... 44 Det handlar om att ha tillgång till databaser... 44 Analys fenomen 2... 44 Fenomen 3 Ansvaret för informationsfärdigheter... 45 Lärare har det största ansvaret... 45 Lärare måste ta hjälp av bibliotekarien... 45 Eleverna har stort eget ansvar... 45 Lärare ska vägleda eleverna i hela processen... 46 Analys fenomen 3... 46 Fenomen 4 Bibliotekariers roll i informationssökningsprocessen... 48 Vägledare i databaser....48 Läsfrämjande... 49 Ställa kritiska frågor... 50 Bibliotekarier är underutnyttjade... 50 Analys fenomen 4... 50 Fenomen 5 Lärares roll i informationssökningsprocessen... 52 Baskunskaper i informationssökning, lära ut källkritik... 52 Att hjälpa elever att hitta information, sovra, göra en bedömning av materialet och analysera/diskutera materialet... 52 Analys fenomen 5... 53 Fenomen 6 Samarbete mellan lärare och bibliotekarier... 53 Samarbetet mellan lärare och bibliotekarier fungerar bra....53 Svårt att svara på... 54 Analys fenomen 6... 54 Fenomen 7 Ansvar för samarbetet mellan lärare och bibliotekarier... 55 Skolledarna ska ge förutsättningarna... 55 Skolledningen ska inte driva projektet... 55 Analys fenomen 7... 56 Slutdiskussion... 57 Vilka uppfattningar har skolledarna om viktiga informationsfärdigheter som elever bör behärska?... 57 Vilka uppfattningar har skolledare om lärare och bibliotekariers roll?... 59 Vilka uppfattningar har skolledare om samarbetet mellan lärare och bibliotekarier?... 59 Sammanfattning... 62 Käll och litteraturförteckning... 63 Otryckt material... 63 Tryckt material... 63 Bilaga... 66 Intervjufrågor till skolledarna... 66 4

5 Muntliga frågor... 66 Kompletterande frågor via e-post... 66

6

Inledning Informationskompetens har blivit ett populärt begrepp i och med att mängden information i arbetslivet och det övriga samhället har ökat kraftigt. Problembaserad undervisning har fått allt större utrymme i gymnasieskolan vilket har inneburit ökade krav på elever att de ska behärska förmågan att kunna söka, bearbeta och analysera information självständigt. Under min praktik som ingick i masterprogrammet i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala Universitet kom jag i kontakt med ett förslag till en utvecklingsplan för kommunen. Den innehöll förslag på mål som elever ska uppnå gällande informationskompetens i årskurs 3, årskurs 6, årskurs 9 och på gymnasiet. Informationskompetens har kallats för den fjärde baskunskapen och med det menas att det är viktigt att elever kan navigera i den stora informationsmängd som finns idag. De andra baskunskaperna är att kunna läsa, skriva och räkna. I broschyren fanns förslag på kriterier som elever på gymnasiet ska uppnå gällande informationskompetens. Dessa kriterier är att kunna göra relevanta sökningar i sökmotorer, känna till skillnaden mellan sökmotorer och länkkataloger, kunna använda sig av de databaser som respektive skola abonnerar på, kunna använda skolans bibliotekskatalog, känna till grunderna i ett källkritiskt tänkande och varför man bör ange källor, kritiskt jämföra fakta från olika källor för att kontrollera exempelvis upphov och aktualitet, känna till grundmallen för en bra sökstrategi som frågeformulering och sökning via uppslagsverk och skriva en korrekt källförteckning. Informationsbroschyren väckte min nyfikenhet om hur undervisning i informationsökning ser ut på gymnasier idag. Räcker det med de kunskaper som räknades upp i informationsbroschyren eller krävs det andra kunskaper också för att elever ska anses informationskompetenta? Louise Limberg är en av de forskare som varit kritisk till hur undervisningen i informationskompetens bedrivits på grundskolor och gymnasieskolor. Många tidigare uppsatser inom Biblioteks- och informationsvetenskap har lyft fram att samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarie borde förbättras och fördjupas. Hedman och Lundh menar att många tidigare fenomenografiska studier har undersökt hur 7

olika grupper uppfattar informationskompetens, exempelvis elever, lärare, bibliotekarier, högskolelärare och forskare. 1 Till skillnad från dem ska jag fokusera på skolledares uppfattningar. Syftet med uppsatsen är således att undersöka skolledares uppfattningar om elevers informationskompetens. 1 Hedman, J, Lundh, A, Red. (2009), Informationskompetenser, s. 46-47. 8

Begrepp Informationskompetens Anledningen till att jag valde informationskompetens som ett centralt begrepp i min uppsats är för att jag under utbildningen i Biblioteks och informationsvetenskap stiftade bekantskap med Louise Limbergs forskning där begreppet informationskompetens var centralt. När jag sedan kom i kontakt med en utvecklingsplan för informationskompetens på gymnasier i en kommun förstärktes iden om att skriva om begreppet informationskompetens. Tidigare forskning hade diskuterat lärare och bibliotekariers syn på elevers informationskompetents och ämnade därför att skriva om informationskompetens ur en ny synvinkel. Jag är medveten om att det finns flera definitioner av begreppet informationskompetens. Jag valde att använda en definition av begreppet informationskompetens vid intervjuerna med mina informanter eftersom det inte var självklart att de skulle känna till begreppet. Definitionen var: Inom biblioteks och informationsvetenskapen menar vi med det begreppet informationskompetens att söka information, bearbeta materialet och kritiskt granska det. Ett alternativt begrepp till informationskompetens är digital kompetens vilket innebär förmågan att använda internet och digital teknik i utövandet av ett yrke. Det innebär att inneha rätt utbildning, erfarenhet och kunnighet inom området. 2006 presenterade EU åtta nyckelkompetenser där digital kompetens var en av dem. En 9

viktig del i digital kompetens är att ha en kritisk och reflekterande attityd gentemot information och interaktiva medier. 2 I begreppet digital kompetens ingår: Kunskap om IT-teknik, teknikens roll och möjligheter Kunskap om ordbehandling, kalkylprogram, databashantering Risker med att kommunicera via elektroniska medier och de juridiska principer som finns att ta hänsyn till Förmågan att insamla och använda information på ett kritiskt och analytiskt sätt. 3 Kunskap, färdighet och förståelse är tre centrala begrepp när det gäller digital kompetens. Med kunskap menas att en person vet hur IT-systemen fungerar praktiskt och vilka möjligheter som tekniken kan ge i arbetslivet. Det syftar också på förmågan att hantera text, bilder, filmer och kommunicera via sociala medier. Med färdighet menas förmågan att producera, samla bearbeta och redovisa och förstå komplex information. Det innebär också att ha förmågan att spåra upp information via internetbaserade tjänster och bedöma dess relevans. Med förståelse menas förståelse för de möjligheter men också de begränsningar som IT-området innehåller. Med det manas att kunna reflektera över de digitala mediernas roll i samhället med utgångspunkt från sitt eget medie- användande samt att ha insikt i vad digitala medier påverkar lärande och identitetsutveckling 4. Anledningen till att jag inte valde att använda begreppet digital kompetens är att det är ett snävare begrepp som kretsar kring datoranvändande i olika aspekter. 2 www.wikipedia.org/wiki/digital kompetens. 3 www.digitalkompetens.com. 4 www.digitalkompetens.com. 10

Tidigare forskning Hur elever söker information på gymnasiet Louise Limberg var den första svenska forskare som använde fenomenografisk ansats inom området biblioteks- och informationsvetenskap. Hon delade således in intervjusvaren i olika kategorier av uppfattningar. I sin avhandling Att söka information för att lära, en studie av samspel mellan informationssökning och lärande (1998) undersöktes elevers informationskompetens på gymnasiet och hur de studerande löste en gruppuppgift om EU på olika sätt, det vill säga hur de sökte, använde och bearbetade information. Syftet med avhandlingen var att studera samspelet mellan informationssökning och lärande 5 Resultaten delades in i tre kategorier, informationssökning som att söka fakta, som att väga information för att välja rätt sida och som att granska och analysera. 6 Limberg menade att hennes frågeställningar inte undersökts i någon större utsträckning, men ansåg att det är viktigt att de undersöks i och med att problembaserad undervisning får allt större plats i skolorna. 7 Problembaserad undervisning bygger på att elever söker, bearbetar och sammanställer information. Lärare och bibliotekarier såg som sin viktigaste uppgift att hjälpa elever att sovra och värdera information eftersom många elever fann det svårt. Samarbetet borde förbättras mellan lärare och bibliotekarier enligt Limberg men hon ansåg att det är ett komplicerat problem. En anledning till det är att läraren ofta lägger vikten på ämnesinnehållet och underskattar den komplexa processen som informationssökning innebär och att bibliotekarier fokuserar på sökprocessen och därmed saknar helhetsbilden av ämnets innehåll. Avhandlingsförfattaren betonade också vikten av att bib- 5 Limberg, L. (1998), Att söka information för att lära, s. 19. 6 Limberg, L. (1998), Att söka information för att lära, s. 27. 7 Limberg, L. (1998), Att söka information för att lära, s. 17. 11

liotekarier, lärare och elever behöver bättre förståelse för hur samspelet mellan informationsökning, informationsanvändande och lärande fungerar 8. I forskningsprojektet LÄSK, Lärande via skolbibliotek studerades hur elever använder skolbiblioteket och vad de lär sig där. Forskningsprojektet LÄSK och projektet Helvetesgapet finns sammanfattat i Textflytt och sökslump, informationssökning via skolbibliotek (2004). Frågeställningarna var hur elever samarbetar och kommunicerar med varandra och med lärare och bibliotekarier samt vad eleverna lärt sig i och via skolbiblioteket. Syftet var att ta reda på hur elevers informationssökningsprocess kunde beskrivas, hur skolbiblioteket kunde förstås som ett kulturellt redskap, vilken kulturell betydelse de olika redskapen hade som är grunden i skolbiblioteket och på vilka sätt de påverkades av den specifika miljö de levde i samt vad eleverna lärt sig. 9 Alexandersson och Limberg påpekade att många lärare och bibliotekarier har synsättet att eleverna har eget ansvar för kunskapsinhämtning i skolan och att undervisningen är upplagd så att eleverna på egen hand ska kunna hantera förmågan att söka och bearbeta kunskap för att på så vis anpassas till informationssamhället. Elever behöver mer stöd och styrning enligt Alexandersson och Limberg för att bli informationskompetenta och lärare och bibliotekarier spelar en stor roll i denna process. Elever skulle exempelvis kunna redovisa vad de lärt sig genom ett undersökande arbetssätt och bibliotekarier kunde bidra med kunskaper hur man kritiskt granskar källor. De menade att undervisning i informationsökning sker vid vissa enskilda tillfällen på terminen och i undersökningen framkom att endast en skola hade haft undervisning i informationssökning i samband med ett skolprojekt. Lärare och bibliotekarier måste enligt Alexandersson och Limberg bli mer aktiva i skolans bibliotek genom att hjälpa elever att värdera, sortera och kritiskt granska information. I projektet LÄSK kom de fram till fyra faktorer som hade stor betydelse vid elevers förmåga att bilda kunskap. Dessa faktorer var att elevernas frågeställningar måste vara väl avgränsade, de måste ha ett intresse för ämnet, kunna behärska flera former av sökstrategier, formulera sökfrågor, kunna värdera information, ha en kritisk hållning till källor och att en vuxen stödjer eleverna genom hela processen genom att bland annat ställa kritiska frågor, utmana deras förförståelse och ge konstruktiv kritik. 10 8 Limberg, L. (1998), Att söka information för att lära, s. 18. 9 Alexandersson, M, Limberg L. (2004), Textflytt och sökslump, informationssökning via skolbibliotek, s. 25. 10 Alexandersson, M, Limberg, L. (2004), Textflytt och sökslump, informationssökning via skolbibliotek, s. 119-120. 12

Limberg och Alexandersson menar att i flera läroplaner och styrdokument,( till exempel Skola för bildning (Läroplanskommitten 1992), Läroplanerna (Lpo94), Lpf 94, Lpfö 98 och Slutbetänkandet Skolfrågor - om en ny skola i en ny tid, 1997) har diskussioner förts om att kunskapsbegreppet bör utvidgas och problematiseras och menade att kunskap innebär förmågan till kritiskt tänkande, att värdera information samt att ha ett reflekterande arbetssätt. Andra tankar som förts fram är vikten av att stärka skolbibliotekets pedagogiska roll och att skolans kunskapsuppdrag borde fördjupas. Skolan har inte längre monopol på att förmedla kunskap till eleverna när de flesta idag har tillgång till internet och med det obegränsad kunskap utanför skolan. 11 De menar att kvalificerad förståelse är förmågan att uttrycka sig på ett strukturerat sätt, kunna göra jämförelser och se samband och att genom att använda faktakunskaper, sin förståelse och förmågan att dra egna slutsatser och kunna framföra egna resonemang. 12 I Textflytt och sökslump bedrevs ett forskningsprojekt där några klasser studerades från årskurs 2 till årskurs 3 på gymnasiet. En klass i årskurs 3 på gymnasiet följdes när de gjorde ett arbete om terrorism. De arbetade med projektet i ämnena samhällskunskap, historia, religion och engelska. Eleverna arbetade i par och redovisade sitt arbete på engelska med att göra en egen webbplats och diskutera kring den. Målet var att eleverna skulle få kunskap om hur terrorism påverkade samhällsutvecklingen. Alexandersson och Limberg upptäckte att lärarna hade stora förväntningar på att eleverna skulle klara projektet på egen hand. 13 Lärarna berättade att eleverna hade undervisning i informationssökning via webben i årskurs ett på gymnasiet och att de inte hade någon ytterligare undervisning i informationssökning inför detta projekt. Det enda hjälpmedel de fick var en lista med tips på webbplatser som kunde vara bra att börja med. Nästan samtliga elever började med att leta information på internet. I enkäten framkom att 70 % av eleverna ansåg det mycket lätt att hitta information på internet och 30 % av eleverna ansåg att det ganska lätt att hitta information på internet. Under deras observationer av eleverna framkom dock stora brister hos eleverna. Få elever kände till booleska operatorer vilket gjorde att de fick för många sökträffar. Eleverna hade också bristande kunskaper i källkritik och kopierade ofta texterna direkt från hemsidorna och bytte sedan ut några av orden. De hade lärt sig av lärarna att de inte fick skriva 11 Alexandersson, M, Limberg, L. (2004), Textflytt och sökslump, informationssökning via skolbibliotek, s. 18. 12 Alexandersson, M, Limberg, L. (2004), Textflytt och sökslump, informationssökning via skolbibliotek, s. 19. 13 Alexandersson, M, Limberg, L. (2004), Textflytt och sökslump, informationssökning via skolbibliotek, s. 52. 13

av texten helt men få av dem verkade ha förstått anledningen som var att eleverna skulle få en djupare förståelse för det ämne de arbetade med. När elever kopierar och klistrar in information sker endast en ytinlärning och fokus på faktakunskaper och inte på analys och diskussion. 14 Altavista och Google var de vanligaste sökmotorerna eleverna använde sig av. Det var stor skillnad på lärarnas och elevernas syn på elevernas förmåga att vara källkritiska. Många elever ansåg inte att de behövde ange vilka källor de använt. Alexandersson och Limberg tror att det kan bero på att slutprodukten var en webbplats. De antog att en del elever höjde sin prestation av att lärarna hade höga förväntningar på deras prestation medan andra elever hade svårt att arbeta under stor frihet och svårt att fokusera och få något gjort. Undersökningen visade att det var stor spridning bland eleverna beträffande vilka som hade utvecklat ny kunskap inom projektet. Vissa av eleverna hade fått ökad förståelse för hur vissa terrororganisationer påverkade samhällsutvecklingen medan andra elever endast upprepade de faktakunskaper som de hittade på internet. De upptäckte att elevers inställning inför skolarbetet hade stor betydelse för hur de lyckades med projektet. 15 Lärare och skolbibliotekariers uppfattning av informationskompetens och undervisning i informationssökning Limberg har tillsammans med Folkesson gjort forskningsprojektet Undervisning i informationssökning, slutrapport från projektet Informationssökning, didaktik och lärande (2006) där de undersökt lärare samt bibliotekariers uppfattningar om informationskompetens, det vill säga hur de såg på undervisning i informationssökning och vad de ansåg var viktigt att elever ska behärska rörande informationssökning. Syftet var att undersöka vilka variationer som förekom i lärare och bibliotekariers uppfattningar om undervisning i informationssökning, vad lärare och bibliotekarier ser som kvalitet i informationssökning och hur de bedömer kvaliteten i elevers informationssökning och lärande, hur de ser på samarbetet mellan de olika yrkesgrupperna lärare och bibliotekarier samt hur lärare och bibliotekariers uppfattningar av undervisning i informationssökning förändrades under projekttiden. 16 14 Alexandersson, M, Limberg, L. (2004), Textflytt och sökslump, informationssökning via skolbibliotek, s. 54-55. 15 Alexandersson, M, Limberg, L. (2004), Textflytt och sökslump, informationssökning via skolbibliotek, s. 58. 16 Limberg, L, Folkesson, L. (2006), Undervisning i informationssökning, s. 14-15. 14

Limberg och Folkesson kom fram till att flera dimensioner i informationsökning behöver integreras i undervisningen och att informationskompetens inte bör ses som en generell förmåga utan som flera förmågor som varierar beroende på uppgiftens utformning. De påpekar att undervisningen idag mestadels betonar det generella snarare än det specifika. 17 De kom fram till att det inte var störst fokus på informationsteknik utan på källor, söktekniker och sökvägar och att det fanns stora brister i elevernas källkritiska förmåga. De menar att mål och undervisningsinnehåll måste bli både mer specifika och breda. Med specifika menar de att målen måste bli mer beskrivna i detalj och med breda menas att undervisningsinnehållet måste bli mer varierat. Förslag på förbättringar var bland annat elever ska kunna formulera bra och tydliga undersökningsfrågor, förbättra förmågan att bedöma relevans i den information som eleverna hittar, att vara mer källkritisk och att få fram egen kunskap ur de informationskällor som använts. 18 Studien visade också att det är viktigt att lärare och bibliotekarier ser undervisning i informationssökning som sitt gemensamma projekt och att behov finns att utveckla samarbetet mellan de två yrkesgrupperna. Samarbetet hämmas idag av för stort fokus på organisation av det egna respektive arbetet. De menade att samarbetet mellan de två yrkesgrupperna lärare och bibliotekarier inte behöver betyda någon utsuddning av yrkenas speciella särdrag. 19 Samarbete mellan lärare och bibliotekarie Monica Nilsson gav praktiska råd om hur lärare kan arbeta med informationskompetens i praktiken i boken Informationsfärdighet i praktiken - Skolbibliotekarie och lärare i samverkan (2007). Nilsson påpekade att det diskuteras för sällan hur informationskompetens ska integreras i undervisningen på grundskolor och gymnasier och att riktlinjer och strategier saknas i stor utsträckning. 20 Lärare uppmanades av Nilsson att ta mer kontakt med rektorer för att diskutera biblioteksverksamheten och skolbibliotekariers arbetsuppgifter. Nilsson betonade också vikten av att bibliotekarier borde bli bättre på att förmedla betydelsen av ett ökat samar- 17 Limberg, L, Folkesson, L. (2006), Undervisning i informationssökning, s. 126. 18 Limberg, L, Folkesson, L. (2006), Undervisning i informationssökning, s. 111-112. 19 Limberg, L, Folkesson, L. (2006), Undervisning i informationssökning, s. 126. 20 Nilsson, M. (2007), Informationsfärdighet i praktiken : skolbibliotekarie och lärare i samverkan, s. 6. 15

bete mellan bibliotekarier och lärare för att förbättra informationssökningskunskaper hos elever. 21 Hon undrade om bibliotekarier vill släppa den upplysningstradition de haft i många år där läraren informerar skolbibliotekarien i efterhand istället för att samarbeta från början och menar att många skolbibliotekarier kanske vill behålla rollen som trollkarl som till beställarens stora glädje plockar fram efterlängtat material ur rockärmen men tror att det blir svårt för skolbibliotekarien att ha kvar sin gamla roll i framtiden. 22 Nilsson menade att skolbibliotekariers övergripande uppgifter är att stödja och utveckla elevers lärande i samarbete med pedagogisk personal och föräldrar och att undervisa och handleda elever i informationsfärdighet genom att stimulera och stödja elevens språkutveckling. Skolbibliotekariers uppgifter kan enligt Nilsson exempelvis vara: undervisning i att söka information välja och kritiskt granska medier i både tryckt och digital form undervisa om informationshantering i anslutning till aktuellt ämnesområde repetera och stödja eleverna när det gäller utvecklande av informationsfärdighet, fungera som undervisningsstöd tillsammans med läraren genom att handleda och stödja eleverna i processinriktat arbetssätt där reflektion och analys är viktiga delar bistå och handleda enskilda lärare i att söka välja och lokalisera medier till sin undervisning planera, genomföra och utvärdera inför olika teman tillsammans med lärare 21 Nilsson, M. (2007), Informationsfärdighet i praktiken : skolbibliotekarie och lärare i samverkan, s. 45. 22 Nilsson, M. (2007), Informationsfärdighet i praktiken : skolbibliotekarie och lärare i samverkan, s. 46. 16

förbereda, planera och utarbeta material till undervisning i informationshantering schemalägga olika grupper i biblioteket undervisa och handleda elever och lärare i förhållningssätt i etiska frågor när det gäller informationshantering som exempelvis källkritik samarbeta och föra en dialog med andra bibliotek och verksamheter och ha en kontinuerlig dialog med lärare och skolledning. 23 Alexandersson och Limberg menade att det finns för lite forskning om tänkandet bakom bibliotekariers praktiska handlande och att det finns få studier om hur bibliotekarier ser på sin egen yrkesroll och hur deras självbild påverkar biblioteksverksamheten. Bibliotekariers tysta kunskap bildar deras praktiska yrkesteori. Samspelet mellan lärare och utbildade bibliotekarier sågs som symmetriskt, det vill säga att det sker mellan jämbördiga parter. Båda yrkesgrupperna förstår att de har olika kompetenser vilket båda har förståelse för. 24 Inom samma skola finns ofta olika skolkulturer och lärarnas syn på kunskap och lärande påverkar därmed bibliotekets roll för elevernas lärande. Bibliotekarier är också beroende av aktivt stöd från skolledningen. 25 De menade att tidigare forskning har visat att lärare och rektorer har makt att definiera vilken roll som bibliotekarien har i verksamheten. De menade också att de två olika yrkesgrupperna har olika identiteter och med det menas att individens självuppfattning kan ledas till en social gruppering inklusive de värderingar den gruppen har och menar att bibliotekarier märker att lärare känner sig osäkra i skolbiblioteket för att de inte känner till klassifikationssystemet samt ifrågasätter bibliotekariers ämneskunskaper och kunskaper om skolans mål. 26 Alexandersson och Limberg menade att det finns en stor utvecklingsmöjlighet i att lärare, bibliotekarier och skolledare för pedagogiska samtal med tydligt innehåll 23 Nilsson, M. (2007), Informationsfärdighet i praktiken : skolbibliotekarie och lärare i samverkan, s. 49. 24 Alexandersson, M, Limberg L. (2004), Textflytt och sökslump, informationssökning via skolbibliotek, s. 73. 25 Alexandersson, M, Limberg, L. (2004), Textflytt och sökslump, informationssökning via skolbibliotek, s. 75. 26 Alexandersson, M, Limberg, L. (2004), Textflytt och sökslump, informationssökning via skolbibliotek, s. 79. 17

för att förbättra elevers lärande och menar att lärare och bibliotekarie borde formulera gemensamma mål med elevers bästa i fokus. 27 I projektet Lärande via skolbiblioteket, LÄSK undersöktes hur bibliotekspersonal och lärare såg på samarbetet mellan dem. En slutsats i projektet var att om eleverna ska ägna sig åt forskning måste man bryta århundrades skoltradition och att det är en krävande uppgift. Bibliotekarier måste fokusera på elevers lärande istället för på bibliotekets resurser. De kom också fram till att elever sällan formulerade frågeställningar, att lärarna blandar ihop datorkompetens med informationssökningskompetens och att elever tycker det är pinsamt att erkänna sina begränsningar i informationssökning. 28 Många lärare och bibliotekarier hade synsättet att elever har eget ansvar för att söka kunskap eftersom de vill förbereda eleverna för ett samhälle där kunskapssökande ingår som en central del av arbetslivet. Limberg och Alexandersson frågade sig hur elever ska kunna lära sig informationskompetens om de inte har någon handledning. De menade att resultaten i deras undersökning visade att elever behöver stöd och styrning för att bli aktiva deltagare i att söka kunskap. Ofta är bibliotekarien separerad från processen när elever ska söka information och sedan kritiskt bedöma den och undervisningen i informationssökning sker vid enstaka tillfällen. De kom fram till att bibliotekarier skulle kunna skapa länkar till lämpliga webbplatser, ordna litteratur anpassad för olika arbetsområden och ha ett nära samarbete med läraren. Endast på en av de undersökta skolorna diskuterade och jämförde eleverna olika frågor istället för att endast rada upp fakta. Dessa elever gjorde en bedömning av källorna de använde och kunde på så sätt säga att de utvecklat ny kunskap. 29 Eleverna agerade utifrån antaganden om vad som förväntades av dem. Det verkade finnas en föreställning om hur man skulle arbeta i biblioteket och hur de skulle arbeta i klassrummet. Det viktigaste var att hitta rätt böcker, texter och bilder. Rätt bok och text innebar lagom lång för att kunna skriva av. De menade att det behövs en vuxen som kan hjälpa eleverna att värdera, sortera och bedöma trovärdigheten i den information som elever erbjuds via böcker eller datorbaser. Det handlar inte om att ta över elevernas ansvar utan att hjälpa dem att koppla ihop det som de redan kan med nya begrepp samt att stödja eleven så att denne binder samman 27 Alexandersson, M, Limberg, L. (2004), Textflytt och sökslump, informationssökning via skolbibliotek, s. 81. 28 Alexandersson, M, Limberg, L. (2004), Textflytt och sökslump, informationssökning via skolbibliotek, s. 58. 29 Alexandersson, M, Limberg, L. (2004), Textflytt och sökslump, informationssökning via skolbibliotek, s. 117. 18

information som skapar samband, sammanhang och helheter. Lärarens uppgift blir då att ge elever inspiration och handledning för att kunna bilda kunskap och för detta krävs att läraren själv har tillräcklig kunskap. Eleverna bör också kunna formulera frågor som det är möjligt att forska om. 30 Teoretiska perspektiv på informationskompetens I boken Informationskompetenser - om lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker har Louise Limberg, Olof Sundin och Sanna Talja skrivit avsnittet Teoretiska perspektiv på informationskompetens som påpekar att informationskompetens kan undersökas ur tre olika teoretiska perspektiv, det vill säga ur fenomenografiskt perspektiv, sociokulturellt perspektiv och diskursanalytiskt perspektiv. Det fenomenografiska perspektivet innebär att man studerar variationer i människors sätt att förstå olika fenomen. Dessa fenomen kan kartläggas och beskriva variationsmönster i ett begränsat antal kategorier (uppfattningar) som beskriver fenomenet. Kategorierna kan också kallas för aspekter, dimensioner eller facetter. Fenomenografiska studier har bland annat gjorts för att undersöka hur olika grupper uppfattar informationskompetens, till exempel elever, lärare, bibliotekarier, högskolelärare och forskare. 31 Informationshjälpmedel används varje dag och det är viktigt att komma ihåg att dessa informationshjälpmedel har begränsningar inbyggda i sig. Frågor för biblioteks- och informationsvetenskapen med ett sociokulturellt perspektiv kan vara hur praktiker förändras i relation till nya medier och andra redskap för information. 32 Många studier inom biblioteks- och informationsvetenskap med diskursanalytiskt perspektiv har behandlat informationsanvändares roller och kompetenser, till exempel pensionärer och studenter. Makt är ett centralt begrepp inom diskursanalysen men fokuserar inte på makt som något som utövas över någon annan medvetet. Med makt menas istället inflytandet från etablerade diskurser, till exempel att läsförmåga har rötter i specifika sociala och kulturella sammanhang som osynligt påverkar vardagspraktiker i skolor och bibliotek trots att villkoren har förändrats drastiskt. Diskursanalytiska studier har till exempel genomförts om hur kompeten- 30 Alexandersson, M, Limberg, L. (2004), Textflytt och sökslump, informationssökning via skolbibliotek, s. 119. 31 Hedman, J, Lundh, A, Red. (2009), Informationskompetenser, s. 46-47. 32 Hedman, J, Lundh, A, Red. (2009), Informationskompetenser, s. 50-52. 19

ser och relationer mellan bibliotekarier och lärare konstruerats i olika diskurser om informationskompetens. 33 Tidigare uppsatser På uppsatsnivå har det skrivits en del om informationskompetens. Flera tidigare uppsatser i biblioteks- och informationsvetenskap har påpekat tydliga brister i samarbete mellan lärare och bibliotekarier, till exempel Tanja Donner magisteruppsats (2002) Det lär de sig på bibliotekskursen - en fenomenografisk undersökning av lärares uppfattningar av informationskompetens där lärares uppfattningar av informationskompetens på Åland yrkeshögskola undersöktes. Donner kom fram till att ett ökat samarbete mellan lärare och bibliotekarier behövs. Många lärare visste inte vad studenterna lärt sig på bibliotekskursen och lärarna visste inte själva hur de skulle integrera informationssökning i sin undervisning. Hon påpekade att vissa lärare hade ett bra samarbete med biblioteket och att dessa lärare ansåg att sättet att söka information på var det viktigaste, inte faktakunskaperna eftersom de är föränderliga. 34 Anneli Lordh (2009) har i magisteruppsatsen Gymnasieelevers informationskompetens, en studie i sju klasser i gymnasiets år 3 genom enkäter dragit slutsatsen att majoriteten av de elever på de gymnasieskolor hon undersökte inte hade den informationskompetens som krävdes för att kritiskt granska information och göra egna tolkningar av information. Lordh anser att samarbetet borde förbättras mellan lärare och bibliotekarier. 35 Mikael Johansson och Victor Fransson har i kandidatuppsatsen (2009) Ingen examen utan informationskompetens? En studie om universitetsbibliotekariers uppfattning av informationskompetens i relation till studenter och undervisning undersökt universitetsbibliotekariers uppfattning av informationskompetens och studenters informationskompetens samt vilken uppfattning universitetsbibliotekarier har om undervisning i informationskompetens. Johansson och Fransson kom fram till att samtliga bibliotekarier har en liknande grunduppfattning om informationskompetens, det vill säga att det handlar om förmågan att hantera information. Bib- 33 Hedman, J, Lundh, A, Red. (2009), Informationskompetenser, s. 54-55. 34 Donner, T. (2002), Det lär de sig på bibliotekskursen, s. 54. 35 Lordh, A. (2009), Gymnasieelevers informationskompetens, s. 78. 20

liotekarierna ansåg att undervisningen i informationssökning borde integreras bättre i utbildningarna och ha en tydligare koppling till det ämne det berör. 36 Karl-Johan Molin har i magisteruppsatsen (2003) Uppskattat och underutnyttjat En undersökning av skolledares, lärares och bibliotekariers inställning till skolbibliotek undersökt skolledares, lärares och bibliotekarier syn på bibliotekets funktion och hur de nämnda grupperna ser på informationskompetens. Molin tittade även på det då nyligen genomförda projektarbetet på gymnasiet som skulle öka kraven på elevers kunskaper kring problemsökning. Han undersökte vilka tankarna bakom projektet var samt hur skolpersonal hanterade dess införande och om projektarbetet förändrade synen på skolbiblioteket. Han kom fram till att biblioteken på de undersökta skolorna var uppskattade och att personalen var omtyckt. Kommunikationen mellan de olika yrkesgrupperna, skolledare, bibliotekarier och lärare ansåg han däremot borde förbättras avsevärt. 37 Sara Ahlryd har i magisteruppsatsen (2009) Fristående gymnasieskolor och skolbibliotek. En kvalitativ studie av fristående gymnasieskolors inställning till skolbiblioteksservice och undervisning i informationssökning behandlat vilka riktlinjer och förutsättningar fristående gymnasieskolor har gentemot kommunala gymnasieskolor. Hon tittade på hur friskolor organiserar och finansierar sina informationsbehov, hur de verksamhetsansvariga ser på problem och möjligheter med skolbiblioteksservice och undervisning i informationssökning på friskolor samt hur friskolorna lever upp till de mål som ställs. De tre friskolorna som ingick i hennes studie använde samtliga stadsbibliotek för sina informationsbehov. De verksamhetsansvariga ansåg inte att skolan var i behov av att satsa resurser för att bygga upp en egen skolbiblioteksverksamhet. 38 Johanna Thors har skrivit uppsatsen (2010) Informationskompetens i pedagogiska praktiker- Gymnasielärares syn på elevers informationssökning via projektarbete. Syftet med uppsatsen var att genom en fenomenografisk undersökning och genom att använda ett sociokulturellt perspektiv titta närmare på variationer i gymnasielärares uppfattningar om elevernas informationssökning vid projektarbete. Thors ville ta reda på hur gymnasielärare ser på elevers informationssökning och handledarrollen vid ett projektorienterat arbetsätt. Resultatet delades in det i en samhällsvetenskaplig, naturvetenskaplig och en teknisk praktik och hon såg skillnader 36 Johansson, F. (2009), Ingen examen utan informationskompetens, s. 33. 37 Molin, K.J. (2003), Uppskattat och underutnyttjat En undersökning av skolledares, lärares och bibliotekariers inställning till skolbibliotek på några svenska gymnasieskolor, s. 69. 38 Ahlryd, S. (2009), Fristående gymnasieskolor och skolbibliotek. En kvalitativ studie av fristående gymnasieskolors inställning till skolbiblioteksservice och undervisning, s. 63-64. 21

mellan de olika praktikerna. Den samhällsvetenskapliga praktiken ansåg att bibliotekariens roll var viktig till skillnad från den tekniska praktiken där informationssökning inte görs i någon större utsträckning. Naturvetenskapliga praktiken ser informationsökning men den prioriteras inte i så hög grad. De ser mer informationsökning som en rationell process utifrån ett givet problem. 39 Lise-Lotte Kero och Karin Selegran har skrivit uppsatsen Informationskompetens- En undersökning om högstadielärares och skolbibliotekariers uppfattningar. I den har de genomfört intervjuer med tre högstadielärare och tre skolbibliotekarier från fyra olika skolor. De ville ta reda på hur högstadielärare och skolbibliotekarier ser på informationskompetens och vilka faktorer som de anser påverkar elevernas möjligheter att utveckla informationskompetens. De kom fram till att informanternas uppfattningar rörde Christine Bruce andra och femte aspekt., det vill säga att man ser informationskompetens som att finna information/informationskällor, bygga en personlig kunskapsdatabas inom ett nytt intresseområde och kunna se kritiskt på informationen. Lärarna lade störst vikt på att kunna se kritiskt på informationen och bibliotekarierna lade störst fokus på att finna information/ informationskällor. Skillnaden mellan de två grupperna var dock inte stor. Både lärare och bibliotekarier hade en snarlik syn på informationskompetens och vilka färdigheter som krävs och vilka kriterier som är viktiga att uppnå. De ansåg att eleverna hade bra kunskaper om hur man använder datorer. Eleverna hade mindre kunskaper när det gällde att vara källkritiska och att ta god tid på sig när de sökte kunskap. De fann fem områden som påverkade elevers möjligheter att bli informationskompetenta, dessa områden är synen på informationskompetens, arbetssätt, ansvarsfördelning, synen på samarbete mellan lärare och bibliotekarier. De kom också fram till att de både grupperna hade en önskan att förbättra elevers informationskompetens men på grund av praktiska hinder, det vill säga nedskärningar av personal var förändringar inte aktuella i nuläget. 40 Hur elever upplever informationssökningsprocessen Carol Kuhlthau är en internationell forskare som studerat studenters informationssökningsprocess. Hon har beskrivit den ur ett känslomässigt perspektiv som hon 39 Thors, J. (2010), Informationskompetens i pedagogiska praktiker- Gymnasielärares syn på elevers informationssökning via projektarbete, s. 61-62. 40 Kero, L.L, Selegran, K. (2010), Informationskompetens: En undersökning om högstadielärares och skolbibliotekariers uppfattningar, s. 47-48. 22

delat in i sex faser. 41 Första fasen beskriver igångsättande av forskningsuppgiften där studenter upplever känslor av osäkerhet och oro. I den andra fasen väljer studenten ett ämnesområde och osäkerheten dämpas först när studenten fastslagit ämne och då byts känslor av oro till känslor av upprymdhet. Den tredje fasen innebär att utforska informationstillgången och är det stadie som upplevs som jobbigast för studenten på grund av ofta motsägelsefull information och tvivel över det valda ämnet. Den fjärde fasen innebär att formulera fokus och göra ämnet till ens eget. Den femte fasen innebär att studenterna letar information om det valda ämnet och upplever känslor av ökat självförtroende och ökat intresse för ämnet. Den sjätte och sista fasen innebär att förbereda redovisningen och följs av känslor av lättnad och tillfredställelse och innebär att studenten besöker biblioteket för att göra en sista sökning innan slutförandet av arbetet. 42 Universitetslärare och universitetsbibliotekariers uppfattningar om informationskompetens Christine Bruce använde fenomenografisk ansats när hon undersökte universitetslärare och universitetsbibliotekarier uppfattningar om informationkompetens i sin doktorsavhandling Seven faces of information literacy. 43 Bruce genomförde en pilotstudie före den riktiga studien och omformulerade intervjufrågorna efter hur testpersonerna hade uppfattat dem. 44 Många av de intervjuade var så stressade och det var först i slutet av intervjun som deras uppfattningar uttrycktes tydligt. Hon upptäckte att många av de intervjuade inte var så bekanta med begreppet information literacy och fick därför använda sig av andra vägar för att orientera intervjupersonerna mot begreppet. Målet var att frågorna inte skulle vara styrande för de intervjuade i någon speciell riktning. I den slutliga studien genomfördes 60 intervjuer. 45 41 Kuhlthau, C. (1994), Information Search Process: Zones of intervention for librarians, Advances in librarianship, vol 18, s. 2-3. 42 Kuhlthau, C. (1994), Information Search Process: Zones of intervention for librarians, Advances in librarianship, vol 18, s. 2-3. 43 Bruce, C. (1997), Seven faces of information literacy, s. 82. 44 Bruce, C. (1997), Seven faces of information literacy, s. 89. 45 Bruce, C. (1997), Seven faces of information literacy, s. 90. 23

Christine Bruce banade en ny väg inom den internationella forskningen om informationskompetens när hon presenterade sju fasetter som beskriver hur man kan tänka kring informationskompetens. De sju fasetterna (kategorierna) är: The information technology conception- information literacy is seen as using information technology for information retrieval and communication The information sources conception- information literacy is seen as finding information The information process conception- information literacy is seen as executing a process The information control conception- information literacy is seen as controlling information The knowledge construction conception- information literacy is seen as building up personal knowledge base in a new area of interest The knowledge extension conception- information literacy is seen as working with knowledge and personal perspectives adopted in such a way that novel insights are gained The wisdom conception- information literacy is seen as using information wisely for the benefit of others. 46 Efter att Bruce delat in uppfattningarna om informationskompetens i olika kategorier undersökte hon hur dessa kategorier förhöll sig till varandra genom att etablera the outcome space. The outcome space visar den strukturella relationen mellan de olika kategorierna. Bruce frågeställningar var: Hur kan resultatet av studien förklaras? Vad bidrar den här studien till för förståelse om informationskompetens? Hur bidrar den här studien till utbildning i informationskompetens? Hur bidrar den här studien till forskning om informationskompetens? 47 Bruce kom fram till en relationsmodell som beskrev informationskompetens i olika kategorier. 48 Bruce studie visade olika strukturer av medvetande som konstruerar människors förståelse för och hur de upplever informationskompetens på olika sätt 49 Genom att beskriva informationskompetens i olika kategorier undviks på så sätt att en lista med färdigheter som hela tiden växer som man bör inneha för att 46 Bruce, C. (1997), Seven faces of information literacy, s. 110. 47 Bruce, C. (1997), Seven faces of information literacy, s. 153. 48 Bruce, C. (1997), Seven faces of information literacy, s. 153. 49 Bruce, C. (1997), Seven faces of information literacy, s. 158. 24

anses informationskompetent. 50 Bruce hoppades att studien skulle fungera som ett avstamp för fortsatt forskning om informationskompetens i nya infallsvinklar. 51 Informationskompetens beskrevs som nödvändig på 2000-talet och när informationstekniken utvecklades fortare var det viktigt att det blev en del av den normala inlärningsprocessen. Bruce ansåg också att informationskompetens är en viktig del i det livslånga lärandet och en central del i att utvecklas personligt och ekonomiskt. 52 Elevers lärande på folkbibliotek Bo Gerner Nielsen och Pia Borlund studerade tolv gymnasiestudenters uppfattningar om folkbibliotekets roll när det gäller lärande, användarundervisning och informationskompetens samt bibliotekariers informationskompetens. 53 De använde fenomenografisk ansats i undersökningen och var således ute efter elevernas uppfattningar om dessa fenomen. 54 Eleverna studerade på Randers Statsskole. Gymnasieskolan hade ett eget bibliotek, men eftersom det saknades utbildad bibliotekarie på skolan använde eleverna oftast folkbiblioteket. De erbjöds introduktion för gymnasieeleverna. Introduktionen fokuserade på att lära dem hitta i det fysiska biblioteket och söka i bibliotekets katalog. Introduktionen hade dock ingen fokus på informationskompetens. 55 Nielsen och Borlund kom fram till tre kategorier när det gällde uppfattningar om folkbiblioteket som en plats för lärande. Första kategorin var att folkbiblioteket sågs som ett informationsresurscenter där de kunde söka och hitta alternativa källor, andra kategorin var att biblioteket sågs som en plats för självständigt lärande där de fördjupade sig inom ett ämne och den tredje kategorin var att det sågs som en plats för hjälp och vägledning där de kunde bygga ny kunskap. 56 50 Bruce, C. (1997), Seven faces of information literacy, s. 164. 51 Bruce, C. (1997), Seven faces of information literacy, s. 175. 52 Bruce, C. (2004), Information Literacy as a Catalyst for Educational Change, s. 1. 53 Nielsen, B.G, Borlund, P. (2011), Information literacy, learning and the public library: A study of Danish high school students, s. 1. 54 Nielsen, B.G, Borlund, P. (2011), Information literacy, learning and the public library: A study of Danish high school students, s. 6. 55 Nielsen, B.G, Borlund, P. (2011), Information literacy, learning and the public library: A study of Danish high school students, s. 7. 56 Nielsen, B.G, Borlund, P. (2011), Information literacy, learning and the public library: A study of Danish high school students, s. 8. 25

När det gällde gymnasieelevernas uppfattningar om begreppet informationskompetens framkom fyra kategorier. Den första kategorin var informationssökning som att ha kunskapen var man kunde hitta information i olika källor, den andra kategorin var att man kunde hitta information i både tryckta källor och på internet, den tredje kategorin var att man kunde skapa en mening av information de hittade och skapa mening mellan den nya informationen och den tidigare informationen de hade genom att analysera informationen, den fjärde kategorin var att de hade ett kritiskt förhållningssätt till källorna, det vill säga att vara medveten om författarens intentioner samt att de skulle dubbelkolla källorna och dess trovärdighet. 57 I studien framkom det också att gymnasieeleverna ansåg att folkbibliotekarierna var mycket kompetenta och att de var bra på att hjälpa studenterna att utveckla deras informationsfärdigheter, att hitta källor samt att stötta och vägleda studenterna i informationssökningsprocessen. 58 Rektorers påverkan på informationskompetens James Henri, Lyn Hay och Dianne Oberg har sammanfattat en studie om rektorers påverkan på informationskompetens från 2002. Studien genomfördes i Australien, Canada, Finland, Frankrike, Japan, Skottland och Sydkorea. 59 Samtliga rektorer och bibliotekarier i alla länder förutom Sydkorea ansåg att det var viktigt att rektorer lade ned mycket tid på uppgifter som var relaterade till informationskompetens. Rektorer och bibliotekarier i Australien, Finland och Skottland var överens om den mängden av tid som de ansåg att rektorerna skulle lägga ner på uppgifter rörande informationskompetens i framtiden. 60 Deltagare i alla fem länderna ansåg att lärarens attityder var en av de viktigaste barriärerna att komma över för att integrera informationskompetens i skolverksamheten. En annan barriär som nämndes av rektorer och bibliotekarier i Australien, Skottland och Finland och av bibliotekarier i Canada var hur lång tid som lärare och bibliotekarie lade ner på att de arbetade tillsammans. Bibliotekarier i Finland ansåg att en 57 Nielsen, B.G, Borlund, P. (2011), Information literacy, learning and the public library: A study of Danish high school students, s. 10. 58 Nielsen, B.G, Borlund, P. (2011), Information literacy, learning and the public library: A study of Danish high school students, s. 1. 59 Henri, J, Hay, L, Oberg, D. (2002), The role of the principal in a literate school community: findings from an International Research Project, s. 1. 60 Henri, J, Hay, L, Oberg, D. (2002), The role of the principal in a literate school community: findings from an International Research Project, s. 1. 26