Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Relevanta dokument
Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012

6. Kvantfysik Ljusets dubbelnatur

!"#$%&'()*+&%$(,-$%."'/0/1(2( 3&)4'5"$%/'('&$6+&6$(478('*))*/'"9/0/1( :/%$10(0(*&)4'5"$%/( ;6<%/'(56+=18%&( >&$?./0/1(!

1. Elektromagnetisk strålning

Milstolpar i tidig kvantmekanik

Kap 12 termodynamiska tillståndsrelationer

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Prov Fysik B Lösningsförslag

ANDREAS REJBRAND Statistisk fysik Wiens förskjutningslag: hur snäll är solen?

Kvantfysik - introduktion

Linjärisering och Newtons metod

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

Fotoelektriska effekten

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

Vågrörelselära och optik

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,

Manual. Kalibreringsugn LTH Pontus Bjuring Gerlich

Lösningsförslag - Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Lösningsförslag. Universitetet i Linköping Institutionen för Fysik och Mätteknik Arno Platau. Tentamen för "BFL 110, Tekniskt Basår, Fysik del 3"

PTG 2015 Övning 4. Problem 1

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

Lösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

FÖRÄNDRING AV VÄRMESTRÅLNINGSEFFEKT I FÖRBRÄNNINGSPROCESSEN

Final i Wallenbergs fysikpris

Strålning från varmfackla vid biogas förbränning

Räkneövning 5 hösten 2014

ɛ r m n/m e 0,43 0,60 0,065 m p/m e 0,54 0,28 0,5 µ n (m 2 /Vs) 0,13 0,38 0,85 µ p (m 2 /Vs) 0,05 0,18 0,04

F2: Kvantmekanikens ursprung

Energiteknik I Energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41K02B/41ET07 Tentamen ges för: En1, Bt1, Pu2, Pu3. 7,5 högskolepoäng

Delrapport 2: Oxidationens Inverkan på Långvågig Värmeöverföring

WALLENBERGS FYSIKPRIS

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 12, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

The nature and propagation of light

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111

TENTAMEN. Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper. Datum: april 2010

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

16. Spridning av elektromagnetisk strålning

Övning 6 Antireflexbehandling

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

Föreläsning 3: Radiometri och fotometri

Lösningsförslag - tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)

Övning 6 Antireflexbehandling. Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra.

TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M

Vågrörelselära och optik

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527)

Temperaturgivare. Värmetransport på 3 sätt: Typer av givare för temperatur: * Värmeledning * Konvektion * Strålning

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: KBAST16h KBASX16h. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: 09:00 13:00

T / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på?

Tentamen i Fotonik , kl

Hjälpmedel: Grafritande miniräknare, gymnasieformelsamling, linjal och gradskiva

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]

Kvantbrunnar Kvantiserade energier och tillstånd

VFA 7.1: Byte av EI-glas mot E-glas

Bohrs atommodell. Uppdaterad: [1] Vätespektrum

If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Quantum mechanics makes absolutely no sense.

Tentamen Fysikaliska principer

ETE331 Framtidens miljöteknik

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

Värmelära. Fysik åk 8

Lösningar till Tentamen i Fysik för M, del 2 Klassisk Fysik (TFYY50) Lördagen den 24 April 2004, kl

Luft. film n. I 2 Luft

Miniräknare, formelsamling

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s )

Växthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar

Svar och anvisningar

Vågrörelselära och optik

Energitransport i biologiska system

Parbildning. Om fotonens energi är mer än dubbelt så stor som elektronens vileoenergi (m e. c 2 ):

Vågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende

My Lofberg Handledare: Matthias Weiszog Amnesgranskare: Cecilia Gustavsson Examensarbete C i fysik, 15hp 9 juni 2017

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260

Svar och anvisningar

Tentamen i fysik B2 för tekniskt basår/termin VT 2014

ETE331 Framtidens miljöteknik

v F - v c kallas dispersion

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Lösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen

Översiktskurs i astronomi Lektion 4: Atomer och spektra

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 7 Kvantfysik, Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik

FAFA55 HT2016 Laboration 1: Interferens av ljus Nicklas Anttu och August Bjälemark, 2012, Malin Nilsson och David Göransson, 2015, 2016

Kap 4 energianalys av slutna system

Transkript:

Lektion 10: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värmestrålning är en av de kritiska komponent vid värmeöverföring i en rad olika förbränningsprocesser. Ragnhild E. Aune (ragnhild.aune@ntnu.no) 1

Svartkroppsstrålning Ljusets fysikaliska natur kan beskrivas på två olika ätt: - ljus kan uppfattas som en vågrörelse enligt Maxwell - ljus kan uppfattas som partiklar (diskreta kvanta eller fotoner) enligt Planck. Det visade sig tidigt att fysikens lagar inte kunde ge ett analytiskt uttryck för den angivna strålningseffekten från en svart kropp som överensstämde med de experimentella resultaten. Plancks formulerade sin kvantteori och sedan strålningslagen. 2

Svartkroppsstrålning Planks strålningslag kan matematisk tecknas på följande sätt inom ett visst våglängdsintervall dλ: W C C e λ 5 ' 1 = B, λ 2 / λ T 1 Max Planck där ', W B λ = den monokromatiska eller spektrala utstrålningstätheten C 1 = konstanter (C 1 = 2 π h c 2 ) c = utbredningshastigheten C 2 = konstanter (C 2 = c h/k) h = Plancks konstant (6.625 10 λ J/s) = våglängd (μm) k = Boltzmanns konstant T = den svarta kroppens (1.381 10-16 J/K) temperatur (K) 3

Svartkroppsstrålning W ' B, λ (kj / nm) Från figuren fås att: - vid en given våglängd ökar den monokromatiska utstrålningstätheten med ökande temperatur - vid en given temperatur uppnås det maximala värdet på den monokromatiska utstrålningstätheten vid en specifik våglängd Den monokromatiska utstrålningstätheten från en svart kropp har plottats som funktion av våglängden för olika temperaturer. - när temperaturen ökar uppnås det maximala värdet på den monokromatiska utstrålningstätheten vid lägre våglängder. 4

Svartkroppsstrålning W ' B, λ (kj/nm) Den våglängd vid vilken den maximalt utstrålade effekten avges vid en viss temperatur på den svarta kroppen ges av Wien förskjutningslag: ( λ T) max = kons tan t = 0. 2898 Den totalt emitterade strålningseffekten per m 2 fås vid att integrera Plancks strålningslag: för en svart kropp W C C e λ 5 ' 1 = B, λ 2 / λ T över alla våglängder från 0 till viket ger följande: 1 W B = 0 W ' B, λ dλ = σ T 4 där σ = Stefan-Boltzmanns konstant (5.6698 10-8 W/m 2 K 4 ). 5

Svartkroppsstrålning Totalt emitterade strålningseffekten per m 2 för en svart kropp: W B = σ T 4 En kropp utstrålar alltid en viss energi genom elektromagnetiska krafter (förorsakade av elektronsvängningarna i kroppen). Det energiflöde som utstrålas beror starkt på kroppens absoluta temperatur T, men även ytmaterialets egenskaper. 6

Svartkroppsstrålning Övning 12 Värmeelementet i en laborationsugn består av en grafit platta som värmas elektrisk till 1000 C. Beräkna den totalt emitterade strålningseffekten för värmeelementet samt våglängden vid vilket den maximala strålningen uppkommer. Svar: W B = 3.598 cal/s cm 2 ; λ max = 2.28 μm 7

THE MAX PLANCK FLASHLIGHT Frågor? 8

Strålning från icke svarta kroppar De flesta verkliga material beter sig INTE som svarta kroppar en viss del av strålningen emitterars diffust. Emissiviteten ε λ är beroende av den avgivna strålningens våglängd. Vi vet att för: - elektriskt ledande material minskar emissiviteten med våglängden - elektriskt icke-ledande material ökar emissiviteten med våglängden. Beroende på hur glasset har ytbehandlats så kommer olika mängder strålning att emmiteras. 9

Strålning från icke svarta kroppar I princip innebär detta att: - för elektriskt ledande material minskar den totala emissiviteten med våglängden, dvs. ε ökar med ökande temperatur på kroppen som avger strålningen. ε = 0.1 Rostfrit stål Konvektion Strålning - for icke elektriskt ledande material ökar den totala emissiviteten med våglängden och därmed minskar ε med ökande temperatur på den emitterande kroppen. Yttemperatur = 339 K ε = 0.9 Målad vit Konvektion Strålning Yttemperatur = 321 K För metaller spelar ytans behandling stor roll för emissiviteten. 10

Strålning från icke svarta kroppar För verkliga kroppar är den totala absorptansen den totala emissiviteten utan α beror på: INTE lika med - kroppens temperatur. - den infallande strålningens våglängdsfördelning. Ofta antar man att en verklig yta är en grå kropp, vilket innebär att ε = α och attε är oberoende av strålningens våglängd. Om kroppen antas vara grå kan den totala monokromatiska utstrålningstätheten från kroppen beräknas enligt följande: W ' ' = W dλ = ε W λ λ B, λ 0 0 dλ = ε σ T 4 11

Strålning från icke svarta kroppar Totalt emitterade strålningseffekten per m 2 för 4 en grå kropp: W = ε σ T en svart kropp: W B = σ T 4 0.750 W B,λ, W λ (cal/cm 3 s) 10-4 0.600 0.450 0.300 0.150 W B,λ W λ 0 1 2 4 5 6 7 8 9 10 11 Våglängden (μm) En jämförelse mellan den monokromatiska utstrålningstätheten för en svart och en grå kropp vid 1100 K. 12

Sammanfattning - Emissionstal och Absorptionstal Både absorptionstalet (α) och emissionstalet (ε) är temperaturberoende. Absorptionstalet (α) för infallande solstrålning behöver inte vara lika med emissionstalet (ε) för strålning vid rumstemperatur. Absorptionstalet (α) för infallande solstrålning är ofta lägre för ytor med ljus färg än för mörka ytor. Då det gäller strålning vid rumstemperatur är däremot emissionstalet i allmänhet oberoende av ytans färgton. 13

Strålning från icke svarta kroppar Övning 13 Den totalt emitterade strålningseffektens variation med våglängden för en platta av Cr är: λ (μm) 0.9 2.0 3.5 5.0 8.0 ε λ 0.73 0.64 0.54 0.49 0.41 Beräkna den monokromatiska utstrålningstätheten för denna ytan vid 1100 K. Svar: W λ = 1.06 cal/s cm 2 14

Strålning från icke svarta kroppar Övning 13 fort. 15

Strålning från icke svarta kroppar Övning 13 fort. ' W λ 16

Strålning från icke svarta kroppar Övning 14 Jämför värmeförlusterna vid strålning och konvektion från toppytan av en horisontell stål platta med temperaturen 200 C och 1200 C. Beräkna värmeförlusterna per area enhet. Det kan antagas att ε stål platta = 0.6 (för båda sidorna) och att temperaturen på omgivningen över plattan (T α )är20 C. Svar: T ( C) Strålnig Konvektion (cal/s cm 2 ) (cal/s cm 2 ) Plåt 1 200 0.035 0.039 Plåt 2 1200 3.864 0.413 17

Strålning och konvektion Övning 15 En rund platta tillförs kontinuerligt värme på ena sidan med 500 W. Plattan är 15 cm i diameter och kan antas vara svart. Omgivningens temperatur är 25 C. Hur varm blir plattan på ytan: (a) efter lång tid om man endast tar hänsyn till strålningsförluster. (b) efter lång tid om man endast tar hänsyn till konvektion. Svar: a) T = 844K b) T = 3 373K 18

Strålning och konvektion Övning 16 En ogenomtränglig plan platta bestrålas utifrån med 3000 W/m 2 varav 500 W/m 2 reflekteras. Plattans yta är 200 C och strålar ut 500 W/m 2. Luft med temperaturen 25 C flödar över plattan, och värmeöverföringstalet på grund av detta är 20 W/m 2 K. Beräkna: (a) Emissionstalet, absorptionstalet samt den totala utstrålningen från ytan. (b) Nettoenergiöverföringen per area enhet. Svar: (a) ε = 0.176; α = 0.833; W B = 1000 W/m 2 ; (b) q netto = 1500 W/m 2 19

Frågor? 20