Framgångsfaktorer för inkludering

Relevanta dokument
Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

Arbetsplan Vågen. Kompetensutveckling till pedagoger med integrerade elever i grundskolan,

Reviderad Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan

Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Extra anpassningar och särskilt stöd

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Kvalitetsredovisning Särskolan

Elevhälsoplan Svenstaviks skola

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Regelbunden tillsyn av skolenhet

Beslut för grundsärskola

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Grundsärskolan består av två inriktningar

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Specialpedagogisk handlingsplan för Tolg skola

STÖDMATERIAL. för elevhälsoarbetet på Vartofta Enhet. Reviderat

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetsredovisning Obligatoriska Särskolan Grevhagsskolan läsåret

IUP skriftliga omdömen årskurs Sid 1

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN

MÅL OCH RIKTLINJER ELEVHÄLSOARBETET HORSBYSKOLAN 4-6. Trygghet Självförtroende Lust att lära för framtiden

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

Den nya skollagen 2010:800

Handlingsplan - Elevhälsa

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret

EHP UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LÅNGBRODALSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN 2013

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Förstagångstillsyn av skolenhet. Bedömningsunderlag. Skolform: Grundsärskola. Översikt över innehåll. Dnr :225 1 (5)

Lokal plan för Karolinerskolans elevhälsa. Läsåret 2018/2019

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Verksamhetsplan Läsåret 2016/2017

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument

!!! Lokal matematikplan för Ekenässkolan läsåret

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Elever i behov av särskilt stöd

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi

Arbetsplan åk 1-6. Utveckla samverkan mellan undervisande pedagoger och studiehandledare genom projektet Nyanländas lärande.

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Hågadalsskolan 2016/17

Augusti Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten.

ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

September Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret

SKOLAN ÄR TILL FÖR DIG EN BROSCHYR OM DE NYA LÄROPLANERNA & DEN NYA SKOLLAGEN

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga

, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6

Rättigheter & möjligheter i skolan Vad ska vi prata om idag?

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011

Pilskolans elevhälsoplan. Läsåret

Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Rutiner. Mottagande i. Grundsärskola och gymnasiesärskola. Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Svar till Skolinspektionen med anledning av Beslut för grundsärskolan Noltorpsskolan Dnr :468

Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015

Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete

Stödinsatser i skolan

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Arbetsplan Läsåret 2018/2019. Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun. Verksamhetsbeskrivning

Lokal elevhälsoplan Svenstaviks skola

SÄRSKOLA. Särskolan är uppdelad i grundsärskola och träningsskola.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Enhetsplan för Nödingeskolan

Beslut för grundsärskola

Lokal matematikplan för Ekenässkolan läsåret

Beslut för grundskola

ELEVHÄLSOPLAN. Till stöd för ledning och personal inom grundskolan i Öckerö kommun Beslutsdatum: Barn- och utbildningsnämnden

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola

Plan för elevhälsoarbetet i. Grundsärskolan

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

Beslut för grundsärskola

VI SKA TÄNDA GNISTOR INTE SLÄCKA BRÄNDER ELEVHÄLSOPLAN. Braås skola

ELEVHÄLSOPLAN FAGERSJÖSKOLAN

Transkript:

Framgångsfaktorer för inkludering Framförhållning Hur planeras mottagandet för en ny elev? Eleven, klassen, föräldrar, pedagoger. Hur förbereds klassen på den nya klasskamraten? Vilken information skall de få? Behövs resursperson/ assistent? Vilken roll skall han/hon i så fall ha? Ansvarig Vem på skolan skall ha huvudansvaret för den individintegrerade eleven? Bevakar att undervisningen sker efter rätt kurs- och timplan, att undervisningen anpassas och rätt förutsättningar ges. Handledning Finns tillräcklig kunskap kring hur funktionsnedsättningen påverkar inlärningen? Behov av handledning/utbildning? Finns det inplanerat? När sker det, av vem till vem och när? Stadieövergångar Eleven behöver förberedas i tid, överrapportering till nya lärare mm. Hur ser planen för stadieövergångar ut? Stöd till personal Arbetslag - Hur stöttar man varandra? Vilket stöd får arbetslaget? EHT - Finns kompetens kring utvecklingstörning/ gällande funktionsnedsättning? Specialpedagog- Hur är specialpedagogen involverad? Finns regelbundenhet i specialpedagogens arbete med arbetslaget/ klassen/ eleven? Vilket stöd får specialpedagogen? Kompetensutveckling och handledning- Har klassläraren kompetens kring utvecklingstörning? Hur sker uppföljning och utvärdering av insatser? Om kompetens inte finns, hur tillgodoser man det behovet? Uppdrag till SPKC? SYV - Viktig framförallt på högstadiet, inför praktik och gymnasieval. Camilla Carlsson, SPKC 2012 1

Resurser Hur fördelas resurserna på skolan utifrån att det finns en individintegrerad elev? Vad innebär resurser för elever med funktionsnedsättning? Tid - Finns det tid avsatt för att klassläraren skall kunna undervisar efter två olika kursplaner? Eller kompenserar man med anpassad gruppstorlek - Tid för gemensam planering, samtal kring mål och kunskapsutveckling t.ex klasslärare och resurs, samarbete med ämneslärare. Arbetssätt - Vilka anpassningar görs och vilka hjälpmedel finns att tillgå för eleven? Undervisningsmetodik, läromedel, grupparbeten, prov, raster mm. Individualisering. Vilken inlärningsstrategi passar bäst för eleven? Gruppstorlek - Mindre grupper vissa lektioner kan vara en resurs för en elev. Uppföljning och utvärdering Dokumentation - hjälper oss att komma ihåg och göra analyser av det som skett. - Vad har vi gjort? Vilka insatser är gjorda? Vad har de resulterat i? - Dokumentationen blir en hjälp då individuell utvecklingsplan skall skrivas. - Satsar vi på rätt stöd och insatser? Både personal och elev bör dokumentera och utvärdera. Hur fungerar utvärdering och dokumentation på er skola? Genom att kontinuerligt ta del av och följa upp elevens perspektiv, kan vi lära oss mycket som gynnar vår undervisning och skolsituationen. (Alternativa samtalsmodeller: Samtalsmatta, ritprat ) Eleven Kursplanen - 13 ämnen för grundskolan och grundsärskolan - 5 ämnesområden för träningsskolan. - efter förutsättningar gäller endast vid bedömning av särskoleelever med inriktning mot träningsskolan. Övriga bedöms utifrån kunskapskraven. Däremot sker alltid undervisningen utifrån elevens förutsättningar! - Individanpassa undervisningen mot kursplanerna! Camilla Carlsson, SPKC 2012 2

- Flexibilitet mellan kursplanerna dvs möjlighet att läsa även några av grundskolans ämnen eller träningsskolans ämnesområden för en grundsärskoleelev. Rektor fattar skriftligt beslut som grundar sig på elevens förutsättningar. - Betyg ges ht åk 6 om vårdnadshavare begär det, i annat fall ges ett intyg. Timplanen - 9 år i grundsärskolan med möjlighet till ytterligare 2 år vid behov för att klara kunskapskraven. Under den tiden har eleven rätt till minst 800 h utöver den garanterade undervisningstiden, för att nå upp till kunskapskraven. - Efter avslutad skolgång i grundsärskolan skall den individintegrerade särskoleleven läst 6665 h - GRS har fler timmar än GR i Hem och konsumentkunskap, Idrott, slöjd. Men färre timmar i engelska. - Anpassningar i timplanen får göras och skriftligt beslut skall i så fall fattas av rektor. Föräldrar skall vara informerade om justeringen. Hur arbetar ni på er skola med särskolans kursplaner och timplaner? Föräldrakontakt - Hur är kontakten? Behövs kontaktbok? Har vårdnadshavaren kunskap kring vad det innebär att vara inskriven i särskola? Vad kan man vinna på en god samverkan? Åtgärdsprogram - När skrivs åtgärdsprogram? Åtgärdsprogram måste inte skrivas, utan skrivs när det finns behov utöver de grundläggande kontinuerliga insatser som finns för en individintegrerad elev. IUP & skriftligt omdöme - Skall skrivas precis som till övriga elever. Fokus på elevens starka sidor och utgå från elevens förutsättningar. Medvetenhet om funktionsnedsättningen - Vilket stöd får den nydiagnostiserade eleven på skolan? Hur pratar man om diagnosen? Är eleven medveten om sin funktionsnedsättning och har ord för det? Vad vet klasskamraterna? Hur arbetar ni med handikappmedvetenhet på er skola? Självständighet- Tänk långsiktigt!!det du vill att barnet/eleven skall klara i vuxenlivet behöver den träna sig i redan nu. Camilla Carlsson, SPKC 2012 3

Delaktighet- Hur engagerad är eleven i skolsituationen? Är situationen anpassad så delaktighet blir möjligt? Bemötande Inkludering/exkludering - Hur mycket kommer eleven att delta i klassrummet. Vilket mål har ni? Bedömer du/ni er skola som en inkluderande skola? Vad innebär det att en skola är en inkluderande skola? Miljön - Hur tillrättaläggs miljön utifrån elevens behov? Elevens behov/ önskemål - Samtala med eleven, hur tas elevens önskemål och behov emot? Olika sätt att samtala med en elev. Olikheter - Olikheter berikar. Ingen är lika- alla är vi olika på olika sätt. Förebyggande arbete med tex kränkande behandling. Hur kan vi hjälpa eleven att komma in i den sociala samvaron? Inställning till individintegrering - Hur är din inställning till att ha en individintegrerad elev i din klass? Finns det farhågor? Vilka? Din inställning till att ha en individintegrerad elev i klassen avspeglar sig utåt till din klass och övrig personal. Positiv inställning leder till ett positivt förhållningssätt och v.v. Policy Rektorns roll Sätter ramar och ger förutsättningar Styrdokument och rekommendationer- Skollagen LGR 11, Läroplanen, FNs barnkonvention, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Salamancadeklarationen, mfl. Elevhälsoplan- hur känd är elevhälsans arbete på skolan? Likabehandlingsplan Finns det någon policy för inkludering och elever med funktionsnedsättning? ( skolans elevhälsoplan) Hur ser likabehandlingsplanen ut? Hur ser det förebyggande arbetet ut? Är det levande dokument? Känner alla på skolan till skolans policy och dokumenten/ planerna? Camilla Carlsson, SPKC 2012 4

-Vad säger forskningen- Aspekter som främjar inkludering i skolan Kunskap om funktionsnedsättningen. Erfarenheter av att arbeta för social inkludering. Utbildning i hur man arbetar för inkludering och hur man möter olikheter. Följa upp och utvärdera de insatser som görs. Samarbete mellan lärare. Information till alla på skolan, elever och personal. Skolans lokaler passar för alla elever. Hjälpmedel används på rätt sätt. sist men inte minst: Några röster från eleverna... - Ju bättre vi lyckas inom vissa områden, desto mindre villiga är våra lärare att tro att vi kan vara mycket funktionsnedsatta inom andra områden. Om vi skall lyckas i att lära oss, så behöver vi lärare som anpassar sig till vår lärandestil. Om vi skall överleva psykiskt, behöver vi en omgivning som accepterar och respekterar oss för de vi är, istället för att bedöma oss utifrån en normalitetsnorm som vi, per definition, aldrig kommer att motsvara (Inkludering eller ej M. Falkmer cit C. Sainsbury) Lycka till med det inkluderande arbetet!! Camilla Carlsson, SPKC 2012 5