Om du har KOL. Och undrar.

Om du har KOL. Och undrar.

Medicinskt granskad av lungläkare Bengt-Arne Hermansson.

KOL KRONISKT OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM är en sjukdom som leder till försämrad lungfunktion. Med obstruktiv menas att det är trångt i luftvägarna. De två huvudkomponenterna i sjukdomen är kronisk bronkit och emfysem. Kronisk bronkit innebär att man har en ständig inflammation i sina luftvägar. Detta leder till ökad slembildning och kronisk hosta. Emfysem innebär att de finaste delarna av lungorna, lungblåsorna har gått sönder och man kan inte lika bra utnyttja syret som andas in. Ju längre sjukdomen får gå utan behandling desto svårare får man att andas. Denna utveckling kan dock bromsas upp. Den vanligaste orsaken till KOL är rökning. Rökstopp är därför den viktigaste delen i behandling av KOL. Läs vidare i broschyren om en av våra stora folksjukdomar, KOL.

När man har en svår sjukdom känns det ibland som man är ensam i världen med sina besvär. Du som har KOL är dock inte ensam. I Sverige har ca 8% av befolkningen över 50 års ålder denna sjukdom. Det motsvarar 400 000 personer. Bara 40% av dessa har fått rätt diagnos. KOL är alltså en vanlig och samtidigt allvarlig sjukdom.

På senare år har intresset kring KOL ökat. Man forskar kring nya läkemedel, strukturerade riktlinjer för behandling av KOL tas fram och rapporter om KOL i samhället presenteras. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, kom år 2000 ut med sin rapport om astma och KOL. Man hade då granskat det vetenskapliga underlaget för olika behandlingsmetoder för dessa båda sjukdomar. Man kom fram till att det med all säkerhet är så att rökning är den dominerande orsaken till KOL och att rökstopp är den enskilt viktigaste åtgärden vid KOL. Förebyggande åtgärder för att minska antalet debuterande rökare är då givetvis av stor betydelse för att minska antalet människor som drabbas av KOL. Nyligen startades också ett världsomfattande samarbete mot KOL. En av huvudaktörerna är Världshälsoorganisationen. Projektet går under namnet GOLD (Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease). Projektets främsta mål är att öka medvetenheten kring KOL hos allmänheten, politiker och inom sjukvården. De startar förebyggande program och arbetar för att minska sjukligheten och dödligheten i KOL genom effektiva diagnostiska och behandlande metoder. Med andra ord: Världen försöker nu hjälpa alla de som har KOL.

Det är lättare att förstå de besvär man har av KOL om man vet hur lungorna är uppbyggda och hur de ska fungera när man är frisk och hur det är när man är sjuk. Kunskap om detta gör även att man bättre förstår hur behandlingen verkar.

Livsviktigt syre Vi är beroende av syre för att kunna leva. Syret vi andas in måste nå blodomloppet och alla celler i hela kroppen. När cellerna sedan har använt syret omvandlas det till koldioxid som måste ut ur kroppen. Utbytet av koldioxid mot syre sker i våra lungor. Luftvägarna Vid inandning når luften och syret först luftstrupen, trachea. Luftstrupen delar sedan upp sig i två stora luftvägar som kallas bronker. Dessa går till varsin lunga. Sedan delar dessa luftvägar upp sig i flera omgångar och bildar ett träd av bronker. Det kallas därför ofta för bronkträdet. Vid varje delning blir luftvägarna mindre och mindre. De små luftvägarna kallas för bronkioler. Allra längst ut i bronkträdet finns de s k alveolerna, i dagligt tal lungblåsorna. Det är här utbytet av koldioxid mot syre sker. Koldioxid mot syre Runt om alveolerna ligger små, tunna blodkärl som kallas kapillärer. Syret i inandningsluften transporteras över alveolernas väggar samt blodkärlens väggar och tas upp i blodet. Blodet som passerar i kapillärerna är syrefattigt blod. Det har varit och lämnat sitt syre till olika celler ute i kroppen. Däremot bär blodet på koldioxid som det vill bli av med och koldioxiden går motsatta vägen ut ur blodkärlen och via luftvägarna andas vi ut den. Nu är blodet mättat med syre igen och går via hjärtat ut i resten av kroppen. Viktiga flimmerhår Luftvägarnas väggar bekläds av en slemhinna. Slemhinnan har flimmerhår, s k cilier, som rör sig hela tiden och transporterar upp irriterande skräp som har fastnat i det slemlager som finns utanpå slemhinnan. Detta slemlager produceras av körtlar under slemhinnan och av speciella celler i slemhinnan. Vid rökning och vid KOL påverkas detta system. Flimmerhåren skadas och kan inte lika lätt transportera bort irriterande ämnen och slemproduktionen ökar så att slemlagret i sig blir irriterande för luftvägarna. Läs vidare om detta under rubriken Kronisk bronkit.

LUFTVÄGAR BRONKER LUNGOR LUNGBLÅSOR ALVEOLER FLIMMERHÅR CILIER

Kronisk bronkit inflammation i luftvägarna Bronkit innebär inflammation i bronkerna, luftrörskatarr. Den främsta orsaken till att sådan inflammation uppkommer är rökning. I luftvägarnas slemhinna finns det celler som producerar slem och under slemhinnan finns det slemproducerande körtlar. Vid kronisk bronkit växer dessa strukturer till med ökad produktion av slem som följd. Det främsta symtomet vid kronisk bronkit är hosta och upphostningar av slem. Hosta är ju en reflex som hjälper oss att få upp skräp som irriterar i våra luftvägar. Den ökade mängden slem som uppkommer vid kronisk bronkit skapar irritation i luftvägarna och kroppen försöker bli av med det vilket ger dessa kroniska symtom. Denna hosta kallas ofta för rökhosta. För att kunna ställa diagnosen kronisk bronkit krävs att man har haft dessa symtom i minst tre månader per år i minst två år i rad. Man måste även utesluta andra eventuella orsaker till besvären såsom astma, kronisk infektion och tumör. Inflammationen i luftvägarna och den ökade mängden slem gör det trängre och svårare för andningsluften att passera och nå ut till lungblåsorna där gasutbytet sker. När lungblåsorna inte fylls med luft kollapsar de. Detta sker då någon luftväg är totalt blockerad. Man får ett avstängt och outnyttjat lungavsnitt.

Ökad slembildning Inflammation i luftväg Frisk luftväg

Emfysem skadad lungvävnad De små lungblåsorna (alveolerna), där gasutbytet sker, bildar klasar längst ut i bronkträdet. Dessa kan liknas vid druvklasar. Vid KOL bryts väggarna mellan alveolerna ner och man får större och färre alveoler. Resultatet blir att den sammanlagda ytan där gasutbytet sker blir mindre. Lungornas förmåga att förse blodet med friskt syre minskas därför. Resultatet blir att man lättare blir andfådd när man anstränger sig. Detta kallas för emfysem. Samtidigt som lungblåsorna går sönder minskar elasticiteten i lungorna. I friska lungor bygger elasticiteten upp ett tryck som pressar ut luften ur lungorna efter det att man har fyllt dem. Det är bara i slutskedet av utandningen man måste använda muskelkraft för att tömma lungorna. När elasticiteten reduceras på grund av emfysem måste man kompensera detta genom att att använda mer muskelkraft för att tömma lungorna. Det blir tungt att andas, vilket är jobbigt i längden. Återigen är rökning boven i dramat i de flesta fall. Rökningen startar en inflammatorisk reaktion. Inflammatoriska celler producerar sedan ämnen som bryter ner lungvävnaden. Men man kan få emfysem även om man inte har rökt en enda cigarett i sitt liv. Ofta beror det då på en brist av ett ämne i kroppen som heter alfa-1-antitrypsin. Det skyddar lungvävnaden mot nedbrytning som annars leder till emfysem. Denna brist är ärftlig men också mycket sällsynt.

Friska alveoler Skadade alveoler

När du besöker din läkare är det viktigt att du informerar honom/henne om hela din sjukdomshistoria och de besvär som du har för tillfället. Om du tar några mediciner är det viktigt att läkaren får veta det. Läkaren bör också få veta om du röker och i så fall hur länge du gjort det och hur mycket. Dessa faktorer är viktiga när läkaren bedömer din situation och de ligger till grund för vilken behandling som är mest lämplig för dig. Om du röker och är motiverad att sluta kan du få hjälp med detta av din läkare.

Den viktigaste undersökningen då man misstänker KOL är en s k spirometri. Denna utförs ofta på vårdcentralen med hjälp av en spirometer. Med denna undersökning kan man bedöma lungkapaciteten och lungfunktionen hos patienten. Man är intresserad av att veta hur stor volym luft lungorna är kapabla att hålla (s k forcerad vitalkapacitet). Det mäter man genom att patienten får andas ut så mycket det går efter ett djupt andetag. Sedan tittar man även på hur stor volym man kan andas ut på en sekund (s k FEV 1-värde). Dessa två värden kan man sedan räkna ut kvoten av för att bedöma graden av obstruktivitet (motstånd) i luftvägarna. De värden man får jämförs med s k förväntade värden, d v s värden som en frisk person av samma kön, ålder och storlek skulle ha. De förväntade värdena har tagits fram i stora befolkningsstudier. För att man ska få diagnosen KOL krävs det att man har försämrade värden vid en spirometrimätning. Man brukar genomföra mätningar både före och efter att patienten har fått luftrörsvidgande medicin. Detta kallas för ett reversibilitetstest. Spirometri används även vid diagnostik av astma. En patient som har KOL visar ingen större skillnad i mätningarna före och efter läkemedlet medan en astmapatient visar tydliga skillnader. Spirometri mäter lungfunktionen

Under utredningens gång kan det vara aktuellt att du får genomgå en lungröntgen. I det tidiga sjukdomsstadiet ger KOL inga tydliga förändringar i lungorna som kan observeras på röntgen. Men en lungröntgen är viktigt för att kunna utesluta andra orsaker till besvären. Hos patienter med allvarlig KOL kan man se förändringar i lungornas struktur med hjälp av röntgenbilder. Röntgen utesluter annan sjukdom

De flesta mediciner som används vid behandling av KOL är inhalationsmediciner. De kan vara i pulverform (pulverinhalator) eller vätskeform (spray). Det kan ofta vara nödvändigt att använda en s k andningsbehållare tillsammans med en spray. Vid allvarliga tillstånd är det många som får en nebuliseringsapparat i vilken medicinen omvandlas till ånga som inhaleras under flera minuter. Effekten av olika mediciner kan variera från patient till patient. Man bör därför pröva de olika alternativen under en tid för att få reda på vilken medicin som ger bäst effekt i varje enskilt fall. Oavsett vilken typ av medicin du använder är det viktigt att du ber din läkare eller sjuksköterska demonstrera hur du skall använda din inhalator eller spray. Vad det gäller inhalatorer så är det viktigt att du får en inhalator som du tycker är enkel att använda, ger en jämn dos läkemedel och har ett så lågt motstånd som möjligt. En jämn dos innebär att inhalatorn avger lika mycket läkemedel varje gång du doserar. Ett lågt motstånd innebär att du inte behöver ta i för att få i dig medicinen. Alla inhalatorer har inte dessa egenskaper. Fråga din doktor om detta med inhalatorns betydelse, så hjälper doktorn dig att välja rätt inhalator. Här ser du ett exempel på en inhalator. I detta fall är det Ventoline Diskus.

Luftrörsvidgande medel Det finns flera olika typer av luftrörsvidgande medel. Det är ingen läkande medicin men den underlättar andningen och lindrar andnöd. De kan delas upp i korttidsverkande och långtidsverkande medel. De förstnämnda används framför allt då man tillfälligt får ökade besvär och behöver snabb symtomlindring. Andra används vid regelbunden behandling och tas en eller två gånger dagligen för att motverka tillfälliga försämringar. Ibland kan även korttidsverkande luftrörsvidgare ges förebyggande inför situationer som man vet brukar ge besvärliga symtom. De flesta luftrörsvidgande läkemedel inhaleras men en typ ges i form av tablett eller spruta. Annan behandling Patienter med KOL har lättare för att få luftvägsinfektioner. Dessa leder då till försämring av övriga KOL-symtom. I de flesta fall är det virusinfektioner men då det rör sig om en bakteriell infektion behandlar man med antibiotika. En del patienter kan ha nytta av slemlösande medel för att minska sina besvär med slemhosta. Effekten är dock begränsad och man bör utvärdera om behandlingen är nödvändig. I och med att man är lite mer infektionskänslig som KOL-patient kan det vara värt att vaccinera sig mot influensa och vissa bakterier som orsakar lunginflammation. För de som har kraftigt uttalade besvär med andningen kan det bli aktuellt med syrgasbehandling i hemmet. Inför en sådan behandling krävs en noggrann utredning. Till fel person och felaktigt genomförd kan sådan behandling vara skadlig.

Som nämnts tidigare så är rökstopp den absolut viktigaste delen i behandlingen av KOL. Detta är ju främst patientens eget ansvar men man kan och bör få hjälp och stöd av sin läkare. Rökstopp gör även att övrig behandling har större effekt.

VAD KAN JAG GÖRA? Sluta röka! Det allra viktigaste man kan göra själv, som patient, är att sluta röka. Rökning är den absolut vanligaste orsaken till KOL och vidare utveckling av sjukdomen. Rökstopp är därför den viktigaste behandlingen för patienter med KOL. Tyvärr kan tidigare skadade delar av lungorna inte läka. Den redan förlorade lungfunktionen får man inte igen vid rökstopp. Däremot hindrar man vidare utveckling av sjukdomen och i kombination med övrig behandling minskar man de besvärliga symtomen. Lyckas man med att sluta röka kommer livskvaliteten att öka och man lever längre. Om man trots sin lungsjukdom skulle fortsätta att röka kommer man hastigt att försämras och till slut kräva hjälp med andningen genom syrgasbehandling. Det kallas andningsinvaliditet. Det är viktigt att din omgivning är rökfri. Inte minst för att underlätta för dig själv att sluta röka. Motivation och stöd är några av de viktigaste delarna i att lyckas med ditt försök att sluta röka. Det finns läkemedel som kan underlätta ett rökstopp. Motion och andningstekniker Det är viktigt för alla att hålla sig i form, för patienter med KOL är det än viktigare. När konditionen blir bättre ökar livskvaliteten och man känner sig mindre sjuk. Ta det lugnt i början och avsluta träningen när du blir andfådd. Försök att hitta övningar som du trivs med och en vän att träna med. Andningsövningar kan också vara till stor nytta om du får andningsbesvär och de kan också stärka muskulaturen som används när du andas. En övning kan vara att andas ut genom halvslutna läppar. Det ger ett motstånd vid utandning och det leder i sin tur till att luftvägarna inte kollapsar vilket de kan göra hos de som har KOL. Fel andningsteknik gör att man använder onödigt mycket energi och att man inte utnyttjar lungans fulla kapacitet. Du kan också söka upp Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund som har särskilt anpassade träningsprogram för lungsjuka. Hostning och huffing Man kan också behöva lära sig rätt hostteknik för att lättare få upp irriterande slem. För att på ett skonsamt och effektivt sätt få upp slemmet i luftvägarna kan man, istället för att hosta, huffa. Det är en försvenskning av ett engelskt begrepp och innebär att man stöter upp luft och även slem. Man tar ett djupt andetag och stöter ut luften med öppen mun som om man skulle imma ett fönster eller en spegel. Om du lär dig denna teknik kommer du märka att du lättare blir av med irriterande slem som försvårar din andning. Tänk också på att rörelse vid motionsträning gör det lättare att få upp slem. Kost Välbalanserad kost är viktigt. Ät stora mängder av frukt, grönsaker och proteinrik kost såsom fisk, ägg och mjölk. Du som är överviktig bör också försöka gå ner i vikt. Det är tyngre både att röra sig och att andas om man är överviktig. Vardagliga tips Några enkla saker att tänka på som gör vardagen lättare är att stå, sitta och ligga på ett sätt som underlättar din andning. När du ska sova på natten eller om du ligger och vilar så är det skönt att komma upp med huvudet något. Lägg en extra kudde under huvudet. Ligga gärna på sidan. När du står upp, försök att ha stöd för armarna på en bänk eller ett räcke så att du kan stå avslappnat med rak rygg. I sittande ställning kan man stödja armarna på knäna och luta sig framåt med rak rygg. Försök att vara avslappnad.

DUMMA FRÅGOR DU INTE VÅGAT STÄLLA Då det sker stora förändringar i livet, som när man drabbas av en sjukdom, uppkommer många frågor. Förhoppningsvis får man svar på de flesta av dem av sin läkare men ibland är det inte så. Det kan vara så att man har fått information om sin sjukdom och sedan kommer alla frågor när man har kommit hem efter besöket. Då tycker man att det är genant att ringa och störa. Det har han/hon säkert redan berättat för mig. Kanske är det en dum fråga. Viktigt är då att komma ihåg att det finns inga dumma frågor. Om läkaren inte har tid så finns det ofta sköterskor på mottagningen som kan svara på en del av dina frågor. Här nedan följer svar på några vanliga frågor angående KOL. Vad är det för skillnad mellan KOL och astma? Båda sjukdomarna karaktäriseras av att luftvägarna är mer trånga än normalt och att det är tyngre att andas. Vid astma kan besvären variera från dag till dag, medan de är mer konstanta vid KOL. Detta beror dels på att lungvävnad har förstörts och att den inte går att reparera men också på att inflammationsmönstret är något annorlunda hos KOL-patienter jämfört med astmapatienter. Utvecklar alla rökare KOL? Nej, alla rökare utvecklar inte KOL. Man vet inte varför vissa människor klarar sig och andra inte. Hur tidigt man började röka och hur mycket man röker tycks spela roll. Kan jag bli frisk från KOL? Det är inte möjligt att läka skadad lungvävnad. Men om du slutar röka kommer dina besvär att minska och din livskvalitet att öka. Rätt behandling gör att du känner dig mindre sjuk. Kan någonting göras för att förebygga KOL? Undvik rökning. För människor som arbetar i dammiga miljöer är andningsskydd bra. Kan jag vara fysiskt aktiv? Patienter med KOL blir lättare andfådda vid ansträngning. De kan ofta göra vad de är vana vid, fast i ett lugnare tempo. Ju längre sjukdomen fortskrider blir detta dock svårare. Det är viktigt att fortsätta vara fysiskt aktiv och motionera eftersom god kondition minskar lungskadans inverkan på det dagliga livet. Kan jag fortfarande åka på semester? Ja, många patienter med KOL fortsätter att resa. Du bör se till att du har tillräckligt med mediciner med dig. För de med mer uttalade besvär kan man behöva ordna med syre på flygplan eller rullstolsassistens vid olika tillfällen. Man bör även ha en lämplig försäkring. Kommer mina barn att utveckla KOL? Rökning är den vanligaste orsaken till KOL. Vissa ärftliga faktorer kan påverka om man utvecklar sjukdomen eller inte. Om barn till en KOL-patient inte röker är det högst osannolikt att de själva kommer att utveckla KOL. Behöver jag läggas in på sjukhus? I regel är den behandling du får av din läkare tillräcklig. Det är viktigt att du använder medicinen som du har fått och att du går på regelbundna kontroller. Om du får en infektion kan det resultera i att din sjukdom tillfälligt förvärras och att du då blir tvungen att läggas in på sjukhus.

Om du önskar kontakt med någon som kan känna igen dina problem och som kan ge dig svar på ytterligare frågor kan du vända dig till Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund. Vi finns till för att ta vid där sjukvården slutar och öka livskvaliteten för dig som har drabbats av hjärt- eller lungsjukdom. Vi ger dig viljan och styrkan att se på framtiden med tilltro. I våra föreningar får du tillsammans med anhöriga möjlighet att lära mer om din sjukdom och konsekvenserna av den. Vår verksamhet vilar på tre grundpelare; opinionsbildning, livsstilsförändring samt trygghet och gemenskap. För oss är det viktigt att påverka och samverka med olika aktörer inom hälso- och sjukvården. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund kräver till exempel att alla rökare över 45 år ska erbjudas spirometriundersökning för tidig diagnos av KOL. Det är svårt att ändra livsstil och skaffa sig nya, sundare vanor när man har drabbats av en kronisk sjukdom. I vår Hjärt & Lungskola får du och anhöriga möjlighet att lära mer om sjukdomen och dess konsekvenser genom olika gruppaktiviteter. Du kan ta del av motionsgrupper, samtalsgrupper, kostcirklar, rökavvänjning, stresshantering, hjärt-lungräddning och föreläsningar. Det finns en stark positiv kraft i att människor med liknande livssituationer får möjlighet att mötas. Vi samlar människor till möten, samtal och umgänge. Idag närmar vi oss 50 000 medlemmar och finns i över 180 föreningar runt om i landet. Engagemanget finns på en ort nära dig. På så sätt är gemenskapen alltid nära och den finns när du behöver den. HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND TELEFON: 020 21 22 00 INTERNET: www.hjart-lung.se

LINDH & PARTNERS KOL01-0602 GSK Prioriterar forskning inom KOL För 20 år sedan led många svenskar svårt av astma. På den tiden hade sjukdomen en väsentligt högre dödlighet än vad den har idag. Tack vare den medicinska utvecklingen kan många astmatiker idag leva ett normalt och ofta symtomfritt liv. Men samtidigt som astmatikerna har fått det bättre har en annan folksjukdom blivit allt vanligare KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Sjukdomens symtom varierar från individ till individ och det finns tyvärr ännu inga läkemedel som bromsar sjukdomsförloppet. GlaxoSmithKline (GSK) är ett av världens ledande forskningsbaserade läkemedelsföretag och KOL är för oss ett prioriterat område. Vi jobbar intensivt med att hitta nya läkemedel mot både KOL och astma. Vår vision är att skapa förutsättningar för människor att vara mer aktiva, må bättre och leva längre. Inte minst för människor med KOL och astma. Besök oss gärna på www.glaxosmithkline.se Claes Ternheim VD GlaxoSmithKline, Sverige HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND GlaxoSmithKline AB Box 263 431 23 MÖLNDAL Tel. 031-67 09 00 Fax. 031-27 47 45 www.glaxosmithkline.se