Nämndbudget 2013 Nämnden för Äldreomsorg

Nämndbudget 2013 Nämndbudget 2013 Nämnden för Äldreomsorg Beslutad 20 september 2012, 106 1

Innehåll 1 Översiktlig beskrivning av nämnden för Äldreomsorg 3 2 Alliansens skrivelse 6 3 Så här styrs kommunen 9 4 Visionen visar vart vi vill 10 5 Kommunfullmäktiges prioriterade mål 12 6 Kommunfullmäktiges inriktningar och direktiv 16 6.1 Vår värdegrund, Bitt... 16 6.2 Valfrihet... 16 6.3 Direktiv för 2013... 16 7 Nämndens inriktning 17 8 Nämndens omvärldsanalys 18 9 NÄMNDENS STRATEGISKA FRÅGOR 21 9.1 Omvärldsanalys... 21 9.2 Förändringsområden... 21 9.3 Strategiska frågor för nämnden... 21 10 Nämndens resultatmål 22 11 Nämndens direktiv till förvaltningen 24 12 Nämndens kvalitetsdeklarationer 25 13 Nyckeltal 28 13.1 Resursmått... 28 13.2 Prestationsmått... 29 13.3 Effektmått... 29 14 Ekonomi med kommentarer 30 14.1 Ramfördelning driftbudget... 30 14.2 Förändringar i budget 2013 jämfört med 2012... 31 14.3 Sammandrag investeringsbudget... 32 15 Beslutade investeringar och lokalplanering 34 15.1 Planerade investeringsprojekt... 34 15.2 Lokalplanering... 35 16 Intern kontroll 37 17 Kompetensförsörjningsplan 38 18 Policys, planer och program 41 19 Taxor och avgifter 2013 42 2

1 Översiktlig beskrivning av nämnden för Äldreomsorg Nämndens uppdrag Nämnden ansvarar för personer över 65 år som till följd av sjukdom, fysisk skada eller förlust av förmågor är i behov av insatser. Uppgiften är att garantera dessa personer en god och säker vård och omsorg Lagstiftning Nämndens insatser styrs i stor utsträckning av följande lagar: socialtjänstlagen, SoL, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, samt hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Myndighetsutövning Nämnden bedriver myndighetsutövning genom biståndsenhetens handläggare. Handläggaren möter den enskilde, ofta tillsammans med en anhörig eller annan företrädare, och samtalar om behovet av insatser. Handläggaren skriver därefter en utredning. I utredning framgår beslut om bifall eller avslag. Den enskilde har möjlighet att överklaga avslagsbeslut i förvaltningsdomstol. Socialtjänstlagen är en ramlag. Det innebär att kommunen har det yttersta ansvaret för att tillgodose den enskildes behov genom insatser om han eller hon inte kan få behoven tillgodosedda på annat sätt. Nämnden bedriver verksamhet i egen regi och genom entreprenader med stöd av Lag om Valfrihetssystem, (LOV) och Lagen om Offentlig Upphandling (LoU). Verksamheter enligt hälso- och sjukvårdslagen Enligt hälso- och sjukvårdslagen bedriver kommunens sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster hälso- och sjukvård samt rehabilitering. Ansvaret för hälso- och sjukvården regleras också av en länsövergripande överenskommelse i Region Halland. Till ansvaret hör de uppgifter som ingår i legitimerad personals befattningar, exempelvis att handleda personal, förskriva och prova ut hjälpmedel/produkter samt ge stöd till träning. Rehabiliterande insatser utförs i det egna hemmet, på särskilda boenden, på korttidsplatserna. Demenssköterskan bedriver uppsökande, stödjande och handledande verksamhet. 3

Verksamheter enligt SoL: Hemtjänst Särskilt boende Ledsagarservice Korttidsplatser Anhörigstöd/avlösning Dagverksamhet Trygghetslarm Insatser utan individuell prövning är träffpunkter, anhörigcenter, anhöriggrupper och trygghetsplatser. Trygghetsplatser gäller vid akuta behov. Den enskilde väljer om ett LOV-företag eller kommunens egen hemtjänst ska utföra hemtjänstinsatser/trygghetslarm. Undantagna är nattinsatser och trygghetslarmsåtgärder nattetid som alltid utförs av kommunen. Verksamheter enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Personlig assistans, kontaktperson, ledsagarservice, bostad med särskild service Personlig assistans verkställs enligt beslut som kommunens handläggare enligt LSS eller försäkringskassan enligt försäkringsbalken beslutade innan personen fyller 65 år. Det ekonomiska ansvaret kan delas mellan försäkringskassan och kommunen. Försäkringskassan kan enligt reglemente fatta beslut som innebär att kommunen självständigt har kostnadsansvar. Den enskilde kan välja om en privat utförare eller kommunen ska utföra insatsen. Verksamhetens omfattning För 2013 disponerar nämnden 639 miljoner kronor netto, inklusive medel för internt köpta tjänster men exklusive kapitalkostnader. Detta är enligt den nya ramtilldelningsmodellen Cirka 1 000 brukare har hemtjänst. Därtill kommer brukare med enbart trygghetstelefon och matdistribution, totalt cirka 650 personer. Utöver hemtjänst tillkommer också avlösning i hemmet samt ledsagning. Det finns tolv utförare inom kundval. s hemtjänst är den största utföraren. Cirka 125 personer har valt annan utförare än s hemtjänst, vilket motsvarar 12 procent av antalet brukare. Efter boöversynen finns tio äldreboenden med heldygnsomsorg. Antalet heldygnsomsorgsplatser är 553. Utöver dessa finns 70 korttidsplatser. Tre av äldreboendena drivs på entreprenad. De upphandlade företagen är Aleris och Förenade Care. Ett nytt äldreboende i Vallda Heberg med 66 platser och tillagningskök kommer att upphandlas under 2013 med beräknad driftstart i oktober 2013. Nämnden har givit förvaltningen i uppdrag att fördela 185 lägenheter utifrån av nämnden fastställda kriterier. 4

Hemsjukvård och rehabilitering ansvarar för cirka 1 300 patienter. Totalt arbetar 1139 personer inom äldreomsorgen. Detta motsvarar 946 årsarbetare. Nämnd/styrelse Nämnden består av elva ledamöter och sju ersättare. Nämnden sammanträder elva gånger per år. Arbetsutskottet sammanträder normalt två veckor före nämnd och bereder ärenden till nämnden. Arbetsutskottet består av fyra ledamöter. Minst två av nämndens sammanträden är öppna för allmänheten och inleds med en frågestund. Förvaltningens organisation Förvaltningschef Funktionsområde Kvarboende Hemtjänst och särskilda uppdrag Funktionsområde Äldreboende Funktionsområde Hemsjukvård Rehabilitering och Kansli Funktionsområde Kvalitet Utveckling Säkerhet Funktionsområde Myndighetsutövning 5

2 Alliansens skrivelse Allians för Kungsbacka Vi fortsätter att utveckla Sveriges bästa kvalitetskommun Kungsbacka En budget i balans 2013 Kungsbacka blev utsedd till Sveriges kvalitetskommun 2011 2012. Det betyder inte att vi skall slå oss till ro utan vi behöver bli ännu bättre. Ett av områdena är Invånardialogen. Alliansen ser det som väsentligt att alla invånare kan göra sin röst hörd i större ärenden och kunna påverka innan beslut fattas. Kungsbacka står inför rekordinvesteringar under de närmaste åren. Den investeringsbudget som vi nu föreslår har bantats till 563 miljoner för 2013. Orsakerna till de stora investeringsbehoven grundas till stor del på den snabba expansionen i kommunen. Bostäder I byggs det flest bostäder i procent i Göteborgsregionen. Vi ser till att det byggs både hyresrätter, bostadsrätter och egna hem, trots att det i debatten av och till låter helt annorlunda. Björkris, Kolla Parkstad och Väster om ån kommer att kräva stora nyinvesteringar i form av skolor, förskolor och annan kommunal service. Ett prioriterat område under den kommande planperioden är bostäder för funktionshindrade. Kommunen skall bygga minst ett boende varje år för att klara av att kunna tillgodose de människor som har ett behov av en bostad med särskild service. Ett nytt äldreboende i Vallda Heberg tas i bruk under 2013. Detta planeras att drivas av extern leverantör. Planer finns för ytterligare två boenden under planperioden varav ett inom Kungsbacka stad. Skola och förskola Skolan är ett av våra viktigaste områden. Vi ligger högt i alla mätningar som god skolkommun men variationen är för stor mellan våra skolor. Ambitionen är att alla skolor skall hålla en mycket hög kvalitet. Det ger förutsättningar för att barnen ska få den start i livet som alla borde få. Med en bra utbildning i botten skapar vi de bästa möjligheterna att göra bra val genom hela livet. Målsättningen är att vara Sveriges bästa skolkommun inom några år. Vi utvecklar skolan genom att öka lärartätheten och påskyndar införandet av fler lektorstjänster. Kopplingen mellan forskningen och skolan behöver utvecklas. Skolan är inte bara en utbildningsmiljö för eleverna utan skall också vara en positiv utvecklingsmiljö för våra lärare där vi ökar kompetensutvecklingen och erbjuder fler karriärvägar. Vi ser ett värde av att kommunen erbjuder olika former av förskoleverksamhet. Kommunen skall på ett smart sätt kunna tillgodose barnomsorg även på obekväm arbetstid. Valfrihet Vi ger våra invånare större valmöjligheter genom lagen om valfrihet. Våra äldre och personer med funktionsnedsättning kan välja privata utförare för att få hjälp med daglig 6

omsorg och hemtjänst. Det är en stor fördel med att de som använder sig av välfärdtjänster kan bestämma vad som skall utföras, hur det skall göras och av vem. Det ger makt över den egna vardagen! Internationalisering Nu ökar vi internationaliseringen i kommunen. måste utveckla de internationella kontakterna och bli mer professionella på att söka EU-medel. Kungsbacka skall fortsätta med att ta emot ensamkommande flyktingbarn och familjer som fått uppehållstillstånd i Sverige. Vi skall göra det på ett professionellt sätt så att dessa människor får de bästa förutsättningar att komma in i det svenska samhället. Hälsa och Miljö Vi fortsätter att bygga fler gång- och cykelvägar. Det skall lätt gå att ta sig inom kommunen via vårt cykelnät. Vi vill att fler barn och ungdomar tar cykeln eller går till skolan och då på trygga GC-vägar. Med belysning på våra gång- och cykelbanor så känner fler trygghet för att kunna röra sig ute även på den mörka årstiden eller på kvällarna. Under 2013 har alla kommundelar fått erbjudande att delta i insamling av matavfall. Avfallet rötas till miljövänlig biogas och kan användas som drivmedel i kommunens fordon och bidra till minskade koldioxidutsläpp. En av våra utmaningar är att få fler att åka kollektivt. Under 2013 kommer trängselavgifter att införas i Göteborg. I samband med det kommer Västtrafik att öka antalet turer och införa en del nya linjedragningar. Perrongerna kommer att förlängas för att längre tågset ska kunna ansluta och ge plats för fler resenärer. 2013 färdigställs en ny tågstation i Åsa. Kommunen finansierar ett nytt, modernt och miljövänligt sätt att resa. Anställda Kommunens anställda är vår största resurs. Som arbetsgivare måste vi ta ett stort och aktivt arbetsgivaransvar och driva en tydlig arbetsgivarpolitik. Vi jobbar för en ökad lönespridning och ökade karriärmöjligheter. Vi skall kunna erbjuda heltid till dem som så önskar. Vi vill utjämna osakliga löneskillnader på grund av kön. Kungsbacka skall vara en attraktiv kommun att arbeta i eller att söka sig till. Våra värderingsfrågor, styrmodell och mål skall vara kända av alla medarbetare. Näringsliv Näringslivsfrågorna ligger högt på vår prioriteringslista. I alla mätningar som gjorts under 2011 har Kungsbacka gått framåt. Kungsbacka måste utveckla och förstärka vår upphandlingskompetens för att förbättra vår roll som beställare, oavsett om det är verksamhet i egenregi eller utförd av entreprenörer. Tack vare flera nyrekryteringar till planerings- och exploateringsavdelningen kan arbetet intensifieras med att få fram planprogram och detaljplaner för mark för företagsetableringar. Företagslotsen kommer under 2013 och framåt att vara ett viktigt instrument för att hjälpa företagare som vill etablera sig i kommunen. För att kunna utveckla 7

näringslivsklimatet i kommunen måste vi skapa fler mötesplatser för ökad dialog mellan företagare, tjänstemän och politiker. Minskat försörjningsstöd Många människor i Kungsbacka är idag beroende av försörjningsstöd. Vi ser just nu en nedåtgående trend på försörjningsstöd. I jämförelse med andra kommuner skulle vi kunna arbeta mer aktivt för att minska antalet människor som har behov av försörjningsstöd. Kommunen skall därför alltid erbjuda praktik, utbildning eller ungdomsjobb till ungdomar under 24 år. Försörjningsstöd ska inte beviljas i de fall som sökande avböjer erbjudande om rimlig sysselsättning. 8

3 Så här styrs kommunen I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Så här tar vi fram budgeten 9

4 Visionen visar vart vi vill Vi har en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i Kungsbacka i framtiden. Visionen pekar ut riktningen och visar vart vi vill. Alla ledare och alla medarbetare har ett ansvar att verka för att vi gemensamt når visionen. Det är de gemensamma ansträngningarna som avgör om vi kommer dit. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. 10

Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter... Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök... verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen. 11

5 Kommunfullmäktiges prioriterade mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, en utblick i omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett faller under en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns en mätning för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen Samordning och adressering I kommunens budget anges även vilka nämnder som ska arbeta med respektive mål. Det finns alltid en samordnande nämnd för varje mål med ett särskilt ansvar. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder - samordnar arbetet med målet inom kommunen - sammanställer vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse - ansvarar för att följa upp arbetet och göra en samlad analys - bidrar aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder - arbetar aktivt för att bidra till måluppfyllelse. - samverka med övriga berörda nämnder Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas för att nå mål samt följa upp densamma och redovisa till nämnden. 12

Följande prioriterade mål gäller nämnden för Äldreomsorgen 5.1.1 Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka, KF 1 Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 44 50 50 50 50 5.1.2 Andelen av kommuninvånarna som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet ska öka, KF 2 Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 61 62 63 65 66 5.1.3 Andelen invånare som upplever att de bor i en hälsosam kommun ska öka, KF 3 Samordningsansvar: Fritid Adressering: Byggnadsnämnden, Fritid, Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Funktionsstöd, Individ & Familjeomsorg, Kommunstyrelsen, Kultur & Turism, Miljö & Hälsoskydd, Service, Teknik, Äldreomsorg Mätning: SCB:s medborgarundersökning Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 6,8 6,8 6,8 6,9 7,0 5.1.4 Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sin fritid ska öka, KF 5 Samordningsansvar: Fritid Adressering: Fritid, Funktionsstöd, Kultur & Turism, Äldreomsorg Mätning: SCB:s medborgarundersökning Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 Nytt mål 2012 75 % 77 % 79 % 80 % 5.1.5 Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka, KF 6 Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 66 64 67 67 67 13

5.1.6 Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska, KF 10 Samordningsansvar: Service Adressering: Samtliga nämnder Mätning: Den totala mängden tillförd energi, kwh/m², temperaturkorrigerad Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 185 175 166 160 155 5.1.7 Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka, KF 12 Samordningsansvar: Service Adressering: Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Service, Äldreomsorg Mätning: Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel, redovisat i procent. Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 13% 25% 18% 22% 25% 5.1.8 Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska minska med 30 procent fram till år 2015 jämfört med 2009 års nivå, KF 13 Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar. Basår 2009. Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 +10%* Nytt mål 2013-7,5% -7,5% -7,5% * Denna ökning är gentemot det valda basåret 2009. 5.1.9 som arbetsgivare ska arbeta aktivt för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män, KF 15 Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: Jämix, ökning av antal punkter per år Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 Nytt mål 2012 2 2 2 2 5.1.10 ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna, KF 16 Samordningsansvar: Kommunstyrelsen 14

Adressering: Samtliga nämnder Mätning: Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda frågor. Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 8,3 8,3 8,4 8,5 8,6 15

6 Kommunfullmäktiges inriktningar och direktiv Inriktningar Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från. 6.1 Vår värdegrund, Bitt Alla som arbetar i ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. 6.2 Valfrihet Nämnderna ska aktivt verka för att skapa ökad valfrihet för våra invånare genom konkurrensutsättning. Nämnderna ska utveckla beställarkompetens och uppföljningskompetens så att god kvalité erhålls samt att kvalitén går att följa upp och jämföra mellan olika utförare och mellan externa utförare och egenregin. Direktiv Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Nämnden ska planera sin verksamhet utifrån direktiven som kommer att följas upp i årsredovisningen 6.3 Direktiv för 2013 Inga direktiv har utfärdats för 2013 för nämnden för äldreomsorg 16

7 Nämndens inriktning Äldreomsorgens tjänster ska vara flexibla och präglas av nytänkande och god kvalitet, inge trygget och upplevas som säker för brukaren. Omsorgen om de äldre ska inriktas på att de äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Äldreomsorgen arbetar enligt en värdegrund som bygger på alla människors lika värde, med unika behov. Medarbetaren ska stödja den äldre personen genom ett gott bemötande, möjliggöra valfrihet och delaktighet och skapa trygghet i vardagen. Huvudinriktningen i äldreomsorgens verksamheter är kvarboende. Behoven kan tillgodoses med hjälp av hemtjänstinsatser, hemrehabilitering, social samvaro och aktiviteter, trygghetslarm, avlösning, trygghetsplatser och växelvård. För att skapa ett tryggt kvarboende med bra vård och omsorg krävs att äldreomsorgens alla professioner arbetar tillsammans med brukaren i fokus. Äldreomsorgen ska utveckla en flexibel organisation med ökade möjligheter för medarbetarna att arbeta i önskad sysselsättningsgrad. Äldreboendena ska i första hand tillgodose behoven hos äldre med demensproblematik och svårt sjuka äldre. Trygghetsboende och äldreboende ska på sikt finnas i alla kommundelar. Ett professionellt bemötande kännetecknas av respekt, ödmjukhet och empati. Förutsättningar för ett gott bemötande är kunnig och lyhörd personal, och att man tar sig tid för mötet. För att öka tryggheten eftersträvar nämnden en hög personalkontinuitet, med hänsyn tagen till individen. I ett professionellt bemötande ingår också kunskaper om ett rehabiliterande förhållningssätt. De äldre ska möta medarbetare som aktivt strävar efter att förbättra vården och omsorgen med förebyggande och rehabiliterande mål för den enskilde. En förutsättning för att den äldre ska få möjlighet till ökat inflytande och känna sig delaktig i sin omsorg är tillgång till tydlig och saklig information. Omsorgen ska ges med värme och respekt för den enskilde. Medarbetarna ska ges möjlighet till utveckling i en organisation präglad av öppenhet, nytänkande och flexibilitet. Omsorgen ska ges med värme och respekt för den enskilde. Medarbetarna ska ges möjlighet till utveckling i en organisation präglad av öppenhet, nytänkande och flexibilitet. 17

8 Nämndens omvärldsanalys Utvecklingsarbetet inom nämndens område påverkas av förändringar som sker i omvärlden. Förändringstrycket kan visa sig inom teknik, miljö, sociala förändringar och livsstil, värderingar, politik och lagstiftning, ekonomi, media, trender samt lokala förutsättningar. Här beskrivs några faktorer som har direkt betydelse för vår verksamhet under planperioden. Äldre Ökad valfrihet, högre kvalitet och ökad möjlighet till påverkan kommer att utmärka framtiden för äldreomsorgens insatser. Fler yngre äldre med omfattande behov kommer att välja att bo kvar hemma med stora insatser av vård och omsorg. Tillgången till tekniska lösningar för att ta del av utbud och för att påverka är områden som behöver utvecklas. Tillgången till bredband/internetuppkoppling på äldreboenden tillhör framtidsinvesteringarna. Efterfrågan och utbud måste utgå från individens behov med möjligheten och friheten att själv välja tilläggstjänster. Att utveckla biståndsbedömningen till att omforma bistånd enligt en friare rammodell är ett sätt att möta behovet. För att förbättra vårdkedjan och insatserna för den enskilde ses ansvaret för hälso- och sjukvården över tillsammans med Region Halland. Förvaltningen ska uppmärksamma och arbeta för att våld i nära relationer förebyggs. Friskvårdssatsningar bidrar till en bättre folkhälsa hos äldre. Nämnden ska arbeta för att främja friskvård och kultursatsningar i samband med andra nämnder och föreningar. Medarbetare För att vara en attraktiv arbetsgivare behöver äldreomsorgen utveckla flexibla möjligheter när det gäller tjänstgöringsgraden och öka möjligheterna till heltidsanställning. Kompetenssatsningar i form av kompetenstrappor, delaktighet i nationella och regionala utbildningssatsningar och kontinuerlig god internutbildning gör arbetet meningsfullt och stimulerande. Friskvårdssatsningar och att bättre stimulera de anställda att använda friskvårdsbidraget är ett utvecklingsområde. Äldreomsorgen måste eftersträva att använda nya tekniska lösningar som underlättar arbetet med dokumentation, information och kommunikation. Process Öppna jämförelser och kvalitetsmätningarna blir fler. Efterfrågan på tillgängliga publikationer på webben ökar från anhöriga och äldre. Information och nyheter inom sociala medier och i annan form är ett kontinuerligt utvecklingsområde. Utökad konkurrensutsättning och kundval innebär också att äldreboenden i egen regi och hemtjänsten i egen regi behöver profilera sin inriktning och kvalitet. 18

Underlag för behovet av framtida äldreboende måste breddas ur flera aspekter varav lagen om parboende, utformning och inriktning på demensboendeplatser är exempel på utvecklingsområden. 19

Ekonomi Från och med 2013 kommer äldreomsorgen att tilldelas en budgetram enligt en ny tilldelningsmodell. Den nuvarande demografimodellen inom äldreomsorgen utgår från förändringar i antalet invånare i åldersgruppen 65 år och äldre. I den nya tilldelningsmodellen delas gruppen in i kortare åldersintervall; 65-74 år, 75-79 år, 80-84 år och 85 år w. Principerna för tilldelning innebär olika ersättningar mellan åldersintervallen från 65 år och uppåt. Utgångspunkten är att behovet av vård och omsorg ökar med stigande åldrar. När äldre med stora behov överförs från Funktionsstöd till äldreomsorgen behöver en ramfördelningsprincip utvecklas för målgruppen. Äldreomsorgen behöver utveckla differentierade former för ersättning beroende på insatsbehov, också för äldreboendeplatserna. Äldreomsorgen har en del mindre och äldre boendeenheter som inte är utformade efter god standard för de äldre, medarbetarna eller ekonomin och ingår också i lokalöversynsarbetet. För att mäta att beslutade insatser utförs och säkra budgettilldelningen per hemtjänsttimme behöver förvaltningen upphandla ett registreringssystem. Systemet behöver vara kompatibelt med andra verksamhetstöd (exempelvis dokumentation) som vi använder. En revision av den programhandling som ligger till grund för ny-, om och tillbyggnader sker årligen. Förändringar i lagstiftning, omvärldsbevakning och de äldres olika behov är viktiga att väga in eftersom investeringarna är stora vid varje enskilt byggobjekt. Stor vikt bör även läggas vid utformning av särskilda boenden med tanke på personalbemanning. 20

9 NÄMNDENS STRATEGISKA FRÅGOR Nämndens strategiska frågor beslutades i samband med årsredovisning 2012 och underlag till kommunbudget. 9.1 Omvärldsanalys Strategisk fråga Förändrad hälso- och sjukvårdsorganisation med Region Halland Ökat behov av dagomsorger, rehabilitering, träffpunkter, anhörigstöd och demensteam för att understödja kvarboendet. Koppling till omvärldsanalysen Ökad trygghet. Hälsosam kommun och nöjd med sin fritid 9.2 Förändringsområden Strategisk fråga Koppling till förändringsområde Inga sådana frågor i underlaget till kommunbudgeten 9.3 Strategiska frågor för nämnden Öka brukarinflytandet Kungsbackas äldreomsorg ska vara en attraktiv arbetsgivare Säkerställa organisationens beställar- och uppföljningskompetenser med iakttagande av kraven på konkurrensneutralitet Äldreomsorgen ska öka insatserna med stöd av ny teknik för att underlätta och förbättra de äldres liv. 21

10 Nämndens resultatmål Resultatmål Andelen brukare som fått bedömning enligt senior Alert ska öka Antal brukare på äldreboenden som erhållit en riskanalys i Senior Alert under 2011 och blivit bedömda som undernärda ska minska Brukardelaktighet i omsorgsplan, omvårdnadsplan och rehabplan ska öka Andelen brukare som upplever att de kan påverka vilken slags mat de får ska öka Öka förebyggande och rehabiliterande insatser i ordinärt boende (FRIindex) Koppling till KF-mål Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mätning Trygghet 400 Andelen brukare som fått bedömning av totalen mängden brukare i äldreomsorgen. Trygghet Avvakta Andelen undernärda utgångsvärde brukare av totala från 2012 mängden brukare på äldreboenden som registrerats i Senior Alert. Inflytande 80 90 100 100 Andel av totala mängden planer som är signerade av brukaren. Egen mätning. Inflytande Hälsosam kommun 60 för äldreboende och 50 för hemtjänst Ökning Förvaltningens egen brukarundersökning. Påstående; Jag har möjlighet att få de maträtter jag vill ha. Mäter fyra områden Andel utskrivningsklara brukare med rehabiliteringsbehov som rehabiliteras i det ordinära boendet (av totalen) = xx% Genom insatser från samtliga professioner förväntas andelen utskrivningsklara som går till korttidsboende inte överstiga 25 procent Beläggningsgrad på 22

Minska sjukfrånvaron Attraktiv arbetsplats träffpunkt 6,4 6,2 6,0 5,8 5,6 Egen statistik 23

11 Nämndens direktiv till förvaltningen Direktiv till förvaltningen 1 Förvaltningen får i uppdrag att öka tryggheten i kvarboendet och minska återinläggningar på sjukhus. 2 Förvaltningen får i uppdrag att påbörja förebyggande hembesök. 3 Förvaltningen får i uppdrag att beakta flexibilitet vid lönesättning 4 Förvaltningen får i uppdrag att ytterligare förbättra och utveckla anhörigstödet 5 Förvaltningen får i uppdrag att utöka antalet demensteam successivt till full behovstäckning 6 Förvaltningen får i uppdrag att öka möjligheten till kulturupplevelser 7 Förvaltningen får i uppdrag att upprätta en plan på vilka boenden som lämpligen kan konkurrensutsättas 8 Förvaltningen får i uppdrag att utvärdera kost- och nutritionsprogrammet 9 Förvaltningen får i uppdrag att planera för att de som använder hemtjänst i möjligaste mån ska kunna bestämma vad som skall utföras och hur det skall göras Klart 2013-2014 2013 2013-2014 2013-2014 2013-2014 2013-2014 2013-2014 2013-2014 24

12 Nämndens kvalitetsdeklarationer Beslut/verkställighet Vi garanterar att du ska få beslut inom en månad efter att du ansökt om äldreboende. Vid ansökan från annan kommun gäller två månader. att du när du ansökt om hemtjänst ska få ett beslut hem till dig inom 14 dagar Du lovar att bidra med uppgifter som behövs för planering och dokumentation. Vi garanterar dig plats efter beslut på en korttidsenhet vid ett specifikt datum om du ansöker minst sex veckor i förväg. Vi kan inte garantera att du får en plats på just den korttidsenhet du önskar komma till. Kontaktperson äldreboende Vi garanterar att du ska få en namngiven kontaktperson när du flyttar in på ett äldreboende. Om du inte är nöjd med din kontaktperson har du rätt att byta. Omsorgsplan äldreboende Vi garanterar att vi gör en omsorgsplan tillsammans med dig och din närstående inom fyra veckor efter det att din omsorgsinsats påbörjats. (gäller ej korttidsplatser) Omsorgsplanen ska följas upp minst två gånger per år och vid behov. Träffar äldreboende Vi garanterar att brukare, anhöriga och närstående ska erbjudas träffar där information ingår minst två gånger per år (gäller ej korttidsboende) Aktiviteter och social samvaro äldreboende Vi garanterar 25

att du ska erbjudas aktiviteter eller social samvaro minst fyra-fem gånger per vecka. Hälso- och sjukvård Vi garanterar att du får träffa en sjuksköterska inom tre dagar från det att du flyttat in på äldreboendet. ett samtal med närstående inom 14 dagar efter det att en brukare avlidit Verkställighet hemtjänst Vi garanterar Insatserna ska därefter påbörjas inom 48 timmar. Kontaktperson hemtjänst Vi garanterar att alla som får någon form av personlig omsorg ska ha en namngiven kontaktperson. Om du inte är nöjd med din kontaktperson har du rätt att byta. Omsorgsplan hemtjänst Vi garanterar att vi gör en omsorgsplan tillsammans med dig och din närstående inom fyra veckor efter det att din omsorgsinsats påbörjats. Omsorgsplanen ska följas upp minst två gånger per år och vid behov. Träffar hemtjänst Vi garanterar att alla som får hjälp och service från äldreomsorgen ska erbjudas träffar där information ingår minst två gånger per år Aktiviteter och social samvaro hemtjänst Vi garanterar att äldreomsorgens träffpunkter i varje kommundel ska erbjuda aktiviteter eller social samvaro fem dagar i veckan. 26

Trygghetslarm hemtjänst Vi garanterar att vi besvarar ditt larm inom fem minuter. Den som svarar ser till att du får den hjälp du behöver. Avlösning hemtjänst Vi garanterar att du som vårdas av en anhörig i hemmet och inte kan vara ensam hemma ska få hjälp med avlösning. Vi erbjuder tre former av avlösning: Planerad avlösning planeras minst två veckor i förväg. Vi försöker se till att samma person från hemtjänsten kommer hem till dig. Ej planerad avlösning innebär att du får avlösning inom 48 timmar. Vi kan inte garantera att det blir samma person från hemtjänsten som kommer hem till dig. Akut avlösning får du om det uppstår en akutsituation, till exempel om din anhörig blir akut sjuk. Avlösningstiden kan inte användas till andra hemtjänstinsatser. 27

13 Nyckeltal 13.1 Resursmått Resursmått Utfall 2010 Utfall 2011 Antal anställda totalt 1059 1139 Antal årsarbetare 877 946 varav undersköterskor 521 587 varav kvinnor 1002 1075 varav män 57 64 Andel medarbetare< 30 år (%) 13 14 Andel medarbetare 30-39 år (%) 18 17 Andel medarbetare 40-49 år (%) 30 29 Andel medarbetare 50-59 år (%) 27 28 Andel medarbetare 60 år och äldre (%) 12 12 Antal disponibla platser i äldreboende exkusive korttidsboende Riket 2011 Budget 2012 Plan budget 2013 708 557 557 632 varav på entreprenad 221 196 196 261 Andel som bor i särskilt boende % av befolkningen 80 w Kostnad per brukare i särskilt boende Kostnad per brukare i ordinärt boende * Antal medarbetare med sysselsättningsgrad 100% 33 33 75-99% 43 43 Mindre än 75% 24 24 Andel kvinnliga chefer i relation till kvinnliga medarbetare Andel manliga chefer i relation till manliga medarbetare Andel medarbetare per chef 22 17 17 18 0,83 0,83 4,2 3,67 31 31 Rapport till 28

13.2 Prestationsmått Prestationsmått Utfall 2010 Utfall 2011 Riket 2011 Budge t 2012 Plan budget 2013 Antal brukare med hemtjänst 964 1052 1135 1135 varav egen regi 860 923 1000 1000 varav privat regi 104 129 135 135 Andel av befolkningen som får hemtjänst % av befolkningen 80 w Andel av kommunens omsorgstagare som valt annan utförare än kommunens Antal uppföljningssamtal 89 54 30 31 34 33 11 12 12 12 Rapport till 13.3 Effektmått Effektmått Andel personalkostnad i relation till bruttokostnad (%) Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 60 59 60 Friskvårdsbidrag 37% 42% 39% Riket 2011 Rapport till * Uppgifter saknas *)Indikatorerna för omsorgsutbud äldreboende har ändrats mellan är 2010 och 2011. Jämförbara värden för 2011 är 74 för omsorgsutbud äldreboende totalt. För privata motsvarar jämförbara siffror 80 och egen regi 74. 29

14 Ekonomi med kommentarer Kommunfullmäktige beslutade 2012-05-23 att tilldela nämnden för Äldreomsorg 639 478 tkr 1 (exklusive kapitalkostnader) varav ca 106 000 tkr avser interna kostnader för tjänsteköp från förvaltningen för Service. I ramen ingår 20 059 tkr avseende volymförändringar och 2 649 tkr avseende nettoprisförändringar. Den av fullmäktige beslutade ramen innehåller ett effektiviseringskrav på 1 procent som motsvarar 6 514 tkr. De externa kostnaderna som nämnden kan fördela till verksamheterna uppgår till ca 533 478 tkr. Förvaltningschefen svarar inför nämnden för att tilldelad budget hålls och att den planerade verksamheten utförs med planerad kvalitet. Verksamhetscheferna har motsvarande ansvar gentemot förvaltningschefen och enhetscheferna gentemot verksamhetscheferna. Verksamhetsområde äldreboende ersätts med schablonbelopp för tillhandahållen plats. Hyror med mera ges som anslag. Verksamhetschefen beslutar om fördelning mellan de olika boendena. Kvarboende ersätts för beviljad och utförd hemtjänsttimme. Beloppet är fastställt av nämnden. Övriga verksamheter förutom av Försäkringskassan beslutade timmar enligt lagen om assistansersättning (LASS), inom kvarboende är anslagsfinansierade. Myndighetsutövningen är anslagsfinansierad. Här budgeteras kostnaden för hemtjänsttimmarna och anslag för egen personal. Hälso- och sjukvårdsverksamheten är anslagsfinansierad. Kvalitet, utveckling och säkerhet är anslagsfinansierad. 14.1 Ramfördelning driftbudget Äldreomsorgens fem verksamhetsområden är indelade i resultatenheter, där varje enhetschef ansvarar för budget och ekonomiskt utfall. Kvarboende Hemtjänstens budget baseras på utförd prestation. Utförarna, egen regi och externa hemtjänstutförare, får en ersättning för den tid som brukarna fått biståndsbeslut för. Ersättningen per hemtjänsttimme täcker verksamhetens totala kostnader. Från och med 2011-04-01 är priset per hemtjänsttimme enligt nämndens beslut 330 kr för omsorg i tätort och 345 kr för omsorg i övriga områden, för servicetjänster i tätort 299 kr och övriga områden 314 kr. Justering av beloppen skall göras för 2012. I och med att egen regi sedan införandet av kundval får intäkter, är nettokostnaden under verksamheten kvarboende +/-0. Nettokostnaden för den del av hemtjänsten som styrs av socialtjänstlagen (SoL) tydliggörs numera under biståndsenheten. På motsvarande sätt finns budgeten för delegerade sjukvårdsinsatser som hemtjänsten utför under hemsjukvård och rehabilitering. 30

Hemtjänst nattetid samt installation och avinstallation av larm ingår inte i kundval och hanteras som särskilda uppdrag inom kvarboende. Dessa verksamheter är anslagsfinansierade liksom de särskilda uppdragen dagomsorg och träffpunkter. Även lagen om stöd och service (LSS) är delvis anslagsfinansierad. Äldreboende Äldreboendenas resursfördelningsmodell är oförändrad mot föregående år vilket innebär att platserna är ramstyrda, det vill säga har ett fast pris per plats. Hemsjukvård och rehabilitering Budgeten för hemsjukvård och rehabilitering är anslagsfinansierad. Delegerade HSLinsatser som utförs av hemtjänsten baseras på antal timmar. Kvalitet, utveckling och säkerhet Äldreboenden som drivs på entreprenad, liksom övriga köpta platser är ramstyrda och har ett fast pris per plats. Bistånd och administration anslagsfinansieras. Biståndsenheten Myndighetsutövningen är anslagsfinansierad. Här budgeteras kostnaden för hemtjänsttimmarna och anslag för egen personal. 14.2 Förändringar i budget 2013 jämfört med 2012 Fullmäktige har ålagt alla förvaltningar ett generellt effektiviseringskrav motsvarande 1 % av nettobudgeten. Detta innebär för äldreomsorgen ca 6500 tkr. Förvaltningen har gjort en genomlysning av verksamheterna för att kunna möta detta krav och kommit fram till följande: Översyn av effektivitet och kvalitet på mindre enheter. Fortsatt översyn av lokalmässiga förutsättningar i äldreboendenas inriktning. Effektivisering av förvaltningens administrativa rutiner enligt inriktning av en flexibel organisation Översyn av fordonsparkens samutnyttjande. Generellt effektiviseringskrav för samtliga verksamheter i takt med ökat användande av informationsteknologi och andra tekniska lösningar som samutnyttjas mellan yrkesgrupper. Prioriteringsområden 2013 Förbättra boendemiljö genom ombyggnation och nyöppning på Löftagården 31

Öka säkerheten på äldreboenden genom flera reservaggregat vilket ger en ökning av driftskostnader Öka möjligheten till avlastning, korttidsplatser för att stärka kvarboende, vilket genererar ökad hyreskostnad. Tillämpning för den av socialstyrelsen beslutade insatsbehovsprövning inom äldreboenden för att stärka den individcentrerade omsorgen. Ökning av bedömning och beslut om dagomsorg för att stärka möjligheten till kvarboende, genererar ökade kostnader för resor till dagomsorgen. Nya äldre med insatser enligt LSS, utveckling av insatser och budgeteringsprinciper. Ansvaret för nya LSS platser som tillkommer äldreomsorgen. Indexuppräkning på Kolla äldreboende efter upphandling Utvecklingen av inriktning på kvarboende och ökning av rehabiliteringskompetens. Utveckling av förebyggande insatser som hembesök. Nämndsbudget Bokslut Budget Budget Budget Ramfördelning/ Anslagsbindningsnivå: 2011 2012 2012 reviderad 2013 Kvarboende -45 944-54 866-49 866-61 356 Äldreboende -248 407-261 614-234 284-232 778 HSL -71 847-84 999-74 086-75 006 KUS -127 800-113 405-113 333-129 492 Myndighetsutövning -156 154-142 469-183 404-178 163 Förvaltningsövergripande funktoner 32 899 30 808 25 620 22 362 Nämnden -739-955 -975-995 Summa nämndsbudget (1 = belopp i texten ovan) -617 992-627 500-630 328-655 428 14.3 Sammandrag investeringsbudget Kommunfullmäktige beslutade 2012-05-23 att fastställa investeringsbudgeten till nämnden för äldreomsorg motsvarande 24 987 tkr. Av det totala beloppet 24 987 tkr avser 24 987 övriga investeringar. Kommunfullmäktiges beslut avser respektive investeringsprojekt, se budgetdokumentet för Kommunbudgeten sidan 23 samt sidorna 54-64. Budgetansvaret för investeringarna ligger centralt hos förvaltningschefen. Respektive enhet ansöker om anslag hos förvaltningschefen. 32

Investeringsbudget Totalt Budget Budget Plan Plan Plan Plan inv.anslag 2012 2013 2014 2015 2016 2017 1. Lokalinvesteringar 900 900 2. Exloateringsinv. 0 3. Övriga investeringar 69466 7279 24987 6600 11600 13500 5500 Summa 70366 8179 24987 6600 11600 13500 5500 33

15 Beslutade investeringar och lokalplanering Kommunfullmäktige beslutade 2012-05-23 att fastställa investeringsbudget perioden 2013 2017. I nämndbudgeten beskrivs de investeringsprojekt som är planerade att genomföras under 2013-2014. Investeringsbudgeten är uppdelad i tre delar: Lokalinvesteringar Exploateringsinvesteringar Övriga investeringar Äldreomsorgen har under 2013 endast övriga investeringar. 15.1 Planerade investeringsprojekt Planerade investeringsprojekt utläses enligt nedanstående tabell. Vid ombyggnationen och nybyggnationen av lokaler för Löftagårdens äldreboende och Vallda Hebergs äldreboende kommer inventarier att behöva införskaffas under 2013. För Åsa äldreboende kommer inventarierna inte att kunna införskaffas redan under 2013, utan detta ligger längre fram i tiden. Medlen för tidsregistreringssystemet avser undersökning av möjligheterna till ett eventuellt införande. Det nyckelfria låssystemet kommer inte att kunna införas enligt plan. Återinvesteringar kommer att ske i befintlig verksamhet. Exempel på återinvesteringar är lyftar samt motorer till dessa, sängar, tvättmaskiner, möbler med mera i våra befintliga lokaler. Nytt boende i Kungsbacka centralt avser projekteringskostnader tillsammans med Serviceförvaltningen. Under 2013 påbörjas projekt för att förbereda för ett införande av nytt verksamhetssystem enligt plan 2016. Övriga investeringar Totalt Budget Budget Plan Plan Plan Plan inv.anslag 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Inentarier Vallda heberg 7000 7000 Inventarier Löftagården 1000 1000 Inventarier Åsa 6287 4787 1500 Tidregistreringssystem 1000 1000 Nyckelfritt låssystem 4600 4600 Återinvesteringar 26800 5600 5100 5100 5500 5500 Nytt boende i Kungsbacka centralt 7500 1000 6500 Nytt verksamhetssystem 1500 1500 0 0 Summa 55687 0 24987 6600 5100 13500 5500 34

15.2 Lokalplanering 15.2.1 Nyinvestering För nya äldreboenden planeras ett boende i Kullavik och ett boende i norra delen av centrala Kungsbacka. 15.2.2 Nybyggnationer Lokalbehov Volym Yta kvm Investering Läge Driftstart Äldreboende 60 platser Ca 4-5000 m 2 Inhyrning Kullavik 2016 Äldreboende 60 platser Ca 4-5000 m 2 Inhyrning C Kungsbacka 2017 15.2.3 Önskemål om ombyggnationer och andra lokaler 2013 Lokal Åtgärd Djäknegården Installera skalskydd mot Signeshus och Sinnenas trädgård, Montera grindar i trapphuset Installera kortläsare i hissen Måhaga Förbättra akustiken i den administrativa avdelningen Inrätta normalhöjd i korridor på avd Måbacka och Solbacken LSS, träffpunkter Lokal i Onsala i närhet av Kyrkbyskolan Behov av tre samlokaliserade kontor i centrala Kungsbacka. 15.2.4 Önskemål om ombyggnationer och andra lokaler 2014 Lokal Åtgärd Kolla Minska oljud i matsal från tvättstuga på vissa avdelningar Omstudera byggnadens varuintag Eliminera drag från byggnadens huvudentré mot matsal Avgränsa utemiljön i form av staket för utevistelse Vickan Möjlighet till källsortering utanför mottagningsköket Förvaringsrum för transportkärror utanför entrén Tölö smedja Avdela gemensamhetsrummet för brukare/anhöriga i entrédelen Öppna upp mellan personalrummen på plan två Signeshus Tillskapa två lägenheter av befintlig yta för nuvarande personalrum och badrum på avd 5C & 5D 35

Installera skjutbart glasparti vid ljusgård mot träffpunkt och mot matsal Kyvikshus Större yta för hemtjänstlokal Ett vilrum för personalen Ett omklädningsrum för personalen City/Varla/Inköpsteam Nya lokaler på annan plats i centrala Kungsbacka genom utflyttning från Omsorgens hus Gullregnet/Signeskulle Större hemtjänstlokaler på Omsorgens hus Anhörigstöd/dagomsorg Handikappsanpassning av toalett på Näckrosens dagomsorg 36

16 Intern kontroll Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och de riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt (Kommunallagen 6 kap 7 ) I augusti 2012 fastställde nämnden ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9. I ledningssystemet fastställs hur den lagstadgade verksamheten planeras styrs och följs upp. I ledningssystemet framkommer när och under vems ansvar kontrollerna redovisas till nämnden. Brandutrustning och utrymningsrutiner kräver kontinuerlig granskning enligt förvaltningens riskanalysgradering. Delegeringarna inom ekonomiområdet kommer att följas särskilt för att se till att hanteringen sker på rätt sätt. Efter genomgång av internkontrollplanen kommer nämnden varje år att få en sammanfattning av åtgärder för följande områden: brand, ekonomi och Magna Cura. 37

17 Kompetensförsörjningsplan Kompetensförsörjning är en fortlöpande process för att säkerställa att rätt kompetens finns för att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov på kort och lång sikt. Kort sagt, att ha rätt kompetens på rätt plats i rätt tid. För att äldreomsorgen ska kunna leverera bästa möjliga service och kvalitet till våra brukare är samtliga verksamheter inom äldreomsorgen beroende av att medarbetarna har rätt kompetens och engagemang. Strategisk kompetensförsörjning innebär att vi tar tillvara och utvecklar våra medarbetare och samtidigt attraherar nya medarbetare. Attraktiva arbetsplatser där kompetensutveckling, uppföljningssamtal och individuella utvecklingsplaner finns för medarbetarna är avgörande faktorer för en väl fungerande kompetensförsörjning. Mål För att behålla nuvarande medarbetare och attrahera nya, ska äldreomsorgen arbeta strategiskt för att vara en attraktiv arbetsgivare med en god arbetsmiljö och ett gott ledarskap. Att skapa de bästa förutsättningarna för våra medarbetare att trivas, må bra och göra ett gott arbete. Medarbetarna ska ges möjlighet till utveckling i en organisation präglad av delaktighet, flexibilitet, öppenhet och nytänkande. Målsättningen ska vara att all tillsvidareanställd omsorgspersonal ska ha minst undersköterskekompetens. 16.1 Attrahera/Rekrytera För att säkerställa en bra rekryteringsbas med undersköterskekompetens, vidareutvecklas samarbetet med Kungsbackas certifierade Vård- och omsorgscollege(voc). Att äldreomsorgen syns på mässor, i sociala medier och har en attraktiv hemsida, är andra sätt att få fler som söker sig till äldreomsorgen i Kungsbacka. Äldreomsorgen är idag en kvinnodominerad arbetsplats. För att möta framtidens krav är det också viktigt att jobba aktivt med jämställdhet, bland annat för att få ett större rekryteringsunderlag till verksamheterna. 16.2 Utveckla/Behålla För att utveckla och behålla befintliga medarbetare finns följande strategier för 2013: Arbeta med att ständigt förbättra arbetsmiljön Prioritera åtgärder för att stärka framtidens kompetensförsörjning. Höja andelen medarbetare med undersköterskeutbildning. Utveckla medarbetarna så att de svarar upp mot de behov som finns hos våra brukare Stärka ledarskapet Utveckla en mer flexibel organisation med ökade möjligheter för medarbetarna att arbeta önskad sysselsättningsgrad 38