Verksamhetsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011
Innehållsförteckning Verksamhetside... Fel! Bokmärket är inte definierat. Verksamhetsplan för Verbala Stigar Förskolor AB... 3 Normer & Värden... 3 Utveckling & Lärande... 4 Barns inflytande... 8 Föräldrars inflytande... 9 Samverkan förskola - skola... 10 Verksamhetsidé - Jag är bra och duger som jag är! Vi kommer att driva en förskoleverksamhet utifrån uppdraget i Läroplanen. För att lyckas med detta kommer vi att driva en verksamhet där kartläggning, utvärdering och kompetensutveckling ingår kvalitetsuppföljningsmetoder. Vi kommer att använda kartläggning så som RUS, Husmodellen och pedagogisk dokumentation. Kartläggningen och de valda pedagogiska metoderna kommer att utvärderas i olika forum terminsvis. Utvärderingen kommer att ligga till grund för den fortsatta utvecklingen av verksamheten och planering för kompetensutvecklingen. Vi kommer att satsa på att förankra likabehandlingsplanen hos våra pedagoger och ledning. Verbala Stigar Förskolor AB Sida 2
Verksamhetsplan för Verbala Stigar Förskolor AB Förskola: Bränningevägens förskola Normer & Värden Vi åtar oss att barnen ska utveckla en god självkänsla och ett gott självförtroende för att bli en demokratisk medborgare. Barnen visar ett respektfullt sätt i relation till varandra Att barnen kan samverka med varandra Så här ska vi arbeta med enhetens åtagande Vi kommer utforma vår värdegrund inom vår förskola där den ledande tanken är att barn är kompetenta. Vi kommer att eftersträva att denna tanke ska genomsyra arbetslagets diskussioner samt allt arbete i barngruppen. Våra verksamheter ska genomsyras av att barnen känner att de kan själv. Detta kommer att göra genom att bemöta, bekräfta och berömma barnen i sin vardagliga vistelse på förskolorna. Vi vill uppmuntra barnet till att bli självständiga i allt från att välja vantar till att avväga och avgöra sin egen förmåga. Förskolans vardag består till stor del av fasta återkommande rutiner så som på och avklädning, måltider och hygienbestyr. För oss är det viktigt att barnen i så stor utsträckning som möjligt kan genomföra dessa rutiner på egen hand med stöd av en pedagog. Först och främst för att barnens självkänsla ska stärkas genom känslan att jag kan När barnen kan själv har de även förmågan att välja själv, det vill säga ha inflytande över sin vardag. För våra pedagoger innebär det att de ska ta tid och ger barnen tid att försöka, prova och prova igen till att så småningom bemästra dessa situationer. Vi kommer att uppmuntrar barnen genom bekräftelse och beröm. I detta självständighetsarbete ingår även barns kontakt med andra barn. Vi kommer att använda oss av metoden stopphanden. Detta tecken kan barnen använda sig av för att markera sin vilja och gräns. Om barnen inte vill som kamraten sätter de upp handen och säger stopp. Att våga göra sin röst hörd och säga sin åsikt tycker vi är oerhört viktigt för barnens inflytande. Barns tanke och språk utveckling är starkt förknippade med varandra och ju mer barnen får uttrycka sig desto mer utvecklas både deras språk och kognitiva förmåga. I förskolan är det pedagogerna som står för tryggheten och för att det gemensamma förhållningssättet och att reglerna hålls. Vi vill ge barnen verktyg för hur de ska göra om de behöver hjälp i sina etiska dilemman i leken. I förskolan har barnen inte själv valt kamraterna de går tillsammans med och detta kräver att pedagogerna lyfter frågan om respekt och acceptans. Barnen ska känna att de är viktiga för gruppen och en tillgång. Det är förskolans uppdrag enligt den reviderade Lpfö- 98 att ge barnen en förståelse för vårt samhälle och de värden den är grundad på samt motverka all form av kränkande behandling. Verbala Stigar Förskolor AB Sida 3
Det är ett stort arbete och kräver medvetna pedagoger. I det vardagliga arbetet handlar det mycket om att ta vara på här och nu situationerna med barnen. I vår innemiljö vill vi förmedla att vi lever i en mångkulturell värld och att det globala inflytandet har stor inverkan på oss. På vår förskola kommer vi att bedriva en kontinuerlig och utvecklande arbetet med våra tankar kring normer och värden. I vår förskolas likabehandlingsplan kommer vi att beskriva hur vi vill arbeta med att främja normkritiskt tänkande och motverka kränkande behandlingar. På planeringsdagar och i våra pedagogiska diskussioner kommer vi att driva ett utvecklande arbete i vad kränkande behandling kan innebära utifrån accepterna kön, sexuell läggning, etnicitet, religion och funktionshinder För att alla barn ska få en god självbild och där igenom en stark självtillit är det viktigt att vi på förskolan på ett vardagligt sätt kontinuerligt berättar om familjekonstellationer, kulturer och våra olikheter. Vi tror att detta ger barnen en känsla av att de duger som de är. För att bemöta barnen och föräldrar i vår barngrupp som har svenska som andra språk kommer vi att använda oss av språklig kartläggnings metoder. Vi har kännedom kring Enskede-Årsta- Vantörs språkprogram samt Malmö södra innerstads språkprogram. Sträva efter att stödja barnen att se orsak-verkan av sitt eget handlande i interaktionerna i barngruppen. Strävar att främja barnen att benämna andras och sina egna känslor. De här utvärderingsmetoderna ska vi använda Vi kommer att använda oss av barnintervjuer för att arbetslaget ska reflektera över sin verksamhet utifrån barnets åsikter och önskemål. Vårt normkritiska arbetssätt dokumenteras årligen i vår Likabehandlingsplan. Vi ska föra minnesanteckningar på föräldramötena som vi sedan kan gå tillbaka till för fortsatt arbete. Pedagogerna kommer att dokumentera sina verksamheter genom att använda observationsmodellen RUS. Genom den följs varje enskilt barn och barngruppens utveckling. När pedagogerna har en klar bild av varje barn och barngruppen kan de utveckla sin verksamhet. Vi kommer att dokumentera barnens individuella lärande och trivsel i deras portfoliopärmar. Vi kommer att planerar och utvärderar terminsvis. I denna process vill vi hela tiden förbättra verksamheten och ta till vara barnens åsikter, tankar och önskemål. Utveckling & Lärande Vi åtar oss att barnen får del av en rik kommunikations repertoar. Barnen kan med gester, miner och tal kommunicera Barnen kan ställa frågor Barnen kan uttrycka sina tankar Verbala Stigar Förskolor AB Sida 4
Barnen visar intresse för bokstäver och böcker Så här ska vi arbeta med enhetens åtagande Vi kommer att arbeta för att pedagogerna använder språket på ett medvetet sätt i sin dagliga verksamhet för att stärka barnens identitet och självkänsla. Vi kommer bedriva en verksamhet där pedagogerna medvetet beskriver och benämner den dagliga vardagen för barnen. För oss är det viktigt att varje barn blir bekräftat för den det är och det vet vi görs bäst genom att pedagoger lyssnar, bekräftar och frågar. I detta arbete ska pedagogerna använda orden nej och inte så lite vi bara kan. Språkbruket blir då positivare och mer tillmötesgående. Det är även lättare att få igång en dialog med argument och kompromisser på detta vis. Vi tror också att detta språkbruk ger barn möjlighet till att våga delge sina tankar och därigenom få större inflytande. Innan barnens verbala språk kommer igång är det vi pedagoger som får lyssna med ögonen för att avläsa barnets kroppsspråk och ställa ledande frågor för att ta reda på vad barnen känner och vill. I våra dagliga samlingar och aktiviteter kommer pedagogerna använda sig av sång och musik som arbetsmetod. Det är medryckande att sjunga tillsammans och det främjar barnens språkmedvetenhet. Eftersträva att stötta och utmana barnen att använda sitt språk för att bli självständiga för att kunna förmedla sina behov och tankar. De här utvärderingsmetoderna ska vi använda Vi kommer att dokumentera våra verksamheter genom att använda observationsmodellen RUS. Genom den följer vi varje enskilt barn och barngruppens utveckling. När pedagogerna har en klar bild av varje barn och barngruppen kan de utveckla sin verksamhet. Barnens individuella lärande och trivsel dokumenterar pedagogerna i deras portfoliopärmar. Under hösten och våren samlar pedagogerna in barnens alster, fotografier och intervjuer och det sammanställs i pärmarna. När pedagogerna observerar det enskilda barnet och barngruppen genom RUS modellen får de syn på barnens samspel med oss pedagoger, miljön och kamraterna. Med modellen följer de även upp barnens språkutveckling. RUS modellen tar fasta på barnens språkutveckling ur utvecklings teoretikern Vygotskijs perspektiv och det viktigaste är inte hur barnen pratar utan att de förmedlar sina tankar med sina ord. Med denna sammansatta bild kan de reflektera, planera och utveckla vår verksamhet. Vi utvärderar vår verksamhet vår och hösttermin. Den planerade verksamheten ska följa barngruppens förutsättningar och balansera på en nivå av att vara lätt och ge utmaningar. Vi åtar oss att utveckla barnens matematiska förståelse. Barnen visar intresse för matematiska begrepp Barnen börjar förstå antal och visar intresse för siffror Verbala Stigar Förskolor AB Sida 5
Så här ska vi arbeta med enhetens mål I förskolans vardag vävs förförståelse för matematik och matematiska begrepp in i den pedagogiska verksamheten. För att verksamheten ska genomsyras av matematik krävs det att pedagogerna är medvetna om vad matematik är för förskolebarn och att de kan implementera detta dagligen. Pedagogerna kommer att benämna matematiska begrepp i sina interaktioner med barnen och de bekräftar och utmanar barnen i deras egna tankar. Utemiljön och naturen erbjuder stora möjligheter att bekanta och fördjupa sig i matematik. Att samla, sortera och jämföra ger en förförståelse för matematiska begrepp som lika och olika, kategorier och antal. Genom att lyfta och flytta olika naturmaterial får barnen genom sina kroppar kännedom om tyngd och volym. När man är ute mycket får man på ett enkelt och konkret sätt syn på orsak - verkan situationer i naturen, eller tvärtom. Strävar efter att utveckla barnens förmåga att använda matematiska begrepp i sin vardag på förskolan. Sträva efter att utmana barnens rumsuppfattning genom att erbjuda rörelse i olika miljöer ute som inne. De här utvärderingsmetoderna ska vi använda Pedagogerna planerar och utvärderar terminsvis Genom barnobservationer ser och hör vi om barnen använder matematiska begrepp. Vi åtar oss att barnen ser samband mellan goda matvanor, rörelse och hälsa. Vi har barn som är aktiva och rörliga. Barnen äter en varierad kost och är matglada. Så här ska vi arbeta med enhetens åtagande Genom att vara ute i närmiljön tränar barnen automatiskt sin grovmotorik genom att röra sig i den kuperade terrängen. Att ta sig upp för ett lutande plan, åka kana och rulla kräver att barnet kan avväga vilken muskelstyrka och koordination av kroppen som behövs. Dessutom stimuleras balansen i den ojämna marken. Barnens får per automatik en god kondition av all lek och rörelse i natur och mark. Finmotoriken tränas varje dag i den vardagliga verksamheten vid på och avklädning, matsituationer, lek och samtal. Rumsuppfattningen utvecklas ute när barnen rör sig i olika hastigheter och lutande positioner. Självuppfattningen stärks genom att barnen får prova sig fram i terrängen tillsammans med pedagogerna. Pedagogerna ska ge väl avvägda utmaningar och alternativ för var och hur barnen ska prova och lyckas. Pedagogerna lär barnen ett sätt att vara i skogen så att det blir säkert. Bergen är hala vid regn, hur högt kan jag klättra uppför osv. Naturen ger även en oöverträfflig stimulans till barnens fantasi. När barnen leker i skogen finns det inte några färdiga lösningar utan tillsammans gör vi om naturmaterialet till det vi behöver. En stubbe blir spis och kottar köttbullar. Om vi behöver en kvast använder vi en nerfallen tallgren. Verbala Stigar Förskolor AB Sida 6
Forskning av både svenska och utländska forskare visar också på att om vi som barn får vistas i storskogen eller i den tätortsnära naturen kommer den att kännas trygg och välbekant. I det långa loppet kan detta leda till att de som vuxna engagerar sig i miljöfrågor och en hållbar livsstil. I vårt hållbara livsstilstänkande kommer maten att vara av stor betydelse. Vi vill förmedla att mat är nödvändigt men även ger trevliga stunder tillsammans t.ex., när vi har matsäck med oss ut i skogen. För en hållbar utveckling i vårt samhälle behöver vi arbeta medvetet och målinriktat med att värna om vår miljö och ta ansvar för effekterna av vårt konsumtionssamhälle. Detta arbete kräver en aktiv insats av oss alla genom återvinning, minskade utsläpp och en global miljö och naturmedvetenhet. För att barnen ska få förståelse, färdigheter och förtrogenhet för naturfrågor så som allemansrätten och naturvetenskapliga fenomen är verksamheten anpassad efter barnens mognad och intresse. Kunskap och fakta om djur och växter förmedlas genom sånger, drama och lekar. Förutom ett målmedvetet arbete med miljö och naturfrågor gagnar verksamheten barnens motorik, rumsuppfattning och matematiska förmåga och hälsa. Genom detta arbete blir barn och pedagoger budbärare för en hållbar utveckling i nutid och in i framtiden. Barnen får möjlighet att följa årstidsväxlingarna och genom sina egna observationer reflektera över orsak - verkan sammanhang. Sträva efter att barnen ska få förståelse för människans samspel med naturen. De här utvärderingsmetoderna ska vi använda Vi planerar och utvärderar verksamheten terminsvis. Genom barnintervjuer och i Utvecklingssamtalen med föräldrarna får vi en bild av barnens hälsa och motion. Vi åtar oss att barnen ska få uppleva och själva utöva kulturaktiviteter. När barnen själva är aktiva i sitt skapande. När barnen har upplevt en kulturaktivitet. Så här ska vi arbeta med enhetens åtagande: För att få överblick över vårt kulturarbete kommer vi att använda Stockholms stads definition om vad kultur kan erbjuda barn. Kultur för, med och av barn. Kultur för barn Vi ska ta del av kulturutbudet i staden kopplat till vår värdegrund och verksamhet. Vi eftersträvar så långt som det är möjligt att de kulturevenemang vi väljer för våra barn ska genomsyra vår värdegrund eller handla om aktuella verksamhetsfrågor. Verbala Stigar Förskolor AB Sida 7
Kultur med barn Varje dag på förskolorna kommer att innehålla någon form av kultur med barn. Pedagogerna läser, dansar, leker, skapar och upplever traditioner tillsammans. För att lyfta det interkulturella arbetet kommer barnen att få ta del av olika dansstilar till världsmusik. Enligt läroplanen ska förskolan vara trygg, lärorik och rolig och för oss blir den det genom olika fester. Vi kommer tillsammans att fira både svenska och utländska högtider samt andra sammankomster som för kultur arv vidare. Kultur av barn För att barnen ska få möjlighet att skapa sin egen kultur krävs det att pedagogerna erbjuder barnen tid och material för att utveckla sin egen lek. I rolleken kan barnen prova att vara någon annan, återuppleva sina upplevelser och ge sig hän utanför tid och rum. I sitt skapande kan barnen förmedla sina tankar genom att rita, måla och konstruera. Vi eftersträva så långt som det är möjligt att de kulturevenemang vi väljer får våra barn ska genomsyra vår värdegrund eller handla om aktuella verksamhetsfrågor. De här utvärderingsmetoderna ska vi använda: Med RUS observerar vi barnens lek och diskuterar den tillsammans i arbetslaget, Barns inflytande Vi åtar oss att barnen kan påverka sin vardag på förskolan. Vi har barn som uttrycker sina åsikter Barnen kommer med egna förslag Barnen väljer mellan olika aktiviteter Miljön stödjer valmöjligheter Så här ska vi arbeta med enhetens åtagande: Det tar ca ett år för barn att lära sig och känna förtroende för sin nya förskola så för oss är rutinerna och den dagliga verksamheten oerhört viktig. Det är basen för verksamheten och genom att den är kontinuerlig skapar den trygghet för hela barngruppen. Vi vill uppmuntra barnen till inflytande i här och nu situationer. Att få välja vilka vantar, grönsaker vid lunchen eller vilka sånger vi ska sjunga är sådana val. Det är pedagogernas ansvar att locka med barnen i aktiviteter så som sångsamling eller skapande men väljer barnen bort att inte delta aktivt är det barnet val som ska respekteras. Pedagogerna ska försöka locka med barnet in i aktiviteten igen men om barnet inte vill är det Ok. Så småningom kommer barnen att delta när de vet att pedagogerna har något kul att erbjuda och situationen känns trygg. Verbala Stigar Förskolor AB Sida 8
Pedagogerna är förebilderna och det är viktigt att de visar att de vågar göra fel och tokigheter så att barnen vågar prova. Det är också viktigt att pedagogerna berömmer och ger positiva kommentarer till varandra för att barnen ska se och höra att de uppskattar och är nyttiga för varandra. Vi tycker att det viktigaste inflytandet får barnen genom att det blir lyssnade på och att deras åsikter tas på allvar även om de inte alltid får sin vilja igenom. Att kunna påverka sin vardag på förskolan är avgörande om barnen ska trivas där och därför uppmuntrar till diskussioner med argument och kompromisser. Vi vill att barnen ges tid och förutsättningar för att bli självständiga. När barnen blir självständiga kan de smidigare välja sina kläder själv, sköta sina hygienbestyr och mer självständigt röra sig mellan aktiviteterna. Vi vill även uppmuntra barnen att se när en kamrat behöver hjälp och att de hjälper varandra. Kamraten som hjälper till höjer sin självkänsla och befäster sitt kunnande hos sig själv. Kamraten som får hjälp lär sig hitta fiffiga kamrater som den tillsammans med kan erövra ny kunskap med. Som vi tidigare skrev under rubriken språk utvecklas språket och barnens tankeverksamhet nära förknippat med varandra. För oss är det viktigt att barnen får möjlighet att uttrycka sina tankar även om språket inte är helt utvecklat och begripligt för omgivningen. Detta kräver att pedagogerna har tid att lyssna och tolka barnens budskap. Vi vill att barnen ska vara med och planera våra fester och uppträdanden genom val av sånger och menyer. Strävar efter att barnen blir trygga med pedagoger, rutinsituationer och miljö De här utvärderingsmetoderna ska vi använda: Vi utvärderar verksamheten vår och höst. Vid varje personalmöte återger pedagogerna till varandra hur arbetet fortgår. I den dagliga verksamheten delger pedagogerna varandra barnens erövringar. Föräldrars inflytande Vi åtar oss att föräldrarna ska få information och ha inflytande i förskolan. Föräldrarna upplever att vi har bra informationskanaler. Föräldrarna upplever att vi har fungerande samverkansformer. Vi använder oss av föräldraaktiv inskolning. Vi erbjuder utvecklingssamtal med alla föräldrar. Verbala Stigar Förskolor AB Sida 9
Så här ska vi arbeta med enhetens åtagande: För oss är det viktigt att föräldrar är informerade och hålls ajour med vad som ska hända i verksamheten under terminen och läsåret. Vi kommer att skriftligen informera föräldrarna genom enhetsnytt kalendarium och månadsbrev. På förskolan ska föräldrarna erbjudas två föräldramöten per läsår. På vårterminens föräldramöte presenterar personalen vår verksamhetsplan. På höstens föräldramöte följs brukarundersökningen upp med feedback från ledningen. Vi vill att föräldrarna är införstådda i vår verksamhet och att de kan framföra funderingar, förslag och synpunkter. Inom vår enhet eftersträvar vi ett nära och förtroendefullt samarbete med föräldrarna. Detta uppnår vi genom att hälsa på alla föräldrar när de hämtar och lämnar samt att de har fått muntlig information om hur dagen har varit för deras barn. Under året erbjuds föräldrarna två utvecklingssamtal, ett på våren och ett på hösten. Genom RUS sammanställer pedagogerna arbetslagets bild på hur barnet trivs och utvecklas på förskolan. Utvecklingssamtalen hålls efter en sådan sammanställning. På våra samtal är RUS alltid grunden och pedagogerna kompletterar samtalen med barnintervjuer och portfolion. Vi avslutar varje termin med en sammankomst av något slag. Det är trevligt att träffas och spännande för barnen att visa sin förskola eller uppträda. Eftersträva ett tillitsfullt samarbete med föräldrarna. De här utvärderingsmetoderna ska vi använda: Vi utvärderar verksamheten varje termin I våra utvecklingssamtal får vi feedback på vår verksamhet. Samt i vår brukarundersökning ges föräldrarna möjlighet att påverka vår verksamhet. Samverkan förskola - skola Vi åtar oss att övergången från förskola till skola ska bli trygg för både barn och föräldrar. Att alla föräldrar som önskar har haft avslutningssamtal på förskolan. Att de föräldrar som önskar har haft ett överlämningssamtal med sin blivande skola. Så här ska vi arbeta med enhetens åtagande: Vi ska följa Stockholmsstads handlingsplan för övergång från förskola till förskoleklass och skolans handlingsplan för besök och inskolning. I handlingsplanen ingår det att erbjuda föräldrarna avslutningssamtal och överflyttningssamtal. För att följa upp och arbeta enligt handlingsplanen kommer vi att ha huvudansvariga pedagoger för samarbetet med skolan och för att garantera att vi följer vårt åtagande. Strävar efter att barnen tryggt och med glädje börjar i sin skola. Verbala Stigar Förskolor AB Sida 10
De här utvärderingsmetoderna ska vi använda: Vi planerar och utvärderar handlingsplanen årsvis. Vi checkar av handlingsplanen månadsvis och följer upp våra åtagande. Verbala Stigar Förskolor AB Sida 11