Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare
Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för hälso- och sjukvården 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården.
Två frågor: Har befolkningen oavsett socioekonomisk tillhörighet en god hälsa? Ges vård på lika villkor för alla oavsett socioekonomisk tillhörighet?
Welfarism När summan av alla individers välfärd/nytta är som störst Bedömningar ska göras utifrån det välbefinnande som människor upplever då de konsumerar eller nyttjar olika varor och tjänster. Individen antas vara rationell och kapabel att rangordna alla alternativ och därefter välja det mest önskvärda
Extra-welfarism Förutom vad som ingår i welfarism ska även något extra bedömas som anses vara viktigare än annat ofta den grundläggande förmågan. Vad behöver människor för att leva ett gott liv inte vad de efterfrågar.
Hur produceras välfärd Kostnader RESURSER Personal, lokaler, läkemedel etc. INTERMEDIÄRT RESULTAT, Besök, vårddagar, material ANDRA FAKTORER, Vårdmiljö, sociala förhållanden, attityder, erfarenheter m m. SLUTLIGT RESULTAT Förändring i hälsa och livskvalitet för patienter och andra
Medellivslängd i Göteborg, män
Beskrivande frågeformulär i EQ-5D för skattning av hälsorelaterad livskvalitet Rörlighet: Jag går utan svårigheter (nivå 1) Jag kan gå men med viss svårighet (nivå 2) Jag är sängliggande (nivå 3) Hygien: Jag behöver ingen hjälp med min dagliga hygien, mat eller påklädning (nivå 1) Jag har vissa problem att tvätta eller klä mig själv (nivå 2) Jag kan inte tvätta eller klä mig själv (nivå 3) Huvudsakliga Jag klarar av mina huvudsakliga aktiviteter (nivå 1) aktiviteter: Jag har vissa problem med att klara av mina huvudsakliga aktiviteter (nivå 2) Jag klarar inte av mina huvudsakliga aktiviteter (nivå 3) Smärtor/ Jag har varken smärtor eller besvär (nivå 1) besvär: Jag har måttliga smärtor eller besvär (nivå 2) Jag har svåra smärtor eller besvär (nivå 3) Oro/ Jag är inte orolig eller nedstämd (nivå 1) nedstämdhet: Jag är orolig eller nedstämd i viss utsträckning (nivå 2) Jag är i högsta grad orolig eller nedstämd (nivå 3)
Beräkning av EQ-5D index (1) Koefficienter för beräkning av livskvalitetsvikter för hälsotillstånd enligt EQ-5D (Dolan, 1993) EQ-5D dimension Koefficient Rörlighet Nivå 2 0,069 Nivå 3 0,314 Hygien Nivå 2 0,104 Nivå 3 0,214 Huvudsakliga aktiviteter Nivå 2 0,036 Nivå 3 0,094 Smärtor/besvär Nivå 2 0,123 Nivå 3 0,386 Oro/nedstämdhet Nivå 2 0,071 Nivå 3 0,236 Konstant (används om individen inte har full hälsa) 0,081 N3-term (används om minst en av dimensionerna är på nivå 3) 0,269
Beräkning av EQ-5D index (2) Koefficienter för beräkning av livskvalitetsvikter för hälsotillstånd enligt EQ-5D (Dolan, 1993) Full hälsa 1,000 Rörlighet Jag går utan svårigheter (nivå 1) 0,000 Hygien Huvudsakliga aktiviteter Jag behöver ingen hjälp med min dagliga hygien, mat eller påklädning Jag har vissa problem med att klara av mina huvudsakliga aktiviteter (nivå 1) 0,000 (nivå 2) -0,036 Smärtor/besvär Jag har måttliga smärtor eller besvär (nivå 2) -0,123 Oro/nedstämdhet Jag är i högsta grad orolig och nedstämd (nivå 3) -0,236 Konstant Eftersom individen inte har full hälsa -0,081 N3-term Eftersom minst en av dimensionerna är på nivå 3-0,269 Livskvalitetsvikt för EQ-5D (Hälsotillstånd 11223) = 0,255
Använda begrepp för redovisning av kostnad per QALY alternativt per vunnet levnadsår, kr Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård 2004 Låg Måttlig Hög Mycket hög Ej bedömningsbar < 100 000 kr per QALY alternativt vunnet levnadsår 100 000 kr 500 000 kr per QALY alternativt vunnet levnadsår 500 000 kr 1 miljon kr per QALY alternativt vunnet levnadsår > 1 miljon kr per QALY alternativt vunnet levnadsår
Exempel linjär regression Y = + * X Vikt (gram) = + * längd (cm) Vikt (gram) = - 6 538 + 200 * längd (cm), R 2 adj. =0.573 Multipel linjär regression: Y = + 1 X 1 + 2 X 2 + 3 X 3 + 4 X 4 + 5 X 5 + 6 X 6 + 7 X
Testade variabler från Hälsa på lika villkor? 2006-2008 Y EQ-5D Självskattad hälsorelaterad livskvalitet, 0-1 X1 Ekonomiska svårigheter Har under de senaste 12 månaderna haft det svårt att klara löpande utgifter vid minst ett tillfälle = 1, annars = 0 X2 Ensamboende Ensamboende = 1, annars = 0 X3 Utomnordisk Född utom norden = 1, annars = 0 X4 Lågutbildad Lågutbildad = 1, annars = 0 X5 Ålder 16-84 X6 Kön Man = 0, Kvinna = 1
Resultat av regressionsanalys av socioekonomins betydelse för självrapporterad hälsorelaterad livskvalitet, Göteborgs kommun Variabel Beta-koefficient Standardiserad beta-koefficient Analys 1, beroende variabel = EQ-5D, R 2 adjusted = 0,140 Konstant 1,042 Ekonomiska svårigheter -0,109-0,186 < 0,001 Ensamboende -0,022-0,037 < 0,001 Utomnordisk -0,095-0,145 < 0,001 Lågutbildad -0,063-0,129 < 0,001 Ålder -0,003-0,219 < 0,001 Kön -0,042-0,087 < 0,001 P
Testade variabler i analysen av socioekonomins betydelse för utnyttjandet av hälso- och sjukvård Y1 Y2 X1 X2 X3 X4 X5 X6 X7 Kostnad specialistvård Kostnad primärvård Enbart grundskola Utomnordisk bakgrund Småhus/bostadsrätt Genomsnittlig medianinkomst per hushåll Försörjningsstöd Arbetslösa Ensamstående förälder Kostnad för specialistvård per capita, kön- och åldersstandardiserad, 2010 Kostnad för primärvård per capita, kön- och åldersstandardiserad, 2010 Andel i befolkningen 20-69 år som enbart hade förgymnasial utbildning 2009, kön- och åldersstandardiserat Andel personer som är födda utanför Norden eller med en eller båda föräldrar födda utanför Norden 2009, kön- och åldersstandardiserat Andel personer som bodde i småhus eller bostadsrätt 2009, könoch åldersstandardiserat Medelvärde av medianinkomst per hushåll, kön- och åldersstandardiserat Andel i befolkning 20-69 år som fått försörjningsstöd i 2 månader eller längre 2008, kön- och åldersstandardiserat Andel i befolkning 20-69 år som varit arbetslös 6 månader eller längre 2008, kön- och åldersstandardiserat Andel ensamstående föräldrar i befolkningen 2009, kön- och åldersstandardiserat
Resultat av regressionsanalys av socioekonomins betydelse för utnyttjandet av specialistvård, Göteborg Specialiserad vård 2010 Variabel B B Stand. Konstant 13 434 Beroende variabel = Genomsnittlig årlig kostnad för specialiserad vård per inv. R 2 adjusted = 0.286 Enbart grundskola 10 612 0,31 <0,001 Utomnordisk bakgrund -2 330-0,16 <0,05 Småhus/bostadsrätt -1 746-0,23 <0,001 Genomsnittlig medianinkomst per hushåll, tkr -7,12-0,23 <0,001 p
Resultat av regressionsanalys av socioekonomins betydelse för utnyttjandet av primärvård, Göteborg Specialiserad vård 2010 Variabel B B Stand. Konstant 3 250 Beroende variabel = Genomsnittlig årlig kostnad för primärvård per inv. R 2 adjusted = 0.479 Enbart grundskola 3 192 0,56 <0,001 Genomsnittlig medianinkomst per hushåll, tkr -0,83-0,16 <0,001 Småhus/bostadsrätt - 107-0,09 <0,10 Försörjningsstöd - 886-0,12 <0,05 Ensamstående förälder 2 448 0,08 <0,10 p
A Vad är hälsa? Vad är hälsans värde? - Olika metoder att mäta och värdera hälsa B Vad påverkar hälsa och vårdsökande? - Miljö, kön, ålder, utbildning, konsumtionsmönster etc. Utvärdering av behandlingar - Kostnadseffektivitetsanalyser av olika sätt att leverera vård. Efterfrågan på HoS -Influenser av A + B på efterfrågan -Hinder (kostnad, tid, ansträngning, formella -Relation till vårdgivare -Behov (paternalistiskt) Marknadsjämvikt - Priser, väntetider, prioriteringsprinciper, etc. Planering, budgetering och revision av mekanismer - Utvärdering av hur väl styrinstrumenten optimerar systemet Tillgång av HoS -Kostnader för produktion -Alternativa sätt att producera -Produktionsfaktorer Utvärdering av hela systemet - Fördelas resurser rättvist och utifrån prioriteringsprinciper? Regionala och internationella jämförelser av prestationer Element i HE
Två frågor: Har befolkningen oavsett socioekonomisk tillhörighet en god hälsa? Möjligen Ges vård på lika villkor för alla oavsett socioekonomisk tillhörighet? Måste undersökas
Funderingar. Andra faktorer är av enorm betydelse.. men vi har misslyckats
Att göra (?) Säkerställa att utomnordisk inte diskrimineras Anpassa sjukvården Ställa krav Information NU KAN VI DISKUTERA. (tack)