VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-02-17 Gäller för: Arbetsterapeuter Karlstad kommun Utgåva: 1 Godkänd av: Utarbetad av: Kristina Grubb Karin Bjurbäck, Maria Carlsson Medicinskt ansvarig Annika Silvén, Ann-Christine för rehabilitering Westlund Giltighetstid: 2010-03-10 2012 03-10 Revisionsansvarig: Kristina Grubb Medicinskt ansvarig för rehabilitering Ev diarienummer: Riktlinjer Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun Postadress: Vård- och omsorgsförvaltningen, 651 84 KARLSTAD Besöksadress: Västra Torggatan 16 www.karlstad.se Tel: 054-295000 Fax: 054-296110 E-post: vardochomsorgsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 Säte: Karlstad PlusGiro: 81 74-5 Bankgiro: 5695-7244
sid 2 (5) Inledning Vården i Karlstad kommun skall ges utifrån ett funktionsbevarande arbetssätt. Detta bygger på att stärka och bevara kroppsliga funktioner, aktiviteter och delaktighet hos varje individ genom att han eller hon skall ha möjlighet att utföra det han/hon kan klara själv. Utgångspunkten är stödjande i stället för hjälpande (1). Kognitiva funktionsnedsättningar medför olika konsekvenser i det dagliga livets aktiviteter. Personer med kognitiva nedsättningar kan ha svårigheter med att komma ihåg tid. De har svårt att planera och handlar ofta på impuls, det vill säga att de går snabbt från en handling till en annan utan någon plan. En konsekvens kan vara att glömma spisplattor på vid matlagning. Risk att omkomma i en olycka ökar med stigande ålder. Glömska och uppkomst av bränder har ett klart samband med olycksfall. Äldre löper därmed en ökad risk för att drabbas av bränder (2). I arbetsterapeutens roll ingår att ge människan möjligheter att vara så aktiv som möjligt i sin livssituation (3). En arbetsterapeutisk åtgärd är utredning/bedömning och förskrivning av spisvakt. Spisvakt är ett hjälpmedel som dels stänger av spisen enligt förinställd tid, dels har en värmesensor som känner av överhettade spisplattor. När så är fallet bryts strömmen till spisen omedelbart. I Karlstad kommun betraktas spisvakten som ett hjälpmedel som man får låna så länge behov finns. För vilken patientgrupp riktlinjerna gäller Målgrupp: Personer med kognitiva funktionsnedsättningar som innebär måttliga till stora svårigheter att komma ihåg, planera, vidmakthålla uppmärksamhet och koncentration samt har nedsatt omdöme (4). Syfte och mål med framtagande av riktlinjerna Syftet med arbetsterapiprogrammet är att ta fram gemensamma metoder i Karlstad kommun för arbetsterapeutisk utredning och bedömning av spisvakter. Målet är att öka kvaliteten på den arbetsterapeutiska utredningen i samband med kognitiv nedsättning. Bakgrund Från och med årsskiftet 2008-2009 övergick spisvakt från att vara en åtgärd som gavs genom bostadsanpassningsbidrag till att betraktas som hjälpmedel. I och med övergången blev arbetsterapeuten ansvarig för förskrivning av spisvakt. I Karlstad kommun förskrevs år 2008 ungefär 100 spisvakter till en kostnad av cirka 333 000 kr enligt muntlig information från teknik- och fastighetsförvaltningen (5). Ett önskemål är att alla vårdtagare i Karlstad Kommun ska få en likvärdig och rättvis utredning vid förskrivning av spisvakt.
sid 3 (5) Åtgärdsmål Målet är att vårdtagaren ska kunna leva så självständigt som möjligt, på ett säkert och tryggt sätt. Insatserna skall inriktas mot att underlätta vardagen så att personen kan bo kvar i det egna hemmet (6). Målet är vidare att utifrån den enskilda individens behov, önskningar och förutsättningar möjliggöra aktivitet för att öka eller bibehålla livskvalitén och livstillfredsställelsen (7). Förebyggande åtgärder Innan utredning påbörjas skall brandvarnare finnas i bostaden. Arbetsterapeut ska i första hand undersöka om användande av tidsur, till exempel äggklocka fungerar. Äggklocka finns att köpa i öppna handeln. Åtgärder I den arbetsterapeutiska bedömningen ingår hembesök för utredning och bedömning. I utredningen används standardiserade bedömningsinstrument, intervju/samtal samt vid behov, observation i köksaktivitet. Arbetsterapeuten tar reda på hur ofta spisen används och i vilket sammanhang, till exempel om mat ska värmas eller tillagas från grunden. Arbetsterapeuten inhämtar även information från anhörig och hemtjänst. Framkommer det i utredningen att vårdtagaren behöver spisvakt sker följande: Beställning/arbetsorder skickas till hjälpmedelsverksamheten angående behov av installation av spisvakt. Om stickkontakt saknas till befintlig spis behöver vårdtagaren ansöka om bostadsanpassning för montering av stickkontakt. Vårdtagaren eller anhörig fyller i ansökningsblankett. Arbetsterapeuten skriver intyg som styrker behovet. När stickkontakt är monterad meddelar elektriker hjälpmedelsverksamheten att det är klart. Därefter kan spisvakt monteras. Installatören kontaktar vårdtagaren eller kontaktperson för tidsbokning. Vid installation lämnas skriftlig och muntlig information. Installatören återkopplar därefter ärendet till förskrivande arbetsterapeut. Bedömningsinstrument ADL-taxonomin (8). ADL är en förkortning av Aktiviteter i Dagliga Livet. Instrumentet används för att beskriva en persons aktivitetsförmåga. Taxonomin
sid 4 (5) omfattar tolv basaktiviteter som anses vara generella för de flesta personer. Aktiviteterna är: äta och dricka, förflyttning, toalettbesök, på- och avklädning, personlig hygien, övrig kroppsvård, kommunikation, resor, matlagning, inköp av dagligvaror, städning och tvätt. Varje basaktivitet är i sin tur indelad i delaktiviteter. Matlagning är till exempel indelad i: iordningställa ett kallt mål mat, värma dryck eller färdiglagad mat och tillaga ett varmt mål mat. MMT (9). MMT är en förkortning av Mini Mental Test och är en screening av ett fåtal kognitiva funktioner. Dessa funktioner är: orientering, registrering, uppmärksamhet och beräkning, minne, språk, spatial förmåga/kopiering. Utvärdering/diskussion Vissa fysiska handikapp eller sjukdomar har visat sig kunna medföra att brand inte upptäcks i tid, exempelvis på grund av nedsatt uppfattningsförmåga. Möjligheterna att kunna vidta egna åtgärder i samband med brand minskar (10). Enligt räddningsverkets rapport Systematiskt arbete för äldres säkerhet är brand den tredje vanligaste dödsorsaken för äldre över 65 år (3). Att använda hjälpmedel som till exempel brandvarnare, skulle kunna minska riskerna för brandtillbud hos denna utsatta grupp. Brandvarnare är en billig livförsäkring som varnar snabbt och räddar liv. I varje bostad ska det finnas minst en fungerande brandvarnare. En brandvarnare täcker ca 60 kvadratmeter. Är lägenheten större krävs flera. Det är viktigt att fläkten ovanför spisen rengörs från fett. Fett i fläktsystemet ökar brandens intensitet. Viktigast av allt är att aldrig lämna något kokande på spisen när du går ut från köket (11). För en person med nedsatt minne kan det dock upplevas skrämmande och förvirrande att höra tjut från brandvarnaren, när man inte vet varifrån ljudet kommer och varför det tjuter. Däremot kan omgivningen höra och agera. Förebyggande arbete måste bygga på en balansgång mellan hänsynstagande till livskvalité, integritet och uppenbara risker. En balansgång som många gånger kan visa sig vara mycket svår (10). Arbetsterapeuten får med sin roll runt äldre vårdtagare i hemmet en viktig inblick i hur varje individ på sitt sätt väljer och agerar i sitt vardagliga handlande. Arbetsterapeuten kan vidare se hur individens handlande påverkas av närmiljön (7, 12). Olycksförebyggande arbete innebär ofta att man vill ändra på beteende, vilket kan vara svårt. Det kan ofta vara en stor utmaning att arbeta med äldre, med tanke på deras långa invanda levnadsmönster.
sid 5 (5) Det som genomsyrar de flesta dödsbränder som undersökts är handlingar som normalt sett inte anses vara förenat med några stora risker (10). Som exempel kan nämnas matlagning. Givetvis kan man inte förbjuda en människa att laga sin egen mat. Det får dock inte gå så långt att personen i fråga blir en risk för sig själv och andra (10). Referenser 1. Brosché L., Karlsson E, Svedberg G. Vårdprogram för demensvården i Karlstads kommun. Karlstad: Karlstads kommun, år? 2. Rosenberg T et al. Systematiskt arbete för äldres säkerhet. Räddningsverket. Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete. 2007. 3. Etisk kod för arbetsterapeuter, reviderad 2004. Förbundet Sveriges arbetsterapeuter, Nacka. 4. Riktlinjer vid hjälpmedelsförskrivning i Värmland. 5. Kristin Folkesson, byggnadsingenjör Teknik- och Fastighetsförvaltningen Karlstad, personlig kontakt. 6. Socialstyrelsen. SOL kap.5. 4. 7. Kielhofner, G. (1995). A Model of Human Occupation: Theory and Application. (2 nd ed.) Baltimore: Williams Wilkins. 8. Törnqvist, K, Sonn, U. (2001). ADL-Taxonomi - en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: FSA 9. Folstein M, Folstein S, McHugh P. Mini-mental state: a practical method for grading the cognitive state of patients for the clinician. Journal of Psychiatric Research 1975;12:189-198 10. Svensson H. Brandskydd för äldre människor. Räddningsverket. FoU-rapport (1998). 11. Brandsäkert hem. Hemmets brandskydd. Brandskyddsföreningen; 2008. 12. Fricke J, Unsworth C. Occupational therapists conceptions of instrumental activities of daily living in relation to evaluation and intervention with older clients. Scandinavian Journal of Occupational Therapy 1998; 5: 180-191.