Malmö stad Folkhälso- och jämställdhetsberedningen 1 (1) Datum 2015-04-14 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2014-1001 Beredningsbrev Till Kommunstyrelsen Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Barn och ungas möjlighet att röra sig i hela staden STK-2014-1001 Folkhälso- och jämstäldhetsberedningen har vid sammanträde den 14 april 2015 beslutat efter överläggning i enlighet med ordförandens justerade förslag att förorda att kommunstyrelsen beslutar att utan eget ställningstagande översända beräkningarna till budgetberedningen. Ordförande Martina Skrak Sekreterare Gunnar Bergström Sverigedemokraterna anmäler särskilt yttrande.
Malmö stad Stadskontoret 1 (12) Datum 2015-03-27 Vår referens Kerstin Wramell Lundin Utredningssekreterare kerstin.wramell.lundin@malmo.se Lotta Fröding Utvecklingssekreterare Lotta.froding@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö - Barn och ungas möjlighet att röra sig i hela staden STK-2014-1001 Sammanfattning Vid sitt sammanträde den 14 januari 2015 behandlade kommunstyrelsen det första ärendet med ovan angivna rubrik. Kommunstyrelsen beslutade därvid -att uppdra åt stadskontoret att översiktligt beräkna kostnaden för ett konsekvent genomförande av kommissionens förslag om fri kollektivtrafik till samtliga barn och ungdomar, -att ge stadskontoret i uppdrag att återkomma med förslag, kostnadsberäkning och konsekvensbeskrivning gällande tillgång till busskort för barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd -att ge stadskontoret i uppdrag att återkomma med en översiktlig kostnadsberäkning av att ge alla barn i en viss ålder en cykel. Förslag till beslut Folkhälso- och jämställdhetsberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att lägga den översiktliga beräkningen av kostnaden för konsekvent genomförande av kommissionens förslag om fri kollektivtrafik till samtliga barn och ungdomar till handlingarna, att lägga den framtagna kostnadsberäkningen, informationen och konsekvensbeskrivningen gällande tillgång till busskort för barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd till handlingarna, samt att lägga den översiktliga kostnadsberäkningen av att ge alla barn i en viss ålder en cykel till handlingarna. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse-FoJ ber 8/12-Malmökommissionen utredningsdirektiv Utred förbättrade möjligheter för barn och unga i Malmö att röra sig över hela staden Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 14 Ärende: Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö - Barn och ungas möjlighet att röra sig i hela staden G-Tjänsteskrivelse II, FoJber. 14/4 Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö - Barns SIGNERAD 2015-03-31
och ungas möjlighet att röra sig i hela staden 2 (12) Beslutsplanering Folkhälso- och jämställdhetsberedningen 2014-12-09 KS Arbetsutskott 2014-12-15 KS Arbetsutskott 2014-12-22 Kommunstyrelsen 2015-01-14 Folkhälso- och jämställdhetsberedningen 2015-04-14 KS Arbetsutskott 2015-04-20 Kommunstyrelsen 2015-04-29 Ärendet Det är viktigt att påpeka att möjligheten att röra sig över hela staden i detta ärende handlar om rörelse till och från fritids- och kulturaktiviteter. För resor till och från skolan se nedan. Bakgrund till utredningsuppdraget Kommissionen för ett hållbart Malmö Åtgärd 1.1.2.5: Ge alla barn i Malmö tillgång till gratis kollektivtrafik inom staden. En annan del av möjligheten till delatighet och kommunikation för barn rör möjligheten att ha hela Malmö som sin vardagsarena. Detta lyfts fram som något betydelsefullt i talet om möten och integration. Tillgängligheten är ett betydelsefullt redskap och en förutsättning för delaktighet som ligger utanför den nuvarande riksnormen, varför kommissionen betraktar barns tillgång till fri kollektivtrafik inom staden som angelägen. (89) Denna insats skulle också bidra till ökad användning av kollektiva transporter vilket främjar en ekologiskt hållbar utveckling i Malmö. (90) Nr 89 ovan är en hänvisning till en kommissionsrapport: Hjort T Skälig levnadsnivå i Malmö om handläggning och bedömning av socialbidragsärenden Malmö. Denna rapport togs fram innan den så kallade fritidspengen infördes år 2014. I rapporten anges att riksnormen ska täcka individuella kostnader bland annat för fritid och lek samt barn- och ungdomsförsäkring. Vid ansökningar utöver riksnormen anges att det betraktas av de intervjuade som förhållandevis givet att bidrag ges till cykel medan busskort beviljas mer sällan. Har den sökande någon av socialtjänsten anvisad aktivitet beviljas även busskort. Först i slutsatserna i rapporten sägs generellt: En annan del av möjligheten till delaktighet och kommunikation rör möjligheten att ha hela Malmö som sin vardagsarena. Detta lyfts fram som något betydelsefullt i talet om möten, integration etc. Samtidigt beviljas i princip enbart de som har någon form av åtgärd busskort. Nr 90 ovan är en hänvisning till Barns hälsa och levnadsförhållanden 1999 2004 framtagen av Socialmedicinska enheten dåvarande UMAS och Primärvården i Skåne, Barnhälsovården i Sydvästra Skåne. Det hänvisas till denna rapport i kommissionsrapporten Miljöns betydelse för sociala skillnader i hälsa. Båda rapporterna beskriver barns hälsa, kommissionsrapporten pekar på närmiljöns koppling till hälsan. Ingen av dessa tar upp frågan om rörelse över staden.
I underlaget till Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö - Barn och ungas möjlighet att röra sig i hela staden anges att Kommissionens förslag på gratis tillgång till kollektivtrafik ska jämföras med förslag från remissinstanser på utveckling av säkra cykelvägar i Malmö, en fri cykel till alla i en viss ålder, samt andra möjligheter. Här nämns också grundskolenämndens uppdrag gällande skolplacering, skolpliktsbevakning och skolskjuts, se nedan. 3 (12) Resor till och från skolan När det gäller resor till och från skolan finns särskilda regler och speciella skolkort. Antalet elever inom grundskolan kommer att öka kraftigt. Den 31 december 2014 fanns knappt 30 000 barn i åldern 7 15 år. Denna grupp förväntas öka med cirka 46 % fram till år 2026. Grundskolenämnden har vid sitt sammanträde den 28 januari 2015 beslutat att anta Grundskolans underlag för utbyggnadsstrategi.. I detta underlag finns också förslaget att tilldela busskort till högstadieelever med skolgång utanför det egna skolupptagningsområdet. Någon formell utredning kring detta har dock inte påbörjats. Det finns kommuner i Sverige som har fria resor för alla barn och unga oftast med begränsningen till dagtid, vilket innebär att kommunerna har fria resor till och från skolan. I vissa kommuner har skälet att införa fria bussresor varit att vinterhalvåret är mörkt och ofta finns snö vilket kan innebära besvärliga cykelvägar. Bättre att barn och unga står tillsammans i en busskur exempelvis. Stadskontorets förnyade uppdrag Vid sitt sammanträde den 14 januari 2015 behandlade kommunstyrelsen det första ärendet avseende Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Barn och ungas möjlighet att röra sig i hela staden. Kommunstyrelsen beslutade därvid - att uppdra åt stadskontoret att översiktligt beräkna kostnaden för ett konsekvent genomförande av kommissionens förslag om fri kollektivtrafik till samtliga barn och ungdomar, - att ge stadskontoret i uppdrag att återkomma med förslag, kostnadsberäkning och konsekvensbeskrivning gällande tillgång till busskort för barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd - att ge stadskontoret i uppdrag att återkomma med en översiktlig kostnadsberäkning av att ge alla barn i en viss ålder en cykel. Utredningarnas genomförande Samma tjänstemän på stadskontoret, som utförde den första utredningen med samma rubrik, har även genomfört de tre utredningsuppdragen som kommunstyrelsen beslutade om, se rutan ovan. Den förra tjänsteskrivelsen finns som bilaga, då det finns beskrivningar som fortfarande är viktiga för fortsatta ställningstaganden. För att kunna genomföra dessa tre nya utredningsuppdrag har kontakt tagits med Gatukontoret, Grundskoleförvaltningen, Serviceförvaltningen och Stadsbyggnadskontoret,
samtliga inom Malmö stad. Kontakt har även tagits med Region Skåne och Skånetrafiken, Lunds kommun och Helsingborgs kommun. För Helsingborgs del har informationen hämtats från stadens hemsida. Diskussioner har även förts med kollegor på Välfärdsavdelningen och Förvaltningsavdelningens Juristenhet. Kollegor på arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har lämnat information och gett råd utifrån nämndens hantering av elevernas lånedatorer. 4 (12) Uppdragen finns beskrivna nedan under styckena A C där varje bokstav motsvarar ett av de tre uppdragen. Varje uppdrag inleds med en sammanfattning av uppdraget därefter följer en tydligare information. A. Översiktlig beräkning av kostnaden för ett konsekvent genomförande av kommissionens förslag om fri kollektivtrafik till samtliga barn och ungdomar Sammanfattning av stadskontoret översiktliga beräkning av kostnaden för ett konsekvent genomförande av kommissionens förslag om fri kollektivtrafik för samtliga barn och ungdomar Utifrån Skånetrafikens grova beräkning behöver ett inkomstbortfall på 50 Mkr per år finansieras om alla barn i åldern 7 19 år ska erhålla fri kollektivtrafik. Därmed krävs enligt Skånetrafiken en särskild affärsmodell som täcker detta årliga bortfall. Skånetrafiken anger vidare att det är svårt att beräkna hur mycket resandet ökar, men beräknar utifrån andra lösningar med fria resor att resandet ökar med 50 %. Ökar resandet mycket kan kapacitetsbehovet öka och därmed också finansieringsbehovet. Beräkningarna är gjorda utifrån antalet barn i åldern 7 19 år bosatta i Malmö den 31 december 2014. Barn upp till 7 år reser gratis tillsammans med betalande vuxen. Information och konsekvensbeskrivning gällande fri kollektivtrafik till alla barn och unga i Malmö Region Skåne - Skånetrafiken Skånetrafiken måste erbjuda samma produkter och priser till alla kommuner i Skåne. Detta innebär exempelvis att de inte kan erbjuda fria resor eller starkt rabatterade produkter till en viss målgrupp inom enstaka kommuner. Inom vissa ramar finns dock möjlighet till mängdrabatt. Det finns också en möjlighet att utifrån ett behov se över prissättning och giltighet på andra erbjudanden. Skånetrafiken har vidare meddelat att de redan idag tittar på prissättning för ungdomsresor men politikerna i Region Skåne har betonat att uppdraget ska handla om att längre resor ska rabatteras. Resor inom Malmö ingår därmed inte i detta uppdrag. Information från Skånetrafiken grov kostnadsberäkning Tjänstemän vid Skånetrafiken har varit behjälpliga och tagit fram en grov uppskattning av vad det skulle kosta att erbjuda fri kollektivtrafik åt alla, 40 000, ungdomar i Malmö utifrån den information som finns idag. Skånetrafiken har idag intäkter på cirka 15 Mkr för skolkort i Malmö. För övriga barnresor har Skånetrafiken intäkter motsvarande cirka 25 Mkr. Om fria resor införs förväntar sig Skånetrafiken att dessa kort ger ett ökat resande som motsvarar 10 Mkr.
Därmed uppskattas intäktsbortfallet för fria resor till cirka 50 Mkr per år. Det behövs en särskild affärsmodell som täcker detta bortfall. 5 (12) Skånetrafiken har räknat med att resandet ska öka med 50 % baserat på andra lösningar med fria resor. Det är svårt att ge någon mer precis uppskattning, det kan bli både mindre och större ökning. Ökar resandet mycket kan det påverka kapacitetsbehovet som finns för att genomföra kollektivtrafiken. Finansieringsbehovet av detta kan leda till ytterligare kostnader för Malmö. Vidare har Skånetrafiken meddelat att det pågår ett arbete med att ta fram ett erbjudande som innebär ökad giltighet för de så kallade skolkorten, så att dessa gäller även utanför skoltid. Mer information finns inte om detta idag. Erbjudandet kring fritidsresor är däremot litet idag och någon lösning på fritidsresor som inte täcks av fritidskortet finns inte. Det kan antas att förutom de rena biljettkostnaderna (kortkostnaderna), som Skånetrafiken angett ovan, behöver viss administration ersättas såsom inköp och leverens av kort, ersättning av borttappade kort med mera. Nuvarande priser för resor inom Malmö En ordinarie bussbiljett för barn 7 19 år kostar inom Malmö 13 kronor. Med Jojo Reskassa 1 kostar samma biljett 10.40 kronor. Idag finns särskilda fritidskort, Jojo Fritid att köpa. Dessa kort gäller för 30 dagar, från det resenären är 7 år tills hen fyller 20 år. Baskortet kostar 150 kr och gäller i en månad mellan klockan 17 06 på vardagar plus hela lör- och söndagar samt hela helgdagar. Antalet barn bosatta i Malmö 31 december 2014, KIR flickor pojkar totalt 7 9 år 4 946 5 230 10 176 10-15 år 8 275 8 553 16 828 16 19 år 5 842 6 263 12 105 Antalet barn i åldern 1 6 år var 31 december 2014 drygt 26 000. Total kostnad för Jojo Fritid Inköp av kort 150 kr per månad ger en årskostnad på 1 800 kr per barn/ungdom. Utifrån det antal barn som var bosatta i Malmö den 31 december 2014 skulle den ungefärliga kostnaden per år bli för totala antalet barn i åldern 7 2 9 år för totala antalet barn i åldern 10 15 år för totala antalet barn/ungdomar i åldern16 19 år 3 18 Mkr 30 Mkr 22 Mkr 1 Jojo Reskassa är ett kort som resenären laddar med minst 200 kronor och därefter köper biljett med 20 % rabatt. 2 Barn under 7 år åker gratis med betalande vuxen 3 De flesta ungdomar slutar gymnasieskolan det år de fyller 19
Resor före klockan 17 Det kan tänkas att många yngre barn börjar sina fritidsaktiviteter före kl. 17.00. Utan specialöverenskommelse med Skånetrafiken skulle detta innebära att barn/unga med aktiviteter före klockan 17 behöver ha ett vanligt skolungdomskort. Detta kort gäller kl. 03 20 helgfria vardagar och under lov förutom jul och sommarlov. Jojo Skola Bas kostar 1 730 kr per elev och termin. 6 (12) Resor för barn under 7 år Barn under 7 år har gratis bussresor om de åker med en vuxen. Upp till två barn kan åka med en vuxen, är det fler barn måste dessa barn betala barnbiljett. Ordinarie vuxenbiljett kostar 22 kronor för de flesta enkelresorna inom Malmö. Dock kan det vara dyrare med vissa resor då exempelvis Oxie och Tygelsjö ligger i så kallad extra zon. Med Jojo Reskassa kostar biljetten 17.60 kronor. För vuxna finns dessutom alternativet Jojo Period 1-2 zoner i Malmö som kostar 495 kronor för ett 30 dagars kort. Resor under viss tid Skånetrafiken meddelande i samband med erbjudandet till Skånes kommuner av seniorkort att enbart ett erbjudande vid lågtrafik skulle vara svårare att hantera administrativt och det skulle också vara otydligare och mer svårhanterligt för målgruppen. Tekniska nämnden behandlade motionen Undersöka möjligheterna för införandet av gratis utnyttjande av kollektivtrafiken för pensionärer i Malmö stad under lågtrafik, Dnr KS-KOM-2007-01076 varvid det konstaterades, utifrån gatukontorets utredning, att konceptet med att erbjuda resor under viss tid på dagen inte skulle införas då det inte skulle vara lönsamt. Då det gäller denna utrednings resor för barn och unga skulle dessa gälla under icke skoltid, det vill säga under en viss tid på dagen. Olika årskurser har olika långa skoldagar. Om en bestämd tidsbegränsning, som gäller alla, införs kan yngre elever kanske inte utnyttja sina kort till fritidsresor. Skolan slutar tidigare än för äldre barn och fritidsaktiviteter erbjuds ofta i samband med skoldagens slut. Skall korten även anpassas till yngre elevers sluttider behöver chauffören kontrollera att kortet verkligen utnyttjas på fritid och inte skoltid. Detta skulle kunna innebära en del merarbete för chauffören. Eller så får korten markeras på något sätt vilket ger merarbete för tillverkaren/distributören. Nyttjandegraden I utvärderingen av seniorkorten 2013 i Helsingborg visade det sig att färre seniorer åker oftare. Infrastrukturen antalet bussar/linjer - trängsel Även om inte alla barn och unga skulle utnyttja fri kollektivtrafik skulle antalet resenärer kunna öka kraftigt. Detta skulle i sin tur kunna innebära att antalet bussar i Malmö behöver öka och eventuellt behövs också tätare avgångar. Fler bussar alternativt tätare avgångar belastar stadens gator, det blir en konflikt om plats och yta i staden. Det kan även befaras att miljön blir lidande med mer luftföroreningar. Fler resor innebär också större slitage på bussarna fler reparationer.
7 (12) Under rusningstid blir bussarna fullsatta snabbt och extrabussar sätts ofta in. Med många ungdomar på en buss kan det bli ganska stökigt redan idag. Behövs extra personal för att se till ordningen i bussarna kommer kostnaden att öka ytterligare. Fler bussar alternativt tätare avgångar kommer troligtvis innebära utmaningar för stadsplaneringen. Ska Skånetrafiken sätta in fler bussar i Malmö är risken att biljettpriset höjs, antalet bussar måste finansieras. Fler busschaufförer kommer att behövas. Arbetsmiljön för busschaufförer måste också beaktas, med fler bussar och eventuellt tätare avgångar kan det bli svårt att passa tidtabellens klockslag. Sammantaget innebär ovanstående att beloppet Malmö stad behöver betala kan bli betydligt högre än Skånetrafikens beräkning ovan. B.Förslag, kostnadsberäkning och konsekvensbeskrivning gällande tillgång till busskort för barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd Sammanfattning av stadskontorets förslag, kostnadsberäkning och konsekvensbeskrivning gällande tillgång till busskort för barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd Kostnadsberäkning Stadskontoret har inte utgått från Skånetrafikens framtagna kostnadsberäkning, se sidan 4, då Skånetrafiken meddelat att erbjudande endast avser hela åldergrupper. Beräkningen utgår istället från kostnaden för Jojo Fritid, se sidan 5. Antalet barn utgår från texten Grov uppskattning av antalet barn i familjer med ekonomiskt bistånd,se sidan 8. Enligt beräkningen avseende Jojo Fritid kostar kortet 1 800 kr per barn och år. Totalt för 3 200 barn blir då kostnaden 5,7 Mkr årligen. Stadskontorets förslag angående tillgång till busskort för barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd Bestämmelser om Fritidspeng för barn i årskurs 4 9 innebär att fritidspengen kan gälla exempelvis för idrottsverksamhet, kulturverksamhet, friluftsliv och folkbildningen men också ersätta kringkostnader som är nödvändiga för att utöva fritidsaktiviteten. Förutom detta kan socialnämnden, stadsområdesnämnden, beräkna kostnader enligt riksnormen till en högre nivå, bland annat om det är en förutsättning för att barn ska kunna delta i fritidsaktiviteter. Då det redan idag finns möjlighet för familjer som har ekonomiskt bistånd att få ersättning för resor via den så kallade fritidspengen eller via en högre beräkning av riksnormen föreslår stadskontoret att det inte görs en särskild satsning på busskort för barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd. Särskild konsekvensbeskrivning Att vidta åtgärder som särskilt gäller för hushåll med ekonomiskt bistånd kan komma att påverka utvecklingen av ekonomiskt bistånd i Malmö. Om summan av försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd till livsföring i övrigt höjs, genom till exempel regleringar i Malmö stads riktlinjer, höjs också nivån avseende vilka inkomster ett hushåll
beräknas vara självförsörjande på. Det innebär att familjer som lever i en ekonomiskt utsatt situation och uppbär ekonomiskt bistånd dels kan få ett mer långvarigt behov av bistånd eftersom det krävs högre inkomster för att bli självförsörjande än tidigare. Det innebär även att fler familjer som nu har egna inkomster strax över nivån för försörjningsstöd kan ha rätt till ekonomiskt bistånd till sin livsföring i övrigt. På så vis riskeras en inlåsning i ett behov av ekonomiskt bistånd på ett sätt som generellt riktade åtgärder till barn/ungdomar/barnfamiljer istället hade motverkat. 8 (12) Information och konsekvensbeskrivning gällande förslag, kostnadsberäkning och konsekvensbeskrivning avseende tillgång till busskort för barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd Grov uppskattning av antalet barn i familjer med ekonomiskt bistånd Att exakt räkna ut hur många barn och unga som lever i familjer med ekonomiskt bistånd låter sig inte enkelt göras, dels bygger statistiken på antalet familjer, inte familjemedlemmar, dessutom varierar antalet över tid. Utifrån Socialstyrelsens Öppna jämförelse ekonomiskt bistånd 2014 levde 8,2 % av det totala antalet barn i Malmö år 2013 i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd det vill säga bistånd som varar i 10 12 av årets 12 månader. Totala antalet barn i Malmö i åldern 7 19 år var drygt 39 000 den 31 december 2014. Om antagandet görs att andelen barn är detsamma som 2013, innebär detta att cirka 3 200 barn lever i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd. Rätten till ekonomiskt bistånd Rätten till bistånd regleras i 4 kap. 1 Socialtjänstlagen, SoL. I paragrafen anges att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Rätten till försörjningsstöd preciseras i 4 kap. 3. Försörjningsstödet är uppdelat i två delar, dels en norm som gäller för hela landet (riksnormen) dels en del som gäller rätt till ersättning för skäliga kostnader för ett antal andra behovsposter. Behov som ska tillgodoses genom försörjningsstöd är bland annat lek och fritid, det vill säga kostnader för vanliga fritidsaktiviteter både inomhus och utomhus samt viss motion och kultur. Socialnämnden kan beräkna kostnader enligt riksnormen till en högre nivå bland annat om det är en förutsättning för att barn ska kunna delta i fritidsaktiviteter. Fritidspeng för barn i årskurs 4 9 Den 1 juli 2014 infördes bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453), SoL, om fritidspeng för barn. Fritidspengen innebär att hushåll med barn i årskurs 4 9 4 (i allmänhet 10 15 år) som mottagit försörjningsstöd under en längre tid ska ha rätt till ersättning från socialnämnden för kostnader för barnens deltagande i fritidsaktiviteter. 4 Fritidspengen gäller barn som går i grundskolan eller motsvarande andra skolformer och för elever i specialskolan gäller fritidspengen även för barn i årskurs 10.
Syftet med fritidspengen är att förbättra möjligheterna för barn i ekonomiskt utsatta familjer att delta i organiserade fritidsaktiviteter i samma utsträckning som andra barn. Fritidspengen kan exempelvis gälla för idrottsverksamhet, kulturverksamhet, friluftsliv och folkbildning men kan även ersätta kostnader för material, utrustning och andra kringkostnader som är nödvändiga för att utöva fritidsaktiviteten. 9 (12) Infrastrukturen antalet bussar/linjer - trängsel Då antalet barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd endast är, grovt uppskattat, 3 200 barn, kan de konsekvenser som beskrivs under samma rubrik ovan avseende det totala antalet barn, drygt 39 000, i Malmö i åldern 7 19 år inte gälla för denna grupp. C.Översiktlig kostnadsberäkning för att ge alla barn i en viss ålder en cykel Sammanfattning av stadskontorets översiktliga beräkning för att ge alla i en viss ålder en cykel Val av ålder Utifrån att barn i allmänhet inte anses trafikmogna förrän i 13-årsålder, en del inte förrän i 15-årsåldern, föreslår stadskontoret att beräkningen görs för 13 åringar. Översiktlig kostnadsberäkning för att ge alla barn en viss ålder en cykel De valda cyklarna är av standardmodell. Statistiskt sett är 13-åringar något kortare därav en cykel i storleken 26`` som är cirka 1 000 kronor billigare än en cykel i storlek 28``, det vill säga en bra standardcykel kostar ca 4 500. Eftersom barn under 15 år måste ha hjälm har kostnaden för en cykelhjälm lagts till kostnaden för en cykel. En enkel standardhjälm kostar cirka 400 kronor. Beräkningen är gjord utifrån antalet barn i respektive ålder i Kir den 31 december 2014. En cykel till alla 13-åringar kostar totalt 12 Mkr och en hjälm till alla kostar 1 Mkr, det vill säga totalt 13 Mkr. Till denna kostnad kommer kostnaden för administrationen såsom inköp och utdelning av cyklar, kostnad för service/underhåll av cyklarna och även en fortsatt trafikundervisning. Den senare måste intensifieras och helst även omfatta vårdnadshavare. Det kan också bli extra kostnader för en stulen cykel beroende på vem som ska ersätta detta. Information och konsekvensbeskrivning gällande en översiktlig beräkning för att ge alla i en viss ålder en cykel. Cykelmognad Den första rapporten om att barn är trafikmogna ungefär i 12-årsåldern härstammar från 60-talet. Men det finns nya rön. Både vad gäller trafikmognad och trafikundervisning handlar det om hjärnans och kroppens mognad. Flera forskare talar om att barns abstrakta tänkande inte är fullt utvecklat, barn kan inte förutsäga ett händelseförlopp längre fram i tiden. Hörsel och syn är inte fullt utvecklade, exempelvis har barnet svårt att lokalisera en tutande bil. Ju yngre barnet är ju smalare är synfältet framåt - döda vinkeln är större. Det finns dock ingen exakt ålder som
gäller alla barn. Generellt talar forskarna om att syn och hörsel är fullt utvecklade först i 15-årsåldern. 10 (12) Ungefärlig kostnad för cykel + hjälm Stadskontoret har valt att beräkna kostnader för unga i högstadieåldern det vill säga 13 15 år plus i gymnasieåldern 16 19 år. Antalet unga i de olika åldrarna är hämtade från befolkningsstatistiken den 31 december 2014. Skall inköp av cyklar enbart göras till en särskild åldersgrupp, föreslås 13-åringar, då det kan vara lämpligt att utgå från den åldern då unga ofta får behov av att röra sig mer över staden. De allra flesta är trafikmogna i 13-årsåldern även om forskare pekar på att syn och hörsel är fullt utvecklade först i 15-årsåldern, se ovan. Cyklarna är av standardmodell. Statistiskt sett är 13-åringar något kortare därav en billigare cykel. Förutom kostnaden för cykel tillkommer kostnad för en enkel standardhjälm. Alla ungdomar under 15 år måste enligt lagen bära hjälm när de cyklar. Kommunen bör inte erbjuda ungdomar cykel utan att utifrån trafiksäkerheten också erbjuda en hjälm. En cykel 26`` för en 13-åring beräknas kosta 4 500 kr En cykel 28`` till en 14 18 åring beräknas kosta 5 500 kr En vanlig hjälm beräknas kosta 400 kr Cykel Hjälm 13 åringar 12 Mkr 1 Mkr 13 15-år 45 Mkr 5 3,3 Mkr 16 19-år 67 Mkr 4,8 Mkr Malmö stads olycksfallsförsäkring Malmö stads försäkring gäller under verksamhetstid och för transporten till och från verksamheten, även när eleven cyklar till och från skolan. Verksamheter som är preciserade är kommunala förskolor, skolor, fritidshem, gymnasieskolor och kulturskolor. Övriga, som Malmö stad är ansvariga för enligt försäkringsavtalet, är exempelvis familjehemsplacerade barn, praktikanter och volontärer. Det finns också heltidsförsäkrade som är försäkrade dygnet runt, året runt exempelvis ensamkommande flyktingbarn. Priset per försäkrad i Malmö stad är 31 kr/år under verksamhetstid och 64 kr/år för heltid. Detta innebär att barn och unga inte är försäkrade under sin fritid förutom när de deltar i Kulturskolans aktiviteter. Skulle Malmö stad bestämma sig för att tillhandahålla cyklar till ungdomar bör information ges till vårdnadshavarna om att kommunens försäkringsskydd inte gäller under fritiden. En hemförsäkring kan ingå i försörjningsstödet såsom skälig kostnad utanför riksnormen. Riksnormen för ekonomiskt bistånd inkluderar 5 Kostnaden beräknas på att alla använder den större cykeln.
kostnader för barn- och ungdomsförsäkring. 11 (12) Upphandling Vid en eventuell upphandling är det viktigt med en tydlig kravspecificering gällande både cyklar och hjälmar utifrån säkerhetssynpunkt. Administration av cyklar Bland annat krävs följande insatser för att hantera uppdraget att ge cyklar till barn och unga i en viss ålder: - Inköp av cyklar i lämplig storlek och med bra kvalitet - Kontroll av levererade cyklar - Leverans av cyklarna till den unge - Reparation/byte av cykel - Trafikundervisning, bas och eventuell repetition Infrastrukturutveckling Om cykeltrafiken i Malmö ska öka med ett par tusen ungdomar så krävs ytterligare, och snabb, utveckling av infrastrukturen, till exempel - fler cykelställ - bredare cykelbanor - cykelbanor avskilda från bilvägar - bättre belysning - försäkring både av cyklist och cykel - cykelverkstäder Trafikundervisning Med ökat antal cyklister ökar behovet av trafikundervisning. Gång- och cykeltrafikanter är extra utsatta i trafiken. Singelolyckorna har ökat de senaste åren dels beroende på de vägar och det underhåll av vägar som finns för cyklande men också på cykelns standard. Antalet cykelstölder är ännu ett problem. I rapporten Barns cyklande på båda sidor om Öresund En vetenskaplig undersökning inom projektet Öresund som cykelregion, anges att det är av värde att via skolan upplysa om cykelregler, och inte minst att det är viktigt att följa trafikreglerna. Forskning visar dock att information i skolan inte ger resultat om det inte sker i kombination med att skolan också gör cykelaktiviteter. Gatukontoret erbjuder trafikundervisning till skolorna. Detta beskrevs tydligare i den första tjänsteskrivelsen. Tidigare hade Gatukontoret också cykelskola för vuxna och överväger att starta denna igen. Inte minst är det ur ett jämlikhets- och integrationsperspektiv viktigt med undervisning framförallt till vuxna kvinnor. Service av cyklar underhåll och reparationer Cyklar behöver servas särskilt om de används av barn och unga. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det viktigt att cyklarna kontrolleras med jämna mellanrum. Dessutom måste
trasiga cyklar repareras. 12 (12) I Malmö finns nu så kallade cykelkök en gratis gör-det-själv-verkstad för att reparera och serva cyklar. Man får låna verktyg och det finns personal som ger råd. Cykelköket finansieras idag via Allmänna arvsfonen, olika stipendier, anslag och priser och till viss del av Malmö stad. Att själv se över och reparera sin cykel innebär troligtvis att ägaren är mer rädd om cykeln. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör
Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2015-04-16 Vår referens Matts Hansson Utvecklingssekreterare Matts.Hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Handlingsplan för arbetet med lokaler för förskole- och skolverksamhet STK-2015-543 Sammanfattning Här presentaras i enlighet med kommunstyrelsens beslut den 3 mars 2015 (Dnr STK-2014-1265) arbetsläge samt ett förslag till handlingsplan för det fortsatta arbetet att utveckla en effektiv och ändamålsenlig process för arbetet med lokaler för förskole- och skolverksamhet. Bakgrunden är den granskning av tomtmark och lokaler för förskole- och skolverksamhet som Stadsrevisionen i Malmö stad gjort. I granskningen identifieras en rad förbättringsområden som bildar en utgångspunkt för detta arbete. Förslag till beslut Stadskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta att anmoda samtliga berörda nämnder att utifrån sina ansvarsområden och roller bidra i det fortsatta arbetet med att skapa en effektiv och ändamålsenlig process för tillgodoseende av Malmöbornas behov av lokaler för förskola och skolor. Beslutsunderlag Lokaler förskolor och skolor Kommunstyrelsen 150413 (2) G-Tjänsteskrivelse AU 20 april 2015 Handlingsplan lokaler skolverksamhet Revisionsrapport 2014 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 66 Ärende_ Fördjupad granskning från revisorskollegiet av tomtmark för lokaler för förskole- och skolverksamhet. Beslutsplanering KS Arbetsutskott 2015-04-20 Kommunstyrelsen 2015-04-29 Ärendet Malmöbornas behov av förskole- och skolplatser förväntas fortsätta öka de närmaste åren. I januari 2014 fanns nästan 30 000 skolpliktiga grundskoleelever i Malmö. Prognoser visar att om tio år har antalet skolpliktiga grundskoleelever ökat med drygt 12 000 (40 procent). Under samma period beräknas antalet förskolebarn i åldern 1-5 år öka med 3 600 barn (drygt 16 procent). Stora krav och förväntningar ställs nu på den kommunala organisationens förmåga att kunna tillgodose Malmöbornas behov av förskole- och skolplatser. Att kunna möta Malmöbornas SIGNERAD 2015-04-16
framtida behov av förskole- och skolplatser på ett effektivt och ändamålsenligt sätt är en av den kommunala organisationens största utmaningar under de kommande åren. Ytterst handlar detta naturligtvis om organisationens trovärdighet. Samtidigt har revisorskollegiet uppmärksammat en rad brister i vår nuvarande process för arbetet med förskole- och skollokaler. Deras rapport är en viktig utgångspunkt i det fortsatta arbete att förbättra processen. 2 (3) Malmö stads organisation dess struktur, organisation och processer behöver prövas och kanske anpassas till de nya förutsättningar som idag råder kring behovet av nya lokaler för förskole- och skolverksamhet. Pilotprocess I handlingsplanen föreslås att ett förslag till en effektiv och ändamålsenlig process för förskoleoch skollokaler utarbetas och prövas i en pilotprocess. Under denna process identifieras eventuella åtgärder som behöver vidtas för att skapa förutsättningar att komma dit. Detta innebär ett utvecklingsarbete som handlar om att se över, kartlägga, våga pröva och ompröva nuvarande sätt att arbeta med dessa processer. Allt i syfte att Malmö stad som organisation arbetar på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt för att uppfylla de behov av förskola och skola som Malmöborna har. Det fortsatta arbetet Här föreslås att en pilotstudie påbörjas där utgångspunkten tas i det arbete som idag pågår på fastighetskontoret om lokalförsörjningen. Detta arbete omfattar bland annat ett tydliggörande och utvecklande av en effektiv och ändamålsenlig process för försörjningen av lokaler. För att lyckas utveckla en sådan process är det väsentligt att beakta pågående arbeten som PLASMA (Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö) och kring Investeringsstyrningen. Utgångsläget i arbetet med pilotstudien är följande: Stadskontoret beställer och leder arbetet. Förskole- och grundskoleförvaltningarna är beställare av lokaler. Fastighetskontoret (LiMa) ansvarar för att samordna och driva arbetet. Berörda förvaltningar stödjer och bidrar till Fastighetskontoret (LiMa) i arbetet. Berörda förvaltningar ansvara för att det finns ett tydligt ledarskap på alla nivåer i organisationen kring dessa frågor. Arbetet ska kännetecknas av snabb feedback. Så fort oklarheter eller behov av klargörande uppträder ska dessa lyftas till ansvarig nivå utan dröjsmål. Kommunstyrelsen/Stadskontoret ges rollen av att döma av vid målkonflikter etc. Stadskontoret ansvarar för att löpande informera kommunstyrelsen om den utveckling som sker samt vid behov initiera ärenden till kommunstyrelsen. Organisation av arbetet Kommunstyrelsens Stadsutvecklingsberedning följer arbetet. Styrgruppen för lokalförsörjning blir styrgrupp för arbetet. Till styrgruppen kopplas också beredningsgrupper av tjänstemän. Flera olika grupperingar finns inom Malmö stads organsation som på olika sätt berör detta område. Detta bidrar till att göra processen mer komplex. En rad frågeställningar aktualiseras därför som till exempel vem håller ihop, vem styr och leder, hur sker prioriteringar, vem avgör vid
eventuella målkonflikter och vem följer upp arbetet. Detta är frågeställningar som kommer att uppmärksammas i det fortsatta arbetet. 3 (3) Huvudansvaret för processens framdrift har Fastighetskontoret genom LiMa. Övriga förvaltningar ska på allra bästa sätt stödja processen så att målen nås så snabbt som möjligt. Förväntat resultat Vid pilotprojektperiodens slut finns en fungerande process för Malmö stads försörjning av lokaler för förskola och skola som är ändamålsenlig och effektiv. För detta fordras att samtliga berörda kommunala aktörer står bakom denna process. På basis av de erfarenheter som görs i pilotprocessen samt de förslag till åtgärder som revisorerna föreslår görs erforderliga förändringar av organisation, ansvar och roller. Om det behövs förändrat ansvar, mandat, ansvar, resurser eller andra åtgärder för att underlätta processen så ska detta rapporteras och åtgärdas omgående. Ansvariga Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör
150413 1 Handlingsplan fö r arbetet med lökaler fö r fö rsköle- öch skölverksamhet Bakgrund Malmöbornas behov av förskole- och skolplatser förväntas fortsätta öka de närmaste åren. I januari 2014 fanns nästan 30 000 skolpliktiga grundskoleelever i Malmö. Prognoser visar att om tio år har antalet skolpliktiga grundskoleelever ökat med drygt 12 000. Detta innebär en ökning av antalet platser med 40 procent. Under samma period beräknas antalet förskolebarn i åldern 1-5 år öka med 3 600 barn (drygt 16 procent). Stora krav och förväntningar ställs nu på den kommunala organisationens förmåga att kunna tillgodose Malmöbornas behov av förskole- och skolplatser. Att kunna möta Malmöbornas framtida behov av förskole- och skolplatser på ett effektivt och ändamålsenligt sätt är en av den kommunala organisationens största utmaningar under de kommande åren. Redan av den korta redogörelsen inledningsvis framgår att det som nu krävs är ett omfattande tillskott av lokaler. Förväntningarna från Malmöborna är stora på den kommunala organisationens förmåga att kunna möta dessa behov. Ytterst handlar detta naturligtvis om organisationens trovärdighet. Samtidigt har revisorskollegiet i en revisionsrapport uppmärksammat en rad brister i vår nuvarande process för arbetet med förskole- och skollokaler. Stadsrevisionen identifierar i sin granskning en rad förbättringsområden. Grundläggande framgångsfaktorer i arbete att förbättra processen är, som revisorerna skriver i sin rapport, att berörda nämnder och kommunstyrelsen tar fram gemensamma mål och strategier för att skapa samsyn och tydlighet i planerings- och utbyggnadsprocessen. Nämndernas kunskap och förståelse för varandras uppdrag och roll i processen behöver öka. Idag finns inte en sådan samsyn kring mål och strategier för arbetet mellan Malmö stads olika delar. Berörda nämnder bör också säkerställa att information förankras i alla leden i organisationen. Ytterst är det en uppgift för ledarskapet på alla nivåer i organisationen. I denna skrivelse presentaras i enlighet med kommunstyrelsens beslut den 3 mars 2015 (Dnr STK-2014-1265) arbetsläge samt ett förslag till handlingsplan för det fortsatta arbetet. Revisionsrapporten bildar en viktig utgångspunkt för nulägesbeskrivningen. Den ger också viktiga förutsättningarna för det fortsatta arbetet. Revisionsrapporten kommer därför att tjäna som en viktig utgångspunkt i det fortsatta arbetet och kompletteras med ytterligare information. Det handlar då bland annat om att beskriva de grupperingar och initiativ som finns kring arbetet med förskolors och skolors behov av lokaler. Därefter kommer ett förslag utarbetas och prövas i en pilotprocess. Då identifieras eventuella åtgärder som behöver vidtas för att skapa förutsättningar att komma dit.
150413 Malmöbornas behov som utgångspunkt Antalet Malmöbor har ökat varje år under de senaste snart trettio åren. Samtidigt har också befolkningens sammansättning förändrats beträffande till exempel etnisk mångfald, utbildningsbakgrund och ålder. 2 Fler yngre Malmöbor väljer också att bo kvar i staden och bilda familj. Idag ökar därför antalet barn i förskole- och skolåldern. Därmed ökar också behovet av service till denna grupp i form av förskolor och skolor. Som tidigare redan framgått visar befolkningsprognoser dessutom på en fortsatt hög efterfrågan på nya förskole- och skolplatser. Samtidigt innebär den översiktsplan som kommunfullmäktige antog år 2014 att Malmö stad ska växa inåt. Planeringsinriktningen beskrivs som mot en tät, grön, nära och funktionsblandad stad. Detta innebär delvis nya planeringsmässiga utmaningar. Den nuvarande strukturen och ansvarsfördelningen kring utbyggnaden av förskolor och skolor var något som utvecklades under 1990-talet. Sedan dess har organisationen förändrats. De tio stadsdelarna är idag fem stadsområden med förändrade ansvarsområden. Förskola och skola är idag organiserade i facknämnder. Förutsättningarna för till exempel LiMa och den roll som LiMa haft har förändrats. Nya och förändrade krav ställs därför på Malmö stads organisation, processer och arbetssätt kring arbetet med att tillgodose Malmöbornas behov av förskole- och skollokaler. En översyn av och en eventuell anpassning av organisation, arbetssätt och uppgifter behöver göras till dessa nya och ändrade förutsättningar. I takt med Malmöbornas behov Nya förskolor och skolor behöver öppnas i takt med ökade behov hos Malmöborna. För organisationen innebär detta ytterligare krav på att processen vid investeringar samt byggande av nya förskolor och skolor är ändamålenlig och sker på ett effektivt sätt. Organisationen dess struktur, organisation och processer behöver helt enkelt anpassas till dessa nya förutsättningar. Gamla sätt att organisera arbetet kring framtagning och utvecklande av lokaler behöver prövas och omprövas. Detta innebär ett utvecklingsarbete som handlar om att se över, kartlägga, våga pröva och ompröva nuvarande sätt att arbeta med dessa processer. Allt i syfte att Malmö stad som organisation arbetar på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt för att uppfylla de behov av förskola och skola som Malmöborna har. Nuläget Att i ett förändringsarbete vidta erforderliga åtgärder som leder till att vi tar oss dit vi vill handlar till stora delar om att vara mycket medveten om var vi står idag och vilka erfarenheter vi har av den utveckling som tagit oss hit. En väl genomförd nulägesbeskrivning är därför väsentlig för att vi ska kunna åstadkomma förändring och vidta rätt åtgärder för att åstadkomma det vi vill. För organisationen är det viktigt att alla berörda, delar nulägesbeskrivningen. Revisorernas rapport är en viktig del av nulägesbeskrivningen. Samtidigt är den till stora delar åtgärdsinriktad. Den tar till exempel upp behovet av att se över roller och ansvarsförhållanden i organisationen ytterst handlar detta om reglementenas beskrivningar av organisationen. Samtidigt är det viktigt att reglementena efterlevs och följs. Det kan ju vara så att ytterligare krav på preciseringar i reglementen etc inte säkert leder till att praktiken förändras. Kan det till exempel vara så att den normering som reglementena innehåller egentligen är bra och på en
150413 lagom nivå men att det är praxis, så som den utvecklats under de senaste decennierna, som avlägsnats från reglementena? Beroende på vilka slutsatser som dras blir åtgärderna mycket olika. Reglementena är mer en teknisk fråga och relativt enkla att ändra. Handlar det om att förändra praxis och etablerade rutiner är detta en helt annan typ av utmaning. Det kan då handlar om att se över både processer, organisation och ledarskap. Samtidigt bör vi vara medvetena om att det sannolikt inte handlar om antingen eller utan snarare både och. Reglementet kan behöva förändras och ledarskapet i dessa frågor utvecklas samtidigt. Revisorernas förslag till åtgärder speglar delvis detta (se nästa avsnitt). I till exempel punkten 4 pekar revisorerana mot behovet av att utveckla gemensamma strategier för arbetet men också på behovet av reglementesförändringar. 3 Stadsrevisionens granskningsrappor en del av nuläget I revisionsrapporten konstatreras att LiMas roll som ansvarig för hela stadens lokalförsörjning behöver stärkas. Samtidigt konstaterar revisorerna att kommunstyrelsens styrning och uppföljning av LiMa behöver stärkas. Kommunstyrelsen bör också säkerställa att LiMa har tillräckligt mandat och kompetens för att kunna leva upp till det uppdrag som tilldelats. Revisorerna finner också att det råder en otydlig roll- och ansvarsfördelning samtidigt som det saknas gemensamma mål och strategier för samverkan. Det konstateras att det krävs en ökad förståelse i förvaltningarna för respektive nämnds uppdrag och roll i myndighetsutövningen. Det räcker inte att denna förståelse finns i gruppen av berörda direktörer. Informationen måste förankras ute i organisationen för att få effekt på processen. Genom att detta görs minskar bland annat risken för att lokalbeställningar skickas fel med omfattande dubbelarbete som följd. Stadsrevisionen identifierar i sin granskning följande förbättringsområden: 1. Kommunstyrelsen bör utifrån sin lednings- och samordningsfunktion samt uppsiktsplikt, säkerställa att det finns en ändamålenlig styrning och uppföljning av stadens lokalförsörjning. 2. Roll- och ansvarsfördelningen mellan beställande nämnder (förskole- och grundskolenämnden) och övriga nämnders verksamhet behöver tydliggöras. Detta gäller framförallt gränsdragningen mellan avdelningen fysisk miljö och LiMa. 3. Kommunstyrelsen bör överväga om nuvarande reglemente för kommunens lokalförsörjning behöver revideras. Kommunstyrelsen måste säkerställa att LiMa har det mandat och kompetens som krävs för att fullgöra sitt uppdrag. 4. Berörda nämnder och kommunstyrelsen bör ta fram gemensamma mål och strategier för att skapa samsyn och tydlighet i planerings- och utbyggnadsprocessen. Nämndernas kunskap och förståelse för varandras uppdrag och roll i processen behöver öka. Berörda nämnder bör säkerställa att information förankras i alla leden i organisationen. 5. Kommunstyrelsen bör tydliggöra i vilka forum beslut ska fattas och vem som har beslutanderätt när målkonflikter uppstår. 6. Förskolenämnden och grundskolenämnden bör i framtida prognos- och planeringsarbete säkerställa att det finns en långsiktig strategi för lokalförsörjning så att platser kan
150413 tillgodoses. Planering bör utgå från nämndernas lokalförsörjningsplaner och det resultat som framkommer i pågående kapacitetsutredning. 7. Utifrån stadsbyggnadsnämndens uppdrag med att ta fram en plan för samhällservicens markbehov i Malmö, bör kommunstyrelsen följa upp att det finns en samsyn kring dokumentets innehåll och att intentionerna med planen följs. Vidare konstateras i granskningen att lokalförsörjningsplanen bör göras mer styrande genom att planen styrs och följs upp på ett ändamålsenligt sätt. En viktig del i arbetet med nuläget är att kartlägga alla de grupperingar och initiativ som pågår inom området. Nedan presenteras några av de mer aktuella och framträdande initiativen. 4 Kommunala aktiviteter och grupperingar kopplade till processen I denna typ av komplex process med många nämnder inblandade och en rad olika grupperingar av representanter från olika delar av organisationen samt med många enskilda individer engagerade i väl avgränsade delar av processen uppträder lätt konflikter. Konflikter som ofta grundar sig i att någon av parterna inte får sina intressen, behov eller önskningar helt tillgodosedda. Men för att processen ska fortsätta på ett ändamålsenligt och effektivt sätt fordras ofta kompromisser mellan olika intressen. För att kunna hantera dessa intressekonflikter är en viktig framgångsfaktor det som i revisionsrapporten uttrycks som betydelsen av att i organisationen ha gemensamma mål och strategier. Genom att skapa samsyn och tydlighet i planerings- och utbyggnadsprocessen ökar nämndernas kunskap och förståelse för varandras uppdrag och roll i processen samt för behovet av att kunna göra kompromisser för att processen ska fortsätta och inte stoppa upp. En utomordentligt viktig del i detta arbete är att berörda nämnder säkerställer att informationen och kunskapen om detta förankras i alla led av organisationen. Detta är en ledningsfråga. Vidare är det viktigt att det finns en tydlighet om hur dessa eventuella konfliker ska hanteras. Alltså vem det är som beslutar så att processen kan fortsätta. I arbetet kring denna process är det viktigt att nämnders och förvaltningars engagemang och fokus riktas mot kommunen i sin helhet och den nytta som Malmö stad har av att den fungerar. Det handlar inte om en enskild nämnds-, förvaltnings-, avdelnings- eller enhetsnytta utan istället om den nyttan som denna process tillför Malmöborna. I förlängningen av detta ligger också en förståelse för att allas önskemål om funktioner, ytor, lokalisering och så vidare inte kommer att kunna tillgodoses. En kartläggning pågår av vilka aktörer och grupperingar som finns kring arbetet med att ta fram lokaler till förskola och skola. Nedan presenteras några av de processkartläggningar som pågår med tydliga kopplingar till processen för framtagande av förskolor och skolor. PLASMA - Stadsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsen beslutade den 14 augusti 2013 att ge stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta förslag till plan för samhällsservicens markbehov med förslag till kommunstyrelsen under 2014. Ett samrådsförslag skickades ut i juni 2014. Materialet från samrådet håller nu på att sammanställas. Starkt sammanfattat kan konstateras att
150413 5 Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö (PLASMA) är ett följduppdrag från Malmös översiktsplan, och ämnar konkretisera dess huvudsakliga planeringsinriktning om en tät, grön, nära och funktionsblandad stad med avseende på planeringen av samhällsservice. Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö fokuserar på de fysiska aspekterna av serviceplanering, det vill säga markbehov, fysisk miljö, exploateringsavtal, planeringsprocessen, planeringsriktlinjer, etc. Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö behandlar de servicetyper där Malmö stad ansvarar för att tillgodose samhällets behov. Av tjänsteskrivelse till kommunstyrelsen framgår att det som närmast kan betecknas som syftet med arbetet beskrivs på följande sätt (se Begäran om uppdrag att upprätta förslag till plan för samhällsserviceens markbehov i Malmö, STK-2013-478, sidan 2) Fokus i planen ska vara hur den fysiska planeringen långsiktigt och strukturerat kan tillgodose markbehovet för de servicetyper där Malmö stad ansvarar för att tillgodose samhällets behov. I det förslag till plan som nu är ute på samråd beskrivs syftet på följande sätt (PLASMA, sidan 5): Planens huvudsyften är att föreslå principer och prioriteringar för planering av samhällsservice i en tät och funktionsblandad stad, föreslå organisatoriska lösningar för en mer välfungerande och strukturerad planeringsprocess, samt skapa en gemensam viljeinriktning för planeringen av samhällsservice. Det kan konstateras att i förslaget till samråd är syftet med arbetet formulerat betydligt vidare än i skrivningarna i beslutsunderlagen som behandlats av stadsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen. Detta aktualiserar naturligtvis frågan om vilken nämnd eller förvaltning inom kommunen som egentligen gör vad i denna process. Med hänvisning till revisorernas iakttagelser om att tydliggöra uppgifter och roller i denna process finns det därför anledning att fundera kring bland annat de förslag som denna utredning kommer med. Lokalförsörjningsplan Tekniska nämnden LiMa fick i mars 2014 uppdraget av Styr- och ledningsgruppen för lokalförsörjning (förvaltningscheferna) att utveckla lokalförsörjningsplanen till ett tydligare ekonomiskt styrinstrument med starkare koppling till stadens investeringsplan. Syftet är att förbättra förutsättningarna för en strategisk god lokalplanering som ger kommunstyrelsen ett väl underbyggt beslutsunderlag som möjliggör en bättre styrning och förhindrar suboptimering. Utmaningen för de kommande åren är att klara utbyggnadsbehoven och samtidigt upprätthålla en effektiv lokalanvändning. LiMas bedömning är att med god planering, noggranna analyser och effektiviseringar kan mycket av lokalbehoven lösas inom befintligt bestånd och med tillbyggnader. Detta ställer höga krav på samverkan, samordning och samplanering mellan förvaltningarna. LiMas bedömning är att planeringsprocessen behöver förtydligas och skulle till exempel kunna ta utgångspunkt i de tre delprocesserna: 1) Lokalbehovsplanering 2) Lokalresursplanering 3) Lokalförsörjningsplanering